Bilaga RUS arbetsgrupps beredning av inkomna projektidéer Dnr

Bilaga RUS arbetsgrupps beredning av inkomna projektidéer Dnr 01-91-2012 Idéer inkom 30 september 2012, därefter fördelades de till arbetsgruppens sakkunniga för bedömningar (2-3 personer per idé) och sedan diskuterades idéerna vid möte 9 oktober (via lync) och slutlig bedömning förankrades i arbetsgruppen via e-post 10 oktober och därefter överlämnades bedömningarna till RUS styrgrupp. Sökande Namn projektidé Granskad av person i RUS arbetsgrupp* Blekinge 1 Upplev miljömålen! FH, JM, ME Dalarna 1 Uppföljning och utvärdering av miljömålsåtgärder genom systematiserade samtal i grupp FH, EM, KS Sökt 1 000 kr Poäng som hjälp i beredningen** 200 FH: 2+1+1 ME: 2+1+2 20 FH: 2+2+1 KS: 3+2+1 +1+1 RUS arbetsgrupps samlade prioritering 1 a) Bra, högst prioriterade, s:a ca 2 milj. kr. 1 b) Bra, prioriterade övriga. 2. Relevanta men inte prioriterade. 3. Mindre bra, alt. passar inte pga. inriktning Kommentar från personer i RUS arbetsgrupp inför beredningsmötet 9 oktober och samlade kommentarer och ställningstaganden vid och dagen efter mötet: 3 Mötet: Behjärtansvärt, men svårt och inte enligt NV:s inriktning, därför prioritet 3. FH: I huvudsak ett kommunikativt projekt. Webbsimulering enligt förslag sannolikt ett långt större projekt än vad som kan rymmas i budgeten. Tre län samt Blekinge Tekniska Högskola. ME: Känner osäkerhet om projekt bör genomföras som studentarbeten. Projekt som inte har uppföljningsfokus bör enligt NV proriteras ner. Detta handlar lika mycket om åtgärder och kommunikation. 1 a) Mötet: Fler länsstyrelser och ev. nationella bör involveras. Föreslås skäras ner ekonomiskt och samtidigt begränsas i omfattning. FH: Intressant metodutveckling. Dock förefaller projektet obekant med sin egen metod. Ett mindre belopp för inventering av etablerade metoder enligt ansökan kan övervägas. Ett län, Högskolan Dalarna samt dalakommunerna. KS: Intressant med ett kvalitativt förhållningssätt till 1

Gotland 1 Halland 1 Metodsammanställning för värdering av ekosystemtjänster inom länsstyrelsernas arbetsområde Metodutveckling för GAP-analys av åtgärdsprogram EM JL FH ME MP 20 JL: 2+1+1 EM. 3+1+2 90 FH: 2+1+1 ME: 2+1+2 MP: +2+1 åtgärder som ex syftar till att förändra attityder eller uppnå effekter som inte är direkt mätbara. Det är dock en väsentlig skillnad att bedöma hur långt man har kommit med åtgärden eller kvalitativt bedöma/ resonera om åtgärden har haft avsedd effekt eller ej. Vad avses? Metod för årlig uppföljning av åtgärder som ska utföras av lst handläggare. Angeläget att ta fram och systematisera uppföljningen av genomförda åtgärder. Vill ha mer inblandning av fler lst och gärna nationell myndighet annars kanske metoden blir för regional. Metoden måste tidsättas. 2 Mötet: Lite tidigt med tanke på motsvarande nationella utredningar. Ett kommande år. JL: Lite oklart om detta är att räkna som miljömålsuppföljning även om det finns etappmål om ekosystemtjänster. NV genomför just nu RU om ekosystemtjänster där även värderingsmetodik berörs (kopplar till etappmålen). Förankring med NV saknas ännu? Inventera olika metoder som används på lst för att värdera ekosystemtjänster även om man inte använder begreppet. Svårt, tänker att vi kanske ska vänta tills NV har gjort klart sitt projekt som handlar om att värdera ekosystemtjänster. Mig veterligen så gör vi inte dettaäven om vi självklart väger olika samhällsintressen och riksintressen mot varandra. Mer samverkan med fler lst krävs för vi gör nog väldigt olika. Angeläget men i en framtid. 2 Mötet: Lite utanför NV:s inriktning. Bör ev. kunna finansieras av RUS-medel inom åtgärdsuppdraget. FH: Angelägna men självklara krav på uppföljbarhet och utvärderingsbarhet hos projekt. Oklar metod. Fyra län. ME: Enligt besked från NV bör projekt som inte har uppföljningsfokus proriteras ner. Detta projekt handlar huvudsakligen om annat. Tänkbar utförare är huvudsakligen inriktad på transporter. Fyra län med. RUS skulle 2

Jönköping 1 Jönköping 2 Bulleranalys som verktyg för miljömålsuppföljning Samlad fastighetsspecifik information ME CD EM JL 22 ME: 3+2+2 7 : 3+1+2 0 (+70 medfinans) 7 ev. kunna finansiera detta. MP: Område: Åtgärder allmänt. GAP-analys för bedömning av åtgärder måluppfyllelse. Analys av nyttan av åtgärder i länens åtgärdsprogram. Hög relevans för uppföljning av åtgärdernas effekt (metoden är tänkt att användas inför upprättande av program, men många län har redan program och metoden kan vara användbar för att följa upp såväl åtgärder inom programmet som övriga åtgärder). Ingen nationell myndighet inblandad. JL: 2+2+2 2+2+2 CD: 3?+2+2 1 a) Mötet: Buller är förbisett område i miljömålsuppföljningen och då det inkommit tre projektidéer är det rimligt att högprioritera en. Denna bedöms då som den mest intressanta. De andra länen som är intresserade av buller borde kunna delta. Särskild fråga kring denna idé som behöver undersökas vidare är om det finns kommersiella produkter för detta samt hur mycket arbetar man på länsstyrelserna med detta? ME: Buller behöver uppmärksamma mer i miljömålsuppföljning. Därför relevant.. Två län och NV med. : Finns redan en modell som Trivector säljer Buller väg och buller tåg. Finns numer en avancerad Soundplan från Trivector. Är det ett billigt och enkelt verktyg för länen att använda så skulle det förstås vara bra. Här i Västerbotten plus de andra fjällänen skulle möjligheten att göra bättre bulleranalyser i fjällen vara mycket värdefullt. Fast det förutsätter att alla län har tillgång till metoden för den första bulleranalysen. Men antar att skotern inte finns med i den första metoden. 2 Mötet: Ett bra och angeläget projekt med ligger vid sidan om NV:s inriktning. Annan finansiering bör undersökas. Om Sks, SJV m.fl. går in skulle även ev. RUS kunna gå in med en del medel. JL: Fantastiskt bra projektidé och föredömlig samordning men tyvärr är det inte miljömålsuppföljning och får därför låg prioritet. Ge fastighetsägare lättillgänglig info om sin fastig- 3

Jönköping 3 Förändrat samspel påverkar ekosystemtjänster? EM JL 200 JL: 2+1+2 +2+2 1 b) 2 efter RUS styrgrupps slutliga beredning het som ökar möjligheten till hänsyn. Åtgädsuppföljning? men mest information, mycket bra samverkan med flera viktiga parter inom området. Det som redan finns är + plusset?kan skogsstyrelsen och Jordbruksverket bidra med mer? CD: Mycket väl genomarbetad projektidé; det är 3:e året vi får denna ansökan och den blir bara bättre och bättre. Många samarbetspartners med namngivna personer; SKS, LM, NV, SJV, RAÄ, Lst-IT, Lst Kronoberg och Lst Jönköping, med flera. Medfinansiering från Skogsstyrelsen. Smart och betydelsefullt att samla all information om natur- och kulturmiljön sökbar/kopplad till fastighet, miljömålsnyttan och kopplingen till nya preciseringar för bl.a. landskapsmålen är tydlig natur- och kulturvärdena är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt och utveckling av värdena. Bra motivering i ansökan. Liksom påpekades förra året är det en förstudie RUS kan bekosta. Sedan måste andra ta över. Detta är inte ett renodlat uppföljningsprojekt men visst handlar det om att effektivisera dataflöden och det är helt klart utveckling av målövergripande verktyg. Jag och Jimmy var båda mycket positiva till en förstudie förra året; nu är även t.ex. Naturvårdsverket med på tåget. Jämför även förra årets diskussion om länsstyrelserna som motor i det tvärsektoriella (nationella myndigheter tar inte den bollen men vi har ett uttalat ansvar). Ett förslag är att kombinera finansiering från nationella och regionala potten med tanke på mängden centrala myndigheter som är inblandade. Mötet: Lite för mycket åt grundforskningshållet. JL: Projektet kan leda till ny indikator och kopplar till miljömålsuppföljning. Frågan är om det är realistiskt utifrån kunskapsläge och datatillgång i dagsläget? Syftar till att utreda vilka ekologiska samspel som kan få direkt effekt på ekosystemtjänster = miljömålsindikator. Angeläget och viktigt för etappmålen om BM och precisering på genrationsmålet.bra uppbyggt nätverk.

Jönköping Indikatorer för uppföljning av kvaliteten på vattnet i yt- och grundvattentäkter Jönköping Tillgång till naturmiljöer EM JL 20 EV: +2+2 8 : +2+2 8 0 : 2+1+2 JL: +2+2 8 +2+2 8 1 a) Mötet: Av tre vattenrelaterade projekt i prioritet 1 bedöms denna som högst prioriterad av RUS sakkunnige och hamnar därför i prioritet 1 a). De övriga två hamnar därför i prioritet 1 b) (Östergötland). Alternativt undrar vi om vattenförvaltningen skulle kunna finansiera? Kopplingen till pågående projekt som Jönköping fick medel för ifjol behöver tydliggöras? EV: Kvalitetsindikatorer för yt- o grundvatten. Andra parametrar än vattenförvaltningen ex vis bakt, arsenik, nitrit, radon, uran, mangan. Nationell- o regionalupplösning. Mkt intressant och efterfrågat bör, hänger ihop med Bristanalysen. Viktigt att SGU är med och har inflytande. : Känns relevant att ytterligare parameterar mäts och läggs till i vattenförvaltningens bedömning. Känns som det är något som borde lyftas inom vattenförvaltningen och bekostas av dem. Känner mig lite osäker om det går att göra. Förstår inte hur det annars fortsättningsvis ska finansieras. 1 b) Mötet: Högt prioriterad men eftersom Jönköping föreslås prioritet 1 a) för två andra idéer prioriteras denna till 1 b) av principen att projekten ska genomföras av flera län. De höga kostnaderna bör undersökas mer om idén kommer ifråga, vad för vi för pengarna. Kopplingar till nationellt pågående arbete behöver också undersökas. : Känns som den är svår och kostsam att uppdatera. Fast gör man det vart femte år kanske kostnaden inte blir så stor. Väldigt många parametrar att ta hänsyn till. Finns en hälsoaspekt som kan kopplas till närheten av naturmiljöer. Kan därmed också vara ett uppföljningsmått för hälsa. Efter mötet kommentar När det gäller tillgång till naturmiljöer så borde vi höra med de Nationella målmyndigheter som är berörda - detta var inte förankrat stod det i ansökan. - NV(3 mål), Boverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket som borde vara intresserade av att det blir en indikator som tittar på friliuftsliv och till-

Jönköping Jönköping 7 Se klimatförändringen med egna ögon! Kravspecifikation för våtmarksdatabas FH, EM, JL EM 200 FH: 1+1+1 3 JL: 2+1+2 2+2+2 7 : 2+1+2 2+2+1 gänglighet. Misstänker att det redan kan vara på gång (som de tänker på). JL: Projektet har koppling till flera miljömål (inkl genmål), bra med koppling till specifika preciseringar. Saknas indikator för detta område idag. Tydlig och avgränsad projektidé. Framtagande av indikator som visar tätortsbefolkningens tillgång till naturmiljöer. Följer upp preciseringar på miljömål. Angeläget, viktigt och indikatorer för friluftsliv saknas..bra förankring ev NV också. 3 Mötet: Vid sidan om NV:s inriktning. FH: Fenologimaterial med skolor som målgrupp. I huvudsak ett kommunikativt projekt. Fenologiskt material bör finnas tillgängligt sedan tidigare. Två län, fenologinätverket, Naturskoleföreningen samt Naturvårdsverket. JL: Utvecklingen av naturens kalender är intressant och då kanske ffa för fördjupade utvärderingar. Projektet tycks främst handla om info till skolor och får därmed låg prioritet (även om det är ett bra infoprojekt). Information och utbildning för att visa på hur viktigt det är med fenologi. Kolla Vårtecken. Bli fenologiväktare. Tyvärr ett info proj men viktigt för Fenologi projektets framtid och underlag till indikatorerna som håller på att tas fram. Jönköping jobbar väldigt bra med detta! Därför prio 1EM kanske pengar från annat håll? 2 Mötet: Borde nationella myndigheter finansiera. : Känns som de söker finansiering för något som de redan borde ha gjort i den inventeringsmetodik som de har tagit fram. Eva och Jimmy är troligtvis mer insatt i detta. Linda Hassel är dock en kompetent person när det gäller våtmarker. Ta fram endatabas för att lagra data till indikator för anlagda våtmarker. Känns som MÖV för mig fast kan ju vara viktigt för att kunna ta fram en indiaktor för detta. Viktigt att kunna följa upp anlagda våtmarker som man lägger mycket pengar på. Tycker att JV kan göra detta och betala

Kronoberg 1 Kronoberg 2 Materialhushållning för hållbar utveckling och en god planering för framtiden. Indikator på miljömålsportalen för Andel förskolor/skolor med tillgång till skuggande miljöer Kronoberg 3 Indikatorer för m- portalen, halten av Cd i blod hos medelålders kvinnor EV. EM ME 100 EV: +1+2 7 +1+2? ME: 2+1+1 : 3+1+1? EV: +1+1 : +1+1 1 b) Mötet: Ev. för regional och något SGU borde ha intresse av att göra själva. EV: Utvärdera och uppdataer grushushållningsplan, identifiera uppföljning av grusuppföljning kopplat till materialhushållning. Viktigt o mer underlag för uppföljning kring grus är efterfrågat av ex vis SGU som fått den här delen då den flyttats från God bebyggd miljö. Ej förankrad ännu. Bör göras överallt frågan är hur och med vilka pengar ev kan det bli en metod som alla kan använda men lite oklart. Medfinansiering via SGU? Men absolut uppföljning. 2 Mötet: Bristfälligt formulerad projektidé. Kommunikation med SSM nödvändigt. ME: Projektidén verkar inte färdigtänkt/utvecklad. : Brinner för denna sak och tycker att den är relevant. Men det borde kunna bedrivas som ett regionalt hälsoprojekt. Någonting för kommunerna att observera när de utövar tillsyn i den kommunala barn och skolomsorgen. Men det kan å andra sida vara bra med en indikator som följer upp och samtidigt är en faktisk åtgärd mot problemet med hudcancer. Omöjligt att förstå hur de har tänkt genomföra detta och tänker sig den årliga uppföljningen. Saknar SSM i detta projekt. 1 b) Mötet: Bristfälligt formulerad projektidé. Verkar dock ingå i fyra läns arbete med hälsoindikatorer vilket är angeläget utvecklingsområde. Ett vidare tänk kan dock behövas först. EV: Indikator för Giftfri miljö, årlig uppdatering. Bra då det behövs fler indikatorer för Giftfri miljö. Saknar samarbete med KEMI måste kollas, vet inte om det är möjligt med regionalupplösning och vad det kan ge. : Känns viktigt och relevant men har svårt att förstå hur man regionalt ska fortsätta denna uppföljning. Kan finnas regionala skillnader som behöver belysas. I Västerbotten med många gruvor kan detta vara ett problem som skulle behöva följas upp. Saknar nationell medver- 7

Kronoberg Indikatorer för m- portalen, halten av Pb o Cd i blod hos barn 7-8 år Norrbotten 1 Effektiviserad uppföljning av skador på fornoch kulturlämningar i skogsmark CD JL? EV: +1+1 : +1+1 33 JL: 2+1+2 CD: +2?+2 8? kan från KEMI och Socialstyrelsen. 1 b) Mötet: Se föregående kommentar. EV: Indikator för Giftfri miljö, årlig uppdatering. Bra då det behövs fler indikatorer för Giftfri miljö. Saknar samarbete med KEMI måste kollas, vet inte om det är möjligt med regionalupplösning och vad det kan ge. : Känns viktigt och relevant men har svårt att förstå hur man regionalt ska fortsätta denna uppföljning. Kan finnas regionala skillnader som behöver belysas. I Västerbotten med många gruvor kan detta vara ett problem som skulle behöva följas upp. Saknar nationell medverkan från KEMI och Socialstyrelsen. 1 a) Mötet: Projekt högprioriteras men bör genomföras för mindre summa. Tillsynsdelen bör utgå. Rekommendation ang. Norrbottens ansökan (av arbetsgruppen formulerad efter mötet): Det RUS eventuellt kan ge bidrag till är den del av projektet som handlar om test av huruvida det är möjligt att upptäcka skador på forn- och kulturlämningar med hjälp av laserscannad data och därmed metodens relevans för uppföljning i framtiden; övriga delar av projektet är för likt tidigare projekt som beviljas RUS-medel för att komma ifråga i år. Ansökande län behöver samråda med Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet och få deras skriftliga omdömen om projektets relevans vad gäller möjligheterna med laserscannad data för uppföljning av skador. Jag och Jimmy har pratat med Cecilia Ulfhielm på Skogsstyrelsen resp. Richard Solenius på Riksantikvarieämbetet. Både Cecilia och Richard har uttryckt viss skepsis kring möjligheterna. Det verkar dock som om just frågan om möjligheter att identifiera skador med hjälp av laserscannat material aldrig blivit testad. Cissi tipsade om att prata med Thomas Jonsson på Skogsstyrelsen i Bollnäs som jobbat med laserscannad data sedan mitten av 8

9 2000-talet och nog är den på Skogsstyrelsen som kan detta område bäst. Det är även oklart huruvida Norrbotten har studerat tidigare arbeten på området; det behövs en genomgång av tidigare studier (bl a från Dalarna, Västerbotten?, östergötland?) vad gäller laserscannad data av relevans för det här projektet bl.a. för att identifiera tidigare fallgropar. Ansökan behöver kompletteras med detta. Utöver ovanstående behövs följande för bedömning av ansökan: -vilket laserscannat material ska användas (detaljeringsgrad vad gäller antal laserpunkter m.m.), har alla länsstyrelser tillgång till den datan och är den i så fall kostnadsfri, -vilka modelleringsprogram ska användas, -vilka förkunskaper har utförarna av projektet (de krävs en hel del träning för att lära sig denna teknik) Ytterligare en reflektion är att fornlämningsbilden skiljer sig ganska mycket mellan norra och södra Sverige och att det kan finnas ett värde i att metoden utvärderas med tester även i södra Sverige. Om det är möjligt att upptäcka skador med hjälp av laserscannad data kan man förmoda att det finns skillnader mellan exempelvis olika lämningstyper (i Norrbotten många små diskreta lämningstyper typ härdar och boplatser, i söder mer stora gravfält, stora yttäckande fornlämningar fossil åkermark etc). Länsstyrelsen i Jönköpings län hade för 2011 en miljömålsprojektansökan om flugburen laserscanning med inriktning på bl.a. fornlämningar så detta kunde vara en bra samarbetspart. Med en inriktning på enbart test/utvärdering av huruvida man kan se skador i ett antal pilotområden borde kostnaderna för projektet kunna minskas. Hur ser ansökande län på detta? Det bör även undersökas om inte Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen kan medfinansiera projektet alternativt att medel kan tas även ur den nationella potten för miljömålsprojekt eftersom

resultaten är av stort intresse även för nationella myndigheter. JL: Användning av ny teknik för uppföljning är intressant. De som har erfarenhet av detta inom SKS är dock tveksamma till om detta är möjligt i nuläget (endast snabbavstämt). Ny uppföljningsmetod för nationell indikator för LS har driftssatts i år. Delar av projektet utgör väl snarast tillsyn? CD: Renodlat uppföljningsprojekt som innefattar test och utvärdering av ny teknik/metoder. Andra året vi får denna ansökan (nu dock med tyngdpunkt på testa nya tekniken med laserscannade kartor, se även nedan ang ansökan 2010 från lst Jönköping), då hänvisade vi till att avvakta Hallands projekts resultat. testa om man genom användning av ny teknik kan effektivisera uppföljningen av skador på forn- och kulturlämningar i skogsmark kan byråmässiga analyser ersätta fältbesök skulle det innebära en effektivisering av uppföljningsarbetet? Vill i övrigt bygga vidare på RAÄ:s arbete, Hallans projektresultat, Norrbottens dito (tidigare). Medverkande: Lst Norrbotten, lst Västerbotten, Skogsstyrelsen och RAÄ (RAÄ: om de har möjlighet ). Stora avstånd i norra Sverige viktigt hitta effektiva metoder för uppföljning. Observera: Skogsstyrelsens nya P3-indikator om skador på forn- och kulturlämningar har inte regional upplösning varför behov av utveckling av regional uppföljning kvarstår. Observera: lst Jönköping hade för 2011 tillsammans med bl.a. Dalarna en ansökan som handlade om metodutveckling vad gäller användande av flygburen laserscanning; deras ansats (användningsområden) var något bredare än Norrbottens (handlade om såväl natur- som kulturmiljö dock med tyngdpunkt på det senare) och deras ansökan var mycket väl genomarbetad. Vi tyckte 10

Stockholm 1 Hur kan vi se om vi fyller gapet mellan verklighet och mål? FH, ME, KS 00 FH: 1+1+2 ME: 3+1+2 KS: 2+1+2 dock beloppet var för stort + att data kostade mycket att köpa in + att RAÄ sade att få har erfarenhet av denna typ av tolkningsarbete (se mina och Ulrikas anteckningar från det året). NU, 2012, har länsstyrelserna enligt en uppgift av GISpersonal 2012-10-08 ett avtal med Geodata ang användade av Laserscannade höjddata (NNH) dvs data kostar inget om det är detta underlag som Norrbotten avser testa framgår dock inte av projektidéen. Det behöver vi veta (fråga ställd, inväntar svar). Det har även hänt en del sedan 2010 och fler och fler ser nyttan av laserscannad data (Skogsstyrelsen har jobbat mest med detta?), så tiden verkar mogen att pröva laserscannad data ur ett uppföljande perspektiv. Med tanke på Jönköpings ansökan för 2011 som var mer genomarbetad och teknisk än denna ansökan borde kanske kontaktytor skapas mellan dessa län? Den nationella potten bör medfinansiera då metoden även är av intresse för nationella myndigheter? (Har tyvärr inte hunnit prata med RAÄ ang denna projektidé). Obs uttalade krav på aktiv spridning av konkretiserade resultat och utvärdering (metod), hur andra lst kan använda, vad det kostar i kompetens, tid etc. 1 a) Mötet: Ligger nära aktiviteter RUS ska göra inom åtgärdsuppdraget och är ev. lite vidare än NV:s inriktning. Vi förordar att medel tas från sökbar pott men en betydligt mindre summa till någon avgränsad uppgift. Samtidigt vill vi att länsstyrelsen involveras i RUS arbete och kopplas samman med detta på lämpligt sätt. FH: Avser utveckling av processmodeller. De kvaliteter som eftersöks bör redan finnas i befintliga projekt. Hög kostnad. Fem län. ME: Utveckling av åtgärdsuppföljning som ingår är angeläget. Men projektet har vidare fokus än så. Verkar dyrt. RUS skulle ev. kunna göra något av detta i samarbete med dessa län om projektet ej prioriteras. KS: att följa upp att åtgärderna ger tillräckligt resultat 11

Värmland 1 Västerbotten 1 Västerbotten 2 Uppföljning av bullerberäkningar i bostäder Eldningsvaneundersökning Indikatorer inom miljöfarlig verksamhet för uppföljning av miljömålet Giftfri miljö och etappmålet om särskilt farliga ämnen, som ex tungmetaller kvicksilver, kadmium och bly. ME FH, MP MP 100-10 ME: 3+2+0 : 2+1+1 30 FH: 3+2+2 7 MP: +2+1 7 200 EV: 3+1+1 MP: 3+1+1 = omfattande ambition. Det hade varit lämpligt med någon form av avgränsning eller någon tanke kring detta. Högt belopp och oklart vad som kommer ut av idén och 00. Hur åtgärder i åtgärdsprogram bör/kan följas upp kanske mer är kopplat till RUS vägledande roll för åtgärdsarbetet. En bra början vore en översikt om hur olika län arbetat med frågan 1 b) Mötet: Buller angeläget men bedöms något lägre prioriterad än Jönköping 1. ME: Bullerfrågan behöver vi arbeta mer med, så därför relevant. Inget samarbete med andra län eller nationell myndighet. : Vet inte vad jag ska säga om detta. Små kommuner som har färre än 100 000 invånare faller utanför kraven som kan ställas enligt MKN för buller. Därför kan detta vara en hjälp för dessa kommuner. 1 a) Mötet: Bra prioriterad idé, inga invändningar. FH: Angelägen modell för datatillförsel av högupplöst uppföljning av åtgärder inom område med stor föroreningspotential; intressant och utprovad metodik. Ett län, Naturvårdsverket, IVL, SMHI samt Umeå universitet MP: Område: Frisk luft, hälsa Relevant för uppföljning. Bra att modeller utvecklas - allt kan inte mätas. Enbart Västerbottens län, men bra samverkan med nationella myndigheter. 2 Mötet: Otydlig projektidé trots att de skrivit ganska mycket. Möjligen för regionalt. EV: Uppföljning av tillsyn mot gruvverksamhet kopplat till miljömål. Intressant med uppföljning av tillsyn, gruvor dock begränsande för vissa län. Metodikutveckling av tillsynsuppföljning genom miljörapporter. Lite otydligt vad som är tänkt att göras. Bör förankras med NV o Kemi MP: Område Giftfri miljö (gruvverksamhet), hälsa. Utveckling av indikatorer har hög relevans, men ansökan är inte tillräckligt konkret. Svårt att få grepp om vilka indikatorer man vill få fram och varför man inte 12

Västmanland 1 Västra Götaland 1 Västra Götaland 2 Verktyg för klimatstyrd fysisk planering FYR Etapp 2 Kommunala indikatorer för uppföljning av miljömålsarbete FH, ME KS CD MP CD ME 10 FH: 3+1+2 ME: 3+2+2 7 300 (00) KS: +2+2 8 MP: 3+2+2 7? ME: 3+2+1 : +2+2 8 CD: +2?+2? kan följa upp just dessa ämnen på annat sätt (t.ex. miljörapporter). Svårt att bedöma kvaliteten på projektet. Samverkan otydlig. 1 a) Mötet: Kopplingarna till pågående projekt i Skåne behöver klarläggas. FH: Angelägen verktygsutveckling för åtgärdsarbete och uppföljning. Oklar metod. Oklar samverkan med andra län. Länets kommuner, Trafikverket och Energimyndigheten samt konsult tillfrågade. ME: Samma som ovan. 1 a) Mötet: En lägre summa föreslås. Bara utveckling bör ingå och ingen drift i medel som anslås. KS: Projekt med mkt bred förankring som har hög relevans för kulturmiljöaspekter inom hav i balans & levande kust och skärgård. Jag har representerat RUS på inledande möte och lämnat synpunkter på upplägg av databas osv. Positivt med medfinansiering. MP: Område: Kulturmiljö. Kunskapsunderlag som bas för åtgärder och uppföljning. Bred samverkan. CD: Även God bebyggd miljö. Stor tilltänkt medfinansiering från RAÄ (300 000). Många samarbetspartners både regionalt och nationellt. Fortsättning på förra årets ansökan/projekt. Problematiken med fleråriga projekt. Viktigt att verktyget blir helt klart och att vi är tydliga med att åtskilja den utvecklande delen och den kontinuerliga förvaltningen/arbetet. 1 b) Mötet: Projektet förhåller sig inte till tidigare arbete, främst SKL:s projekt GUS lok. Behöver samordnas med RUS planerade verksamhet kring detta. ME: Angeläget att vi utvecklar lokal uppföljning. Men snarlikt tidigare SKL-projekt som ännu inte tagits om hand helt. Hur SKL ser på projektet? Alternativt kan detta tas med i RUS verksamhet. : Jättebra!!!!. Sitter som handen i handsken med tanke på vårt indikatorarbete på lokal nivå. CD: Bra förutsatt att även kulturmiljödelarna av miljö- 13

Örebro 1 Östergötland 1 Indikator för att följa direkta ingrepp i myrar Analys och metodutveckling för att beakta och integrera klimatförändringarna i arbetet för att nå miljömålen EM JL FH, EM, ME 300 JL: 3+2+1 +2+1( 1) 00 + 80 medfinans FH: 2+1+1 ME: 3+1+2?+2+1 målen inkluderas. (?= när NV bara begärt in en projektidé och ej färdiga ansökningar får vi leva med frågetecken tilltänkta samarbetspartners ej tillfrågade?, framgår inte om man avser få med indikatorer inom alla sektorsområden därav frågetecken på kvalitet med mina kulturmiljöögon ) Bra tänkt med en uppsättning basindikatorer som flera kommuner kan använda sig av + vägledning hur. Är lite tveksam till att bara kommuner i Västra Götaland; finns t.ex. glesbygdsproblematiken där (jfr exv norrlandslänen ) viktigt med största möjliga mix vad gäller kommuner så att basuppsättningen kan användas av så många som möjligt? RUS/NV har ju inte mäktat med detta med portalens indikatorers upplösning på kommunal nivå ; viktigt att prioritera de kommunala perspektiven. 1 a) Mötet: Bra prioriterad idé, inga invändningar. JL: Klart intressant projektidé. Samordning med NV som ansvarar för Myllrande våtmarker saknas? Uppföljning av ingrepp i myrar med flygbilder och NILS, söker också MÖV medel. Forts på MÖV projekt om uppföljning av våtmarker. Jag saknar samverkan med NV Jenny L och Johan A som håller på med MÖV. Det har nyligen gjorts en uppföljning av vm studie med satellitbilder undrar om det är den de menar?annars bra (Johan A är kontaktad denna undersökning kompletterar väldigt bra den satellitbildstolkning som ser stora förändringar)pratat med Helena R om detta. Lite som lillnils samma ide som småbiotoper. Flygbildstolkningsdelen blir inte så dyr. 2 FH: Angeläget utvecklingsområde. Dock tveksamt vad projektet kan uppnå som inte kan nås genom mer ordinära kunskapssammanställningar. Relativt kostsamt. Fem län samt SKL. Oklart om sektorsmyndigheter. ME: Angeläget utvecklingsområde. Kan dela synpunkterna ovan. Syftet är att utarbeta eller identifiera lämpliga metoder 1

Östergötland 2 Uppföljning av fiskfredning som åtgärd för att förbättra kustfiskbestånden, bedömning av miljöstatus Östergötland 3 Indikatorutveckling Boende nära starkt trafikerade leder Östergötland Indikatorutveckling Överskridande av MKN för kvävedioxid, PM10, PM2, och ozon EM MP FH 20 EV: 3+2+0 EM. 3+2+0? : 3+1+1 MP: 3+1+1? FH: 2+1+1 : 3+1+1 för att, i relevanta miljömål, anpassa arbetet för att nå miljömålen utifrån de förutsättningar som ett förändrat klimat ger.viktigt och intressant men jag tänker att en stor workshop med lst kanske skulle vara bättre för att sprida resultat. Med vilka har man förankrat nationellt? NV Energimyndigheten? Stort svårt att tillgodogöra sig via rapport. Inte uppföljning men det är vikigt att veta hur en kommande klimatförändring påverkar miljömålen svårbedömt proj! 2 EV: Provfiske i unikt kustområde för att bedöma/ följa upp om fredning haft någon effekt. Gynnar ffa regionalt, Medel från MÖ utveckling? För mig är detta MÖV och det gynnar regionalt men säger ngt om hur sådana här åtgärder fungerar. Dyr uppföljning men angelägen om man ska fortsätta med åtgärderna. 2 Mötet: Projektidén inte färdigtänkt. : Finns ett bra moduleringsprogram (Bertil Forsberg Umeå universitet) som räknar ut bl.a. halter kvävedioxid kopplat till bl.a. vägar (en av tre parametrar) (land use regression). Kopplat till den modellen så vore antalet boende mycket intressant. Saknar Naturvårdsverkets medverkan. MP: Område: Frisk luft, hälsa. Indikatorer ska tas fram för befolkning som bor nära starkt trafikerade leder. Är detta det lämpligaste sättet att följa upp påverkan på miljön o effekter av åtgärder på? Kompletterande info om kostnad: Om vi kan använda de befolkningsdata som redan finns tror vi att det kommer kosta ungefär 30 000 kr för ett län. Varav 20 000 kr är för modulering och beräkning (siffra lånad från ett liknande projekt med kartläggning), och 100 000 kr är för projektledning (20 % av en tjänst under projekttiden). 2 Mötet: Projektidén inte färdigtänkt. Verkar dock ingå i fyra läns arbete med hälsoindikatorer vilket är angeläget utvecklingsområde. Ett vidare tänk kan dock behövas först. FH: Indikatorutveckling uppföljbarhet oklar. Metod 1

Östergötland Indikatorutveckling Personburen provtagning av NO2 och PM2, Östergötland Utbredning av makroalger som uppfölningsverktyg för Hav i balans FH EM? FH: 2+1+1 : 2+1+1 17 EV: 3+1+0 3+1+0 och genomförande ej beskrivet. Ingen kostnad angiven. Fyra län. : Samtliga kommuner som utför luftmätningar mäter detta. Oftast större kommuner där flest människor bor. Intressant och mer relevant att få en dygns/årstidsvariation istället för medelvärden för ett län. Antar att det måste redovisas på olika orter per län. Saknar samverkan Naturvårdsverket 2 Mötet: Projektidén inte färdigtänkt. Verkar dock ingå i fyra läns arbete med hälsoindikatorer vilket är angeläget utvecklingsområde. Ett vidare tänk kan dock behövas först. FH: Indikatorutveckling uppföljbarhet oklar. Metod och genomförande ej beskrivet. Varför personburen provtagning motiv saknas, oklart hur pågående mätningar ska användas. Ingen kostnad angiven. Fyra län. : Det känns som det krävs forskare/experter för att kunna genomföra detta och kunna göra riktiga analyser av dataunderlag. För att få ett statistiskt underlag behövs ett stort antal personer. 2 EV: Utbredningskartor för makroalger framtagna med ny teknik som dropvideo, sonar, laser o satellit istället för dyktransektor. Bör hör med HaV om detta. Eventuellt MÖ-utvecklingsmedel? MÖV, saknar samverkan med NV Östergötland 7 Siktdjup som indikator för Ingen Övergödning 20 EV: 3+2+2 7 : 3+2+2 7 1 b) Mötet: Att HaV bidrar också till att denna prioriteras högre. EV: Siktdjup är en enkel o billig metod. Fungerar den för uppföljning av övergödningstillståndet i sjöar och kustområdet? Låter intressant som uppföljning. De har med HaV : Har förstått att siktdjup är en betydligt billigare metod än provtagning ute till havs. Kräver nog nära samverkan med experter för att genomföra det. I Vattenmyndighetens statusklassning går bedömning av 1

Östergötland 8 Östergötland 9 Östergötland 10 Sediment som fosforkälla Näringsämnestransport till havet på regional nivå Uppföljning av åtgärdsarbete för att minska spridningen av miljögifter samt utveckling av indikator MP 200 EV: 2+2+1 : 3+1+2 200 EV: +1+1 : 3+1+1 20 EV: 2+1+2? MP: +1+1 växtplankton före siktdjup i sammanvägningen av ekologisk status. I den Bottniska viken har humifieringen ökat pga våra stora älvar. Men vet enligt expertkonsultation att det har ökat även söderut. Man menar att det bl.a.är en effekt av klimatpåverkan. Övergödning är ett prioriterat område. Bra samverkan med nationella myndigheter. 2 Mötet: För mycket kunskapsinhämtning, miljöövervakning. HaV är inte med i projektidén. EV: Ta fram kunskap för att förbättra modellberäkningar ex vis S-hype om utläckage av fosfor från sediment. Behov finns av bättre modeller, bra projekt. Nationella myndigheter bör finansiera. : Relevant att undersöka om sjösediment kan vara stora fosforkällor. Viktigt att veta för att ta ställning till åtgärder. Osäker om kvaliteten av projektet, för tunt beskrivet för att förstå. Men samarbetspartnerna ger en viss indikation på kvalitet. 1 b) EV: Nyttja alla regionala mätningar för beräkning av näringsämnestransport till havet, inte bara nationella Flodmynnigar. De bör kolla med HaV, intressant för regionala nivån och en brist som ofta påpekas : Ju mer data desto bättre beräkningar. Tveksam till om alla mätstationer är bra. Vilken frekvens? Prickar de in högflöden mm? Kanske ska ha en på relevans? 2 EV: Utveckla användning av in vitro metoder för att kontrollera miljögifter. Gynnar ffa regionalt, medel från MÖ utveckling? MP: Område: Giftfri miljö. In vitro studier, mått på exponering. Kanske kan poängen för kvalitet o samverka höjas o relevansen sänkas o kanske kan poängen höjas till 7. * CD = Coco Dedering, ME = Magnus Eriksson, JM = Jens Mattsson, MP = Monika Puch, = Marie Vallin, JL = Jimmy Lundblad, FH = Fredrik Holm, EM = Eva Mikaelsson, EV = Emilie Vejlens, KS = Kristofer Sjöö. ** Poängsystem: Relevans/prioritet utifrån inriktning: Max p. Kan delas ut 0- p. 17

Kvalitet: Max 2p. Kan delas ut 0-2. Samordning: Max 2. Kan delas ut 0-2. Samverkan med nationella myndigheter och mellan flera län ger i allmänhet 2 p. 18