Kv. Stora Frösunda, Solna

LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010

Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLBanalys är operatör för Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är Vectura (Pernilla Westerlund). Rapporten har granskats av: Kristina Eneroth. Uppdragsnummer: 201073 Daterad: 2010-10-21 Handläggare: Lars Burman, 08-508 28 922 Status: Granskad Miljöförvaltningen i Stockholm Box 8136 104 20 Stockholm www.slb.nu

Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Beräkningsförutsättningar... 5 Planområde och trafikmängder... 5 Spridningsmodeller... 7 Emissioner... 8 Osäkerhet i beräkningarna... 9 Miljökvalitetsnormer... 10 Partiklar, PM10... 10 Resultat... 11 PM10-halter för nuläget år 2010... 11 PM10-halter för nollalternativet år 2020... 12 PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2020... 13 Exponering för luftföroreningar... 15 Hälsoeffekter av luftföroreningar... 16 Referenser... 17

Sammanfattning Till år 2020 planeras ny bebyggelse vid Haga Norra strax väster om E4 och norr om Frösundaleden i Solna (kv. Stora Frösunda). SLB-analys har på uppdrag av Vectura genomfört spridningsberäkningar för hur planförslaget och trafiken kommer att påverka luften i området. Beräkningarna har gjorts för partiklar, PM10, och omfattar nuläget år 2010, ett nollalternativ utan den nya bebyggelsen år 2020, samt ett utbyggnadsalternativ år 2020. De framräknade halterna har jämförts med gällande miljökvalitetsnormer för luft till skydd för människors hälsa. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 till skydd för hälsa I nuläget år 2010 klaras miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10, i stora delar av planförslagets influensområde. Miljökvalitetsnormen överskrids dock längs E4:an samt längs delar av Frösundaleden. Inne i planområdet är PM10-halterna år 2010 lägre än normen, men högre än urban bakgrundsnivå p.g.a. närheten till de hårt trafikerade vägarna. För nollalternativet år 2020 beräknas halterna av partiklar, PM10 bli ca 10 % lägre än i nuläget. Förväntade trafikökningar motverkas av bl.a. mindre vägslitage i och med lägre andel fordon med dubbdäck samt färre dubbar per däck. Miljökvalitetsnormen kommer att överskridas i närheten av E4:an men för ett mindre område än år 2010. Även längs Frösundaleden minskar området för överskridande av norm. Det innebär att miljökvalitetsnormen klaras vid befintlig bebyggelse söder om vägen. I utbyggnadsalternativet år 2020 är E4:ans bidrag till halterna i planområdet detsamma som för nollalternativet eftersom fordonspark och trafikmängder är desamma. Skillnaden som föreligger mot nollalternativet är trafikökningar på övriga vägar samt försämrad utvädring längs delar av Frösundaleden och Kolonnvägen. PM10-halterna vid bostäderna på södra sidan om Frösundaleden beräknas därmed öka med ca 3 %, vilket ändå innebär att miljökvalitetsnormen klaras. Halterna ökar mer på norra sidan, men även där klaras miljökvalitetsnormen vid de nya fasaderna. Normen överskrids däremot på vägens körbanor. Även vid de nya fasaderna längs Kolonnvägen ökar PM10-halterna i jämförelse med nollalternativet. Miljökvalitetsnormen kommer ändå att klaras med god marginal. Exponering för luftföroreningar I jämförelse med nuläget innebär både nollalternativ och utbyggnadsalternativ att människor som vistas i och kring planområdet får en minskad exponering av luftföroreningar. I jämförelse med nollalternativet innebär utbyggnadsalternativet en ökad exponering för luftföroreningar längs de delar av Frösundaleden och Kolonnvägen där förtätning av bebyggelse sker. I övriga delar av planområdet är exponeringen ungefär lika för noll- och utbyggnadsalternativ. Människors exponering för luftföroreningar i detta område kommer dock att vara förhöjd p.g.a. närheten till de stora trafikströmmarna.

Inledning Till år 2020 planeras ny bebyggelse vid Haga Norra strax väster om E4 och norr om Frösundaleden i Solna (kv. Stora Frösunda). Planförslaget innebär en kvartersstruktur som innehåller en blandning av bostäder, kontor och kommersiella lokaler. Syftet med denna utredning är att visa hur luftkvaliteten blir i planens influensområde samt planförslagets påverkan. Planområdet är idag utsatt för luftföroreningar från framförallt E4:an och Frösundaleden. Spridningsberäkningar har gjorts för halter av partiklar, PM10 för nuläget år 2010 samt för ett noll- och utbyggnadsalternativ år 2020. Beräknade halter har jämförts med gällande miljökvalitetsnorm för PM10. Utifrån beräknade halter har även en bedömning gjorts för hur människor som vistas i området kommer att exponeras för luftföroreningar, enligt Länsstyrelsens vägledning för detaljplaneläggning med tanke på luftkvalitet 1. Beräkningsförutsättningar Planområde och trafikmängder Aktuellt område för dagens situation och förslag till utbyggnad framgår av figurerna som följer. Figur 1 visar dagens situation i södra delen av planområdet. Planförslaget för del av kv. Stora Frösunda visas i Figur 2. Strax öster om området går E4:an. Den planerade bebyggelsen gränsar mot Frösundaleden och Kolonnvägen. Beräknade trafikmängder för omgivande gator och vägar i området för nuläge, noll- och utbyggnadsalternativ framgår av Figur 3 och Figur 4. Hagatomten Frösundaleden Befintligt bostadshus Figur 1. Dagens situation vid Frösundaleden och Hagatomten i södra delen av planområdet.

Kolonnvägen E4 Frösundaleden Figur 2. Planområdet för del av kv. Stora Frösunda. Den nya bebyggelsen i ljust grått norr om Frösundaleden. Figur 3. Trafikmängder i tusental, årsmedeldygn år 2010 (nuläget). WSP Analys & Strategi, 2010.

162 300 12 100 + 1000 3000 19 300 + 2000 4 5000 44 500 + 800 47 100 + 1 800 48 900 + 1000 157 300 Fordon/dygn År 2020 Figur 4. Trafikmängder, årsmedeldygn för noll- och utbyggnadsalternativ år 2020. Ökningen i figuren gäller utbyggnadsalternativet, d.v.s. den trafikökning planförslaget medför. Fordon per vardagsdygn. WSP Analys & Strategi, 2010. Spridningsmodeller Beräkningar av PM10-halter har utförts med hjälp av olika typer av spridningsmodeller: SMHI-Airviro gaussmodell [2] samt SMHI-Simair gaturumsmodell [3]. Utöver dessa modeller har också SMHI-Airvio vindmodell använts för att generera ett representativt vindfält över gaussmodellens beräkningsområde. SMHI-Airviro vindmodell Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När luftföroreningashalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara representativa för ett normalår. Som indata till SMHI-Airviro vindmodell används därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod (1993-2005). De meteorologiska mätningarna har hämtats från en 50 meter hög mast i Högdalen i Stockholm och inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. SMHI-Airviro gaussmodell SMHI-Airviro gaussiska spridningsmodell har använts för att beräkna den geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan taknivå. En gridstorlek, dvs. storleken på beräkningsrutorna, på 10 meter x 10 meter har använts för planområdet kv. Stora Frösunda. För att beskriva haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har 7

beräkningar gjorts för hela Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar och har adderats till resultatet. SMHI-Simair gaturumsmodell I tätbebyggda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i taknivå. För att beräkna halten nere i gaturum kompletteras därför gaussberäkningarna med beräkningar med gaturumsmodeller. Förutsättningarna för ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda gator tål betydligt större avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt höga, än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, dvs. om gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. SMHI- Simair gaturumsmodell används för att beräkna halterna vid enkel- och dubbelsidig bebyggelse. Emissioner Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna med gaussmodellen har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas för år 2008 använts [4]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a. kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar. Vägtrafikens utsläpp av avgaspartiklar är beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Artemismodellen [5]. Artemis är en gemensam europeisk emissionsmodell för vägtrafik. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad beräknas utifrån prognoser för år 2010 (nuläge) och år 2020 (noll- och utbyggnadsalternativ). Fordonens utsläpp av bl.a. avgaspartiklar och kväveoxider kommer att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor vintertid kan haltbidraget från dubbdäcken vara 80-90 % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar har bestämts utifrån kontinuerliga mätningar på Hornsgatan i centrala Stockholm. Korrektion har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet [6]. Regeringen har beslutat om åtgärder för att minska partikelutsläppen från vägtrafiken. Kommunerna har t.ex. getts möjlighet att förbjuda fordon med dubbdäck att köra på vissa gator för att lokalt klara lagstiftningen kring luftkvalitet. Stockholms kommun har t.ex. infört dubbdäckförbud på Hornsgatan fr.o.m. 2010-01-01 och Göteborgs och Uppsala kommun väntas följa efter. Regeringens beslut innebär också att dubbdäckperioden har förkortats med två veckor på våren. För däck tillverkade efter den 1 juli 2013 genomförs också en obligatorisk begränsning av antalet tillåtna dubbar i dubbdäck till 50 stycken per meter rullomkrets. Detta ger enligt Transportstyrelsen en minskning av antalet dubbar med ca 15 % och en motsvarande minskning av vägslitage och partiklar [7]. 8

SLB-analys mätningar av trafikens dubbdäckandelar i Stockholmsregionen visar en generellt minskande trend de senaste åren. Bedömningen är att åtgärder gör att dubbandelen kommer att fortsätta att minska från den nuvarande andelen vintertid på ca 60-70 % till ca 50-60 % år 2015 och ca 40-50 % år 2020. De beslutade åtgärderna och den minskande användningen av dubbdäck i Stockholmsregionen gör att utsläppen av partiklar, PM10, från vägtrafiken beräknas bli ca 30-40 % lägre år 2020 jämfört med nuläget år 2010. För beräkningarna med gaturumsmodellen SIMAIR har vägtrafikens emissioner från Simair EDB 2004 använts. Även dessa emissioner bygger på emissionsfaktorer från Artemis. Beräkningsresultat har justerats mot fasta mätstationer i regionen. Osäkerhet i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. Systematiska fel uppkommer när modellen inte på ett korrekt sätt förmår ta hänsyn till alla faktorer som kan påverka halterna. Kvaliteten på indata är en annan parameter som påverkar hur väl resultatet speglar verkligheten. För att få en uppfattning om den totala noggrannheten i hela beräkningsgången dvs. emissionsberäkningar, vindoch stabilitetsberäkningar samt spridningsberäkningar har modellberäkningarna jämförts med mätningar av både luftföroreningar och meteorologiska parametrar i länet. Hänsyn har också tagits till intransporten av luftföroreningar baserat på mätningar vid bakgrundsstationen Norr Malma, 15 km nordväst om Norrtälje. Spridningsberäkningar jämförs fortlöpande med kontinuerliga mätningar i olika utsläppsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län [8, 9]. Jämförelserna visar att beräknade halter av NO 2 och PM10 gott och väl uppfyller kraven på överensstämmelse mellan uppmätta och beräknade halter enligt Naturvårdsverkets föreskrift om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft 10. 9

Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är bindande nationella föreskrifter som har utarbetats i anslutning till miljöbalken. Normvärden och begrepp grundas på gemensamma direktiv inom EU och ska spegla den lägsta godtagbara luftkvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag. I praktiken har dock de svenska miljökvalitetsnormerna närmat sig EU:s gränsvärden, som också tar hänsyn till praktiska möjligheter att uppnå normerna. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormerna. I plan- och bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly 11. Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen [11, 13, 14, 15]. Från den 1 januari 2010 gäller även miljökvalitetsnorm för partiklar, PM2,5. PM2,5 härrör främst från förbränningsprocesser till följd av fordonstrafik och energiproduktion, slitage men även långdistanstransporterade partiklar har stor betydelse. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund kommer under 2010 att kartlägga halter av PM2,5 i regionen. Preliminär bedömning är att miljökvalitetsnorm för partiklar, PM2,5 klaras i hela regionen, liksom för kv. Stora Frösunda. I förordningen om miljökvalitetsnormer [11] framgår att normerna gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Partiklar, PM10 Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 till skydd för människors hälsa. Normen omfattar dygnsmedelvärde och årsmedelvärde. I samtliga kontinuerliga mätningar som utförts i luftföroreningsbelastade miljöer i Stockholms och Uppsala län har normen för dygnsmedelvärde av PM10 varit svårast att klara. Kartläggningen av PM10-halter i Stockholms och Uppsala län år 2002 visade också att normvärdet för dygn var svårast att klara [16]. Normen för dygnsmedelvärden är således dimensionerande och överskrids om PM10-halten är högre än 50 µg/m³ fler än 35 dygn per kalenderår. Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [11]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m3) Värdet får inte överskridas mer än: 1 dygn 50 35 dygn per år Kalenderår 40 Får inte överskridas 10

Resultat PM10-halter för nuläget år 2010 Figur 5a och 5b visar båda beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet för nuläget år 2010. Motsvarande miljökvalitetsnorm (MKN) till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. Halterna gäller 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Beräkningarna visar att miljökvalitetsnorm för PM10 överskrids längs E4:an samt längs södra sidan av Frösundaleden där utvädringen är sämre p.g.a. bebyggelsen. På norra sidan om vägen är bebyggelsen glesare och miljökvalitetsnormen klaras. I planområdet beräknas PM10-halterna år 2010 till ca 39-45 µg/m 3, vilket är lägre än norm men högre än normal urban bakgrundsnivå som i Stockholmsområdet är ca 25-30 µg/m 3. Halterna är förhöjda p.g.a. närheten till de hårt trafikerade vägarna. Längs Kolonnvägen i västra delen av planområdet är halterna ca 40 µg/m 3. 27-39 µg/m 3 39-50 µg/m 3 >50 µg/m 3 MKN 50 µg/m³ Figur 5a. Medelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för nuläget år 2010. Halter 2 m ovan mark för meteorologiskt normalt år. 11

27-39 µg/m 3 39-50 µg/m 3 >50 µg/m 3 MKN 50 µg/m³ Figur 5b. Medelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för nuläget år 2010. Halter 2 m ovan mark för meteorologiskt normalt år. PM10-halter för nollalternativet år 2020 Figur 6a och 6b visar båda beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet för nollalternativet år 2020. Motsvarande miljökvalitetsnorm (MKN) till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3. Halterna gäller 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Halterna av partiklar, PM10 beräknas minska för nollalternativet år 2020, i jämförelse med nuläget, detta trots att trafiken beräknas öka. Anledningen till detta är, förutom mindre intransport av långväga partiklar, att dubbdäckslitaget förväntas minska till år 2020 i och med lägre andel fordon med dubbdäck samt färre dubbar per däck (se avsnittet Emissioner). Miljökvalitetsnormen kommer dock att överskridas i närheten av E4:an men för ett mindre område än år 2010. Halterna i planområdet beräknas för nollalternativet till ca 35-40 µg/m 3, vilket innebär att PM10-halterna är ca 10 % lägre än för nuläget. Även längs Frösundaleden minskar området för överskridande av norm. Vid bebyggelsen söder om vägen minskar halterna med ca 10 %, vilket innebär att miljökvalitetsnormen klaras, se figur 6a och 6b nedan. 12

27-39 µg/m 3 39-50 µg/m 3 > 50 µg/m 3 MKN 50 µg/m³ Figur 6a. Figur Medelhalt 4. Medelhalt av partiklar, av (µg/m³) partiklar, under (µg/m³) det 36:e under värsta det dygnet 36:e värsta för dygnet för nollalternativet utbyggnadsalternativet år 2020. Halter 2 m år ovan 2020. mark Halter för ett 2 meteorologiskt m ovan mark. normalt år. Figur 4. Medelhalt av partiklar, (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2020. Halter 2 m ovan mark. 27-39 µg/m 3 39-50 µg/m 3 >50 µg/m 3 MKN 50 µg/m³ Figur 6b. Medelhalt av partiklar, (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för nollalternativet år 2020. Halter 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. 13

PM10-halter för utbyggnadsalternativet år 2020 Figur 7a och 7b visar beräknad medelhalt av partiklar, PM10 under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2020. Motsvarande miljökvalitetsnorm (MKN) till skydd för människors hälsa är 50 µg/m 3 Halterna gäller 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Den nya bebyggelsen enligt planförslag för kv. Stora Frösunda syns i ljusblått i figurerna. I utbyggnadsalternativet är E4:ans bidrag till halterna i planområdet desamma som för nollalternativet eftersom fordonspark och trafikmängder är desamma. Skillnaden som föreligger mot nollalternativet är måttliga trafikökningar på övriga vägar (se Figur 4) samt att den nya bebyggelsen försämrar utvädringen längs Frösundaleden där gaturummet blir dubbelsidigt, samt Kolonnvägen där gaturummet blir enkelsidigt. De gaturumsberäkningar som har gjorts visar att PM10-halterna vid bostäderna på södra sidan om Frösundaleden därmed ökar med ca 2 µg eller ca 3 %, vilket inte är tillräckligt för att miljökvalitetsnormen ska överskridas. Halterna 2 m från fasader på respektive sida av Frösundaleden har beräknats till ca 43-48 µg/m 3, vilket är lägre än miljökvalitetsnormen. Normvärdet överskrids däremot på vägens körbanor. Även vid de nya fasaderna längs Kolonnvägen ökar PM10-halterna i jämförelse med nollalternativet. Ökningen innebär halter invid fasader på ca 39-44 µg/m 3 (söder om Gårdsvägen). Den nya bebyggelsen kommer att ha varierande höjd utmed Frösundaleden. Bl.a. kommer en del öppningar ovanför en sockel att finnas i delar av fasaderna. Öppningarna har mindre betydelse om de ligger ovanpå sockeln än i gatunivån. De kan ändå ha en viss betydelse vad gäller effekter av något sämre avskärmning; vid vissa vindriktningar inverka positivt på Frösundaledens halter och negativt för halterna bakom den nya bebyggelsen. 27-39 µg/m 3 39-50 µg/m 3 > 50 µg/m 3 MKN 50 µg/m³ Figur 7a. Medelhalt av partiklar, (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2020. Halter 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Ny bebyggelse enligt planförslag för kv. Stora Frösunda i ljusblått. 14

27-39 µg/m 3 39-50 µg/m 3 >50 µg/m 3 MKN 50 µg/m³ Figur 7b. Medelhalt av partiklar, (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2020. Halter 2 m ovan mark för ett meteorologiskt normalt år. Ny bebyggelse enligt planförslag för kv. Stora Frösunda i ljusblått. Exponering för luftföroreningar Eftersom det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer är det viktigt med så låga luftföroreningshalter som möjligt där människor bor och vistas. I jämförelse med nuläget innebär både nollalternativ och utbyggnadsalternativ att människor som vistas i och kring planområdet får en minskad exponering av luftföroreningar. Minskningen beror bl.a. på att fordonsparken blir renare vad gäller utsläpp av avgaser p.g.a. skärpta avgaskrav samt att vägslitaget minskar. I jämförelse med nollalternativet innebär utbyggnadsalternativet en ökad exponering för luftföroreningar längs de delar av Frösundaleden och Kolonnvägen där förtätning av bebyggelse sker. I övriga delar av planområdet är exponeringen ungefär lika för noll- och utbyggnadsalternativ. Människors exponering för luftföroreningar i detta område kommer dock att vara förhöjd p.g.a. närheten till de stora trafikströmmarna. Även om miljökvalitetsnormerna klaras i planområdet är det viktigt att luften är så ren som möjligt. Från hälsosynpunkt är det allra bäst om ventilationen till den nya bebyggelsen kan utformas så att tilluften inte tas från området närmast E4, Frösundaleden och Kolonnvägen, utan från den renare luften i taknivå eller från fasader som vetter från trafiken. 15

Hälsoeffekter av luftföroreningar Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och negativa effekter på människors hälsa 17. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna underskrider miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken. Att bo vid en väg eller gata med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex. lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärt- och kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. 16

Referenser 1. Miljökvalitetsnormer för luft, En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet. Länsstyrelsen i Stockholms län 2005. 2. SMHI Airviro Dispersion: http://www.smhi.se/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846 3. SIMAIR: Modell för beräkning av luftkvalitet i vägars närområde. SMHI rapport 2005-37, 4. Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - Utsläppsdata för år 2007. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, LVF rapport 2009:10. 5. SVARTEMIS - Implementering av ARTEMIS Road Model i Sverige. EMFO Emissionsforskningsprogrammet, IVL rapport B1831, februari 2009. 6. Genomsnittliga emissionsfaktorer för PM10 i Stockholmsregionen som funktion av dubbdäcksandel och fordonshastighet, SLB-analys, Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Väg och transportforskning institutet (VTI). SLB-rapport 2:2008. 7. Samlad lägesrapport om vinterdäck. Redovisning av ett regeringsuppdrag. Vägverket 2009-01-07. FO 30 A 2008:68231. 8. Exposure - Comparison between measurements and calculations based on dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, 2006. LVF rapport 2006:12. 9. Andersson, S., och Omstedt, G.,Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO 2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende år 2004 och 2005. SMHI, Meteorologi nr 137, 2009. 10. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Naturvårdverket, NFS 2007:7. 11. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010:477. 12. Luften i Stockholm. Årsrapport 2009, SLB-analys, SLB rapport 3:2010. 13. Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2004:14. 14. Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2009:5. 15. Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnorm, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2008:25. 16. Kartläggning av partikelhalter (PM10) i Stockholms och Uppsala län- jämförelser med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2003:1. 17. Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF rapport 2007:14. SLB- och LVF-rapporter finns att hämta på www.slb.nu/lvf/ 17

Stockholms- och Uppsala Läns Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 35 kommuner, länens två landsting samt institutioner, företag och statliga verk. Samarbete sker med länsstyrelserna i länen. Även Gävle och Sandvikens kommuner är medlemmar. Målet med verksamheten är att samordna arbetet vad gäller luftmiljö i länen med hjälp av ett system för luftmiljöövervakning, bestående av bl.a. mätningar, emissionsdatabaser och spridningsmodeller. SLB-analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. 18