Beskrivning av delprogrammet Provbankning samt analys av metaller och organiska miljögifter i limniska fiskarter

1(15) Beskrivning av delprogrammet Provbankning samt analys av metaller och organiska miljögifter i limniska fiskarter 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet Delprogrammet omfattar insamling och beredning av fisk från sötvattenslokaler spridda över Sverige för provbankning. Även analys av metaller och organiska miljögifter. De äldsta tidsserierna är från slutet av 60-talet, under början av 1980-talet utökades programmet med omkring 10 sjöar. Ytterligare sjöar har inkluderats i programmet under de senaste 20 åren och insamlingen år 2007 sker från 32 sjöar spridda över landet (se tabell 1). Insamling sker årligen på hösten med undantag för gädda där insamlingen sker på våren. Tabell 1. Sjöar varifrån insamling av fisk sker. Sjönamn x- och y- koordinater (numeriska rikets nät) Insamling art Metallanalys analys av organiska änmen Abiskojaure 7582080 1617490 1981-2007 röding 81-00 81-00 Allgjuttern 6424890 1517240 1997 1999, abborre 97-98 97-98 2007 Bolmen 6317500 1376100 1967-2007 gädda 96-99 67-00 Brännträsket 7280950 1759260 2004-2007 abborre Bysjön 6580860 1302640 2000-2007 abborre 00 - Bästeträsk 6425550 1685530 2004-2007 abborre Degervattnet 7085120 1520860 2000-2007 abborre 00 - Fiolen 6330250 1422670 2000-2007 abborre 00 00 Fräcksjön 6452890 1286650 2005 2007 abborre

2(15) Fysingen 6607490 1618850 2005 2007 abborre Gipsjön 6727290 1380820 2004 2007 abborre Hjärtsjön 6325150 1466750 2000-2007 abborre 00 00 Horsan 6420080 1680130 1980-2007 mört/abborre - 81-96 Krageholmsjön 6153750 1370870 2000-2007 abborre 00 - Krankesjön 6177600 1351950 1980-2007 mört - 81-96 Lilla Öresjön 6386650 1292430 2004 2007 abborre Limmingsjön 6608040 1427420 2005 2007 abborre Remmarsjön 7086190 1621320 2000-2007 abborre 00 00 Skärgölen 6406090 1486730 1981-2007 abborre Hg 81-95 81-85, 87, 99 Spjutsjön 6724670 1480310 2007 abborre St Envättern 6555870 1588690 2000-2007 abborre 00 00 Stensjön 6836730 1540830 1997-2007 abborre 97-00 97-99 Stora Skärsjön 6286060 1332050 1997 1999, abborre 97-98 97-98 2007 Stor-Backsjön 6952200 1433830 2004 2007 abborre Stor-Björsjön 7060830 1322870 2007 röding Storvindeln 7289600 1560800 1968 2007 gädda 68-98 69-00 Svartsjön 6516090 1408390 1982 2006 mört/abborre - 82-85 Sännen 6244210 1472340 2004 2007 abborre Tärnan 6606880 1644780 2000-2007 abborre - - Älgsjön 6552750 1532340 2005 2007 abborre Övre Skärsjön 6635320 1485710 2000-2007 abborre 00-1.2 Mål och syfte Delprogrammet syftar till att säkerställa en insamling av biologiskt material (fisk) för att göra det möjligt att utföra analyser av olika miljögifter. Insamlat material långtidslagras vid 30 ºC, en mindre del från varje lokal lagras vid 80 ºC. Materialet används 1) för screeningprojekt som avser att analysera prioriterade, ofullständig kända ämnen som ej ingår i ordinarie tidsserieprogram, 2) för att följa trender av klassiska miljögifter som tidigare analyserats, 3) för retrospektiva tidsseriestudier av nya kemikalier Syftet med analysprogrammen kan sammanfattas med följande punkter.

3(15) Miljömålsuppföljning. Att följa upp vidtagna åtgärder för minskade utsläpp av kända miljögifter för att se om dessa haft avsedd effekt. Kartering av nya miljögifter (screening). Retrospektiva analyser av nya ämnen för att se om dessa ökar eller minskar. Geografiska skillnader och geografiska trender Referens till regionala och lokala undersökningar En utförlig beskrivning av syften med analysprogrammen, med kvantitativa mål etc. ges i Bignert et al., 2007. 1.3 Styrdokument undersökningar/undersökningstyper Undersökningar Undersökningstyper Status undersökningstyp Provbankning av fisk Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag Arbetsmaterial 960701 Uppdatering pågår. 1.3.1 Övriga styrdokument Metodmässigt ska provbankningsprogrammet följa Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning och Guidelines utarbetade inom HELCOM och OSPAR och i (TemaNord, 1995:543). 1.4 Beställare, ansvarig utförare samt styrning och förankringsprocesser Delprogrammets mål och syfte har formulerats av Naturvårdsverket med avsikt att följa tillståndet i sötvattensmiljön i enlighet med miljökvalitetsmålen (SNV 4999), samt internationella krav. Naturvårdsverkets miljöövervakningsenhet är beställare av delprogrammet. Ansvarig för delprogrammet är Tove Lundeberg.

4(15) Utförare av delprogrammet är: Tel: 010 698 16 11 E-post: tove.lundeberg@naturvardsverket.se Enheten för Miljögiftsforskning vid Naturhistoriska riksmuseet (insamling, provberedning, utvärdering). Projektledare: Anders Bignert Tel: 08-5195 4115 E-post: anders.bignert@nrm.se Kvalitetsansvarig: Anders Bignert Tel: 08-5195 4115 E-post: anders.bignert@nrm.se ITM (analys av metaller) Kontaktperson: Hans Borg Tel. 08-674 72 50 E-post: hans.borg@itm.su.se ITM (analys av PCB, OCP, PBDE, och HBCD) Kontaktperson: Lillemor Asplund Tel 08-674 71 65 E-post: lillemor.asplund@itm.su.se ITM (analys av PFC) Kontaktperson: Urs Berger Tel. 08-674 70 99 E-post: urs.berger@itm.su.se ITM (analys av PCP och triklosan) Kontaktperson: Margaretha Adolfsson-Erici- Tel: 08 674 71 71 E-post: margaretha.adolfsson-erici@itm.su.se 1.5 Finansiering och kostnad

5(15) Verksamheten finansieras av Naturvårdsverkets miljöövervakningsanslag. Naturvårdsverkets anslag för insamling och beredning av fisk för provbankning år 2007 är 510 000 kr. Anslaget för insamling av sediment samt analyskostnader för organiska miljögifter i sediment och fisk år 2007 uppgår till 1 850 000 kr. Analyskostnaderna för metallanalys i sediment och fisk är 600 000 år 2007. 1.6 Användare och användningsområden Resultaten från programmen används: För uppföljning av miljömål Referensvärden till kommuners och länsstyrelsers undersökningar. av centrala myndigheter såsom Naturvårdsverket, SCB och Livsmedelsverket för olika sammanställningar, rapporteringar samt till miljömålsuppföljning och utveckling av bedömningsgrunder. av enskilda forskare inom miljövård, miljömedicin samt zoofysiologi. 1.7 Uppföljning av syfte Bankning av fisk och annat biologiskt material möjliggör retrospektiva analyser och kontroll av tidigare utförda analyser till skillnad från exempelvis vattenprover. Matrisvalet måste baseras på den typ av övervakning som efterfrågas. Övervakning i biota är fördelaktigt då halterna speglar den integrerade föroreningssituationen i ett område och indikerar förändringar i den biotillgängliga delen av det förorenande ämnet till skillnad från exempelvis sediment. Fisk är en given matris med tanke på dess kommersiella betydelse och de gränsvärden som finns angivna samt dess betydelse för riskbedömning när det gäller exponering av människa och vilda toppredatorer. Sammanfattningsvis: Fisk är relativt lätt att samla in i tillräckliga mängder prov av homogent material (samma åldersklass, kön, säsong) Insatser kan pågå under lång tid Fisk är en flitigt använd matris, såväl nationellt som internationellt, både för tidseriestudier och geografiska jämförelser, som har fungerat bra som indikator.

6(15) Det innebär att det finns referensvärden att jämföra med och erfarenhet beträffande behandling av olika faktorer som kan påverka resultatet etc. Fisk bioackumulerar många miljögifter och har en begränsad kapacitet att metabolisera stabila organiska miljögifter. Det innebär att de koncentrationer som uppmäts i fisken återspeglar miljögiftsbelastningen under en längre tidsperiod, vilket ger en mer generell bild av miljögiftsbelastningen istället för att ge en ögonblicksbild. Fisk ingår också som en integrerad del i övervakningen vilket betyder att såväl fysiologiska effekter som förändringar i populationsnivåer kan studeras parallellt med miljögiftsövervakningen liksom övervakningen av vattenkemi och biologi i övrigt. Fisk är en viktig matris för riskvärdering och exponeringsberäkningar beträffande människa och andra fiskätande toppkonsumenter 2. Information som erhålls inom delprogrammet 2.1 Stationsnät Stationsnätet redovisas i tabell 1. 2.2 Variabler Biologiska variabler: Längd, vikt, levervikt, ålder, kön beräknade variabler: konditionsindex, leversomatiskt index (LSI), fettvikt, torrvikt. Metaller: Kvicksilver, bly, kadmium, nickel, krom, koppar, zink. Organiska miljögifter: PCB (7 specifikt bestämda kongenrar, CB-28, CB-52, CB-101, CB-118, CB-138, CB-153, CB-180), p,p-dde, p,p-ddd, p,p-ddt, α-hch, β-hch, γ- HCH, HCB. Dioxiner och dibensofuraner, Polybromerade difenyletrar (PBDE) samt hexabromocyklododekan (HBCD), Perfluorerade ämnen (perfluorerade karboxylater (PFCAs): perfluorhexanoat (PFHxA), perfluorheptanoat (PFHpA), perfluoroktanoat (PFOA), perfluornonanoat (PFNA), perfluordekanoate (PFDcA), perfluoroundekanoate (PFUnA), perfluordodekanoat (PFDoA), perfluortridekanoat (PFTriA), perfluortetradekanoate (PFTeA), perfluorpentadekanoate (PFPeDA) samt perfluorerade sulfonater (PFSs): perfluorbutan sulfonat (PFBS), perfluorhexan sulfonat (PFHxS), PFOS, perfluordekane sulfonat (PFDcS), perfluoroktan sulfonamid (PFOSA) and 6:2 fluortelomer sulfonat (6:2 FTS). För en fullständig förteckning över använda variabler hänvisas till kodlista [3].

7(15) För en beskrivning av metoder, mätfel, lägsta detektionsnivå, naturlig variation samt statistisk styrka hänvisas till sakrapport [1,2]. 2.3 Kringinformation som samlas in i delprogrammet Följande information dokumenteras per provtagningsstation: Insamlingstidpunkt, insamlare, detaljerad lägesangivelse. En detaljerad beskrivning av provtagningsområdena med uppgifter om omgivningsvariabler ges i sakrapport [2]. 2.4 Information som krävs från andra delprogram Delprogrammet är självförsörjande i så motto att meningsfulla utvärderingar av materialet kan göras med hjälp av de variabler som mäts inom delprogrammet. Detta utesluter naturligtvis inte att information om omvärldsfaktorer såsom, temperatur, siktdjup, avrinning etc är värdefulla komplement till de tolkningar som görs. Samarbete och utbyte av information sker också med exempelvis olika länsstyrelser, Livsmedelsverket och Fiskeriverket. 2.5 Använda modeller För att beskriva trender används dels log-linjära regressionsmodeller för linjära förlopp dels smoothers vars relevans testas med ANOVA för icke-linjära förlopp [1]. 3. Organisation, kvalitetsrutiner och ansvarsfördelning 3.1 Ansvar för delprogrammets utformning samt administration och genomförande Programutformningen görs i samverkan mellan ansvariga vid Naturvårdsverket och utföraren. Delprogrammets detaljplanering och uppläggning sker vid NRM. Här sker kontakter och utskick med instruktioner till lokala fiskare, eller i vissa fall Fiskeriverkets personal, som sköter själva insamlingen. Provberedning, och bestämning av biologiska variabler sker vid NRM s laboratorium. De preparerade proven distribueras till de laboratorier som utför de kemiska analyserna. Analysresultaten återsänds i allmänhet till NRM för kvalitetskontroll, bearbetning och utvärdering. Sakrapport med de utvärderade resultaten sänds till NV och andra intressenter såsom vissa länsstyrelser etc. Tematiska artiklar redovisas i Sötvatten. Årsskrift från miljöövervakningen. Naturvårdsverket [4-6] avsedd för länsstyrelser och en intresserad allmänhet. Delprogrammet ger också kontinuerligt stoff till vetenskapliga artiklar [7-10] och föredrag till olika

8(15) konferenser [11-15]. Resultaten rapporteras vidare till datavärd (IVL) och till AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme). 3.2 Kvalitetsrutiner och ansvarsfördelning 3.2.1 Provtagning och analys All insamling av material sker med certifierad personal eller personer som har motsvarande kompetens och som länge varit knutna till verksamheten. Kontakt upprätthålls muntligen såväl som skriftligen med instruktioner som ses över varje år. Erfarenheterna av insamlingsverksamheten är mycket god och bortfall under de över 30 år som verksamheten bedrivits är ytterligt sällsynt. För att minska den biologiska variationen i det undersökta materialet och därmed öka precisionen och jämförbarheten mellan lokala, regionala och nationella undersökningar begränsas insamlingen av fisk till vissa arter och ålders-/storleksintervall. De fiskarter som i första hand används är gädda och abborre. I de delar av landet där dessa arter saknas används röding eller mört som ersättare. Storleksintervallet som används för respektive art ser ut enlig följande: Gädda Esox lucius L. 0,4-1,6 kg Abborre Perca fluviatilis L. 1+ (ca 8-11 cm) Abborre Perca fluviatilis L. 15-20 cm Mört Rutilus rutilus L. 15-20 cm Röding Salvelinus alpinus L. 25-35 cm Provberedning sker vid NRM av erfaren personal i härför anpassade laboratorieutrymmen med för ändamålet lämpliga instrument för att undvika kontaminering. De variabler som bestäms i samband med provberedning är bl a ålder, kön, levervikt och totalvikt. Som regel används muskel (ryggmuskel) för analys av organiska miljögifter och Hg, lever används för analys av övriga metaller och perfluorerade ämnen. Hanteringen beskrivs i detalj i (TemaNord, 1995:543). De kemiska analyserna sker vid ackrediterade laboratorium med lång erfarenhet. Laboratorierna medverkar kontinuerligt i de interkalibreringsövningar som sker inom ramen för QUASIMEME och QUASH. Kvalitetssäkringsrutinerna ser olika ut vid olika laboratorier. För detaljer hänvisas till resp. laboratoriums anvisningar. De metoder som används för metallanalyser beskrivs i Borg et al (1981) [16]. För de klororganiska analyserna inklusive fettbestämning ges en beskrivning av Jensen et al (1983) [17]. Såväl provinsamling, provberedning som kemisk analys följer i tillämpliga delar, de aktuella guidelines som rekommenderas inom både OSPAR och HELCOM [18].

9(15) 3.2.2 Utvärdering och resultatredovisning Ett av huvudsyftena med övervakningsprogrammet är tidsserie-studier. Tidstrender utvärderas i tre steg: Log-linjär regressions analys. Analysen utförs för hela den undersökta perioden samt för de tio sista åren. Linjens lutningskoefficient beskriver den genomsnittliga årliga förändringen i procent. Mann-Kendalls icke-parametrisk trend test. Regressionsanalysen förutsätter bl a att regressionslinjen ger en god beskrivning av en eventuell trend. Så är dock inte alltid fallet. Vidare är hävstångseffekten av värden i ändpunkterna av regressionslinjen ett välkänt faktum. En överdriven lutning orsakad av en slump av några få värden i ändan av linjen kan ge ett signifikant resultat även om ingen verkligt trend existerar. Ett icke-parameriskt alternativ till regressionsanalysen är Mann-Kendalls trend test [19,20] som dock i allmänhet har lägre statistisk styrka jämfört med regressionsanalysen förutsatt att alla krav för regressionsanalysen är uppfyllda. Mann-Kendals trend test rekommenderas vidare av EPA i USA för användning i vatten kvalitetsövervakning (Loftis et al. 1989). Icke linjära trendkomponenter. Det är ju inte säkert att ett förlopp beskrivs bäst genom en linjär eller log-linjär minskning eller ökning. Ett alternativ för att beskriva utveckling över tid skulle kunna vara någon form av utjämnare. Ett flertal utjämnare har prövats. Generellt tillämpas en metod som förslås av Nicholson et al. (1995) [21]. Signifikansen av linjen testas med en variansanalys där ett reducerat antal frihetsgrader beräknats för utjämnaren. Den här metoden används även för de sammanställningar som görs inom ICES. Ytterligare rutiner för bearbetningar av data kan förbättra tolkningen av resultaten Justering för kovariabler eller variabler som påverkar mätresultaten sker med hjälp av kovariansanalys (ANCOVA), se (Grimås et. al., 1985, Bignert et. al., 1993, Bignert et al 2006). Outliers. Observationer längre från regressionslinje eller utjämnare än vad som kan förväntas av slumpmässiga skäl är föremål för särskilt intresse. Dessa avvikelser kan ha orsakats av en otypisk förekomst av något i miljön, en förändring i miljögiftsbelastning eller helt enkelt felaktigheter i provhantering eller vid den kemiska analysen. Den metod som används vid de generella bearbetningen i sakrapporten beskrivs i Hoaglin and Welsch (1978). Den bygger på hävstångs - koefficienter och standardiserade residualer. De outliers som detekteras med denna metod utmärks i redovisade grafer och kommenteras. De outliers som avses här rör inte enskilda mätvärden utan årsmedelvärden. Inga outliers tas bort automatiskt och inte heller utan motivering. Om de får betydelse för tolkningen av resultet körs trendtester eller jämförelser mellan regioner etc, både med och utan outliers och resultatet utvärderas. Värden under detektionsnivån. För vissa ämnen är de uppmätta nivåerna i miljön nära eller strax under detektionsnivån. Meningsfulla analyser kan trots detta göras om inte nivåerna är för låga utan flertalet observationer ligger över detekterbarhetsnivån. Värden som rapporteras under detekterbarhetsnivån ersätts i dessa fall med värden enligt en metod som föreslås i Helsel & Hirsch (1995) p 362. Metoden

10(15) baseras på att de sanna värdena är log-normalfördelade inom ett år vilket är ett normalt förhållande. För en utförlig beskrivning av använda statistiska metoder hänvisas till sakrapport [1,2]. 3.2.3 Datalagring Data kontrolleras med statistiska metoder och rimlighetsanalys med avseende på avvikande resultat men också syntaktiska fel, koder etc. som kan uppstå vid dataregistrering. I miljöprovbanken lagras återstoden av de individer som analyseras fryst, för att vid behov omanalyseras. Alla data som kvalitetskontrollerats rapporteras till den nationella datavärden (IVL). Kvalitetsansvarig vid NRM är Anders Bignert. 3.2.4 Kvalitetskontroller För en allmän beskrivning hänvisas till punkt 3.2.1. Kvalitetskontroller sker fortlöpande och extrakontroller görs vid byte av utrustning eller standardlösningar etc. Verksamheten vid analyslaboratoriet övervakas med hjälp av Control charts där ett prov från ett mycket stort homogenat (som alltså räcker under lång tid) av jämförbar vävnad alltid finns med i analysen av nytt material. Vid byte av analysmetod eller laboratorium sker omfattande parallellanalyser [1]. Misstänkta analysfel har varit föremål för speciella analysinsatser. En loggbok över alla förändringar i analysgång, byte av utrustning, standardlösningar etc förs naturligtvis på aktuellt laboratorium men också tillsammans med databasen på NRM. 4. Tillgänglighet och dokumentation 4.1 Data/Resultat IVL är nationell datavärd och svarar för tillgängligheten av data. Dessutom rapporteras data, i bearbetad eller obearbetad form, direkt från NRM i stor utsträckning till olika användare: NV, länsstyrelser, kommuner, enskilda forskare, miljökonsulter, SCB, Livsmedelsverket, Fiskeriverket etc. Data från NRM kan levereras obearbetad eller som medelvärden: medianer, percentiler etc, i form av ASCII-textfiler, EXCEL-ark eller i ACCESS. Bearbetade data i form av diagram eller GIS-kartor kan levereras i olika grafikformat eller som Word -filer.

11(15) 4.2 Rapporter/Produkter Resultaten från delprogrammet görs tillgängliga i huvudsak enligt nedanstående: Sakrapport med grafer av tidsserier och resultaten av de statiska resultaten [2] samt sakrapport över screeningämnen [22] sammanställs efter analys. Tematiska artiklar [4-6]. Artiklar i vetenskapliga internationella tidskrifter [7-10] Föredrag till olika konferenser [11-15] Information och resultat från delprogrammet är också tillgängligt på http://www.nrm.se/mg 4.3 Dokumentation av delprogrammet En detaljerad dokumentation av använda statistiska metoder ges i sakrapport [1]. Delprogrammet beskrivs i sakrapport [2]. En komplett kodlista över använda variabler uppdateras kontinuerlig [3]. Såväl provinsamling, provberedning som kemisk analys följer i tillämpliga delar, de aktuella guidelines som rekommenderas inom både OSPAR och HELCOM. 4.4. Revision av kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen uppdateras/revideras enligt avtal. 7. Referenser [1] Bignert, A., Nyberg E., Danielsson S., Asplund L., Eriksson U., Berger U., Wilander A., Haglund P. 2007. Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota. Report to the Swedish Environmental Protection Agency, 2007-10-22. 135 pp. [2] Bignert, A. 2000. Comments Concerning the National Swedish Monitoring Programme in Fresh Water Biota. Report to the Swedish EPA, 2000-04-04. 61 pp. [3] Nyberg E., Danielsson S. 2007. Kodlista, stencil Gruppen för Miljögiftsforskning, NRM. [4] Bignert, A., Nyberg E. 2006. Provbankning då, nu och i framtiden. I: Sötvatten. Årsskrift från miljöövervakningen. Naturvårdsverket, s. 14-16.

12(15) [5] Bignert, A. 2005. Bedömningsgrunder för miljögifter i biologiska prov. I: Sötvatten. Årsskrift från miljöövervakningen. Naturvårdsverket, s. 30-33. [6] Bignert A., Carlén I., och Greyerz E. 2004. Pris eller kvalitet på miljögiftsanalyser? I: Sötvatten. Årsskrift från miljöövervakningen. Naturvårdsverket, 2004. [7] Bignert A., Riget F, Braune B., Outridge P., Wilson S. 2004. Recent temporal trend monitoring of mercury in Arctic biota how powerful are the existing datasets? J. Environ. Monit, 6, 351 355). [8] Lind Y., Bignert A. and Odsjö T. 2006. Decreasing lead levels in Swedish biota 1969-2004. J. Environ. Monit., 8, 824-834. [9] Kierkegaard A., Bignert A., Sellström U., Olsson M., Asplund L., Jansson B., de Wit C. 2004. Temporal trends of polybrominated diphenyl ethers (PBDE) and their methoxylated derivatives in pike from Lake Bolmen in the south of Sweden. Environmental Pollution 130:187-198. [10] Bignert, A., Olsson, M., Persson, W., Jensen, S., Zakrisson, S., Litzén, K., Eriksson, U.,Häggberg, L. And Alsberg, T. 1998. Temporal trends of organochlorines in Northern Europe, 1967-1995. Relation to global fractionation, leakage from sediments and international measures. Environmental Pollution 99:177-198. [11] Bignert, A., B. Braune, P. Outridge, F. Riget and S. Wilson, 2002. Temporal trends of trace metals in the Arctic: an assessment of the global data. Second International AMAP Symposium on Environmental Pollution of the Arctic. 1 4 October 2002, Rovanemi. AMAP Report 2002:2. P018 pp. [12] Bignert, A., Greyerz, E., Olsson, M., Roos, A., Asplund, L. and Kärsrud, A.-S. 1998. Similar Decreasing Rate of Ocs in Both Eutrophic and Oligotrophic Environments A Result of Atmospheric Degradation? Part II. Proceedings from the 18th Symposium on Halogenated Environmental Organic Pollutants, Stockholm, Sweden, Aug., 1998. In: DIOXIN-98. Transport and Fate PI. Organohalogen Compounds 36:459-462. [13] Bignert, A., Olsson, M., Asplund, L. and Häggberg, L. 1998. Fast Initial Decrease in Environmental Concentrations of Ocs A Result of Atmospheric Degradation? Part I. Proceedings from the 18th Symposium on Halogenated Environmental Organic Pollutants, Stockholm, Sweden, Aug., 1998. In: DIOXIN-98. Transport and Fate I.. Organohalogen Compounds 36:373-376. [14] Olsson, M., Bignert, A., Odsjö, T., Persson, W., Litzén, K., Eriksson, U., Häggberg, L. and Alsberg, T. 1997. Temporal Trends of Organochlorines in Northern Europe, 1967-1995 Support Long Ranged Transport but not the Gras-hopper Effect. Proceedings from the 17th International Symposium on Chlorinated Dioxins and Related Compounds, Indianapolis, Indiana, USA, Aug., 1997. In: DIOXIN-97. Organohalogen Compounds 33:99-104. [15] Sellström, U., Kierkegaard, A., de Wit, C., Jansson, B., Asplund, L., Bergander, L., Bignert, A., Odsjö, T. and Olsson, M. 1996. Polybrominated diphenyl ethers (PBDE) in the Swedish environment a Summary. Organohalogen Compounds 28:526-529. [16] Borg. H., Edin A., Holm K., Sköld E. 1981. Determination of metals in fish livers by flameless atomic absorption spectroscopy. Water research Vol.15. pp.1291-1295.

13(15) [17] Jensen,S., Reutergårdh, L. and Jansson, B. 1983. Analytical methods for measuring organochlorines and methyl mercury by gas chromatography. FAO Fish. Technical paper, 212, 21-33. [18] OSPAR Comission. JAMP Guidelines for monitoring contaminants in biota. Monitoring Guidelines Ref. no: 1999-2 [19] Gilbert R.O. 1987. Statistical Methods for Environmental Pollution Monitoring. Van Nostrand Reinhold, New York. [20] Helsel,D.R. & R.M. Hirsch. 1995. Statistical Methods in Water Resources, Studies in Environmental Sciences 49. Elsevier, Amsterdam. [21] Nicholson M.D., R. Fryer and J.R.Larsen. 1995. A Robust Method for Analysing Contaminant Trend Monitoring Data. Techniques in Marine Environmental Sciences. ICES. [22] Bignert A, Nyberg E. 2007. Utvärdering av analyser av ämnen prioriterade inom vattendirektivet och direktiv 76/464/EEG i miljöprover. Sakrapport till Naturvårdsverket. 70 pp.

14(15) Bilaga 1. Delprogrammets Provbankning samt analys av metaller och organiska miljögifter i limniska fiskarter Mål Miljömålsuppföljning. Att följa upp vidtagna åtgärder för minskade utsläpp av kända miljögifter för att se om dessa haft avsedd effekt. Preciserat syfte Kartering av nya miljögifter (screening). Retrospektiva analyser av nya ämnen för att se om dessa ökar eller minskar. Geografiska skillnader, geografiska trender Referens till regionala och lokala undersökningar Internationell rapportering Utveckling av bedömningsgrunder Officiell statistik Undersökningar Metaller och organiska miljögifter i fisk Stationsnät Se tabell 1. Variabler Biologiska variabler: Längd, vikt, levervikt, ålder, kön härledda variabler: konditionsindex, leversomatiskt index (LSI), fettvikt, torrvikt. Metaller: Kvicksilver, bly, kadmium, nickel, krom, koppar, zink. Organiska miljögifter: PCB (7 specifikt bestämda kongenrar, CB- 28, CB-52, CB-101, CB-118, CB-138, CB-153, CB-180), p,p- DDE, p,p-ddd, p,p-ddt, a-hch, b-hch, g-hch, HCB. Dioxiner, dibensofuraner och plana PCB-kongener. Polybromerade difenyletrar (PBDE) samt hexabromocyklododekan (HBCD). Perfluorerade ämnen; perfluorerade karboxylater (PFCAs): perfluorhexanoat (PFHxA), perfluorheptanoat (PFHpA), perfluoroktanoat (PFOA), perfluornonanoat (PFNA), perfluordekanoate (PFDcA), perfluoroundekanoate (PFUnA), perfluordodekanoat (PFDoA), perfluortridekanoat (PFTriA), perfluortetradekanoate (PFTeA), perfluorpentadekanoate (PFPeDA) och perfluorerade sulfonater (PFSs): perfluorbutan sulfonat (PFBS), perfluorhexan sulfonat (PFHxS), PFOS, perfluordekane sulfonat (PFDcS), perfluoroktan

15(15) sulfonamid (PFOSA) och 6:2 fluortelomer sulfonat (6:2 FTS). Styrdokument Undersökningstyper Kvalitetsdeklaration Övrigt Metaller och organiska miljögifter i fisk Versionsnr: Utvärderingsverktyg Underlag till nationella indikatorer Dataleveranser Nationellt IVL Internationellt AMAP Rapporter/produkter Se referenslista: Sakrapport med grafer av tidsserier och resultaten av de statiska resultaten [2] samt sakrapport över screeningämnen [21] sammanställs efter analys. Tematiska artiklar [4-6]. Artiklar i vetenskapliga internationella tidskrifter [7-10] Abstracts till föredrag till olika konferenser [11-15] Information och resultat från delprogrammet är också tillgängligt på: http://www.nrm.se/mg Ansvarig utförare år 200X Organisation Projektledare Kvalitetsansvarig Naturhistoriska riksmuseet Anders Bignert Anders Bignert