Kandidatexamen FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT GENTEMOT PATIENTER MED PSYKISK OHÄLSA En litteraturstudie Författare: Donya Shwan Zainab Mohammed Handledare: Mikael Rask Examinator: Sylvi Persson Termin: HT18 Ämne: Vårdvetenskap Nivå: Grundnivå Kurskod: 2VÅ61E
SAMMANFATTNING Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator Adress Nyckelord Faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa - en litteraturstudie Donya Shwan Zainab Mohammed Sjuksköterskeprogrammet Mikael Rask Sylvi Persson Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Faktorer, hälso-och sjukvården, psykisk ohälsa, rskans förhållningssätt, vårdrelation. Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande samhällsproblem hos Sveriges befolkning. Begreppet psykisk ohälsa innefattar allt ifrån mindre allvarliga psykiska besvär till allt mer allvarligare tillstånd. Personer som lever med en allvarlig psykisk sjukdom har en förkortad livslängd med 10 25 år i jämförelse med den allmänna befolkningen. Patienter med psykisk ohälsa upplever ett bristande bemötande och känner sig maktlösa, misstrodda och diskriminerad i vården. Vårdandet av denna patientgrupp kräver ett professionellt förhållningssätt från rskan så att patientens delaktighet ökar. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. Metod: Denna litteraturstudie inkluderade 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar kvalitétsgranskades och analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO användes för datainsamling. Resultat: Resultatanalysen resulterade i fyra kategorier som beskriver faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. Kategorierna är; hinder i vårdandet, attityder och förförståelse, rskans förvärvade erfarenheter och patient-rskerelationen. Slutsats: Saknad kompetens inom ämnet psykisk ohälsa och vårdmiljön skapar hinder och svårigheter i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskans attityder och förförståelse samt rskans förvärvade erfarenheter spelar en viktig roll i vårdandet vilket påverkar patient-rskerelationen. NYCKELORD Faktorer, hälso-och sjukvården, psykisk ohälsa, rskans förhållningssätt, vårdrelation.
ABSTRACT Background: Mental illness is a common social health problem in Sweden s population. The concept of mental illness includes from less serious mental disorder to increasingly serious conditions. Patients who lives with a serious mental illness have a shortened life span of 10 25 years compared with the general population. Patients with mental illness experience a lack of treatment and feel powerless, distrusted and discriminated in health care. The care of these patients requires a professional approach from the nurse to increase patients participation. Aim: The aim was to describe factors that affect the nurse's approach towards patients with mental illness in healthcare. Method: This literature study includes 11 qualitative articles. All articles were peer-review and analyzed using a manifest qualitative analysis. The databases PubMed, Cinahl, and PsycINFO were used for collection of data. Results: The results analysis resulted in four categories describing factors that affect the nurse's attitude towards patients with mental illness in healthcare. The categories are; Obstacle of caring, attitudes and understanding, the nurse's acquired experience and patientnurse relationship. Conclusion: Lack of competence in the subject of mental illness and caring environment creates difficulties in caregiving for the patients with mental illness. Nurse s attitudes, understanding and experience are imported factors to create patient- nurse relationship. KEYWORDS Caring relationship, factors, healthcare, mental illness, nurse s approach 2
Tack Ett varmt tack riktas till vår handledare Mikael Rask för hans engagemang och stöd under uppsatsens gång. Vi tackar även Gunilla Lindqvist som är huvudexaminator på Linnéuniversitetet för all rådgivning och hjälp. Ytterligare ett tack riktas till vår examinator Sylvi Persson! 3
Innehållsförteckning 1 INLEDNING 6 2 BAKGRUND 7 2.1 Definition av psykisk ohälsa 7 2.2 Psykisk ohälsa 7 2.3 Sjuksköterskans förhållningssätt och upplevelse 8 3 TEORETISK REFERENSRAM 9 3.1 Hälsa / ohälsa 9 3.2 Vårdrelation 9 3.3 Vårdande möten 10 4 PROBLEMFORMULERING 10 5 SYFTE 10 6 METOD 11 6.1 Design 11 6.2 Datainsamling 11 6.3 Urval och urvalsförfarande 11 6.3.1 Kvalitetsgranskning 11 6.4 Analys 11 6.4.1 Tabell 1. Exempel på kvalitativ innehållsanalys. 12 6.5 Forskningsetiska aspekter 12 7 RESULTAT 13 7.1 Tabell 2. Analysen av artiklarna 13 7.2 Hinder i vårdandet 13 7.2.1 Tidsbrist 13 7.2.2 Saknad kompetens 14 7.2.3 Vårdmiljö 14 7.3 Attityder och förförståelse 14 7.3.1 Förutfattade meningar 14 7.3.2 Känslor i mötet 15 7.3.3 Negativa attityder 15 7.4 Sjuksköterskans förvärvade erfarenheter 15 7.4.1 Personliga erfarenheter 15 7.4.2 Professionellt förhållningssätt 16 7.5 Patient- rskerelationen 16 7.5.1 Etablera en relation 16 7.5.2 Vårdande relation 16 7.5.3 Icke-vårdande relation 17 8 DISKUSSION 17 8.1 Metoddiskussion 17 8.2 Resultatdiskussion 18 8.2.1 Hinder i vårdandet 19 8.2.2 Attityder och förförståelse 20 8.2.3 Sjuksköterskans förvärvade erfarenheter 20 8.2.4 Patient-rskerelationen 21 8.3 Förslag om fortsatt forskning 21 9 SLUTSATS 21 4
10 REFERENSER 23 BILAGOR BILAGA 1. LITTERATURSÖKNING BILAGA 2. ARTIKELMATRIS ÖVER INKLUDERADE ARTIKLAR BILAGA 3. GRANSKNINGSMALL 5
1 INLEDNING Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem bland Sveriges befolkning. Psykisk ohälsa yttrar sig olika för varje enskild person. Patienter med psykisk ohälsa upplever maktlöshet, stigmatisering och bristande förhållningssätt från rskan. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvården, inte bara inom psykiatrisk verksamhet. Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdandet av denna patientgrupp för att öka patientens delaktighet i sin vård. Tidigare forskning visar på att det finns bristande förhållningssätt från rskor som påverkas av olika faktorer. Studenterna till föreliggande studie har från verksamhetsförlagd utbildning (VFU) erfarit olika förhållningssätt från rskor gentemot patienter med psykisk ohälsa. Detta väckte ett intresse för att studera faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. 6
2 BAKGRUND Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande samhällsproblem hos Sveriges befolkning. Sedan mitten av 1980-talet har allt fler vuxna personer i Sverige drabbats av psykisk ohälsa med fördubblade psykosomatiska symtom (Folkhälsomyndigheten, 2018a). I den nationella folkhälsoenkäten utförd av Folkhälsomyndigheten år 2016 uppgav 36 procent av 20 000 personer som deltog i undersökningen att de upplever psykiska besvär såsom oro, ängslan, ångest och sömnbesvär. Förekomsten för de upplevda psykiska besvären var 43 procent hos kvinnor och 30 procent bland män i åldersgrupperna mellan 16 84 år (Folkhälsomyndigheten, 2018b). 2.1 Definition av psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som används idag som ett samlingsbegrepp för att beskriva olika grader av psykiska besvär (Uppdrag Psykisk Hälsa, 2018). Detta innebär allt ifrån mindre allvarliga psykiska tillstånd såsom oro, nedstämdhet och ångest till allt mer allvarligare tillstånd som funktionsnedsättning i form av autism, grav ADHD, schizofreni och bipolär sjukdom. Anledningar till att individen drabbas av psykisk ohälsa är svårt att sätta fingret på i många fall då kunskapsnivån är låg kring ämnet. Generellt kan orsakerna vara många som påverkar. En orsak kan vara hur människan är skapad. Här spelar genetikens arv in, om en anhörig lidit av psykisk sjukdom så ökar risken för att det kan gå i arv. En annan orsak kan vara vad individen gått igenom i sitt liv och om han eller hon varit med om ett trauma (ibid). 2.2 Psykisk ohälsa Patienter som lider av en allvarlig psykisk sjukdom såsom schizofreni och bipolär sjukdom har en förkortad livslängd med 10 25 år i jämförelse med den allmänna befolkningen (Robson & Haddad, 2012). Livslängden hos patienter med depression och ångest är förkortad med 20 år hos kvinnor och 17 år hos män. Detta beror på att dessa patienter inte får en adekvat behandling för psykisk ohälsa när de söker vård (Skärsäter, 2014). Rädslan för stigmatisering är en av orsakerna. Stigma är ett begrepp som definieras som fördomar och diskrimineringsbeteende. I mötet med patienter med psykisk ohälsa kan stigma ta sig i uttryck och påverkar rskans syn på patienten. Generellt ser rskor patienter med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom som farliga, oförutsägbara och ansvariga för sin sjukdom (Ihalainen Tamlander, Vähäniemi, Löyttyniemi, Suominen & Välimäki, 2016). Patienter med psykisk ohälsa som söker vård inom öppen-och slutenvård upplever negativt bemötande och bristande kommunikationsförmåga bland rskor. Språket som ibland används bland rskor kan upplevas som ett kränkande och stigmatiserande språk. Patienterna upplever att rskan lägger fokus på patientens psykiatriska diagnos istället för att bemöta den enskilde individen. Detta leder till att patienterna känner sig maktlösa, diskriminerade, misstrodda och att de inte tas på allvar. Patienterna upplever även att de inte får vara delaktiga i sin vård vilket minskar deras tilltro till sjukvården (Fokuo, Goldrick, Rossetti, Wahlstrom, Kocurek, Larson, Corrigan, 2017). Detta medför även en nedsatt självkänsla och minskad livskvalitet hos denna patientgrupp (Ihalainen Tamlander et al. 2016). Varje patient är unik och deras behov är individuella vilket innebär att rskan måste bemöta den enskilde individen med respekt och ta hänsyn till deras behov. Om rskan inte uppmärksammar patientens behov utifrån personcentrerad vård så kommer konsekvenserna bli allt större. Livskvaliteten kommer kraftigt att försämras vilket 7
kan leda till högre resurskrav för att försöka fånga patienten i deras allmäntillstånd (Zegwaard, Aartsen, Grypdonck & Cuijpers, 2015). Patienter med allvarliga psykiska sjukdomar har bland annat större konsumtion av rökning och alkoholintag. Detta leder i många fall till mer fysiska besvär som de söker somatisk sjukvård för (Robson & Haddad, 2012). Minst 25 procent av patienter som vårdas på geriatriska enheter besväras av psykisk ohälsa. Detta visar ett tydligt samband mellan den psykiska och fysiska hälsan. Kroppsliga sjukdomar kan föra med sig psykiska besvär. Likväl kan psykiska sjukdomar medföra kroppsliga symtom (Skärsäter, 2014). Med tanke på att rskan relativt ofta får vårda patienter som har psykiska besvär i grunden men som söker för fysiska besvär så är det av stor vikt att rskan ser de psykiatriska behoven. Här är det viktigt att rskan kan ge den omvårdnad patienten behöver för sina psykiska besvär inom somatisk vård också (Happell, Scott, Nankivell & Platania-Phung, 2013). 2.3 Sjuksköterskans förhållningssätt och upplevelse De psykiatriska ohälsotillstånden kräver vård utifrån ett helhetsperspektiv där de medicinska och psykologiska insatserna bör ges utifrån patientens behov. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvården, inte bara inom psykiatrisk verksamhet. Patientens somatiska symtom kan enkelt identifieras och därmed behandlas med medicinska åtgärder. Däremot kan den psykiska ohälsan vara svår att identifiera och verbalisera. I vårdandet av patienter med psykisk ohälsa bör rskans förhållningssätt innebära hälsofrämjande åtgärder som ökar livskvaliteten och minimera riskerna för återinsjuknande. Vårdenheten patienten söker vård hos skall inte spela någon roll för rskans förhållningssätt (Skärsäter, 2014). Eftersom den legitimerade rskans grundkompetens är att ge god omvårdnad utifrån patientens subjektiva upplevelser och objektiva data. Sjuksköterskan ska bedöma patientens hälsotillstånd samt fatta kliniska beslut för patientens omvårdnad (Svenska rskeföreningen, 2017). Sjuksköterskan bör ständigt uppvisa professionellt förhållningssätt med värden såsom respekt, medkänsla, trovärdighet och vara lyhörd i vårdandet av patienten (ICN, 2017). Neville och Roan (2014) visar i sin studie att brist på kunskap, utbildning och erfarenhet hos rskan påverkar möten negativt med patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskans negativa inställning som misstro, rädsla och ovilja att vårda denna patientgrupp skapar förutfattade meningar hos rskan. Oviljan att hjälpa patienten grundas i brist på kunskap och rädsla om att inte kunna tillfredsställa patientens behov. Sjuksköterskan utvecklar tankar om att patienter med psykisk ohälsa är opålitliga eftersom de söker vård om igen, vilket leder till misstänksamhet hos rskan. Sjuksköterskan fokuserar många gånger mer på patientens missbruk och beroende än det hälsoproblemet patienten söker vård för. Kvaliteten på vården påverkas gentemot patienter med psykisk ohälsa (ibid). Sjuksköterskans moraliska ansvar är bland annat är att motverka integritetsinskräkning och att motverka förutfattade meningar som påverkar deras förståelse för patienten (ICN, 2017). Hittills finns det en begränsad kunskap och förståelse om rskors attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa. Det finns ett behov av forskning kring ämnet för att undersöka om rskans attityder till patienter med psykisk sjukdom och psykisk ohälsa påverkar vårdrelationen. Detta för att patienten ska behandlas med respekt och värdighet (Chambers, Guise, Välimäki, Botelho, Scott, Staniuliené och Zanotti, 2010). 8
Ihalainen Tamlander et al., (2016) rapporterar att rskor har både positiv och negativ inställning gentemot patienter med psykisk ohälsa. Det positiva förhållningssättet innebär en inre vilja att hjälpa och stödja denna patientgrupp. Sjuksköterskor som rapporterar negativa attityder upplever ilska och irritation gentemot patienter med psykisk ohälsa. Detta beror främst på rskornas brist i kunskap kring ämnet (ibid). För att rskan ska öka sin förståelse och kunskap inom ämnet psykisk ohälsa skriver Svenska rskeföreningen (2017) att rskan ständigt bör uppdatera sig med kunskap inom sitt yrkesområde. 3 TEORETISK REFERENSRAM Uppsatsen utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv som har huvudområde att alstra vetskap om hälsa och vårdande, samt att hälso- och sjukvården ansvarar för att använda den vetskapen hälso- och sjukvårdspersonalen tillhandahåller. Målet är att patientens hälsa främjas i största möjliga mån (Dahlberg & Segesten, 2010). För att studera faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa används ett fenomenologisk och hermeneutiskt synsätt. Fenomenologin inriktas på människans subjektiva upplevelser och hur hen tolkar ett fenomen. Fenomen är något som människan upplever och tänker på oavsett äkthet. Hermeneutik koncentrerar sig på att förstå människans tolkning och upplevelse av existensen (Kristensson 2014). Fenomenologin och hermeneutiken ska tydliggöra rskans egna upplevelser och uppfattningar som skapas i mötet med denna patientgrupp. Valet av begreppen hälsa/ ohälsa, vårdrelation och vårdande möten är givna i denna studie eftersom de är betydelsefulla inom vårdvetenskapen. 3.1 Hälsa / ohälsa Begreppet och fenomenet hälsa är centralt inom vårdvetenskapen och vårdandet enligt Dahlberg och Segesten (2010). Varje patients hälsa är individuell och det är han eller hon som lägger fokus på vad det innefattar. Detta grundas på upplevelse och erfarenheter som patienten har (Ekebergh, 2015). Fenomenet hälsa definieras som ett tillstånd av ett fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte bara frånvaro av sjukdom (WHO, 2014). Hälsa är ett tillstånd som påverkar hela människans balans (Dahlberg & Segesten, 2010). Patientens upplevelse av hälsa och ohälsa påverkas av sjukdom, lidande och sociala relationer. Det som orsakar sjukdom har inverkan på upplevelse av hälsa (Willman, 2014). Att må bra och att vara i stånd till att genomföra stora som små livsprojekt, det vill säga det patienten blir berörd av är hälsa och upplevs som välbefinnande (Ekebergh, 2015). Ohälsa beskrivs som subjektiva symtom som är en känsla av sjukdom. Dessa symtom ger en känsla av obehag som kan relateras till sjukdom, detta kan yttra sig exempelvis med oro och smärta. Där oro ofta kopplas till psykisk ohälsa. Här är det lätt att rskan blandar ihop patientens upplevelse av symtom med de objektiva iakttagelserna som beskrivs som tecken på ohälsa. Ett tecken på objektiv iakttagelse är exempelvis högt blodtryck och förhöjd kroppstemperatur. Med det här menas att den biologiska kroppen och människans upplevelse av sin egen kropp aldrig kan skiljas isär oavsett (Ekman, 2014). 3.2 Vårdrelation Vårdrelation utformas med ett naturligt intresse och en vårdande hållning från rskans sida. I vårdrelationen spelar vårdetiken stor roll då det handlar om rskans förhållningssätt i mötet med patienten för att skapa en god vårdrelation (Dahlberg & Segesten, 9
2010). Om rskan inte visar ett intresse, respekt och har ett professionellt bemötande gentemot dessa patienter så kommer det påverka negativt på hur vårdrelationen och patientens välbefinnande utvecklas. I mötet med patienter med psykisk ohälsa bör rskan bygga en vårdrelation genom att vara närvarande och visa en öppenhet för patientens berättelse i mötet. Här ligger stort ansvar hos rskan för att få mötet till att vara inbjudande och ha en positiv inverkan på patienten. Detta för att patienten ska få känna att den får uttryck för sina behov så behandling kan anpassas (ibid). Vårdrelationen kan vara både vårdande och icke vårdande. I den vårdande relationen stödjer rskan patienten och anpassar vården utifrån patientens behov. I en icke vårdande relation upplever patienter otrygghet och en känsla av ovisshet i sin vård, där deras behov inte uppmärksammas (Hörberg, 2008). 3.3 Vårdande möten Det vårdande mötet kännetecknas av ett vårdande förhållningssätt och öppenhet. Med öppenhet innebär att rskan är alert och lyhörd i det aktuella mötet med patienten (Ekebergh, 2015). Sjuksköterskan måste ha kontroll och samtidigt utmana sin tidigare förförståelse. Det innebär att inte förstå för snabbt utan vara kritisk och granska mötet med patienten. Det vårdande förhållningssättet innebär att rskan förstår patientens behov, samt har förmåga att träda ur sin naturliga inställning. Vårdande möten med patienter med psykisk ohälsa kan upplevas både positivt och negativt beroende på rskans erfarenheter, förförståelse och kompetens. Mötet ska vara inriktat till att stödja och stärka patientens hälsa förutsatt att mötet blir förtroendeingivande och äkta. Sjuksköterskan ska visa respekt och öppenhet för patientens livsvärld samt ta hänsyn till integriteten. Detta ska visas på ett tydligt sätt där patienten känner att rskan är närvarande, lyssnar aktivt och visar förståelse för patientens situation. För patienten är det viktigt att hen blir sedd, blir bekräftad och att behoven uppmärksammas (ibid.). 4 PROBLEMFORMULERING Psykisk ohälsa är ett vanligt förekommande samhällsproblem hos Sveriges befolkning. Patienter med psykisk ohälsa upplever ofta ett bristande bemötande och känner sig misstrodda, diskriminerade och att inte få vara delaktiga i sin vård. Detta visar på att rskan brister i kunskap, empati och bemötandet i vårdandet med patienter med psykisk ohälsa. Vårdrelation och vårdande möten bör kännetecknas av ett gott bemötande och ett professionellt förhållningssätt från rskan i vårdandet av denna patientgrupp, så att patienten känner sig trygg i sin vård. Tidigare forskning visar på att det finns svårigheter och hinder i vårdandet av denna patientgrupp. Sjuksköterskor rapporterar generellt både positiva och negativa förhållningssätt i mötet med psykiskt sjuka patienter. Därför är det angeläget att studera faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. 5 SYFTE Syftet var att beskriva faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. 10
6 METOD 6.1 Design Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats då syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. Studien har en induktiv ansats och utgår ifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys eftersom fokuset ligger hos rskans egen upplevelse och erfarenheter (Kristensson, 2014). 6.2 Datainsamling Till en början utfördes en litteraturöversikt för att granska om det finns tillräckligt med forskning inom ämnet (Friberg, 2017) och därefter påbörjades artikelsökning. Sökorden valdes utifrån studiens syfte; Experiences, perception, attitudes, psychiatric, patient, mental illness, disorder, health, caring, relationship, nurse-patient, management patients, nurse s role, nurse. Sökorden användes i olika kombinationer samt med trunkeringar för att få en bredd inom ämnet. Antal träffar samt kombination av sökorden presenteras i ett sökschema (Bilaga 1). Datainsamlingen utfördes hösten 2018 med hjälp av databaserna: Cinahl, PubMed och PsycINFO. Ulrichweb har använts för att säkerställa trovärdigheten i den vetenskapliga artikeln som inhämtats från PubMed. De valda databaserna har inriktning inom omvårdnadsoch hälsoforskning, biomedicinsk litteratur och beteendemedicinsk forskning samt forskning om psykisk hälsa som krävs för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen omfattade 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar skrivna på engelska, (Bilaga 2). I artikelsökningen togs det hjälp av bibliotekspersonal på Linnéuniversitet i Växjö. Detta för att få en djupare kunskap om hur en effektiv sökning genomförs i de nämnda databaserna. 6.3 Urval och urvalsförfarande Inklusionskriterier för studien var artiklar som utgår ifrån ett rskeperspektiv och deras syn på psykisk ohälsa. Artiklar inkluderades som har genomgått peer-review, originalartiklar som är på engelska och är publicerade mellan åren 2010 2018 från Europa, USA och Australien. De valda vetenskapliga artiklarna valdes ut efter läsning av titel och abstrakt. Ett annat inklusionskriterium var allmänna rskor som har arbetat minst 2 år oavsett vårdorganisation. Både manliga och kvinnliga rskor i alla åldrar inkluderades i studien. Exklusionskriterier var review artiklar och artiklar som belyser psykisk ohälsa utifrån ett patientperspektiv och anhörigperspektiv. 6.3.1 Kvalitetsgranskning De valda vetenskapliga artiklarnas kvalitet granskades enligt Forsberg & Wengströms (2013) granskningsmall, (Bilaga 3). Kvalitetsgranskningen bestod av 19 frågeställningar som besvaras med Ja, Nej eller Vet ej. Varje uppnått kriterium gav ett poäng respektive noll poäng vid ouppnått kriterium. Varje artikel kvalitetsgranskades för sig där det framstod om artikeln hade låg - hög trovärdighet. Kvaliteten på artiklarna bedömdes vara hög om poängen var (13-18), medel (7-12) samt låg (0-6) poäng. Endast artiklar som uppnådde hög kvalité inkluderades i studien (Ibid.). 6.4 Analys De vetenskapliga artiklarna valdes ut, efter läsning av titeln, abstract och fulltext. Analysen utfördes med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys för att granska innehållet i de valda artiklarna, samt för att beskriva det manifesta innehållet. Det insamlade materialet lästes flertal gånger av båda författarna i syfte att skapa förståelse för helheten samt minimera risken 11
för feltolkning. Analysprocessen av den insamlade data synliggörs i resultatet med en tabell för att öka studiens tillförlitlighet. Med hjälp av studiens syfte valdes meningsbärande enheter som kondenserades till koder och sorterades därefter i underkategorier och kategorier (Tabell 1) (Kristensson, 2014). De fyra slutliga kategorier är; hinder i vårdandet, attityder och förförståelse, rskans förvärvade erfarenheter och patient-rskerelationen. 6.4.1 Tabell 1. Exempel på kvalitativ innehållsanalys. Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori First and foremost, participants stressed that establishing a relationship with patients was pivotal (Salzmann, Rydlo & Wiklund Gustin, 2016) Viktigt att skapa en relation till patienten. Skapa en vårdrelatio n Etablera en relation Patientrsk erelationen Going to get hurt while taking care of this patient was an issue (Zolnierek, Clingerma, 2012) Rädsla av att bli skadade av patienten var ett problem. Rädsla för patienten Känslor i mötet Attityder och förförståelse Caring for a patient with SMI disrupted the structure and flow of the nurse s work requiring greater time and effort resulting in frustration (Zolnierek & Clingerma, 2012) Vårdandet av patienter med psykisk ohälsa kräver tid och ansträngning vilket skapar frustration. Vårdandet kräver tid Tidsbrist Hinder i vårdandet In doing so, it is possible to separate the person from the crime committed to see the person behind the diagnosis and behind the crime (Salzmann et al., 2016) Viktigt att skilja patienten från sitt brott för att se människan bakom brottet och sjukdomen. Se människan Professionellt förhållningssätt Sjuksköters kans förvärvade erfarenheter 6.5 Forskningsetiska aspekter Helsingforsdeklarationen (2018) beskriver att deltagaren på frivillig basis ska delta i en forskningsstudie samt skriva på en samtyckesblankett om vad studien går ut på och deltagandet. Föreliggande studie bygger på en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar redan är officiellt publicerade för allmänheten och därmed är inte samtycke aktuellt. Etiska överväganden för denna litteraturstudie var artiklar som har fått godkännande från etisk kommitté eller att egna etiska överväganden är tydligt presenterade (Forsberg & Wengström, 2013). För att presentera ett så sanningsenligt resultat som möjligt har båda författarna i föreliggande studie läst insamlade materialet och varit medvetna om sin förförståelse inför analysen. Detta för att reflektera över innehållet samt få en helhetsbild av materialet utan påverkan av den egna förförståelsen (ibid). 12
7 RESULTAT Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och 11 underkategorier som beskriver rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård (Tabell 2). 7.1 Tabell 2. Analysen av artiklarna Kategori Hinder i vårdandet Attityder och förförståelse Underkategori Tidsbrist Saknad kompetens Vårdmiljö Förutfattade meningar Känslor i mötet Negativa attityder Sjuksköterskans förvärvade erfarenheter Personliga erfarenheter Professionellt förhållningssätt Patient-rskerelationen Etablera en relation Vårdande relation Icke-vårdande relation 7.2 Hinder i vårdandet I kategorin hinder i vårdandet framkom det att tidsbrist, saknad kompetens och vårdmiljö är faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. 7.2.1 Tidsbrist En av faktorerna som påverkade rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa var tidsbrist. Patienter med psykisk ohälsa behöver mer tid, tålamod och ansträngning från rskan för att patienten ska få optimal vård. Caring for a patient with SMI disrupted the structure and flow of the nurse s work requiring greater time and effort resulting in frustration (Zolnierek & Clingerma, 2012). Sjuksköterskor upplevde att hög arbetsbelastning och tidspress påverkade deras närvaro i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskans upplevelse av tidsbrist varierande beroende på den vårdenhet rskan arbetade på. Sjuksköterskor som arbetade inom somatisk vård beskrev tiden som dyrbar. Sjuksköterskor hade viljan att spendera tid på den enskilde patienten men kunde inte då fokus låg på tidsfaktorn. Sjuksköterskor saknade tid för att se över patientens psykiska behov vilket resulterade i att patienten med psykisk ohälsa upplevde vården som otillräcklig (Gabrielsson, Sävenstedt & Olsson, 2016; Marynowski- Traczyk & Broadbent, 2011). Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård upplevde inte samma tidspress som rskor inom somatisk vård eftersom fokus ligger på patientens psykiska 13
behov. Sjuksköterskor spenderade mer tid med patienten i form av samtal än administrativt arbete (Kristoffersen & Friberg, 2017). 7.2.2 Saknad kompetens En annan faktor som påverkade rskans förhållningssätt i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa var saknad kompetens. Sjuksköterskor hade inte tillräckligt med kompetens inom psykisk ohälsa. Vilket bidrog till att rskan upplevde svårigheter i vårdandet av denna patientgrupp på grund av känslor av obehag och otillräcklighet. Känslor av obehag och otillräcklighet var kopplade till oförmåga samt ovana att möta patienter med psykisk ohälsa på grund av brist på kunskap. Detta upplevdes främst hos rskor som arbetade inom somatisk vård (Zolnierek & Clingerman, 2012). I vårdandet av denna patientgrupp kämpade rskor emot brist på kunskap för att bedöma patientens psykiska behov. Brist på kunskap hos rskor i ämnet psykisk ohälsa grundades främst i brister på grundutbildningen. Another participant indicated the desire to help patients with mental illness, but struggled with the lack of knowledge (Plant & White, 2013). 7.2.3 Vårdmiljö Vårdmiljö var en bidragande faktor till rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa kräver en lugn och stimulifattig vårdmiljö för bedömning av patientens psykiska behov. Sjuksköterskor som exempelvis arbetade inom somatisk akutvårdsmiljö tyckte inte att miljön var optimalt anpassad för patienter med psykisk ohälsa. Detta eftersom miljön var stressig, bullrig och mer inriktad för snabba fysiska bedömningar. Vårdmiljön påverkade även patientvården negativt eftersom rskan inte kunde se till patientens behov. All of the participants indicated that in their experience they felt that the ED environment is not conducive to facilitating optimal care for the client with a mental illness (Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011). 7.3 Attityder och förförståelse I kategorin attityder och förförståelse framkom det att rskans attityder, förutfattade meningar och känslor i mötet påverkade rskans förhållningssätt i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. 7.3.1 Förutfattade meningar I analysen framkom det att rskor inom hälso-och sjukvården hade förutfattade meningar och såg patienter med psykisk ohälsa som farliga, krävande, aggressiva och som en risk. Med risk menade rskan att patienten kunde vara våldsam och verbalt hotfull i mötet (MacNeela, Scott, Treacy, Hyde & O Mahony, 2012). Sjuksköterskan såg patienter med psykisk ohälsa som uppmärksamhetssökande och svåra att behandla. Sjuksköterskan upplevde att dessa patienter missbrukade och utnyttjade systemet då de återkom till vården för samma besvär. Denna upplevelse skapade frustration hos rskan då det kostade tid från andra patienters vård. Känsla av ovissheten skapades om rskan gjorde någon nytta då patienten återkom igen. En anledning till att patienten återkom kunde vara på grund av att rskan inte lyssnade på patientens behov och var osympatisk i mötet. It is very frustrating to really not know how effective weare; because we don t get many thanks from them and when we seethe same patients over and over it always makes me wonder if weare doing anything for them (Plant & White, 2013). 14
7.3.2 Känslor i mötet Ytterligare en faktor som påverkade rskors förhållningssätt var deras känslor i mötet och vårdandet av denna patientgrupp. Känslor såsom oro, osäkerhet och rädsla för patienten kunde vara bidragande faktorer till rskans distanserade förhållningssätt. Sjuksköterskan upplevde rädsla i mötet då det kunde förekomma hot från patienten. Detta skapade en osäkerhet hos rskan i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskan upplevde sig vara sårbar på grund av patientens avvikande beteende. Sjuksköterskan upplevde även att patienter med psykisk ohälsa har ett obehagligt kroppsspråk och beteende vilket bidrog till en känsla av obehag. Rädslan och oron av att bli skadade av patienter med psykisk ohälsa var rskans största bekymmer och problem i vårdandet. Patients body language and behaviour can be unpleasant, escalating to persistent verbal threats which culminate in the latter losing all sense of boundaries (Kristoffersen & Friberg, 2017). 7.3.3 Negativa attityder Sjuksköterskans förutfattade meningar och känslor i mötet bidrog slutligen till att rskan utvecklade negativa attityder. Sjuksköterskan var ständigt uppmärksam i mötet med patienter med psykisk ohälsa på grund av rädsla om att patienten skulle vara farlig och oförutsägbar. Detta skapade negativa attityder hos rskan som drog sig tillbaka i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa för sin egna säkerhet. De negativa attityder rskan utvecklade i mötet med patienter av psykisk ohälsa resulterade i förlust av fokus på patienten. Nurses attitudes towards patients become negative, resulting in a loss of focus on the patient (Kristoffersen & Friberg, 2017). 7.4 Sjuksköterskans förvärvade erfarenheter I kategorin rskans förvärvade erfarenheter förekom det att rskans personliga erfarenheter och professionella förhållningssätt var en faktor som påverkade rskans förhållningssätt positivt. 7.4.1 Personliga erfarenheter De rskor som hade längre erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa upplevde sällan hinder i vårdandet av denna patientgrupp. Erfarenheterna rskan förvärvade bidrog till att ge god omvårdnad och göra skillnad i vårdandet för patienter med psykisk ohälsa (Plant & White, 2013). Sjuksköterskorna som tidigare hade mött psykisk ohälsa i sitt privata men även yrkesmässiga liv kunde relatera till patientens mående. Sjuksköterskans personliga erfarenheter bidrog till djupare samtal och jämställdhet i relationen mellan rska och patienten. Patienten hade större förtroende till rskor som delade med sig av personliga erfarenheter. Sjuksköterskan kunde därmed stödja patienten med råd för hantering av svårigheter i livet. By giving something of herself, the nurse makes talking with her more interesting, and this can lead to the nurse getting more in return as well (Unhjem, Vatne & Hem, 2018). Tidigare hade dessa rskor upplevt svårigheter som kunde bero på kulturella skillnader och behandling som rskan inte var trygg att utföra. Vilket orsakade att rskan hamnade i en personlig konflikt (Muir-Cochrane, Baird & Mccann, 2015). De uppfattningar och den förförståelse rskorna tidigare hade förändrades med deras erfarenhet och mer kunskap om psykisk ohälsa (Goode, Melby & Ryan 2014). 15
7.4.2 Professionellt förhållningssätt Sjuksköterskor som hade erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa visade ett professionellt förhållningssätt som byggde på tillit och respekt. I vårdandet av denna patientgrupp försökte rskorna vara respektfulla, förtroendeingivande, tillmötesgående och följsamma gentemot denna patientgrupp. Sjuksköterskan hade en fast tro om att förbättra patientens hälsa vilket bidrog till god vårdrelation där patientens behov träder fram och ökade delaktigheten i sin vård. They provide dignified nursing care characterized by connection, respect, and trust (Gabrielsson et al., 2016). För att lära känna människan bakom sjukdomen behövde rskan visa professionellt förhållningssätt och minska avståndet mellan rska och patientrollen. Detta för att patienten ska våga öppna upp sig för rskan utan att känna sig dömd (Salzmann, Rydlo & Wiklund Gustin, 2016). Målet rskan hade i vårdandet var att främja patientens hälsa och minska stigmatiseringen hos patienten (Askola, Nikkonen, Putkonen, Kylmä & Louheranta, 2017). 7.5 Patient- rskerelationen Sjuksköterskans attityder och förförståelse samt de olika faktorer som förekom i vårdandet hade påverkan på hur patient-rskerelationen utvecklades. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa bidrog till att etablera en relation, vårdande eller icke vårdande relation. 7.5.1 Etablera en relation Sjuksköterskor som delade med sig av personlig information till patienten i samtalet skapade en jämställdhet i relationen till patienten. Den personliga informationen rskan angav anpassades utifrån vilken patient rskan vårdade samt hur länge rskan haft relation till patienten. Energin som skapades genom personlig information från rskan i relationen till patienten möjliggjorde ett terapeutiskt förhållande. Detta förhållande möjliggjorde en utveckling av en vårdrelation som varade i åratal där relationen byggdes på förtroende och tillit. The nurses perceived their disclosures of personal information as an invaluable contribution towards making the nurse patient relationship more open, honest, close, reciprocal and equal (Unhjem et al. 2018). 7.5.2 Vårdande relation För att relationen ska vara vårdande bör rskan vara närvarande och lyhörd i mötet. Detta för att rskan ska förstå vad patienten genomgår i livet. Genom att interagera med patienten lärde rskan känna patienten (Muir-Cochrane et al., 2015). Detta gjorde rskan genom att använda sig av olika strategier för att lära känna patienten bakom sjukdomen. Sjuksköterskan anpassade vården utifrån patientens behov och önskemål för att främja patientens hälsa (MacNeela et al., 2012). Vikten av att rskan var närvarande, såg patientens behov och främjar patientens delaktighet till att göra framsteg i sin vård ansågs vara kärnan i en god vårdrelation (Salzmann et al., 2016). Sjuksköterskor som hade vunnit förtroende och tillit hos patienten kunde ha vårdande samtal med patienten. I det vårdande samtalet fick rskan djupare förståelse för patientens tankar, känslor och deras förflutna. Sjuksköterskan kunde därmed stödja patienten i sin sjukdom och guida patienten i framtiden (Askola et al., 2017). 16
7.5.3 Icke-vårdande relation De rskor som hade förutfattade meningar och negativa attityder i vårdandet till patienter med psykisk ohälsa uppnådde aldrig en vårdande relation. Detta orsakades av rskan förförståelse och känslor i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Ickevårdande relation kunde också orsakas av tidsbrist där rskan inte fann tid för att prata med patienten om deras känslor och psykiska behov (Kristoffersen & Friberg, 2017; Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011). You don t have the time to sit down and talk about their feelings or what they are thinking (Kristoffersen & Friberg, 2017). 8 DISKUSSION Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. I resultatet framkommer det olika faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa vilket påvisar att studiens syfte är uppnått. Det faktorer som påverkade rskans förhållningssätt gentemot denna patientgrupp består av hinder i vårdandet, attityder och förförståelse, rskans förvärvade erfarenheter och patient-rskerelationen. 8.1 Metoddiskussion I denna litteraturstudie har endast tre databaser använts för att hitta vetenskapliga artiklar som besvarar studiens syfte. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO har fokus inom hälsooch sjukvård vilket ökar trovärdigheten för denna studie (Östlundh, 2017). Samtidigt kan artiklar av värde missats när endast tre databaser använts, vilket kan anses som en svaghet. För att säkerställa vetenskaplig trovärdighet i artiklarna, valdes 10 artiklar från Cinahl och PsycINFO som var peer-review. En artikel valdes från databasen PubMed som inte har peerreview funktionen. Genom att söka vald artikel i Ulrichsweb kunde den vetenskapliga trovärdigheten säkerställas (ibid.). För att begränsa sökningar i de valda databaserna användes inklusionskriterier och exklusionskriterier. Dessa kriterier användes för att öka tillförlitligheten i denna studie. Inklusionskriteriet att välja artiklar som är max åtta år gamla kan ses som en styrka i denna studie. Då förhållanden inom hälso- och sjukvården gällande rskans profession inte har genomgått större förändringar. Ett annat inklusionskriterium var att välja artiklar från Europa, USA och Australien som ökar pålitligheten för studiens resultat då hälso- och sjukvården är snarlik i dessa länder (Forsberg & Wengström, 2016). Samtidigt kan valet av dessa världsdelar ses som en svaghet då studiens resultat inte är överförbar för Sverige även om två av artiklarna var från svensk hälso- och sjukvård (ibid). Artiklar som inkluderades i studien var skrivna på engelska vilket inte är författarnas modersmål. För att hantera de språkliga utmaningar och undvika misstolkningar av textens innebörd användes översättningsverktyg som webblexikon samt att artiklarna lästes ett flertal gånger (Östlundh, 2017). Med hjälp av olika sökordskombinationer framkom 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar som belyser faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvård. I sökningen framkom artiklar som berör specialistrskor och rskestudenter. Författarna valde att exkludera rskestudenter eftersom de inte har lika mycket erfarenhet som yrkesverksamma rskor (Kristensson, 2014). Specialistrskor exkluderades också då denna studie fokuserar på allmänrskans förhållningssätt. Detta var ett medvetet val författarna gjorde för att ge en noggrann beskrivning av allmänrskans profession. De 17
11 utvalda vetenskapliga artiklar belyste allmänrskans syn på psykisk ohälsa. Detta anses vara en möjlig styrka i studien då det ökar resultatets trovärdighet samt stärker överförbarheten. Dock kan en möjlig svaghet i studien vara de två vetenskapliga artiklarna som inkluderade andra professioner. Författarna valde att endast inkludera rskans perspektiv i artiklarna (ibid.). Samtliga artiklar granskades med kvalitétsgranskningsmall Forsberg och Wengstro m (2013). Kvalitétsgranskningen omfattade studiens syfte, frågeställningar, design, urval och tolkning. Att systematiskt värdera insamlade data gjordes för att se om relevans och värde fanns för att besvara studiens syfte. Alla valda vetenskapliga artiklar poängsattes utifrån olika svarsalternativ där de uppnådde hög kvalité och kunde därmed inkluderas (ibid.). För att öka studiens tillförlitlighet var det viktigt att synliggöra analysprocessen över det insamlade data. De inkluderade vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen utfördes med hjälp av triangulering där det insamlade materialet analyserades var för sig. Detta för att stärka resultatet, så var och ens enskilde förförståelse och tolkning inte skulle påverka resultatet (Kristensson, 2014). Det fanns en medvetenhet om respektives förförståelse i analysprocessen där det arbetades aktivt utifrån etiska aspekter för att egna förförståelse och tolkningar inte skulle påverka arbetet (Priebe & Landström, 2012). En svaghet i studien var valet av begreppet psykisk ohälsa, detta då det finns olika typer av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är ett bredare begrepp som innefattar alltifrån mindre allvarliga besvär till allvarliga psykiska tillstånd (Uppdrag Psykisk Hälsa, 2018). Detta kan ha gett inverkan på de faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa. En annan svaghet som kan påverkat resultatet är valet av hela hälso-och sjukvården som är ett brett område med flera olika verksamheter samt de valda vetenskapliga artiklar som representerar olika vårdinstanser. Detta kan ha påverkat resultatet i denna studie där rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa kan variera beroende på vilken vårdenhet rskan arbetar på. Därför kan det tänkas att det inte är överförbarhet då rskornas förhållningssätt inte är samma gentemot alla psykiska ohälsotillstånd i hälso-och sjukvården (Forsberg & Wengström, 2016). Om studien utgick utifrån ett specifikt psykiskt ohälsotillstånd inom en specifik vårdenhet kan resultatet ha sett annorlunda ut. Hade syftet varit ett specifikt psykiskt ohälsotillstånd hade intervjustudie alternativt självbiografier kunnat vara lämplig metod. Detta då fokusgruppen hade varit specificerad och inriktningen hade varit tydligare. Detta hade kunnat påverka faktorerna då varje rska lägger vikt vid egna känslor och upplevelser (Forsberg & Wengström, 2016). Men på grund av en begränsad publicerad forskningsmängd som belyser faktorer som påverkar rskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa inom specifik vårdinstans, därför är en litteraturstudie mer lämplig för att studera allmänrskors förhållningssätt inom hela hälso- och sjukvården. 8.2 Resultatdiskussion I föreliggande studies resultat har faktorer som påverkar allmänrskans förhållningssätt gentemot patienter med psykisk ohälsa utforskats. Resultatet kategoriseras i fyra kategorier; Hinder i vårdandet, attityder och förförståelse, rskans förvärvade erfarenheter och patient-rskerelationen. 18
8.2.1 Hinder i vårdandet Det framgår i resultatet att vårdmiljön och saknad kompetens hos yrkesverksamma rskor påverkar mötet med patienter med psykisk ohälsa. Brist på kunskap i ämnet psykisk ohälsa påverkar rskans förhållningssätt i vårdandet av denna patientgrupp. Detta leder till att rskan upplever känslor av otillräcklighet i vårdandet. I mötet med patienten kan rskan uppleva svårigheter med att tillfredsställa patientens behov på grund av brister i utbildning och kunskap. Detta leder till att mötet kan påverkas negativt då rskan inte känner sig tillräcklig för att hjälpa patienten till optimal vård. I en studie av Moonen, Lemiengre och Gastmans (2016) framgår det även att saknad kompetens skapar hinder i vårdandet av denna patientgrupp då rskan flera gånger känner oförmåga till att bemöta patientens behov. Detta gör att rskan engagerar sig i andra arbetsuppgifter istället för att vara patienten tillmötesgående och uppfylla behoven hen har (ibid). Enligt Dahlberg & Segesten (2010) kan bristande kunskap i psykisk ohälsa hos rskan påverkar patienten negativt då patienten kan känna minskat välbefinnande. Därför har rskan ansvaret för att tillgodose patientens individuella behov samt se till att mötet blir positivt och livgivande (ibid.). Föreliggande studiens resultat sammanfaller med Moonen et al., (2016) studiens resultat samt Dahlberg och Segestens (2010) teori där rskans brist på kompetens får konsekvenser på patientvården. Detta innebär att rskan behöver mer utbildning och kunskap för att lära sig hantera denna patientgrupp. Mer utbildning om psykisk ohälsa kan leda till att patientens behov träder fram där rskan ger optimal vård till patienten (Moonen et al., 2016). Sjuksköterskan bör ständigt vara uppdaterad och inhämta ny kunskap inom sitt yrkesområde för att ge god vård (Svenska rskeföreningen, 2017). Mer utbildning om psykisk ohälsa och psykisk sjukdom kan leda till ökad kompetens inom ämnesområdet för rskan. De svårigheter och hinder rskan upplever i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa minskas med ökad kompetens. Sjuksköterskan kan därmed utvecklas i sin yrkesroll vilket bidrar till att patientvården påverkas positivt samt att rskan känner trygghet i sin yrkesroll. Ur resultat framgår det att vårdmiljön är en annan hindrande faktor i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Arbetsbelastningen och arbetsuppgifter skiljer sig för rskor beroende på vilken vårdenhet de arbetar i. Inom somatisk vård har rskan fler vårdtekniska arbetsuppgifter som rskor inom psykiatrisk vård inte har. Det gemensamma rskorna har är att se till att patienter får optimal vård utifrån deras behov. Att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan skapa känslor av obehag och stress hos de flesta rskorna vilket kan leda till sämre patientvård. Detta eftersom rskorna inom somatisk vård upplever att vårdmiljön inte är alltid anpassad för patienter med psykisk ohälsa, då denna patientgrupp kräver lugn och stimulifattig miljö. Enligt Skärsäter (2014) vårdar rskor patienter med psykisk ohälsa inom hela hälsooch sjukvården. För att öka patientens livskvalité bör rskan ha ett förhållningssätt som innebär hälsofrämjande åtgärder (ibid). Shefer, Henderson, Howard, Murray och Thornicroft (2014) instämmer om att vårdmiljön är ett hinder i vårdandet för rskan som möter patienter med psykisk ohälsa. Vårdmiljön inom hälso- och sjukvården beskriver författarna som bullrig, stressig och stimulirik vilket kan påverka patientens mående negativt. För att inte stressa patienten försökte rskorna skapa stimulifattig miljö för denna patientgrupp (ibid.). Patienter med psykisk ohälsa skall alltid få god vård för sina psykiska oavsett vårdenhet (Happell et al., 2013). I denna studies resultat framkommer det att vårdmiljön är ett hinder i vårdandet av 19
patienter med psykisk ohälsa. Detta eftersom patienter med psykisk ohälsa ofta kräver en lugn och stimulifattig miljö för att rskan ska se patientens psykiska behov. 8.2.2 Attityder och förförståelse I studiens resultat framkommer det att rskor som vårdar patienter med psykisk ohälsa kan ha förutfattade meningar och negativ syn på patienten. Sjuksköterskan ser patienter med psykisk ohälsa som farliga, krävande och aggressiva. Sjuksköterskan upplever rädsla i mötet med denna patientgrupp då rskan menar på att patienten kan vara våldsam och hotfull. Patienter med psykisk ohälsa beskriver rskan också som uppmärksamhetssökande och svårbehandlade då det söker vård återkommande gånger. Ihalainen Tamlander et al., (2016) instämmer om att rskan ser patienter med psykisk ohälsa som oförutsägbara och ansvariga för sin sjukdom. Sjuksköterskan uttrycker både positiva och negativa attityder i vårdandet av denna patientgrupp. De negativa attityderna grundar sig i rskan syn på patienten och deras förförståelse (ibid). Sjuksköterskans negativa attityder orsakar obehag i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Detta eftersom rskan anser att patientens utmanande beteende kan störa kommunikation. Sjuksköterskan drar sig undan patienter med psykisk ohälsa på grund av rädsla för patientens beteende (Sercu, Ayala och Bracke, 2015; Shefer et al., 2014). Dahlberg och Segesten (2010) skriver att rskans känslor av ilska, obehag och rädsla i vårdandet påverkar utvecklingen av vårdrelationen. Sjuksköterskan ansvarar för att vårdrelation ska bli livgivande och inte livsförstörande (ibid.). Sjuksköterskan bör ha kontroll över sitt förhållningssätt i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa samt utmana sin tidigare förförståelse för att mötet ska bli positivt (Ekebergh, 2015). Sjuksköterskor som utmanar sin tidigare förförståelse gentemot denna patientgrupp beskriver positiva attityder. Sjuksköterskorna ser patienter med psykisk ohälsa som en utmaning och kan därmed acceptera och hantera känslor som rädsla i mötet med patienten. Detta grundas främst i rskans vilja till att göra skillnad i patientens mående (Oates, Drey och Jones, 2017). Sjuksköterskans attityder och förförståelse i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa spelar en viktig roll i hur vårdrelationen utvecklas. Sjuksköterskor som ser patienter med psykisk ohälsa som farliga och oförutsägbara skapar negativa attityder vilket leder till att relationen blir negativt. Detta skiljer sig från rskor som utmanar sin förförståelse i mötet med patienten så att relation blir positivt. 8.2.3 Sjuksköterskans förvärvade erfarenheter Studiens resultat visar på att rskor med erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa upplever färre hinder i mötet med patienten. Detta beror på att rskans förvärvade erfarenheter av att möta personer med psykisk ohälsa i sitt yrkesmässiga samt privata liv. Sjuksköterskans tidigare erfarenheter underlättar vårdandet av denna patientgrupp vilket bidrar till att rskan är följsam och respektfull i mötet med patienten. Sjuksköterskan kan därmed skapa god vårdrelation där patientens behov uppmärksammas och delaktighet ökar. De rskor som delar med sig av tidigare erfarenheter och personlig information kan minska avståndet mellan rska och patientrollen. Detta skapar god vårdrelation där djupare samtal kan föras och patienten är mottaglig för råd och stöd från rskan. I samtalet träder patientens livsvärld fram utan att hen känner att rskan är dömande. Sjuksköterskan har som mål i vårdrelation att minska stigmatiseringen och främja patientens hälsa. Detta överensstämmer med studierna av (Oates et al., 2017; Sercu et al., 2015; Kristiansen, Hellzén och Asplund., 2010) där de även framgår att rskor delar med sig av personlig erfarenhet och information i mötet med patienter med psykisk ohälsa för att minska rollfördelningen. I mötet är rskan empatisk och 20