Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Relevanta dokument
LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

Med miljömålen i fokus

IPBES REGIONALA BEDÖMNING

Förvaltning av nordens kustområden - En IPBES liknande bedömning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster

En uppdaterad bild av relationen land stad: en dikotomi i upplösning?

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Fem år med landskapskonventionen. Anders Hedlund, Riksantikvarieämbetet

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Kommittédirektiv. Dir. 2011:91. Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Grön infrastruktur i prövning och planering

Riksantikvarieämbetets strategiska plan

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

VÄRDERING & FÖRVALTNING AV VILTETS EKOSYSTEMTJÄNSTER. Fredrik Widemo Forskningsansvarig SJF

Scientific CV and Publications list

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

Vad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Naturvårdsverkets forskningsdag 19 mars Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

LANDSKAPSPERSPEKTIVET - en väg till ökad hållbarhet

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

En doldis i kultursamverkan kulturmiljö i regional kulturpolitik. Näringslivets Hus 10 mars 2015

Undervisning för hållbar utveckling (UHU) Hur har implementeringen av UHU påverkat undervisningen och ungdomars medvetande?

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

SG0151 Skogens ekonomi, 15hp, Umeå (G1N) SG0210 Skogsekosystemets kemiska grunder 15hp (G1F) SG0203 Skogsteknologi och virkeslära 15hp (G1F)

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Vi kopplar samman stad och land.

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Kunskap om vindkraft och landskap

Kulturhistoriska perspektiv på miljömålsarbetet historiska och humanistiska

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Att mäta effekter av samhällsentreprenörskap och relationen till BRP+ Lovisa Högberg

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Social hållbarhet i samhällsplanering. en kunskapsöversikt

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

Vad ELC är? En överenskommelse mellan länder En vision för landskap En checklista för varje land En åtagande för stat och kommun

Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN

Makten över landskapet experter eller politiker?

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

KORT OM WWF M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige

Kelly, Kevin (2016) The Inevitable: Understanding the 12 Technological Forces The Will Shape Our Future. Viking Press.

Sigtunaprojektet landskapet i centrum

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Upplevelse av urban grönska

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Ledarskap för Hållbara Städer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

Second call. Svenska IALE och Östra Vätterbranternas biosfärsområde inbjuder till konferens. Biosfärsområden

Sigtunaprojektet ett landskap för alla Golfanläggningen som drivkraft för att implementera den Europeiska Landskapskonventionen

En doldis i kultursamverkan kulturmiljö i regional kulturpolitik. Näringslivets Hus 10 mars 2015

Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Landskapskaraktärsanalys - ett planeringsunderlag för långsiktig regional utveckling

Vad händer med jordens städer? Masterprogram i geografi

En hållbar förvaltning av kulturarvet. Nils Ahlberg. Fil.dr landskapsplanering/konstvetenskap Och ordförande i Svenska ICOMOS

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Transkript:

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar Marie Stenseke Professor i Kulturgeografi

Mitt förhållningssätt till hållbarhet The doughnut ett rättvist och säkert handlingsutrymme för mänskligheten (https://www.kateraworth.com/doughnut/) All-ekologi jordytan som mötesplats för materiella såväl som immateriella företeelser (Hägerstrand 2009) 2018-05-03

HELHETSPERSPEKTIV för hållbar användning av mark och vatten Ur Miljömålsberedningens betänkande, SOU 2014:50: Hur marken bör användas kommer alltid att vara förknippat med svåra val. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar markanvändning och en sammanhållen och hållbar vattenpolitik måste olika intressen och anspråk beaktas och vi måste göra avvägningar mellan olika samhällsmål. I detta betänkande fokuseras på hur styrningen av markanvändningen kan utvecklas för ett ökat helhetsperspektiv, med särskild inriktning på samhällets behov av anpassning till ett förändrat klimat och främjande av grön infrastruktur. I landskapet möts många olika värden och intressen ekonomiska, ekologiska, estetiska, sociala och kulturella. Vi behöver utveckla en helhetssyn på landskapets värden och en hållbar förvaltning av dessa.

Drivkrafter Landskapsperspektiv - Helhetsperspektiv Jordbruk Skogsbruk Renskötsel Bevarande Rekreation Bostäder

Förändring sker över tid Jordbruk Skogsbruk Jordbruk Skogsbruk Renskötsel Rekreation Bostäder Fysisk planering: (försök till) samhällelig styrning av markoch vattenanvändning i önskvärd riktning. Bevarande Renskötsel Rekreation Energi Bostäder Bevarande 2018-05-03

Olika inställningar till det fysiska landskapet Nyttja/förändra Specifikt värde Specifikt landskap Efter Sandell 2016 Bevara/skydda 5/3/2018

Landskapsperspektiv/helhetsperspektiv betyder synliggöra konflikter snarare än finna harmoni Foto från http://alltidrottalltidratt. Blogspot.se/2011/12/vargen-kynna-ialmhult-och.html

www.ipbes.net The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services

IPBES: Värderings-pluralism Pascual et al. 2017

IPBES Breddning från ekosystemtjänster till naturnyttor Diaz et al 2018.

Naturnyttor gör det nån skillnad? Naturvårdsverket anger man som en svårighet (eller i alla fall som en bedömning) att landskapsbegreppet i enlighet med konventionens artikel 1 inte går att operationalisera eftersom det utgår från människors uppfattning (perception) av landskap. Naturvårdsverket anser att begreppet är är upplevelsebaserat och därmed i praktiken omöjligt att hantera Ur Riksantikvarieämbetet 2017: Arbetet med att ta till vara landskapskonventionens perspektiv 5/3/2018

Trender och utmaningar Sektorisering Systemet för hushållning med mark och vatten har ett regelverk som är splittrat på flera lagar och svåröverskådligt, vilket också bidrar till otydlighet och oklarheter vid tillämpningen. Riksintresseutredningen, SOU 15:99, s. 27

Trender och utmaningar Sektorisering Juridifiering

MILJÖPARADIGMET PLANPARADIGMET Emmelin & Lerman 2006, bearb. 2018-05-03

Trender och utmaningar Sektorisering Juridifiering Avvägningar i vilken skala? Landscapes are locally manifested yet made by forces that at present are very much global. Setten et al. 2012

IPBES: Mainstreaming en nyckel för hållbar utveckling Steg för att få till mainstreaming: Camilla Christina Sandström Allard 1. Öka medvetandet om kopplingar till livskvalitet 2. Definiera hållbarhetsmål utifrån ekologiska, ekonomiska och sociokulturella aspekter 3. Utforma strategier och styrmedel IPBES 2018

IPBES: Mainstreaming en nyckel för hållbar utveckling Steg för att få till mainstreaming: 1. Öka medvetandet om kopplingar till livskvalitet 2. Definiera hållbarhetsmål utifrån ekologiska, ekonomiska och sociokulturella aspekter 3. Utforma strategier och styrmedel IPBES 2018

Díaz, S., Pascual, U., Stenseke, M., Martín-López, B., Watson, R.T., Molnár, Z. et al. 2018. Assessing nature s contributions to people. Science, 359: 270-272. Emmelin, L. & Lerman, P. 2006. Styrning av markanvändning och miljö. Stockholm: Ansvarskommitténs skriftserie. Hägerstrand, T. 2009. Tillvaroväven. Stockholm: Formas. IPBES. The Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, https://www.ipbes.net/ IPBES, 2018. Summary for policymakers of the regional assessment report on biodiversity and ecosystem services for Europe and Central Asia of the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services. Fischer & Rounsevell, et al. (eds.). IPBES secretariat, Bonn. Pascual, U., Balvanera, P., Díaz, S., Pataki, G., Roth, E., Stenseke, M., et al. 2017. Valuing nature s contributions to people: the IPBES approach. Current Opinion in Environmental Sustainability, 26-27: 7-16. Sandell, K. 2016. Ecostrategies: Presentation and elaboration of a conceptual framework of landscape perspectives. Tourism, 64: 63-80. Stenseke, M. 2017. Landskapsperspektiv och fysisk planering hur hänger det ihop? Kungl. Skogsoch Lantbruksakademiens Tidskrift, 156: 11-13. Stenseke, M. 2016. Integrated landscape management and the complicating issue of temporality. Landscape research, 41: 199-211. Stenseke, M., Lindborg, R., Dahlberg, A. & Slätmo, E. 2012. System or arena? Conceptual concerns around the analysis of landscape dynamics. I Plieninger &Bieling (eds). Resilience and the cultural landscape: Understanding and managing change in human-shaped environments. Cambridge: Cambridge University Press, 80-94.