VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE

VÅRDBEHOV OCH INSATSER FÖR DE ÄLDRE - Fortsatt uppföljning i siffror från SNAC-K Kungshomen/Essingeöarna vårdsystemdelen SNAC-K rapport Nr. 12 Mårten Lagergren Rose-Marie Hedberg Inger Dahlén Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2006: 8

Förord SNAC The Swedish National Study on Ageing and Care, är en långsiktig nationell studie av åldrandet och vården och omsorgen om de äldre, som initierats av regeringen och genomförs i fyra områden i Sverige. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är huvudman för den del av studien, som genomförs i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm. Denna del av studien stöds finansiellt förutom av regeringen också av Stockholms läns landsting och Stockholms stad. SNAC-studien har två kompletterande perspektiv befolkning och vårdsystem. Föreliggande rapport är den åttonde från SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen. Den beskriver genomförande och resultat av en datainsamling, som dels omfattat fortlöpande registrering av alla beslutade förändringar av den långvariga vård- och omsorgsinsatsen under perioden 1 februari 28 februari, dels fem olika tvärsnittsundersökningar avseende den 1 mars åren,,, resp.. De två första åren omfattade dessa tvärsnittsundersökningar samtliga Kungsholmsbor 65 år och äldre, som mottog långvarig vård och omsorg, de tre senare åren endast de av dessa som bodde i särskilt boende. Dessa olika datakällor har sammanförts i ett gemensamt register. Vid registreringen har noterats de olika insatser som de äldre erhåller resp. beslutas få samt olika faktorer av betydelse för behovet av insatser. Redovisade resultat innefattar en jämförelse av vårdtagarnas behov och erhållna insatser samt en analys av individuella förändringar mellan 1 mars och 1 mars. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum vill härmed ånyo framföra ett tack till all personal som medverkat i informationsinsamlingen och uttrycka förhoppningen att resultatet av denna och de fortsatta undersökningarna i SNAC-studien skall visa sig värdefulla i utvecklingen av en bättre vård och omsorg för de äldre. Mårten Lagergren Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Projektledare SNAC-Kungsholmen, vårdsystemdelen

INNEHÅLL SAMMANFATTNING.. 1 1. INLEDNING... 6 2. MATERIAL OCH METOD... 8 2.1 Allmänt... 8 2.2 Insamlade uppgifter 9 2.3 Det kumulativa vårdtagarregistret och kompletterande tvärsnittsundersökningar. 12 3. RESULTAT 15 3.1 Befolkning, vårdtagare, registrerade personer, bortfall och personer som inte lämnat samtycke. 15 3.2 Förändringar i vårdtagarnas sammansättning under åren. 18 3.2.1 Vårdtagarnas sammansättning med avseende på ålder, kön och sam/ensamboende. 18 3.2.2 Personligt vårdberoende. 21 3.2.3 Övriga funktionsnedsättningar och besvär. 27 3.2.4 Hjälp i dagligt liv från anhöriga m fl och annan ej biståndsbedömd hjälp. 35 3.3 Beviljade insatser enligt Socialtjänstlagen. 38 3.4 Pågående insatser av hemsjukvård. 45 3.5 Behov av särskilda sjukvårdsinsatser. 49 3.6 Storlek och sammansättning av flöden mellan olika boendeformer.. 52 3.6.1 Antal personer i flödena mellan olika boendeformer. 52 3.6.2 Sammansättning av flöden med avseende på vårdberoende enligt PADL-index... 53 3.6.3 Individuell förändring i vårdberoende mellan år och... 55 4. DISKUSSION 57 5. SLUTSATSER... 67

0. Sammanfattning Äldrecentrum har tillsammans med tre andra huvudmän fått statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser. De omfattar data som beskriver de äldre och deras behov av vård och omsorg. Studien går under beteckningen SNAC the Swedish National Study on Ageing and Care. Äldrecentrums del av studien bedrivs på Kungsholmen inkl. Essingeöarna. Den stöds förutom av regeringen också av Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. Datainsamlingen inom SNAC-studien omfattar en befolknings- och en vårdsystemdel. I befolkningsdelen undersöks ett representativt urval av befolkningen 60 år och äldre. Denna del av studien avser att studera åldrandet och de olika faktorer som påverkar detta. Undersökningen är avsedd att upprepas vart sjätte år för dem som är under 80 år och vart tredje år för de över 80 år. SNAC-studiens vårdsystemdel är inriktad på att följa de äldre personer, som mottar långvarig vård och omsorg från kommun och landsting. Insamlade data avser att beskriva hur vårdbehoven hos dessa personer utvecklas och hur de tillgodoses. Genom att kombinera data från studiens båda delar kan man ställa behov och insatser mot varandra för hela den äldre befolkningen. Resultaten avser utvecklingen inom stadsdelen Kungsholmen och påverkas självfallet av de speciella förhållanden som där råder. Dock torde en hel del av de iakttagelser som här görs också vara mer generellt giltiga åtminstone för kommuner och stadsdelar med någorlunda liknande social och demografisk struktur. Rapport över datainsamlingen inom SNAC-K vårdsystemdelen, februari februari. Föreliggande rapport redovisar resultat från insamlingen av data inom SNAC- Kungsholmen, vårdsystemdelen, under åren. Initialt gjordes en tvärsnittsundersökning avseende samtliga på Kungsholmen inkl. Essingeöarna boende personer som den 1 februari mottog långvarig vård och omsorg från kommun eller landsting. Sedan den 1 februari har det därefter skett en löpande registrering i samband med biståndsbeslut samt vid insättande och avslutande av hemsjukvård. Fyra ytterligare tvärsnittsundersökningar har genomförts per den 1 mars åren. Sedan år omfattar undersökningarna endast särskilt boende. 1

Insamlade data påförs successivt per individ i ett s.k. kumulativt 1 register. Det innefattar för varje person, som någon gång registrerats i SNAC-K, den mest aktuella informationen samt vilken månad informationen avser. Med hjälp av de kumulativa registren från olika tidpunkter är det möjligt att följa individerna över tiden. Det kumulativa registret har använts för att komplettera tvärsnittsundersökningarna med de löpande registreringar som gjorts fr.o.m. 1 september. De jämförelser mellan åren, som presenteras i denna rapport är gjorda på basis av dessa kompletterade undersökningar. Rapporten omfattar dels en redovisning av utvecklingen av vårdtagarnas behov och beviljade insatser under åren, dels en analys av individuella förändringar mellan och. Avsikten är att i fortsättningen varje år lämna en motsvarande resultatredovisning med utgångspunkt från SNAC-undersökningens början. På detta sätt kommer SNAC-studien att resultera i uppbyggnaden av successivt växande tidsserier, som gör det möjligt att tydligt avläsa förändringar över tiden i vårdtagarnas behov och insatsernas omfattning och inriktning. En särskild rapport har publicerats avseende analyser av flöden mellan boendeformer (SNAC-K rapport nr.11). I denna jämförs och analyseras årsvisa individuella förändringar avseende boendeform och funktionsnedsättning under åren med särskild tonvikt på flyttningar till särskilt boende med heldygnsomsorg. Även denna rapport kommer senare att följas upp allteftersom nya data kommer till. De viktigaste slutsatserna av SNAC-K-uppföljningen Ett generellt utformat uppföljningssystem ger ofta resultat som kräver ytterligare fördjupning innan de kan läggas till grund för handling. I andra fall finns ingen anledning till att försöka korrigera det räcker att notera de förhållanden man observerat. Sammanställningen av slutsatser har för den skull delats upp i tre avsnitt: Förhållanden som synes böra åtgärdas Förhållanden som kan behöva undersökas närmare Förhållanden som synes värda att notera, men som inte ger anledning till åtgärder Det bör betonas att sammanställningen endast avser förhållanden som kan identifieras genom SNAC-studiens system för uppföljning. Givetvis kan det finnas många andra saker av betydelse, som påkallar åtgärder inom den kommunala äldreomsorgen, som exempel 1 Kumulativ = påbyggande 2

frågor rörande vårdkvalitet, bemötande, kompetens etc., men som inte täcks av SNACstudiens datainsamling. Förhållanden som synes böra åtgärdas Vårdtagarna inom serviceboendet blir som genomsnitt allt mindre funktionsnedsatta. Detta gäller i särskilt hög grad kognitiv nedsättning. Det är nu knappast någon skillnad mellan nytillkomna vårdtagare i serviceboendet och det ordinära boendet. Det kan finnas skäl att klargöra vilken roll serviceboendet skall ha. Skillnaderna mellan ordinärt boende och serviceboende, när det gäller tilldelning av hemtjänsttimmar samt möjligheten att få hjälp kvällar och nätter, givet personens funktionsnedsättning, förefaller omotiverade. Tilldelningen av hjälp verkar i detta fall vara mer styrd av organisationens möjligheter att göra insatser än behovet. Detsamma verkar för övrigt gälla hemsjukvården. Skillnaderna har inte minskat utan snarare ökat sedan föregående år. Den höga andelen personer (40 %), som flyttar in i särskilt boende med heldygnsomsorg utan att tidigare ha fått hemtjänst eller serviceboende, antyder att stadsdelens uppsökande verksamhet skulle kunna förbättras. Med mer förebyggande insatser kanske en del av dessa flyttningar hade kunnat undvikas. Andelen som kommer till särskilt boende med heldygnsomsorg utan att tidigare fått hjälp har dock minskat sedan föregående år med reservation för brister i registreringen. Förekomsten av svår och mycket svår smärta har ökat i ordinärt boende och serviceboende i motsats till den tidigare positiva utvecklingen, i heldygnsomsorgen går utvecklingen dock i motsatt riktning. Andelen av de med smärta som får smärtbehandling har minskat i ordinärt boende och i heldygnsomsorgen. Ökad uppsikt på dessa förhållanden torde vara motiverat. Förhållanden som kan behöva undersökas närmare Det är en klar tendens till att vårdtagarna i ordinärt boende har blivit mer funktionsnedsatta som genomsnitt, vilket är ett trendbrott jämfört med tidigare. Ökningen är speciellt markant för nya personer/ärenden. Orsaken kan vara neddragningen i antalet äldreboendeplatser i förening med att fler vill bo kvar hemma. Vad är orsaken till att oro och nedstämdhet är så mycket vanligare i heldygnsomsorgen än i de övriga boendeformerna. Beror detta på personliga faktorer (ålder, demenssjukdom etc.) eller är det en konsekvens av vården och miljön? Förmodligen spelar selektion en roll i detta fall. De med oro och ångest har svårt att 3

klara ett boende på egen hand. Den tidigare mycket positiva utvecklingen i serviceboendet när det gäller dessa förhållanden verkar ha brutits. Det kan finnas skäl att undersöka om det finns någon bakgrund till det. Andelen med beteendeproblem i heldygnsomsorgen ökar för andra året i rad efter en tidigare positiv utveckling. Vad kan vara förklaringen till det? Finns det något samband mellan läkemedelsanvändning och andelen personer med svårhanterliga beteendeproblem? Förhållanden som synes värda att notera, men som inte ger anledning till åtgärder Den snabba förändringen av befolkningssammansättningen på Kungsholmen och Essingeöarna har tidigare lett till en betydligt gynnsammare situation för äldreomsorgen. Denna trend verkar dock nu ha brutits genom att det minskade antalet äldre lett till att stadsdelen fått motsvarande minskade resurser. Andelen som får hjälp, som tidigare ökade, har det sista året sjunkit tillbaka till års nivå. Förekomsten av rörelsehinder hos vårdtagarna har ökat det senaste året i samtliga boendeformer efter att tidigare ha sjunkit år för år. Detta kan ha ett samband med att andelen som får hjälp har minskat, men det kan förstås också finnas andra bakomliggande faktorer, t.ex. en sämre hälsoutveckling generellt sett bland de äldre. Minskningen av de närståendes insatser verkar fortsätta. Det är i första hand i heldygnsomsorgen som denna utveckling märks. Hjälp från make/maka ökar i ordinärt boende och serviceboende. Andelen med informell hjälp totalt sett är i stort sett oförändrad. Det genomsnittliga antalet beviljade (eg. beställda) hemtjänsttimmar per person räknat minskar inte längre. Personer med låg grad av funktionsnedsättning får i stort sett oförändrade insatser. För personer med höggradig funktionsnedsättning är utvecklingen splittrad, de allra mest nedsatta verkar ha fått en minskning. Eftersom detta gäller ganska få personer kan det dock röra sig om en slumpmässig förändring. Hjälp kvällar och nätter har ökat i serviceboendet men inte i det ordinära boendet vilket ytterligare ökat skillnaderna mellan dessa boendeformer. Drygt hälften av hemhjälpen går till personer i gruppen måttligt funktionsnedsatta personer. Deras andel av den totala insatsen fortsätter att öka i både ordinärt boende och serviceboende. Endast ca 5 % går i båda boendeformerna till gruppen mycket eller helt nedsatta personer. 4

Det finns en mycket stor överlappning mellan social hemhjälp och hemsjukvård. Omkring 80 % av hemsjukvårdspatienterna har hemhjälp och mer än fyra av tio av vårdtagarna inom äldreomsorgen har långvarig hemsjukvård 2. Andelen är speciellt hög inom serviceboendet och i båda boendeformerna har andelen ökat kraftigt. De allra flesta hemsjukvårdspatienterna har ingen, lätt eller måttlig funktionsnedsättning. Mycket få av vårdtagarna anges, liksom tidigare, ha behov av speciella sjukvårdsinsatser såsom avancerad smärtbehandling (injektioner, epiduralt), dialysbehandling, näringstillförsel via sond eller intravenöst samt blodtransfusioner. Omkring 30 % av vårdtagarna inom det ordinära boendet omsätts varje år. Omsättningen är något lägre i serviceboendet och inom heldygnsomsorgen, ca 25 %. I det senare fallet handlar det nästan uteslutande om dödsfall. I det ordinära boendet beror omkring hälften på dödsfall, resten är avslutandet av insatser eller att man flyttar till mer vårdintensiv boendeform. Den genomsnittliga ökningen av den individuella vårdtagarens funktionsnedsättning, som genomsnitt mätt enligt SNAC PADL-index, var det senaste året något högre än tidigare. Den var liksom tidigare betydligt lägre för de som var kvar i samma boendeform än för de som flyttade. 2 Med långvarig hemsjukvård avses minst 2 besök i månaden. 5

1. Inledning Äldrecentrum har tillsammans med tre andra huvudmän erhållit statsbidrag för uppbyggnad av longitudinella databaser innefattande data som beskriver de äldre och deras behov av vård och omsorg. Studien går under beteckningen SNAC the Swedish National Study on Ageing and Care. Äldrecentrums del av studien bedrivs på Kungsholmen inkl. Essingeöarna. Den stöds förutom av regeringen också av Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. Datainsamlingen inom SNAC-studien omfattar en befolknings- och en vårdsystemdel. I befolkningsdelen undersöks ett representativt urval av befolkningen 60 år och äldre. Denna undersökning upprepas vart sjätte år för dem som är under 80 år och vart tredje år för de över 80 år samtidigt som nya 60-åringar resp. 81-åringar förs till. SNAC-studiens befolkningsdel avser att studera åldrandet och de olika faktorer som påverkar detta. Vårdsystemdelen är inriktad på att följa de äldre personer, som mottar långvarig vård och omsorg från kommun och primärvård. Insamlade data avser att beskriva hur vårdbehoven hos dessa personer utvecklas och hur de tillgodoses. Genom att kombinera data från studiens båda delar kan man ställa behov och insatser mot varandra för hela den äldre befolkningen. Datainsamlingen inom vårdsystemdelen inleddes med en s.k. baslinjeundersökning våren. Den omfattade alla personer 3 65 år och äldre på Kungsholmen-Essingeöarna, som var beviljade långvariga insatser inom äldreomsorg eller hade långvarig rehabilitering eller sjukvård i hemmet hemsjukvård. Registreringen omfattade olika faktorer avsedda att beskriva vårdbehovet samt de insatser som personerna hade fått beslut om per den 1 februari. Resultatet av denna datainsamling har avrapporterats i SNAC-K rapport Nr.1: Äldre med långvariga vårdbehov på Kungsholmen och Essingeöarna. Sedan den 1 februari pågår en kontinuerlig datainsamling knuten till biståndshandläggningen inom äldreomsorgen samt till insättandet resp. avslutandet av hemsjukvård eller rehabilitering i hemmet. Med utgångspunkt från baslinjeundersökningen har ett kumulativt register byggts upp månadsvis med utnyttjande av denna löpande registrering. Metoden för detta beskrivs närmare i avsnitt 2 - Material och metod. Under åren har nya tvärsnittsundersökningar genomförts avseende de äldre i särskilt boende och även dessa data har förts på det kumulativa registret. För personerna i ordinärt boende har 3 Avser personer med biståndsbeslut enl. SoL/LSS av Kungsholmens stadsnämnd 6

motsvarande information erhållits genom att tvärsnittsundersökningarna kompletterats med data från den löpande registreringen (jfr Material och metod nedan). Resultaten från den löpande datainsamlingen och de ovan nämnda tvärsnittsundersökningarna har redovisats i en följd av SNAC-K rapporter: Nr.5: Vårdbehov och insatser för de äldre på Kungsholmen. Nr.7: Vårdbehov och insatser för de äldre på Kungsholmen Nr.10: Vårdbehov och insatser för de äldre på Kungsholmen Rapporterna omfattar dels en jämförelse av vårdtagarnas behov i olika avseenden och de beslutade insatserna i förhållande till dessa behov under den studerade tidsperioden, dels en analys av individuella förändringar det senaste året. Det kumulativa registret har nu byggts ut till den 1 mars och utifrån den kontinuerliga registreringen har en syntetisk tvärsnittsundersökning skapats för denna tidpunkt. I den här rapporten beskrivs och analyseras utvecklingen av den långvariga vården och omsorgen om de äldre på Kungsholmen under åren med hjälp av den på detta sätt skapade databasen. Avsikten är att även i fortsättningen årsvis lämna en motsvarande resultatredovisning med utgångspunkt från SNAC-undersökningens början. På detta sätt kommer SNAC-studien att resultera i uppbyggnaden av successivt växande tidsserier, som gör det möjligt att tydligt avläsa förändringar över tiden i vårdtagarnas behov och insatsernas omfattning och inriktning. 7

2. Material och metod 2.1 Allmänt De resultat som redovisas i denna rapport har insamlats genom den löpande registreringen av biståndsbeslut i Kungsholmens stadsdelsförvaltning under perioden 1 februari till 28 februari, genom registreringen av insättande resp. avslutande av hemsjukvård och rehabilitering i landstingets regi för personer boende på Kungsholmen och Essingeöarna, genom fem tvärsnittsundersökningar per den 1 mars. De två första av dessa avsåg samtliga på Kungsholmen och Essingeöarna biståndsbedömda vårdtagare 65 år och äldre. Undersökningarna år och innefattade allt särskilt boende. års undersökning omfattade endast särskilt boende med heldygnsomsorg samt efter inflyttning till särskilt boende med heldygnsomsorg. Samkörningar har gjorts med register över på Kungsholmen boende äldre avlidna under perioden 1 febr. 28 febr. i syfte att validera och komplettera registrerade uppgifter avseende dödsfall samt med Stockholms stads register över vårdtagare inom äldreomsorgen per den 1 mars åren för att komplettera registrerade uppgifter om avslutandet av insatser. Stadens register har också använts för en kontroll av fullständigheten i datainsamlingen samt för rättning av personnummer mm. Till följd av det omfattande rättningsarbete, som utfördes under våren, överensstämmer inte helt de uppgifter, som redovisas i denna rapport, med de uppgifter som lämnades i de tre första rapporterna (SNACK-K rapport nr. 1, 3 och 5). Som mottagare av långvarig vård- och omsorg räknas inom äldre- och handikappomsorgen alla de personer 65 år och äldre, som beviljats tjänster enligt ett biståndsbeslut med undantag för de som enbart beviljats trygghetslarm eller matdistribution. Inom hemsjukvård och rehabilitering inkluderas de som under en månad haft sammanlagt minst två besök i hemmet av endera sjukvårds- eller rehabiliteringspersonal. Personer som enbart har färdtjänst, matlåda eller trygghetslarm är inte inräknade. Datainsamlingen har för kommunens verksamhet utförts av kommunens egen personal (biståndshandläggare samt ansvarig personal i de särskilda boendena). Registreringarna 8

inom hemsjukvård och rehabilitering i hemmet har gjorts av Äldrecentrums personal med stöd av uppgifter från vårdpersonalen och journaler samt i vissa fall hembesök. Sammanförandet av registrerade uppgifter från olika källor förutsätter de registrerade personernas informerade samtycke. Som underlag för detta får alla berörda personer ett informationsbrev via vårdpersonalen (distriktssköterskor, vårdbiträden m.fl.). I brevet beskrivs undersökningens syfte och det klarläggs att deltagandet är frivilligt. Sammanlagt 177 (9,4 %) av de aktuella vårdtagarna per den 1 mars har uppgivit till personalen att de inte önskade att uppgifter om dem ingick i undersökningen. Dessa personer finns därmed inte i det redovisade materialet. Genom att andelen är så pass låg har den ingen större betydelse för uppgifternas tillförlitlighet. Fördelningen av personerna på ålder, kön och boendeform framgår av tabell 2 och 3 nedan. 2.2 Insamlade uppgifter Vid registreringen har använts ett undersökningsformulär, s.k. protokoll, som utarbetats i samarbete med de övriga delprojekten inom SNAC-studien. Formuläret har reviderats vid olika tillfällen mot bakgrund av de erfarenheter, som gjorts vid datainsamlingen och vid analyserna av insamlade uppgifter. Ett syfte har med det varit att förenkla och reducera informationsmängden. Den senaste justeringen gjordes i samband med införandet i september av en web-baserad löpande registrering. En fullständig redovisning av gjorda förändringar finns tillgänglig hos projektet. Undersökningsprotokollet omfattar förutom uppgifter, som avser uppgiftslämnare och form för inhämtande, personuppgifter (personnummer, eventuell utomnordisk härkomst, civilstånd, ensam/samboende) omgivningsfaktorer personligt vårdberoende behov av särskilda sjukvårdsinsatser beslutat bistånd enlig SoL, beslutade insatser enligt LSS pågående insatser enligt HSL 9

I de fall personen varit samboende registreras också vilken typ av relation det varit fråga om (make/maka, syskon, barn etc.) samt om den samboende också haft varaktig vård och omsorg från staden eller landstinget. Omgivningsfaktorer avser dels bostaden (grad av anpassning till funktionshinder, standard i särskilt boende och tillgänglighet), dels tillgången till alternativ omsorg, d v s obetald hjälp med service och/eller omvårdnad från anhöriga, vänner etc. grannar eller betald hjälp från organisation eller privat person. Det registreras här också om personen sammanbor med den huvudsakliga hjälparen. Vidare registreras omfattningen av personens sociala kontakter, d v s besök, telefonsamtal etc., med anhöriga, vänner och grannar m fl.. Vid förenklingen av formuläret per den 1 mars reducerade mängden uppgifter avseende anhörigstöd och uppgifterna om sociala kontakter utgick. Personligt vårdberoende avser dels funktionsnedsättningar, dels andra personrelaterade förhållanden som påverkar behovet av vård och omsorg. Registreringen av funktionsnedsättningar ansluter till den s.k. ADL-trappan. Detta innebär registrering av graden av beroende avseende dels s.k. instrumentella faktorer (IADL) såsom städning, matinköp etc., dels personliga faktorer (PADL) som bad och dusch, av- och påklädning, toalettbesök osv. Registreringen av övriga behovspåverkande förhållanden omfattar bl. a. rörelsehinder, inkontinens, syn- och hörselnedsättning samt emotionella och kognitiva faktorer. Samtliga dessa faktorer har noterats enligt en skala från 0 till 3, där 0 betyder inga problem och 3 mycket stora problem. Utöver dessa faktorer har också registrerats vissa andra förhållanden av betydelse för bedömningen av behovet av insatser såsom förekomsten av smärta, yrsel, sår eller särskild tillsyn (jfr avsnitt 3.2.3). Fr.o.m. år registreras även andningssvårigheter. Registreringen av de olika faktorer, som beskriver personligt vårdberoende, sammanfattas genom ett index, SNAC-PADL-index. Detta beräknas genom summering av fyra ADLvariabler (av- och påklädning, toalettbesök, förflyttning, födointag), som beskriver graden av oberoende i dagligt liv, inkontinens (urin- resp. avföring) samt rörelsehinder och kognitiv nedsättning. De fyra ADL-variablerna mäts från 0 (oberoende) till 2 (helt beroende), de övriga från 0 (inga problem) till 3 (mycket svåra problem). Värdet på 10

kognitiv nedsättning multipliceras med två 4. Indexet kommer därigenom att falla mellan 0 och 23. Anm. Den 1 mars gjordes en mindre förändring i definitionen av indexet genom uteslutande av ADL-variabeln inkontinens. Anledningen till förändringen var att inkontinens med den tidigare definitionen blev överrepresenterad genom att indexet också omfattade separat angivelse av urinoch avföringsinkontinens. Utgående från PADL-index görs en indelning i fem funktionsnedsättningsgrupper (PADLgrupper) enligt nedanstående definition: PADL-grupp Indexvärde Ingen eller lätt nedsättning 0 1 Måttligt nedsatt 2 7 Nedsatt 8 13 Mycket nedsatt 14 19 Helt nedsatt 20 Behov av särskilda sjukvårdsinsatser registreras endast av sjukvårdsansvarig personal. Detta omfattar bl. a. behov av hjälp vid intagning av läkemedel eller näringstillförsel samt eventuell förekomst av injektions- eller dialysbehandling. Vid revideringen av formuläret år tillkom uppgifter om provtagning, blodtransfusion samt omläggning av sår. Vid registreringen av beslutat bistånd enligt Socialtjänstlagen uttrycks beslutad hemhjälp (service- resp. omvårdnadsinsatser) i timmar per månad. Här anges också hjälpen uttryckt i avgiftsgrupp (2 6) enligt stadens avgiftssystem. Vidare anges här beslut om kvälls- eller nattpatrull, ledsagare, personlig assistent, dagverksamhet, anhörigbidrag mm. Även beslut om matdistribution och trygghetslarm registreras, men endast i de fall beslut också fattats om andra insatser. Beslut om särskilt boende registrerades ursprungligen med uppdelning på servicehus, gruppboende, ålderdomshem och sjukhem. Sedan år anges endast serviceboende, demensboende eller övrigt särskilt boende. Registreringen av beslut enligt LSS avser de olika formerna av stöd och service till personer med funktionshinder. Eftersom SNAC-undersökningen endast avser personer över 65 år omfattas endast en mindre del av samtliga personer med LSS-insatser. I det förenklande formulär som används fr.o.m. den 1 mars anges endast om insatser är beviljade enligt LSS. 4 Detta görs för att få överensstämmelse med den s.k. Berger-skalan som används i Skåne och Blekinge. 11

Pågående insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen registreras inte för personer i särskilt boende med heldygnsomsorg. För övriga registreras om personen är inskriven i hemsjukvården, om man får hemsjukvård dagtid, kvällar resp. nätter samt vilken personalkategori som ger vården. Ursprungligen registrerades också antalet besök, men dessa uppgifter tas numera från landstingets register. Det anges vidare om hemsjukvården är ansluten till sjukhus eller till primärvården. I registreringen ingår också pågående rehabilitering med angivande av berörd personalkategori (sjukgymnast/arbetsterapeut inkl. biträden eller annan personal) samt typen av åtgärd (bedömning, träning, handledning, behandling, hjälpmedelsutprovning). Antalet besök per månad tas sedan år från landstingets register. Tidigare registrerades också tilldelning av hjälpmedel med uppdelning på olika ändamål, men denna registrering har strukits fr.o.m. mars. 2.3 Det kumulativa vårdtagarregistret och de kompletterande tvärsnittsundersökningarna Grundidén i datainsamlingen inom SNAC vårdsystemdelen är att, utgående från en baslinjeundersökning som avser samtliga vårdtagare, successivt föra på alla större förändringar i behovspåverkande faktorer eller vårdinsats. Tanken är att på detta sätt skapa ett fortlöpande aktuellt register över alla vårdtagare. Det kan sedan användas både för att ta ut ett tvärsnitt vid en viss tidpunkt och för att följa utvecklingen av (grupper av) individer över tiden. Som indikator på förändring av behov eller vårdinsats används biståndsbeslutet eller insättande alt. upphörande av hemsjukvård eller rehabilitering. Genom att personer i särskilt boende med heldygnsomsorg inte på samma sätt är föremål för förnyade biståndsbeslut, måste denna uppläggning kombineras med upprepade tvärsnittsundersökningar för dessa personer. Sådana undersökningar har nu genomförts per den 1 mars åren 2006. Eftersom baslinjeundersökningen år hade vissa brister utsträcktes års tvärsnittsundersökning till samtliga vårdtagare. I fortsättningen har tvärsnittsundersökningarna enbart avsett det särskilda boendet och år ytterligare begränsat till att endast omfatta särskilt boende med heldygnsomsorg. Den senaste undersökningen av det särskilda boendet genomfördes per 1 mars 2006 och har ännu inte bearbetats. Avsikten är att dessa undersökningar även i fortsättningen skall upprepas årligen. I syfte att sammanföra insamlade data efter den princip som redovisats ovan har ett kumulativt register skapats utgående från års baslinjeundersökning. Insamlade 12

uppgifter i den löpande registreringen har successivt förts på månadsvis på individnivå genom uppdatering av registrerade variabelvärden. Ändring av ett variabelvärde sker därvid endast om det för denna finns en valid 5 notering. I de enstaka fall, då en individ haft mer än en registrering en viss månad, har dessa sammanförts manuellt före påförandet. För varje variabel och person noteras i registret vilken månad den senaste valida uppgiften avser. Insamlade registreringar från tvärsnittsundersökningarna har förts på efter den löpande registreringen för februari månad resp. år. Förändringen av formuläret (jfr ovan) i samband med tvärsnittsundersökningen år innebar att vissa variabler inte längre uppdaterades, att nya variabler som saknar värden före den 1 mars tillkom, och att ytterligare ett antal variabler fick ändrad betydelse. Detsamma gäller efter den 1 mars till följd av införandet av det förenklade formuläret. En sammanställning av förändringarna i formulären, variabelförteckningar mm kommer att finnas tillgänglig inom projektet. Det kumulativa registret byggs nu på successivt månad för månad och de årliga tvärsnittsundersökningarna kommer att föras på efter februari månads registreringar varje år. Tvärsnittsundersökningarna fr.o.m. år har som nämnts ovan endast omfattat det särskilda boendet. Läget per den 1 mars resp. år har i stället skapats genom att utnyttja den löpande registreringen i det kumulativa registret. Eftersom det för varje person i registret finns angivet senaste datum för uppdatering, är det möjligt att välja olika tidsavgränsningar för vilka personer som skall tas med. En alltför vid avgränsning innebär här en risk att personer kommer med som i själva verket är avslutade. Omvänt riskerar man med en allt för snäv avgränsning att utesluta personer, som fortfarande är vårdtagare i ordinärt boende, fastän de inte varit föremål för ett (registrerat) biståndsbeslut på den senaste tiden. I de resultat som här redovisas för år är alla personer medtagna som vårdtagare, som den 1 mars hade ett (SNAC-registrerat) biståndsbeslut senast den 1 september och som inte var registrerade som avslutade eller avlidna. Registreringen av avslutade insatser resp. dödsfall är som för tidigare år kompletterad genom samkörning med kommunens vårdtagar-register och dödsfallsregistret. Registrerade som avslutade under året är de ej avlidna personer, som av kommunen var registrerade som vårdtagare den 1 mars men inte 1 mars. 5 Valid = bekräftad, giltig 13

Totalt avled under perioden 1 mars 28 februari sammanlagt 380 (SNACregistrerade) vårdtagare. Av dessa saknades tidigare SNAC-registrering av dödsfallet för 97 personer (26 %). Antalet vårdtagare uppgick till 1704 personer, i det på detta sätt rättade registret för år. Genom metoden att utnyttja tidigare insamlade uppgifter kommer dessa att vara mer eller mindre aktuella. Tabell 1 visar fördelningen på senaste registreringstillfälle för de vårdtagare, som ingår i det rättade SNACK05-registret. Det bör observeras att aktualiteten kan växla mellan olika variabler beroende på om inlämnade formulär varit fullständigt ifyllda eller inte. Tabell 1. Fördelning på senaste registreringstillfälle per boendeform för de vårdtagare som ingår i SNACK05-registret 0109 0202 0203 0302 0303 0402 Tvärsnitt 0403 0502 Tvärsnitt Tvärsnitt Tvärsnitt Samtliga Ord.boende 10 99 115 0 201 0 526 9 960 Serviceboende 0 5 2 14 10 0 25 148 204 Säbo- heldygn 0 3 0 2 3 22 28 482 540 Totalt 10 107 117 16 214 22 579 639 1704 Det framgår av tabell 1 att endast en mycket liten del (1 %) av registreringarna går tillbaka till tiden före års tvärsnittsundersökning. För personer i ordinärt boende utgör löpande registreringar efter tvärsnittsundersökningen år närmare 80 %. För personer i särskilt boende kommer huvuddelen av uppgifterna (90 %) från den sista tvärsnittsundersökningen. Aktualiteten är därmed helt godtagbar. 14

3. Resultat 3.1 Befolkning, vårdtagare, registrerade personer, bortfall och personer som inte lämnat samtycke Figur 1 nedan visar att det sker stora förändringar i befolkningsstrukturen på Kungsholmen och Essingeöarna. Framförallt under åren har antalet kvinnor över 75 år minskat mycket kraftigt. Även antalet män i åldersgruppen 75 84 år har minskat, men däremot inte antalet män i den högsta åldersgruppen. Det senare sammanhänger förmodligen med den allmänna tendensen till minskad dödlighet bland de äldsta männen. För män i åldern 65 74 år kan man se en viss tendens till ökning. Detta har dock mindre betydelse för äldreomsorgen, eftersom andelen vårdtagare i denna åldersgrupp är mycket liten. Figur 1. Antalet bosatta personer på Kungsholmen och Essingeöarna, år 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Män 65-74 år 75-84 år 85 - år Kvinnor 65-74 år 75-84 år 85 - år I tabell 2 A - B nedan redovisas antalet personer med äldreomsorg i förhållande till hela befolkningen över 65 år på Kungsholmen och Essingeöarna år resp.. I antalet med äldreomsorg ingår inte de som endast har beslut om larm eller matdistribution. 15

Tabell 2. Antal personer 65 år och äldre, totalt resp. med äldreomsorg per åldersgrupp, kön och boendeform, resp.. A. Ålder Totalt antal pers. Ant. pers. med hjälp i ordinärt el. serviceboende D:o % av samtliga Antal pers. med heldygnsomsorg D:o % av samtl. Tot. antal pers. med äldreomsorg D:o % av samtliga Män 65 74 1 302 46 3,5 22 1,7 68 5,2 75 84 1 140 102 8,9 52 4,6 154 13,5 85 409 86 21,0 60 14,7 146 35,7 Kvinnor 65 74 1 889 72 3,8 33 1,7 105 5,6 75 84 2 388 317 13,3 175 7,3 492 20,6 85 1 727 527 30,5 413 23,9 940 54,4 Totalt 8 855 1 150 13,0 755 8,5 1 905 21,5 B. Män 65 74 1 422 49 3,4 15 1,1 64 4,5 75 84 984 120 12,2 37 3,8 157 16,0 85 421 99 23,5 44 10,5 143 34,0 Kvinnor 65 74 1 841 61 3,3 24 1,3 85 4,6 75 84 1 964 313 15,9 122 6,2 435 22,1 85 1 437 566 39,4 300 20,9 866 60,3 Totalt 8 069 1 208 15,0 542 6,7 1 750 21,7 Som följd av det minskade antalet mycket gamla personer, har antalet vårdtagare minskat under fyraårsperioden trots att andelen som får hjälp har ökat. Ökningen av andelen vårdtagare faller dock helt och hållet på hemtjänsten och ökning skedde redan mellan och. Andelen med heldygnsomsorg har sjunkit, framförallt de senare åren. Ökningen av andelen med hemtjänst gäller alla åldersgrupper, men i särskilt hög grad de äldsta. Som kunde visas redan i tidigare rapporter har dessa strukturförändringar också lett till stora förändringar när det gäller fördelningen av vårdtagarna i hemtjänsten på grad av funktionsnedsättning. Till antalet äldre personer med varaktiga kommunala insatser skall läggas de som enbart har hemsjukvård och/eller rehabilitering i landstingets regi. I års undersökning är de 16

115 personer. Härtill skall sedan läggas en uppskattning av antalet icke-registrerade personer. Under antagandet att bortfallet för personer med hemsjukvård och/eller rehabilitering men utan hemtjänst är detsamma som för övriga vårdtagare i ordinärt boende eller serviceboende kan totala antalet personer med hemsjukvård eller rehabilitering, men utan SoL-insatser, uppskattas till 133 personer. Dessa antas fördela sig på ålder, kön och ordinärt resp. serviceboende på samma sätt som de registrerade personerna med hemsjukvård och/eller rehabilitering men utan hjälp i hemmet. Tabell 3 visar det totala uppskattade antalet äldre, på Kungsholmen och Essingeöarna bosatta personer med varaktiga insatser från kommun och/eller landsting fördelat på åldersgrupper och kön per den 1 mars 6. Vidare redovisas antalet registrerade personer samt antalet personer i resp. grupp som ej registrerats på grund av att de ej velat lämna samtycke till sammanförandet av uppgifter. Tabell 3. Antalet personer, totalt resp. med ifyllda och bearbetade formulär samt ej samtycke, per ålder och kön, Ålder Ant. pers. med vård och omsorg Antal ifyllda och bearbetade formulär D:o andel av samtl. med vård och omsorg (%) Antal ej samtycke D:o andel av samtl. med vård och omsorg (%) Män 65 74 66 57 86,4 7 10,6 75 84 186 163 87,6 17 9,1 85 164 154 93,9 14 8,5 Kvinnor 65 74 91 90 98,9 16 17,6 75 84 471 404 85,8 47 10,0 85 905 836 92,4 76 8,4 Totalt 1 883 1 704 90,5 177 9,4 Som framgår av tabell 3 har SNAC-registreringen genom metoden att successivt föra på registreringarna numera en mycket bra täckning. Det beräknade bortfallet utgörs så gott som helt av personer, som inte velat lämna samtycke till sammanförandet av uppgifter. Denna andel är något lägre än föregående år 9,4 % jämfört med 10,0 % 7. Täckningsgraden per boendeform framgår av tabell 4 nedan. 6 Dessa personer betecknas i fortsättningen vårdtagare 7 Förteckningen över personer som ej lämnat samtycke är rensad för dödsfall, men ej för avslutade insatser, vilket kan innebära en mindre överskattning. Det förekommer att personer senare medger samtycke. Dessa är här borträknade. 17

Tabell 4. Antalet personer med ifyllda formulär fördelade på boendeform,. Antal personer med vård och omsorg Antal ifyllda och bearbetade formulär D:o andel av samtl. med vård och omsorg (%) Ordinärt boende 1 109 960 86,6 Serviceboende 233 204 87,6 Heldygnsomsorg 542 540 99,6 Totalt 1 883 1 704 90,5 Tabell 4 visar att täckningen är bättre i särskilt boende än i ordinärt boende, vilket framförallt beror på att tvärsnittsundersökningarna endast omfattar det särskilda boendet. 3.2 Förändringar i vårdtagarnas sammansättning under åren. Med hjälp av SNAC-K-registren är det nu möjligt att beskriva förändringar i vårdtagarnas sammansättning med avseende på olika faktorer som påverkar behovet av insatser under fyraårsperioden. De register som utnyttjas är baslinjeundersökningen, den kompletterade tvärsnittsundersökningen samt de konstruerade, syntetiska tvärsnittsundersökningarna avseende läget per den 1 mars, och. Förändringar i sammansättningen av de registrerade vårdtagarna kan i princip ha tre orsaker: Förändringar hos den enskilde registrerade vårdtagaren Inflöde resp. utflöde av vårdtagare Förändringar i registreringsbortfall I detta avsnitt redovisas det sammanlagda resultatet av dessa tre förändringsfaktorer. En särskild analys kommer vidare att presenteras avseende in- och utflödena. 3.2.1 Vårdtagarnas sammansättning med avseende på ålder, kön och sam/ensamboende Förändringen under perioden beträffande vårdtagarnas medelålder, andelen över 85 år, andelen kvinnor och andelen ensamboende per boendeform framgår av figur 2-5 nedan. 18

Figur 2. Medelålder för registrerade vårdtagare per boendeform,. 89 88 87 86 85 84 83 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Som framgår av figur 2 sjönk medelåldern bland vårdtagarna totalt sett mellan år och, men har sedan legat i stort sett oförändrad kring 86 år något högre i särskilt boende med heldygnsomsorg än i övriga boendeformer. Minskningen i ordinärt boende och serviceboende mellan år och kan vara tillfällig. Åldersförändringen avspeglas också i andelen av registrerade vårdtagare som är 85 år och äldre (figur 3). Figur 3. Andel personer 85 år och äldre per boendeform,, procent. 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt I samtliga boendeformer är över hälften av de boende 85 år eller äldre. Totalt sett har andelen sjunkit något sedan år framförallt genom en minskning inom heldygnsomsorgen. Majoriteten av vårdtagarna inom äldreomsorgen är kvinnor. Andelen 19

kvinnor bland vårdtagarna visar en tendens att minska, men som framgår av figur 4 är förändringarna under perioden små. Figur 4. Andel kvinnor per boendeform,, procent. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt De allra flesta äldre med långvariga insatser av offentlig vård och omsorg är ensamboende (Figur 5). Andelen visar en tendens att minska i det ordinära boendet, men detta motverkas av en viss motsatt tendens inom heldygnsomsorgen. Förändringarna under perioden är relativt små. Figur 5. Andel ensamboende per boendeform,, procent. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt 20

3.2.2 Personligt vårdberoende Som redovisats ovan registreras i SNAC-undersökningen personligt vårdberoende i ett antal olika s.k. ADL-variabler. De avspeglar olika aspekter på förmågan att klara det dagliga livet, dels s.k. instrumentella variabler såsom handla, tvätta, laga mat etc. (IADL) och dels variabler för personligt vårdberoende som avseende förmågan att klara personliga aktiviteter såsom bad, personlig hygien, av- och påklädning (PADL). Figur 6 visar förändringen av andelen personer som är beroende i minst en IADL-aktivitet per boendeform under perioden. Som man kan vänta behöver det överväldigande flertalet vårdtagare hjälp med åtminstone en av de instrumentella ADL-aktiviteterna. Det kan vara intressant att notera att i serviceboendet en större andel av boende är helt oberoende än i ordinärt boende. Detta sammanhänger med att det i serviceboendet också finns en del personer som inte har hemtjänst. Figur 6. Andel beroende i minst en IADL-aktivitet per boendeform,, (%) 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Den följande figuren 7 visar andelen i resp. boendeform som var beroende av hjälp för samtliga IADL-aktiviteter resp. år. 21

Figur 7. Andel beroende i samtliga IADL-aktiviteter per boendeform,, procent. 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Som man ser i figur 7 råder det avsevärda skillnader mellan boendeformerna när det gäller de boendes förmåga att klara de instrumentella aktiviteterna. I heldygnsomsorgen är det mycket få som inte är beroende av hjälp för samtliga dessa aktiviteter. Inom övriga boendeformer klarar omkring hälften åtminstone någon aktivitet på egen hand. Andelen personer i ordinärt boende som var beroende för samtliga IADL-aktiviteter minskade påtagligt mellan och, men har sedan visat en tendens till ökning. Den stora minskningen från år till år sammanhänger med att antalet vårdtagare med lägre grad av funktionsnedsättning då ökade mycket starkt samtidigt som antalet mycket funktionsnedsatta minskade. Detta var i sin tur en följd av att trycket på äldreomsorgen minskade beroende på nedgången i antalet mycket gamla personer samtidigt som resurserna förblev i stort sett oförändrade. Effekten kan avläsas på ett flertal indikatorer i fortsättningen (jfr diagram 8-11, 13-14, 19-25). Förändringarna inom serviceboendet är så pass små att de kan förklaras som slumpvariationer. Antalet personer i serviceboende är ju mycket lägre än i de övriga boendeformerna. En högre grad av vårdberoende representeras av dem som också är i behov av hjälp för att klara de s.k. personliga ADL-aktiviteterna PADL. Figur 8 visar utvecklingen av andelen personer per boendeform som är beroende av hjälp för minst en PADL-aktivitet. Det framgår att också denna andel minskade kraftigt i det ordinära boendet mellan och för att därefter ligga ganska stabil. Den tendens till minskning man tidigare kunde se i det ordinära boendet verkar nu ha brutits. I serviceboendet är det en fortsatt svag nedgång, dock ej statistiskt säkerställd, medan heldygnsomsorgen ligger helt stabil. Det handlar där endast om ett fåtal personer, som är helt oberoende när det gäller PADL. 22

Figur 8. Andel beroende i minst en PADL-aktivitet/boendeform,, (%). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt De alla mest funktionsnedsatta vårdtagarna är de som är beroende för samtliga personliga ADL-funktioner. Inom heldygnsomsorgen uppgår denna andel till omkring hälften. I övriga boendeformer är den betydligt lägre. Förändringen i andelen mellan åren per boendeform framgår av figur 9. Man ser här att andelen personer i ordinärt boende, som var beroende för samtliga personliga ADL-funktioner fortsatte minska fram till år efter att den kraftiga nedgången mellan år och men att denna tendens nu verkar ha brutits. Påfallande är dock den fortsatta kraftiga nedgången inom serviceboendet. För övriga boendeformer förbyttes uppgången i en nedgång under följande år. Totalt sett minskade andelen av vårdtagarna, som är helt PADL-beroende, fram till år men har senaste året åter börjat öka. Figur 9. Andel beroende i samtliga PADL-aktiviteter/boendeform,, (%) 60 50 40 30 20 10 0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt 23

Förändringen kan också visas i medelvärdet för PADL-index. Detta är givetvis betydligt högre i heldygnsomsorgen än i de övriga boendeformerna. Figur 11 visar förändringen i PADL-medelvärdet per boendeform. Även PADL-medelvärdet för det ordinära boendet fortsatte att gradvis minska fram till år efter den kraftiga initiala nedgången, men har det senaste året i stället ökat något. Orsaken till den kraftiga initiala nedgången har berörts ovan. För serviceboendet har dock nedgången fortsatt. Heldygnsomsorgen ligger sedan år på en stabil nivå. Totalt för samtliga vårdtagare har det skett en minskning år efter år utom det senaste året. Figur 10. Medelvärde för PADL-index per boendeform,. 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Förändringen avspeglas också i andelen mycket eller helt PADL-nedsatta (Figur 11). Andelen av dessa personer sjönk mellan och i samtliga boendeformer dock allra mest påtagligt i det ordinära boendet, där minskningen fortsatte till år för att det senaste året åter vända uppåt. Inom heldygnsomsorgen tillhör fortfarande drygt hälften denna kategori av starkt funktionsnedsatta personer och även här ökade andelen mellan år och. I serviceboendet har det de senaste åren skett en mycket kraftig minskning till knappt en tredjedel av nivån år. 24

Figur 11. Andelen mycket eller helt funktionsnedsatta/boendeform, (%). 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Kognitiv nedsättning mäts enligt SNAC-formuläret i fyra nivåer från ingen nedsättning (0) till mycket svår nedsättning (3). Det senare motsvarar Berger-skalans nivå 5 eller 6. Figur 12 visar förändringen per boendeform i andelen med svår eller mycket svår nedsättning. Figur 12. Andelen svårt eller mycket svårt kognitivt nedsatta personer per boendeform,, (%). 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Utvecklingen av förekomsten av svår eller mycket svår kognitiv nedsättning följer i stort sett samma mönster som för övriga funktionsmått. I det ordinära boendet har dock här funnits en tendens till svag ökning ända sedan år. Inom serviceboendet är tendensen den motsatta och betydligt starkare. Andelen svårt eller mycket svårt kognitivt nedsatta i 25

serviceboendet är därigenom år lägre än i det ordinära boendet. En viss tendens till minskning inom heldygnsomsorgen bröts föregående år och verkar nu ligga stabil. Som framgår av figur 13 skiljer förekomsten av svåra eller mycket svåra rörelsehinder inte alls lika starkt mellan boendeformerna även om den naturligt nog är klart högst inom heldygnsomsorgen. Inom det ordinära boendet sjönk andelen svårt eller mycket svårt rörelsehindrade med mer är en tredjedel mellan och. Minskningen fortsatte sedan i minskad takt till år, men liksom för de andra funktionsmåtten verkar denna tendens nu ha brutits. Även i serviceboendet skedde inledningsvis en påtaglig minskning av andelen personer med svåra eller mycket svåra rörelsehinder, men denna tendens bröts år och ökningen har sedan fortsatt. Inom heldygnsomsorgen är situationen i stort sett stabil en viss minskning föregående år har det senaste året gått tillbaka. Figur 13. Andelen personer med svåra eller mycket svåra rörelsehinder per boendeform,, (%). 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Ett vanligt sammanfattande mått på brister i funktionsförmåga är det s. k Katz ADL-index, ursprungligen framtaget för att mäta resultat av rehabilitering. Katz-skalan går från A (inga ADL-begränsningar) till G (begränsningar i samtliga ADL-aktiviteter). Dessutom finns en kategori Ö avsedd att fånga in de som faller utanför den regelmässiga ordningen enligt den s.k. ADL-trappan. Om bokstavsvärdena för Katz-index ersätts med siffror (A=1, B=2,, G=7) och kategorin Ö utesluts kan man beräkna ett medelvärde för Katz-index. Detta skiljer sig från SNAC PADL-index främst genom att det inte direkt involverar kognitiv nedsättning. Genom att denna så starkt samvarierar med förmågan till aktiviteter i dagligt liv är dock indexen i stort samstämmiga. Figur 14 visar förändringen i Katz-medelvärdet under perioden per boendeform. 26

Figur 14. Medelvärde för Katz ADL-index (numeriskt) per boendeform,. 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Ord.boende Serviceboende Heldygnsomsorg Totalt Förändringen i Katz-index pekar i stort sett i samma riktning som övriga här redovisade resultat avseende förändringen av vårdberoendet hos vårdtagarna i de tre boendeformerna. I det ordinära boendet sjönk Katz-medelvärdet kraftigt mellan och och läget har därefter varit stabilt med viss tendens till ökning det senaste året. I serviceboendet har det skett en viss minskning det senaste två åren. För heldygnsomsorgen var det en stadig minskning fram till år, men denna har nu avstannat och en svag ökning kan noteras. 3.2.3 Övriga funktionsnedsättningar och besvär I formuläret för registreringen inom SNAC vårdsystemdelen ingår också frågor om andra slag av funktionsnedsättningar och besvär. Nedan redovisas i diagramform utfallet av samma variabler, som ingick i föregående års redovisning för samtliga år under perioden. I års undersökning var bortfallet på dessa frågor (uteblivet svar eller vet ej ) genomgående ganska högt, 17 % 27 %. I de senare datamaterialen är bortfallet betydligt lägre. I års material ligger bortfallet mellan 4 % och 7 %, för åren är det något högre, 8 % 11 %. Figur 15 och 16 visar andelen personer med svår eller mycket svår syn- resp. hörselnedsättning per boendeform för resp. år under perioden. 27