Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet eller hosta och ibland feber, så talar det starkt för att det är ett förkylningsvirus som ligger bakom. Då ska man låta infektionen läka av sig själv eftersom penicillin inte gör nytta mot virus. Ibland kan det onda i halsen sitta i någon vecka. Om du bara har halsont och feber utan snuva, heshet eller hosta, d.v.s. halsfluss, orsakas infektionen ibland av bakterier, framförallt streptokocker. Vid lindrig halsfluss har man inte någon nytta av antibiotika. Vid måttlig eller svår halsfluss med streptokocker rekommenderas antibiotika. Vid svår halsfluss kan antibiotika förkorta tiden med besvär med två till tre dagar. Kan läkaren ta ett prov för att se om du kan ha nytta av penicillin? Om du har halsont utan hosta, heshet eller snuva och har feber (mer än 38,5 grader), svullna lymfkörtlar på halsen eller vita beläggningar på halsmandlarna orsakas ungefär hälften av infektionerna av streptokocker. Eftersom det inte går att se med ögat vilka infektioner som orsakas av streptokocker kan läkaren ta ett snabbtest från halsen för att se om penicillin kan göra nytta. Blodprover har läkaren mycket sällan någon nytta av. Det är vanligt att barn, framför allt i förskoleåldern, är bärare av streptokocker i halsen. Läkaren tar därför inte några snabbtester på barn om de inte har tydliga tecken på halsfluss. Enbart bärarskap bör inte behandlas med antibiotika. Förr i tiden kunde streptokockorsakad halsfluss orsaka reumatisk feber och njurinflammation, men i dagens Sverige är dessa följdtillstånd oerhört sällsynta. Därför behöver man inte längre hitta och behandla alla de som enbart bär på streptokocker i halsen. Antibiotikabehandling Om antibiotika bedöms göra nytta ges i första hand penicillin eftersom det har en mycket bra effekt mot streptokocker. Efter 2-3 dagars antibiotikabehandling är du smittfri. Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Antibiotika kan ge biverkningar såsom diarré och utslag. Dessutom bidrar antibiotika till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) så att antibiotika inte fungerar när det verkligen behövs vid allvarliga bakterieinfektioner. Goda råd Dryck och halstabletter kan vara lindrande. Smärtstillande läkemedel kan tas vid behov, t.ex. paracetamol eller ibuprofen. Tvätta händerna ofta för att undvika smitta. Att vara uppmärksam på: Kontakta läkare på nytt om du försämras eller inte blivit bättre inom tre till fyra dagar. Ta även kontakt om du får svårt att gapa eller svälja. Du kan till exempel ha fått en halsböld, det vill säga en varbildning vid halsmandlarna. Det här faktabladet är framtaget av Smittskyddsinstitutet med stöd av dess Stramaråd 2011-09. Texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av Katarina Hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard Mölstad, professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. Faktabladet finns för nedladdning på www.smi.se/ publikationer
Till dig som har ont i bihålorna Vid en vanlig förkylning blir slemhinnorna i näsan och bihålorna svullna och det kan finnas vätska i bihålorna. Därför kan du få slem, tjock snuva och värk från bihålorna. De yngsta barnen får vanligen mellan sex och åtta förkylningar per år. Vuxna är förkylda två till tre gånger per år eller oftare om de har nära kontakt med barn. Antibiotika har ingen effekt mot förkylning. Bihåleinflammation är en inflammation i näsa och bihålor ofta orsakad av virus eller bakterier. Det finns även andra orsaker till inflammation som allergi och överkänslighet. De flesta bihåleinflammationer som orsakas av virus eller bakterier läker ut av sig själv. Vuxna Vuxna som är förkylda i mer än tio dagar med färgad snuva och svår värk i kinder/tänder kan ha nytta av antibiotika. Det gäller i första hand om läkaren vid undersökningen också finner tjock varig snuva i näshålan och om besvären är ensidiga. Vid måttlig bihåleinflammation har antibiotika i regel ingen effekt. Vid svår bihåleinflammation som bekräftats med röntgenundersökning eller ultraljud kan utläkningstiden förkortas med fyra till fem dagar. Besvären är ofta långvariga, två till tre veckor, oavsett om antibiotikabehandling ges eller inte. Barn Infektioner i barndomen är ett viktigt led i uppbyggnaden av immunförsvaret. Barn har därför ofta förkylningar och färgad snuva under lång tid. Antibiotikabehandling gör ingen nytta vid dessa tillstånd. Ensidig långvarig snuva hos små barn kan även bero på att en främmande kropp till exempel en pärla eller ett annat litet föremål fastnat i näsan. Goda råd Nässköljningar med ljummet vatten eller koksaltlösning kan lindra besvären. Avsvällande nässprayer kan användas om man har besvärlig nästäppa, dock i högst tio dagar. Smärtstillande läkemedel kan tas vid behov, t.ex. paracetamol eller ibuprofen. Nässpray med kortison kan ha effekt hos vuxna särskilt om man är allergisk eller har annan överkänslighet i näsan. Antibiotikabehandling Om antibiotika behövs används i första hand penicillin. Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Antibiotika kan ge biverkningar såsom diarré och utslag. Dessutom bidrar antibiotika till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) så att antibiotika inte fungerar när det verkligen behövs vid allvarliga bakterieinfektioner. Att vara uppmärksam på: Barn: Hög feber, slöhet och svullnad/rodnad över en bihåla eller i ögonvrån är några tecken som innebär att man bör söka läkarvård akut. Vuxna: Allvarliga komplikationer är ytterst sällsynta. Svår värk, svullnad i ansiktet och/eller hög feber är tecken på att man ska söka läkarvård akut. Om man har långdragna besvär från bihålorna, i tre till fyra veckor eller mer, bör man söka läkare. Det här faktabladet är framtaget av Smittskyddsinstitutet med stöd av dess Stramaråd 2011-09. Texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av Katarina Hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard Mölstad, professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. Faktabladet finns för nedladdning på: www.smi.se/publikationer
Till dig som har luftrörskatarr Luftrörskatarr är en förkylning i luftrören. Slemhinnorna i luftrören som går från halsen till lungorna svullnar och blir irriterade. Hosta är det vanligaste symtomet och hostan pågår i genomsnitt tre veckor. Du kan även ha feber, halsont och snuva. Luftrörskatarr orsakas oftast av virus eller ibland av bakterier. Oftast går sjukdomen över av sig själv. Hostan kan vara besvärlig, men den är kroppens sätt att skydda lungorna. Genom att hosta avlägsnas slem som annars skulle lagras i lungvävnaden där det kan ställa till bekymmer. Slem och upphostningar fungerar också som en barriär som fångar upp damm, bakterier och virus som vi andas in. Eftersom din hosta är en del i kroppens försvar, är det sannolikt att det är just det besväret som varar längst innan du blir helt frisk. Att hostan finns kvar så länge beror på att irritationen i luftrören läker långsamt. Antibiotikabehandling Vid luftrörskatarr behöver du inte behandling med antibiotika om du i övrigt är lungfrisk. Även om luftrörskatarren beror på vanliga bakterier eller mycoplasma (en särskild sorts bakterie) så blir du inte fortare frisk. Så trots att antibiotika egentligen har effekt på bakterier (men inte på virus) så går inte katarren över fortare med antibiotikabehandling. Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna du bär på slås ut. Antibiotika kan ge biverkningar såsom diarré och utslag. Dessutom bidrar antibiotika till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) så att antibiotika inte fungerar när det verkligen behövs vid allvarliga bakterieinfektioner. Ibland kan dock antibiotika behövas vid luftrörskatarr, till exempel för personer med en redan känd lungsjukdom. Goda råd Smärtstillande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen kan lindra feber och bröstsmärtor. Hostan påverkas oftast väldigt lite av olika hostmediciner. Rökning förvärrar symtomen och ökar risken att du får återkommande besvär. Att vara uppmärksam på: Ofta tar det två till tre veckor innan du blir helt bra. Om du mår bra frånsett hostan behöver du inte oroa dig, framför allt inte om du samtidigt långsamt blir bättre. Om du får nya eller förvärrade symtom, om du börjar hosta blod eller börjar känna dig andfådd ska du kontakta din vårdcentral igen. Om hostan inte går över på fyra till fem veckor, eller om du ofta, flera gånger om året, får långvarig hosta bör du kontakta vårdcentralen för en lungundersökning. Det här faktabladet är framtaget av Smittskyddsinstitutet med stöd av dess Stramaråd 2011-09. Texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av Katarina Hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard Mölstad, professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. Faktabladet finns för nedladdning på www.smi.se/ publikationer
Råd till föräldrar vid akut öroninflammation Öroninflammation hos barn är en mycket vanlig och i de flesta fall ofarlig infektion som oftast orsakas av bakterier. Infektionen läker hos de flesta barn utan antibiotikabehandling. I vissa fall krävs behandling med antibiotika och då oftast vanligt penicillin. Smärtstillande medicin kan behövas under något dygn oavsett om barnet fått antibiotika eller inte. Behandling Antibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år som har en okomplicerad akut öroninflammation. Om ditt barn är under ett år eller över tolv år och har en säker öroninflammation ger läkaren penicillin. Dubbelsidig öroninflammation hos barn under två år behandlas också med penicillin, liksom alla öroninflammationer där trumhinnan brustit. Ibland kan läkaren skriva ut ett recept som kan hämtas ut senare om barnet inte blivit bättre inom en till två dagar. Det är viktigt att vara uppmärksam på tecken till försämring eller problem med läkningen oavsett om barnet behandlas med antibiotika eller inte. Ta ny kontakt: Om det utvecklas svullnad eller rodnad bakom örat eller om örat börjar stå ut. Vid försämring med hög feber, ökad värk, eller påverkat allmäntillstånd. Vid öronflytning (eller i detta fall hämta ut och ge antibiotika enligt tidigare utskrivet recept). Detsamma gäller vid kvarstående öronvärk eller feber efter två till tre dygn. Smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol kan ges till barnet vid behov. Om barnet är över sex månader kan även ibuprofen ges. Barnet ska vara besvärsfritt och feberfritt minst ett dygn innan det går tillbaka till förskolan/skolan. Uppföljning Om ditt barn har öroninflammation i det ena örat och det andra örat är friskt behövs ingen efterkontroll (oavsett om barnet har fått antibiotika eller inte). Barn yngre än fyra år bör kontrolleras efter tre månader om de har dubbelsidig öroninflammation, eller öroninflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat. Äldre barn och vuxna med dubbelsidiga besvär rekommenderas kontroll efter tre månader endast om hörseln då fortfarande är försämrad. Tänk på att det är vanligt med nedsatt hörsel ett par veckor efter en öroninflammation.
Ta alltid ny kontakt för undersökning vid andra symtom (till exempel värk, kraftig lock- eller tryckkänsla, öronflytning, balanspåverkan). Sök alltid läkare om du misstänker att ditt barn hör dåligt oavsett om du har märkt av någon öroninflammation eller inte. Fyll i på mottagningen och kryssa för de alternativ som gäller: I dag har barnet öroninflammation i: vänster öra höger öra andra örat friskt vätska i det andra örat Kontroll behövs inte om allt är bra Kontroll rekommenderas om 3 månader Barnet har varit hos doktor... Dagens datum... Kontakta/beställ tid hos... Tel... Det här faktabladet är framtaget av Smittskyddsinstitutet med stöd av dess Stramaråd 2011-09. Texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av Katarina Hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard Mölstad, professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. Faktabladet finns för nedladdning på www.smi.se/publikationer
Råd till föräldrar om svinkoppor Impetigo (svinkoppor) är en ytlig hudinfektion som oftast drabbar barn i förskoleåldern. Den vanligaste formen av svinkoppor ger gulaktiga skorpor på rodnad hud och orsakas av bakterierna stafylokocker och/eller streptokocker. Svinkoppor sitter ofta i ansiktet men kan förekomma på nästan hela kroppen. Bakterierna kan lättare få fäste i en fuktig och irriterad hud, vilket gör att barn med eksem lättare får impetigo. Det är viktigt att dessa barn använder mjukgörande krämer och eventuell kortisonkräm. Små hudförändringar går ofta över av sig självt med hjälp av rengöring med tvål och vatten. Om större hudpartier är drabbade kan antibiotikasalva behövas och ibland även antibiotika i tablettform eller i flytande form. Behandling Vid små hudförändringar: Blöt upp och tvätta utslaget noggrant med flytande tvål och vatten, både morgon och kväll tills skorporna försvinner. Kompletterande behandling med antibakteriell klorhexidinlösning på de såriga förändringarna kan ha effekt. Klorhexidinlösning kan köpas receptfritt på apotek. Detta kan prövas i en vecka. Om såren inte har läkt under denna tid eller fortsätter att sprida sig bör man kontakta sjukvården/vårdcentralen. Det kan då vara aktuellt med antibiotikasalva. Den stryks på två gånger dagligen i fem dagar. Om ditt barn har utbredda hudförändringar och/eller svinkoppor som förvärrats kraftigt kan det ibland även bli aktuellt med antibiotika i flytande form eller i tablettform. Det är inte bra att ta antibiotika i onödan då de nyttiga bakterierna man bär på slås ut. Antibiotika kan ge biverkningar såsom diarré och utslag. Dessutom bidrar antibiotika till att bakterier blir motståndskraftiga (resistenta) så att antibiotika inte fungerar när det verkligen behövs vid allvarliga bakterieinfektioner. Förhindra smittspridning Föräldrar och barn bör tvätta händerna ofta. Använd gärna handsprit. Undvik direktkontakt med utslagen. Engångshanddukar är bra. Klipp naglarna på barnet och försök att få det att undvika att riva och klia i såren. Byt kläder och örngott ofta. Byt gärna ut barnets tandborste och nappar. Tvätta leksaker och annat till exempel dörrhandtag som barnet tar i med händerna. Barn i förskoleåldern bör stanna hemma tills såren ser helt torra ut. Äldre barn som förstår att det är viktigt att vara noggrann med att tvätta händerna, kan vara i skolan. Det här faktabladet är framtaget av Smittskyddsinstitutet med stöd av dess Stramaråd 2011-09. Texten baseras på behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och tidigare nationella Strama och är granskad av Anita Groth, medicine doktor och specialist inom öron-, näs- och halssjukdomar i Lund, Katarina Hedin, medicine doktor och specialist i allmänmedicin i Växjö och Sigvard Mölstad professor och specialist i allmänmedicin i Jönköping. Faktabladet finns för nedladdning på www.smi.se/publikationer