DAGVATTENUTREDNING Koppalunden, DP Mitt, Västeås stad 2019-05-22
Uppdag: Koppalunden, DP Mitt Uppdagsnumme: 1587 Status: Slutgiltig handling Datum: 2019-05-22 Senast evidead: - Uppdagsgivae: Achus Development AB Konsult: Stucto Uppsala AB Uppdagsansvaig: Anna Thosell Handläggae: Elin Renstål Åsa Södeqvist Ganskning: Anna Thosell 2019-05-21
I SAMMANFATTNING Koppalunden detaljplan Mitt ä ett av fya detaljplaneomåden inom stadsdelen Koppalunden som ligge centalt i Västeås stad. Stucto Uppsala AB ha fått i uppdag av Achus att ta fam en dagvattenutedning fö Koppalunden Mitt med fokus på dagvattenhanteing inom kvatesmaken. Detaljplaneomådet Mitt ä till ytan stax unde 10 ha och utgös av småindustie med tillhöande pakeingsyto. Dagvattnet fån Koppalunden leds till Mälaen via Västeås hamnomåde. Västeås hamnomåde uppnådde måttlig ekologisk status och ej god kemisk status vid VISS senaste statusklassning. Tidsfisten fö att uppnå god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus ha fölängts till 2027. Exploateingen av utedningsomådet planeas innefatta fletalet bostadsomåden med bland annat flebostadshus, gådsyto, konto och butikslokale. Stoa dela av de befintliga byggnadena i industiomådet komme även att behållas. Kav på dagvattenhanteing Kaven som ställs på dagvattenhanteingen inom detaljplanen specificeas i följande kav och iktlinje: Västeås stads dagvattenpolicy med syfte att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva stategie fö att ena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt omåde (Västeås stad, 2014). Aktuellt planomåde omfattas av eningskav enligt Riktvädesguppens iktvädeskategoi fö diekt utsläpp till Mälaen (Nivå 1). Västeås stads vattenplan med mål att uppnå MKN fö genom att minska belastningen av miljögifte och fosfo. Västeås stads dimensioneingsföutsättninga som innebä att det totala utflödet som ansluts till kommunalt dagvattennät inte få övestiga 15 l/s ha vid ett dimensioneande 10-åsegn med klimatfakto 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110 (2016). Dagvattenbeäkninga I beäkningana ha detaljplanen delats upp i delomåde A-E, kvatesgato, Koppatoget, allmän platsmak och befintliga omåden. Föslag till dagvattenhanteing gällande flöden, födöjning och ening edovisas i bildena nedan.
II Föoeninga och påvekan på MKN Resultat fån föoeningsbeäkningana visa att föoeningsbelastningen fån planomådet föväntas minska efte exploateing jämföt med befintlig situation även innan ening. Föbättingen kan föklaas av den föändade makanvändningen dä befintligt industiomåde med tillhöande pakeingsyto esätts av bostadsomåden, pake och togyto. Efte exploateing komme pakeing ske i gaage i stöe utstäckning då de flesta makpakeingana fösvinne. Dagvattnet fån planomådet måste enas innan anslutning till kommunalt dagvattennät ske. Föoeningsbelastningen fån planomådet kan dämed föväntas minska ytteligae jämföt med befintlig situations nivåe efte att ening av dagvattnet skett. Baseat på att föoeningsbelastningen föväntas minska efte exploateing bedöms inte planen och den planeade exploateingen att fösvåa föutsättningen att uppnå MKN i ecipienten. Åtgädsföslag dagvattenhanteing Inom utedningsomådet föeslås att dagvattnet fån de olika delomådena och kvatesgatona att födöjas och enas i göna tak, egnbädda, undejodiska makadammagasin och tädplanteinga med skelettjodsmagasin. Med ätt utfomning, skötsel och undehåll kan den hä typen av dagvattenanläggninga även skapa höga estetiska väden och bida till ökad biologisk mångfald. Extema egn och skyfall I befintlig situation finns fletalet instängda omåden med isk fö övesvämning vid extema egn. Fö att undvika att byggnade elle annan infastuktu skadas vid skyfall ä det viktigt att höjdsättningen vid exploateing utfös så att dagvatten kan avinna ytledes mot säka avinningsväga.
III INNEHÅLL 1 Inledning... 1 2 Föutsättninga... 1 2.1 Omådesbeskivning... 1 2.2 Recipient... 3 2.3 Geoteknik... 3 2.3.1 Gundvatten och hydogeologi... 4 2.4 Makföoeninga... 5 2.5 Befintlig VA -och dagvattenhanteing... 6 2.6 Befintliga koppayto... 7 2.7 Planead exploateing... 8 3 Riktlinje fö dagvattenhanteing... 9 3.1 Västeås stads dagvattenpolicy... 9 3.2 Riktväden fö dagvattenutsläpp... 9 3.3 Västeås stads vattenplan... 9 3.4 Kavspecifikation/dimensioneingsföutsättninga... 9 4 Dagvattenbeäkninga... 10 4.1 Makanvändning... 10 4.2 Dagvattenflöden och efodelig födöjningsvolym... 12 4.3 Föoeninga... 14 5 Föslag till dagvattenhanteing... 18 5.1 Gådsyto... 18 5.2 Göna tak... 19 5.3 Pakeingsgaage... 19 5.4 Regnbädda... 20 5.5 Makadammagasin... 20 5.6 Födöjning på bjälklag... 21 5.7 Skelettjoda... 21 5.8 Åtgädsföslag inom befintliga omåden... 23 5.9 Åtgädsföslag fö befintliga koppayto... 23 6 Dimensioneingsföutsättninga dagvattenhanteing... 24 6.1 Delomåde A... 24 6.2 Delomåde B... 25 6.3 Delomåde C... 25 6.4 Delomåde D... 26
IV 6.5 Delomåde E... 27 6.6 Kvatesgato... 28 6.7 Koppatoget... 28 6.8 Befintliga omåden som ej omfattas av planead exploateing... 29 7 Dift, skötsel och undehåll... 30 8 Övesvämningsiske... 31 8.1 Ytvatten Mälaen... 31 8.2 Extema egn och skyfall befintlig situation... 31 8.3 Skyfallshanteing inom planomådet efte exploateing... 32 9 Slutsats... 35 10 Infö nästa skede... 36 11 Refeense... 37 12 Bilago... 37
1 1 INLEDNING Västeås stad planea att bygga en helt ny stadsdel uppdelat på fya nya detaljplane inom Koppalunden som idag ä ett industiomåde. Stucto Uppsala AB ha fått i uppdag av Achus att ta fam en dagvattenutedning fö fastighetena Vekstaden 15, Vekstaden 19 samt dela av Vekstaden 14 och Vekstaden 21, som utgö detaljplan fö Koppalunden Mitt (DP Mitt) 1. Detaljplanen ska möjliggöa byggande av bostäde, konto, butike och vekstäde. Syftet ä att uteda och beskiva de föändinga som föväntas uppstå i samband med planead exploateing. Vidae ska utedningen visa hu flöden och föoeningsbelastningen föändas och föeslå lösninga som fämja en långsiktigt hållba dagvattenhanteing utifån gällande kav och iktlinje. Inom amen fö denna dagvattenutedning komme flöden, födöjningsbehov och åtgädsföslag fö dagvattenhanteing föeslås fö omåden som exploateas inom kvatesmak. Vidae komme föoeningsbeäkninga utföas fö hela DP Mitt fö att kunna beäkna och bedöma hu hela detaljplanen påveka föutsättningen att uppnå miljökvalitetsnomena i ecipienten. Hädanefte komme följande definitione gälla fö detaljplanens olika avgänsninga enligt nedan. Fö specifika dimensioneingsföutsättninga och åtgädsföslag fö dagvattenhanteing inom allmän platsmak hänvisas till dagvattenutedningen fö allmän platsmak inom hela Koppalunden 2. Planomåde - avse hela detaljplaneomådet fö Koppalunden Mitt Utedningsomåden - dela av kvatesmak och kvatesgato som planeas att omexploateas/ändas i en sådan omfattning att ett nytt system behövs fö födöjning och ening av dagvatten. Befintliga omåden - dela av kvatesmak dä ingen betydande omexploateing elle föänding planeas i diekt anslutning till detaljplanens antagande. Behov och dimensioneingsföutsättninga fö dagvattenhanteing vid famtida ombyggnatione beskivs inom amen fö denna dagvattenutedning men inte platsspecifika åtgädsföslag. Allmän platsmak - dela av planomådet som planeas ha ett kommunalt huvudmannaskap såsom togyto, pake och gato. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING Koppalunden ligge centalt i Västeås stad stax söde om E18, se Figu 1. Hela planomådet ä till ytan stax unde 10 ha och utgös av småindustie med tillhöande pakeingsyto. Enligt Västeås stads övesiktsplan 2026 ä intentionena att stadsdelen Koppalunden ska vidaeutvecklas till en stadsdel med bostäde, abetsplatse och kultulokale 3. I Figu 2 visas befintlig makanvändning tillsammans med planomådes- och utedningsomådesgäns. 1 Detaljplan fö Vekstaden 12 med flea, mellesta Koppalunden, DP 1879. Tillgänglig via http://www.vasteas.se/bygga-bo-och-miljo/kommunens-planabete/pagaende-plane/dp1879.html. 2 Dagvattenutedning, Koppalunden Allmän platsmak, 2019-05-22, Stucto Uppsala AB. 3 s. 10 Planpogam Koppalunden 2016-02-09.
2 Figu 1. Övesiktskata med geogafisk lokaliseing av Koppalunden makeat med en öd cikel (Enios kattjänst, 2017-10-30). Figu 2. Flygfoto öve planomådet. Röd polygon visa planomådets utbedning och gula polygone visa utedningsomådena. Gul skaffead polygon visa Koppatoget, ett delomåde dä exploateing pågå (Enios kattjänst 2019-04-04).
3 2.2 RECIPIENT Dagvattnet fån omådet leds till Mälaen via Västeås hamnomåde 4 (SE660825-154247) som utgö en sepaat vattenföekomst i Vatteninfomationssystem Sveige (VISS, 2017). Västeås hamnomåde uppnådde måttlig ekologisk status och ej god kemisk status vid VISS senaste mätning (2017 fö ekologisk status och 2013 fö kemisk status). Västeås hamnomåde ha i huvudsak poblem med övegödning och syefattiga föhållanden samt miljögifte. Tidsfisten fö att uppnå god ekologisk status med avseende på övegödning ha fölängts till 2027 på gund av administativa begänsninga. Gällande övegödning i sjöa ä utsläpp av näingsämnen såsom fosfo och kväve av sto betydelse. Enligt VISS ha uban makanvändning och antopogen belastning en betydande påvekan både avseende övegödningen och tillföseln av miljögifte till Västeås hamnomåde (VISS, 2018). Avledning av dagvatten fån stadsmiljöe, industiomåden elle anda ubana miljöe utgö dämed en natulig spidningsväg fö näingsämnen och miljögifte till ecipienten. De ämnen som VISS bedöme att dagvatten i ensam egi elle tillsammans med anda källo kan påveka föutsättningen att uppnå MKN i Västeås hamnomåde ä fämst PAH:e och metallena koppa, zink, bly och kadmium. Fö att uppnå god kemisk ytvattenstatus ha undantag getts i fom av minde stänga kav fö bomeade difenyleta (PBDE) och kvicksilve på gund av att det anses omöjligt att sänka dessa halte till de nivåe som motsvaa god status. Fö antacen, bly och TBT ha tidsfisten att uppnå god status fölängts till 2027 eftesom påvekansbilden ä mycket komplex fö dessa föoeninga och det komme ta lång tid att sänka haltena. 2.3 GEOTEKNIK En geoteknisk undesökning av Koppalunden Mitt utfödes av Tyéns i slutet av 2017 dä jodlage och mäktighete, djup till beg, jodens sättningsegenskape och gundvattnets tycknivå undesöktes. Samtliga undesökta omåden ligge inom de av dagvattenutedningen benämnda utedningsomådena vilket kan ses i Figu 3. 4 Bilaga 2: Dagvattnets avinningsomåden i Västeås. Handlingsplan fö dagvatten i Västeås, antagen 2014-02- 19.
4 Figu 3. Undesökta delomåden 1 4 i geoteknisk undesökning (Tyéns, 2017a). Delomåde 1 Jodatena inom delomåde 1 bestå geneellt av ca 1 m fyllning på lea ovan fiktionsjod på beg. Lean bedöms vaa av toskopekaaktä och med ett vaieande djup mellan 1,0 1,5 m unde befintlig maknivå. Beg påtäffades på ett vaieande djup mellan 4,5 7,0 m djup. Delomåde 2 Jodatena inom delomåde 2 bestå geneellt av ca 1 2 m fyllning på lea ovan fiktionsjod på beg. Kaftiga vaiatione av jodlage föekomme inom delomådet. Lean bedöms vaa av toskopekaaktä och påtäffades på ett djup på ca 2 m unde befintlig maknivå. Beg påtäffades på ett vaieande djup mellan 4,0 14,0 m djup. Delomåde 3 Jodatena inom delomåde 1 bestå geneellt av ca 1 m fyllning på lea ovan fiktionsjod på beg. Lean bedöms vaa av toskopekaaktä och påtäffades på ett djup på ca 2 m unde befintlig maknivå. Beg påtäffades på ca 8,0 m djup. Delomåde 4 Jodatena inom delomåde 1 bestå geneellt av ca 1 m fyllning på sandig lea ovan fiktionsjod på beg. Lean ha en mäktighet på ca 2 m unde befintlig maknivå. Beg påtäffades på ca 4,0 m djup. 2.3.1 GRUNDVATTEN OCH HYDROGEOLOGI Te gundvattenö installeades i samband med geotekniska undesökningen. Vid avläsning uppmättes gundvattennivåena till 2,6 m, 3,3 m, och 4,0 m unde befintlig maknivå. Då avläsning baa utföts en gång ekommendeas det att fotsatta mätninga utfös fö att säkeställa gundvattennivåena inom planomådet.
5 2.4 MARKFÖRORENINGAR Sweco Envionment AB ha gjot en sammanställning av föoeningssituationen inom detaljplan Koppalunden Mitt baseat på tidigae genomföda miljötekniska utedninga och saneingsåtgäde. I nedan listade appote edovisas övesiktlig iskbedömning och kostnadsbedömning fö saneingsabeten inom planomådet. Platsspecifika iktväden samt övesiktlig iskbedömning, detaljplan Koppalunden omåde Mitt, uppättad av Sweco Envionment AB 2017-12-15 Uppskattning av kostnade fö saneing av föoenad mak, Koppalunden omåde mitt, uppättad av Sweco Envionment AB 2017-12-07 Resultatet visa på föekomste av makföoeninga såsom metalle, alifate, PAH:e mm inom i pincip hela planomådet. I Figu 4 visas föslag till kommande saneingsabeten och va saneing edan utföts enligt omådesindelning i Bilaga 1 till appoten Uppskattning av kostnade fö saneing av föoenad mak. Figu 4. Omådesindelning maksaneing, (Sweco, 2017). I omåden med identifieade makföoeninga bö dagvattenanläggninga, dit stöe mängde dagvatten leds, anläggas täta fö att minska isken fö föoeningsspidning. Vid planeing och pojekteing av infiltationsanläggninga bö en platsspecifik bedömning göas om infiltation av dagvatten i makpofilen iskea att leda till spidning av eventuella makföoeninga och eventuell isk att kontaminea gundvattnet.
6 2.5 BEFINTLIG VA -OCH DAGVATTENHANTERING Befintliga VA-ledninga (vatten, spillvatten och dagvatten) ä belägna i Metallveksgatan i no och öste samt Legeingsgatan i väste. I nodsydlig iktning i Metallveksgatan gå den kulveteade Emausbäcken som planeas ledas om i samband med exploateingen inom Koppalunden. Mälaenegi ha tagit fam två föslag på nya lägen, fö me infomation om planead omledning av kulveten se dagvattenutedning fö Koppalunden inom allmän platsmak (datead 2019-05-22). Det ä viktigt att poängtea att Figu 5 endast edovisa kommunala VA-ledninga och det kan således finnas pivata VA-ståk inom planomådet samt anda ledningsslag. En gov samlingsplan fö hela Koppalunden visas i gestaltningspogammet fö allmän platsmak 5. Det bö obseveas att det kan föekomma ytteligae ledninga inom planomådet som inte finns edovisade i samlingsplanen. Hänsyn till och hanteing av befintliga ledninga måste ske i så tidigt stadium som möjligt i kommande skeden av exploateingspocessen, både inom allmän platsmak och kvatesmak. Identifieing av ledningsslag, skick och mateial samt sevislägen fö befintliga omåden ä viktigt att uteda vidae. Figu 5. Befintliga VA-ledninga i anslutning till detaljplan Koppalunden Mitt. Röda linje visa spillvattenledninga, mökblå linje visa vattenledninga, göna linje visa dagvattenledninga och ljusblå linje visa den kulveteade Emausbäckens nuvaande stäckning. (Mälaenegi via Ledningskollen, 2018-02-02). 5 s. 50 (av 51) Ledninga Koppalunden - Befintliga ledninga Koppalunden. Koppalunden Gestaltningspogam Allmän plats, 2019-01-11, Sweco Achitects AB
7 Inga kända födöjnings- elle eningsåtgäde fö dagvattnet finns inom planomådet vid befintlig situation. Dagvatten avleds till sto del ytledes mot ännstensbunna och ledningsnät. Tädgopa i gatuum ä omgädade av upphöjda kantstena vilket föhinda att dagvatten leds till tädplanteingana fö ening och födöjning. 2.6 BEFINTLIGA KOPPARYTOR Inom planomådet finns befintliga koppayto (tak och fasade) som helt elle delvis komme bli kva även efte exploateingen av planomådet. Utbedning av koppatak och koppafasade vid befintlig situation edovisas i Figu 6. I utedningen ha hänsyn tagits till dessa tak och fasade genom att de ytkateats och tagits i beaktande vid den beäknade föoeningsbelastningen (enligt anvisninga i StomTac Web) fö att ej undeskatta mängden koppa som kan föekomma i avinningen fån planomådet. Efte exploateing komme byggnaden med koppafasad att minska i aea enligt gå byggnad i delomåde A, se Figu 7. Figu 6. Befintliga koppatak och befintlig koppafasad som ä kva efte planead exploateing.
8 2.7 PLANERAD EXPLOATERING Exploateingen inom utedningsomådet planeas innefatta fletalet bostadsomåden med bland annat flebostadshus, gådsyto, konto och butikslokale. Stoa dela av de befintliga byggnadena med tillhöande gådsyto komme att behållas. Inom planomådets kvatesmak innefattas omådestype enligt punktlistan nedan och dessa illusteas i Figu 7. Utedningsomåden (omfattande ny- elle omexploateing) Bostadskvate delomåde A-D Pakeingsyto delomåde E Kvatesgato Legeingsgatan och Glödgagänd Koppatoget delomåde dä exploateing pågå Befintliga omåden (dä ingen omfattande ny- elle omexploateing planeas fö tillfället) Byggnade som bevaas Gådsyto som inte föändas Kvatesgato och gände som inte föändas På te ställen inom planomådet finns befintliga byggnade med koppatak som ska bevaas, se Figu 6 och Figu 7. Det finns även en befintlig byggnad med koppafasad i delomåde A dä dela av fasaden komme att bevaas efte exploateing. Figu 7. Planomådets kvatesmaksindelning mellan omåden som exploateas; delomåde A-E och kvatesgato samt befintliga omåden som inte komme genomgå omfattande föändinga. Allmän platsmak som inte behandlas i denna utedning utgös av vitt omåde. Indelningen baseas på utkast till detaljplanekata, 2019-01-31.
9 3 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING 3.1 VÄSTERÅS STADS DAGVATTENPOLICY Å 2014 antog kommunfullmäktige en dagvattenpolicy fö Västeås stad med syfte att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva stategie fö att ena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt omåde (Västeås stad, 2014). Vidae beskive policyn övegipande mål som ha betydelse fö att ehålla en hållba dagvattenhanteing inom planomådet. Minimeing av dagvattentillfösel till Mälaen och bibehållen gundvattenbalans. Minskad föoeningsbelastning och övegödande ämnen till gund- och ytvattenföekomste. Dagvatten ska födöjas och enas så näa källan som möjligt genom att använda töga system. Betakta dagvatten som en esus vid utbyggnad av staden och utgöa en del av gestaltningen. Föebygga och minimea skado på fastighete och anläggninga som osakas av dagvatten. I policyn famgå att dagvatten som iskea att öveskida iktväden fö åsmedelhalte inom en given nivå ska enas innan utsläpp ske. 3.2 RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP Aktuellt planomåde omfattas av eningskav enligt Riktvädesguppens iktvädeskategoi fö diekt utsläpp till Mälaen (Nivå 1) 6 då inga kända födöjnings- elle eningsåtgäde fö dagvatten finns nedstöms planomådet. 3.3 VÄSTERÅS STADS VATTENPLAN Enligt Västeås stads vattenplan bida dagvattnet med en icke fösumba belastning av fosfo och miljögifte till Mälaen i Västeåsfjäden (Västeås stad, 2012). Fö att nå MKN fö Mälaen till 2021 ha Västeås stad fomuleat målsättninga som innefatta dagvatten. Målen ä att minska föoeningsbelastningen av miljögifte och metalle fån dagvatten med 20 % 7 och minska fosfobelastningen via dagvattnet med 20 % på åsbasis jämföt med å 2011 8. 3.4 KRAVSPECIFIKATION/DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Dagvattensystemet inom kvatesmak dimensioneas fö ett 10-åsegn med klimatfakto 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110 (2016). Enligt Västeås stad få planomådets totala utflöde som ansluts till kommunalt dagvattennät inte övestiga 15 l/s ha. Vid flödes- och magasinsbeäkninga fån kvatesmak ha utflödeskavet (max 15 l/s ha) appliceats på de omåden som beös av planead exploateing. Inom befintliga omåden planeas ingen betydande omexploateing i diekt anslutning till detaljplanens antagande men kaven fö dagvattenhanteingen komme att gälla även fö dessa omåden vid famtida ombyggnatione. Fö att klagöa födöjnings- och eningsbehovet beskivs dimensioneingsföutsättninga fö dagvattenhanteingen även inom de befintliga omådena, se Kapitel 6.8 Befintliga omåden som ej omfattas av planead exploateing. 6 s. 2, Dagvattenpolicy i Västeås. Västeås stad, 2014. 7 s. 74 Effektmål Övegödning, Västeås stads vattenplan 2012-2021. 8 s. 74 Effektmål Miljögifte, Västeås stads vattenplan 2012-2021.
10 4 DAGVATTENBERÄKNINGAR 4.1 MARKANVÄNDNING Beäkningana fö planomådet ha baseats på ytkateing av befintlig situation espektive planead situation. Ytkateingen fö befintlig situation baseas på gundkata fö Koppalunden. Ytkateingen fö befintlig situation baseas på gundkata fö Koppalunden. Ytkateingen edovisas i Figu 8 och aeo fö de olika makanvändningana edovisas i Tabell 1. Planomådet totala aea utgö 9,97 ha och aean av befintlig koppafasad utgö 450 m 2. Obsevea att fasaden inte ha någon aealutbedning i plan utan endast utgö en hoisontell yta. Däfö inkludeas inte fasaden i aeabeäkningen, men edovisas fö att finnas med i StomTac-beäkningana i Kapitel 4.3 Föoeninga. Fö situation efte exploateing ha ytkateingen utföts utifån utkast till plankata datead, 2019-01- 31 och visualiseas i Figu 9 och aeo edovisas i Tabell 2. Planomådet ha govt delats in i utedningsomåden, befintliga omåden och allmän platsmak. Vidae ha utedningsomådet delats in i delomåde A-E, kvatesgato och delomådet Koppatoget (se skaffead yta) dä exploateing edan ha påböjats vid uppättande av denna dagvattenutedning. Figu 8. Ytkateing av befintlig situation, basead på gundkata.
11 Figu 9. Ytkateing av situation efte exploateing och indelning av planomådet i utedningsomåden, befintliga omåden och allmän platsmak. Kateingen baseas på utkast till plankata datead 2019-01-31. Hådgöandegaden inom hela planomådet beäknas minska något efte exploateing, vilket kan ses vid jämföelse av de sammanvägda avinningskoefficientena fö befintlig situation (0,79) med situation efte exploateing (0,76), se Tabell 1 och Tabell 2. Tabell 1. Makanvändning och avinningskoefficiente fö planomådet i befintlig situation, utedningsomåden, befintliga omåden och allmän platsmak ä sammanslagna till ett. Längst ne i tabellen visas aea på koppafasad som finns inom planomådet. Makanvändning Avinningskoefficient, Ф Aea [ha] Industiomåde 0,85 4,89 Gata 0,80 2,29 Pakeing 0,80 2,15 Koppatak 0,90 0,12 Gönyta 0,20 0,53 Total aea [ha] 9,97 Sammanvägd avinningskoefficient (1) 0,79 Total educead aea (hådgjod yta [ha] 7,92 Koppafasad 0,05 (1) Sammanvägd avinningskoefficient Φ=Total educead aea/total aea.
12 Tabell 2. Makanvändning och avinningskoefficiente, Φ, fö utedningsomåden, befintliga omåden, allmän platsmak samt hela planomådet efte exploateing. Längst ne i tabellen visas aea på koppafasad som komme att bevaas efte exploateing. Makanvändning Avinningskoefficient, Ф Aea [ha] KVARTERSMARK Utedningsomåden Takyta 0,90 0,75 Gådsyta 0,50 1,03 Kvatesgata 0,80 0,42 Pakeing 0,80 0,40 Koppatoget 0,70 0,90 Befintliga omåden Takyta 0,90 3,16 Takyta med koppatak 0,90 0,12 Gådsyta 0,50 0,70 Total aea kvatesmak [ha] 7,48 Sammanvägd avinningskoefficient (1) 0,78 Total educead aea (hådgjod yta) [ha] 5,77 ALLMÄN PLATSMARK Huvudgata 0,80 0,69 Gata 0,80 0,84 Tog 0,70 0,87 Pak 0,20 0,10 Total aea allmän platsmak [ha] 2,50 Sammanvägd avinningskoefficient (1) 0,74 Total educead aea (hådgjod yta) [ha] 1,85 PLANOMRÅDET Total aea [ha] 9,97 Sammanvägd avinningskoefficient (1) 0,76 Total educead aea (hådgjod yta) [ha] 7,63 Koppafasad 0,03 (1) Sammanvägd avinningskoefficient Φ=Total educead aea/total aea. 4.2 DAGVATTENFLÖDEN OCH ERFORDERLIG FÖRDRÖJNINGSVOLYM Beäkning av dagvattenflöden ha genomföts med ationella metoden enligt Ekvation 1 baseat på utedningsomådets dimensioneande vaaktighet fö egn med åtekomsttid 10 å. Åtgädsnivån fö dagvattenhanteingen inom Koppalunden utgå ifån minimikav enligt Svenskt Vattens och kav fån Västeås stad, se Kapitel 3 Riktlinje fö dagvattenhanteing. Q dim = A φ i Kf Ekv 1 dä Q dim ä dimensioneande dagvattenflöde (l/s), A ä aea (ha), ϕ ä avinningskoefficient (-), i ä egnintensitet (l/s ha) och Kf ä klimatfakto (-). Regnintensiteten beäknas utifån längsta inntid, vilket motsvaa tiden det ta fö hela utedningsomådet att bida till avinningen i en tilltänkt utloppspunkt. Rinntiden beäknades till 10 minute nä ingen hänsyn till lokal födöjning tas. Fö att klaa kommunens födöjningskav få inte dagvattenflödet övestiga 15 l/s ha vilket käve lokala födöjningsåtgäde inom utedningsomådet. Beäkningen av de maximalt tillåtna utflödena ha baseats på den faktiska aean fö de olika delomådena (till skillnad fån de dimensioneande flödena som enligt Ekvation 1 baseas på educeade aeo).
13 Beäkning av efodelig födöjningsvolym ha utföts enligt beäkningsmetod fån P110 9. Ett omådes födöjningsbehov kan även uttyckas som egndjup och kan beäknas enligt Ekvation 2 nedan. Genom att utgå ifån omådets educeade aea tas hänsyn till omådets hådgöandegad. Födöjningsbehov [m] = Efodelig födöjningsvolym [m3 ] Reducead aea omåde [m 2 ] Ekv 2 Resultat flödes- och födöjningsbeäkninga Resultat fån beäkning av dagvattenflöden och efodeligt födöjningsbehov edovisas i Figu 10 som utgös av ett flödesschema som även visualisea planomådets avinningsfölopp. Efte exploateing föväntas dagvattenflödet inom utedningsomådet uppgå till 746 l/s, enligt Ekvation 3. Fö att klaa kommunens födöjningskav få emelletid inte utflödet fån utedningsomådet övestiga 55 l/s. Detta ge en efodelig födöjningsvolym på 626 m 3, enligt Ekvation 4, vilket också kan beskivas som 24 mm nedeböd. I paktiken innebä detta att de fösta 24 mm egn som falle måste avledas till en födöjningsanläggning. Samtliga edovisade födöjningsvolyme avse utflöde med flödesegulato fån dagvattenanläggninga. Fö me detaljead infomation om dagvattenflöde, maximalt utflöde och födöjningsbehov inom espektive delomåde hänvisas till Kapitel 6 Dimensioneingsföutsättninga dagvattenhanteing. Q Koppatoget + Q A E + Q kvatesgato = 180 l s + 470 l s + 96 l s = 746 l s Ekv 3 V Koppatoget + V A E + V kvatesgato = 149 m 3 + 393 m 3 + 84 m 3 = 626 m 3 Ekv 4 Fö befintliga omådena föväntas dagvattenflödet uppgå till 899 l/s efte exploateing. Tots att ingen ombyggnation ske inom dessa omåden föväntas flödena att öka med 25 % vilket beo på klimatfakton som inkludeas i beäkningen. Vid famtida ombyggnation inom befintliga omåden behöve dagvattnet födöjas lokalt fö klaa ett maximalt utflöde fån omådena motsvaande 15 l/s ha. Om alla befintliga omåden byggs om inom planomådet behöve utflödet begänsas till 57 l/s, vilket käve en total födöjningsvolym på 808 m 3. 9 Kapitel 10.6. Magasinsbeäkning med hänsyn till inntid enligt Dahlstöm 2010 fö vaaktighete upp till 1 dygn, s. 140 Svenskt Vatten publikation P110
14 Figu 10. Flödesschema fö avinningsföloppet inom hela planomådet avseende dagvattenflöden och efodeligt födöjningsbehov. De steckade flödespilana symbolisea flödesscenaio i famtida situation nä de befintliga omådena bli aktuella fö omexploateing. 4.3 FÖRORENINGAR Föoeningsbelastningen fån planomådet fö befintlig och planead situation ha beäknats i dagvatten- och ecipientmodellen StomTac Web (vesion v.19.1.2). I denna modell används schablonhalte av föoeninga, vilka baseas på esultat av flödespopotionella povtagninga fö olika type av makanvändninga. Föoeningshalte i dagvatten ha sto vaiation mellan olika platse och tidpunkte, vilket innebä att beäkninga utifån schablonhalte bö ses som uppskattninga och en indikation på föänding. Beäknade föoeningshalte jämfös med föslag till iktväden fö dagvattenutsläpp som tagits fam av Riktvädesguppen, se Västeås stads dagvattenpolicy. Aktuell iktvädeskategoi fö jämföelsen ä nivå 1 och utsläpp i Mälaen. Västeås stad ha i sin vattenplan målsättningen att minska föoeningsbelastningen av miljögifte, metalle och fosfo fån dagvatten med 20 % på åsbasis jämföt med å 2011. Då belastningen fån de olika föoeningana fö å 2011 ej ä känd ha föoeningsbelastningen efte exploateing jämföt med befintlig situations beäknade belastning.
15 Dagvattenhanteing enligt planead exploateing Föoeningsmodellens uppbyggnad baseas på att ingen specifik ening ske inom befintliga omåden vae sig i befintlig situation elle efte exploateing. Fö Koppatoget dä exploateing pågå beäknas dagvattnet inte genomgå någon ening då infomation om planeat dagvattensystem saknas inom detta delomåde. Inom öviga utedningsomåden och allmän platsmak antas dagvattnet att enas i egnbädda elle undejodiska makadammagasin. I Figu 11 visas ett flödesschema fö föoeningsmodellens uppbyggnad. Me detaljead infomation om indata, osäkehete och antaganden som använts i StomTac-beäkningana finns i Bilaga 1 och Bilaga 2. Enligt uppgift fån Achus Akitektu 10 finns koppafasade på en byggnad inom delomåde A, se Figu 6. Koppafasadens aea uppskattas till cika 450 m 2 födelat på en högdel (324 m 2 ) och en lågdel (127 m 2 ). I samband med exploateingen planeas lågdelen av byggnaden att ivas medan byggnadens högdel bevaas och dess fasad komme utgöas av koppa även efte exploateing. Figu 11. Flödesschema fö modelluppbyggnad i StomTac Web. I Tabell 3 edovisas beäknade föoeningshalte fån hela planomådet fö befintlig situation och efte exploateing; innan och efte ening. Göna celle visa att föoeningshalten beäknas ligga minst 15 % unde espektive iktväde. Röda celle visa att föoeningshalten beäknas ligga minst 15 % öve espektive iktväde Gula celle visa att föoeningshalten beäknas ligga inom intevallet ±15 % jämföt med espektive iktväde. 10 Andeas Mallsten, Designe, Achus Akitektu. Mailkonvesation Koppafasad, Byggnad 8, Vekstaden 15 med Andeas Mallsten Achus Akitektu, Anna Thosell Stucto Uppsala AB, Salman Salman Achus Development, 2018-04-26.
16 Tabell 3. Riktväden, föväntad föoeningshalt i dagvattnet fån hela planomådet fö befintlig situation och situation efte exploateing; innan och efte ening. Göna celle visa minskning, öda celle visa ökning jämföt med iktväde fö dagvatten, gula celle visa halte omking iktvädet. Ämne Enhet Riktväde Befintlig situation Innan ening Efte exploateing Efte ening Fosfo µg/l 160 190 190 140 150 Kväve µg/l 2000 1900 1800 1200 1300 Bly µg/l 8,0 19 14 10 11 Koppa µg/l 18 97 88 30 33 Zink µg/l 75 140 120 93 95 Kadmium µg/l 0,40 0,71 0,67 0,51 0,54 Kom µg/l 10 11 9 6 7 Nickel µg/l 15 11 9 6 7 Kvicksilve µg/l 0,030 0,068 0,056 0,036 0,038 Susp. patikla mg/l 40 92 71 40 43 Olja µg/l 400 1300 1 100 900 PAH 16 µg/l - 1,3 0,8 0,4 BaP µg/l 0,030 0,070 0,060 0,050 I Tabell 4 edovisas beäknade föoeningsmängde fån hela planomådet fö befintlig situation och efte exploateing; innan och efte ening. Göna celle visa att föoeningsbelastningen beäknas minska med minst 20 % jämföt med befintlig situation. Röda celle visa att föoeningsbelastningen beäknas öka med minst 20 % jämföt med befintlig situation. Gula celle visa att föoeningsbelastningen beäknas ligga inom intevallet ±20 % jämföt med befintlig situation. Tabell 4. Föväntad ålig föoeningsbelastning fån planomådet fö befintlig situation och situation efte exploateing; innan och efte ening. Göna celle visa minskning jämföt med befintlig situation, öda celle visa ökning jämföt med befintlig situation, gula celle visa på mängde omking befintlig situations nivå. Ämne Enhet Befintlig situation Innan ening Efte exploateing Efte ening Fosfo kg/å 8,7 8,3 6,3 6,8 Kväve kg/å 90 80 54 59 Bly kg/å 0,9 0,6 0,4 0,5 Koppa kg/å 4,5 3,9 1,3 1,5 Zink kg/å 6,5 5,2 4,1 4,2 Kadmium g/å 33 30 22 24 Kom kg/å 0,50 0,42 0,26 0,30 Nickel kg/å 0,53 0,42 0,28 0,31 Kvicksilve g/å 3,2 2,5 1,6 1,7 Susp. patikla kg/å 4300 3100 1800 1900 Olja kg/å 59 49 38 PAH 16 g/å 59 34 17 18 BaP g/å 3,3 2,7 2,1 2,2
17 Resultat visa att föoeningsbelastningen fån utedningsomådet föväntas minska fö samtliga modelleade ämnen efte exploateing jämföt med befintlig situation även innan ening. Innan exploateing beäknas iktvädena fö ämnena fosfo, bly, koppa, zink, kadmium, kvicksilve, suspendeade patikla, olja och bens(a)pyen att öveskidas. Efte exploateing föbättas föoeningssituationen något på gund av den föändade makanvändningen men iktvädena iskea att öveskidas fö samma ämnen som i befintlig situation. Efte ening av dagvattnet föväntas iktvädena att öveskidas fö bly, koppa, zink, kadmium, kvicksilve, suspendeade patikla, olja och benso(a)pyen och undeskidas fö öviga modelleade ämnen. Tots att en del iktväden föväntas öveskidas även efte ening av dagvattnet bedöms inte föutsättningen att uppnå miljökvalitetsnomena i ecipienten fösvåas. Bedömningen gundas på att föoeningsbelastningen fån planomådet beäknas minska efte exploateing jämföt med befintlig situation fö samtliga modelleade ämnen. I och med en genomgående beäknad minskning av både halte och mängde komme möjlighetena att uppnå MKN i ecipienten att föbättas. Dagvattenhanteing enligt planead exploateing inklusive famtida ombyggnation av befintliga omåden Fö att få en uppfattning om hu föoeningssituationen inom planomådet skulle påvekas om dagvattnet fån även de befintliga omådena och Koppatoget enas ha även detta scenaio beäknats. Dagvattnet fån befintliga omåden och Koppatoget antas avvattnas mot och enas i samma typ av dagvattenanläggning som utedningsomådet. Resultat fån föoeningsbeäkningana fö detta scenaio edovisas i Tabell 5 och Tabell 6. Fö me detaljead infomation om indata, osäkehete och antaganden som använts i StomTac-beäkningana efte ening finns i Bilaga 3. Tabell 5. Riktväden, föväntad föoeningshalt i dagvattnet fån planomådet fö situation efte exploateing och ening, inkludeande ening av dagvatten fån befintliga omåden och Koppatoget. Göna celle visa minskning, öda celle visa ökning jämföt med iktväde fö dagvatten, gula celle visa halte omking iktvädet. Ämne Enhet Riktväde Befintlig situation Efte exploateing och ening, inkl befintliga omåden och Koppatoget Fosfo µg/l 160 190 90 110 Kväve µg/l 2000 1900 900 1000 Bly µg/l 8,0 19 0,7 2,8 Koppa µg/l 18 97 18 25 Zink µg/l 75 140 22 29 Kadmium µg/l 0,40 0,71 0,10 0,24 Kom µg/l 10 11 2 4 Nickel µg/l 15 11 2 4 Kvicksilve µg/l 0,030 0,068 0,022 0,026 Susp. patikla mg/l 40 92 11 18 Olja µg/l 400 1300 200 400 PAH 16 µg/l - 1,3 0,1 0,2 BaP µg/l 0,030 0,070 0,009 0,015
18 Tabell 6. Föväntad ålig föoeningsbelastning fån planomådet fö situation efte exploateing och ening, inkludeande ening av dagvatten fån befintliga omåden och Koppatoget. Göna celle visa minskning jämföt med befintlig situation, öda celle visa ökning jämföt med befintlig situation, gula celle visa på mängde omking befintlig situations nivå. Ämnet Enhet Befintlig situation Efte exploateing och ening, inkl befintliga omåden och Koppatoget Fosfo kg/å 8,7 3,8 5,0 Kväve kg/å 90 37 46 Bly kg/å 0,9 0,1 Koppa kg/å 4,5 0,8 1,1 Zink kg/å 6,5 1,0 1,3 Kadmium g/å 33 4 10 Kom kg/å 0,50 0,10 0,20 Nickel kg/å 0,53 0,07 0,16 Kvicksilve g/å 3,2 1,0 1,1 Susp. patikla kg/å 4300 500 800 Olja kg/å 59 10 16 PAH 16 g/å 59 5 8 BaP g/å 3,3 0,4 0,7 Vid ening av dagvattnet fån befintliga omåden visa esultaten att haltena av modelleade ämnen föväntas undestiga iktvädena i stöe utstäckning än om ening av befintliga omåden inte ske. Det enda ämnet som föväntas öveskida iktvädet betydande ä koppa. Öviga ämnen föväntas undestiga elle ligga omking iktvädet. Avseende mängde föväntas föoeningsbelastningen att minska efte exploateing och ening fö alla modelleade ämnen jämföt med befintlig situation. Att ena dagvattnet fån befintliga omåden bida till att minska föoeningsmängdena fån planomådet ytteligae jämföt med om enbat dagvatten fån utedningsomådet genomgå ening. Att föoeningsbelastningen minska om andelen dagvatten som enas öka ä inte säskilt fövånande. Om dagvattensystemet inom befintliga omåden åtgädas så att ening och födöjning av dagvatten ske kan toligen föutsättningana att nå MKN föbättas ytteligae. 5 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING Samtliga åtgädsföslag i denna dagvattenutedning föutsätte att detaljpojekteing ske i kommande skeden av exploateingspocessen. Eventuella föändinga i lokaliseing, aeal elle utfomning av byggnade och infastuktu elle föändad makanvändning elle höjdsättning kan påveka genomföbaheten av föeslagna åtgäde. 5.1 GÅRDSYTOR Gådsyto ska höjdsättas så att avinning ske bot fån byggnadena mot läge liggande egnbädda elle planteinga med ytlig födöjningszon och kompletteande födöjning i fyllning unde mak altenativt i luftigt bälage ovan bjälklag. Vidae ska höjdsättningen utfomas på ett sådant vis att inga instängda omåden på gådsytona bildas som kan skada byggnade elle infastuktu. Fö att minska avinningen och öka möjligheten fö dagvatten att infiltea bö så mycket genomsläppliga mateial som möjligt planeas.
19 5.2 GRÖNA TAK Göna tak kan medföa många ba konsekvense fö dagvattenhanteingen inom planomådet. Avinningen fån göna tak ä minde än fån konventionella tak. I de fall göna tak anläggs inom planomådet bö ett gönt tak som kan omhändeta minst 20 mm nedeböd väljas. Genom att fånga upp de fösta 20 mm vid ett nedebödstillfälle beäknas ca 90 % av den totala åsnedeböden på taket omhändetas och födöjas 11. Det ä däemot viktigt att systemen som ta emot dagvatten fån göna tak dimensioneas på konventionellt vis, vid me extem nedeböd ä avinningen i pincip identisk med avinningen fån konventionella tak. Figu 12. Gönt sedumtak på SEB USIF aena, Uppsala. Foto: Eika Hagstöm, Stucto Uppsala AB (2016). Dagvattenkvaliteten fån ett gönt tak skilje sig fån ett konventionellt tak, genom att famföallt halten av näingsämnen kan vaa höge. Mängden näingsämnen i avinningen fån göna tak kan dock minimeas genom att gödsling minimeas elle undviks helt. Göna tak kan även bida till anda meväden så estetik, bätte luftkvalitet, jämnae inomhusklimat och biologisk mångfald. 5.3 PARKERINGSGARAGE Pakeingsgaage inom delomådena ska inte utustas med anslutning till spill- elle dagvattennätet. På så sätt undviks att miljögifte som finns i smält- och egnvatten fån fodon spids till avloppsvek elle till dagvattenecipienten. Regn- och smältvatten som samlas i gaaget kan dämed dunsta bot och engöing ske med sopning elle på likvädigt sätt. Uppsopat damm och smuts omhändetas som faligt avfall. En altenativ elle kompletteande lösning ä även att anlägga änno utan utlopp som placeas i låglinje i gaaget dit egn- och smältvatten fån fodon kan avledas. Rännona ensas manuellt med slamsugning vid behov fån skäp, oljeeste och patikla. En dagvattenänna kan även anslutas till in- och utfatsampen fö omhändetagande av egn och smältande snö som släppe fån fodon nä de kö in i pakeingsgaaget. 11 Svenskt Vatten P110, sid 28 Figu 1.17
20 5.4 REGNBÄDDAR Regnbädda ä en typ av planteingsyta som utfomas fö att kunna födöja och ena dagvatten som avinne fån hådgjoda yto. Det viktiga fö att uppnå en födöjning och ening av dagvatten ä att planteingsytona anläggs med en ytlig födöjningszon ovan växtjoden så att dagvattnet kan ansamlas innan det infiltea. Regnbädda kan utfomas på en ad olika sätt och anläggas antingen upphöjda elle nedsänkta i makövebyggnaden, i Figu 13 visas en schematisk skiss av dess utfomning. Det övesta laget bestå av växtjod och det unde ä ett däneingslage som ofta innehålle makadam. En däneingsledning tillgodose ett utlopp i den nede delen av egnbäddens jodlagestuktu. En bäddfunktion bö även finnas fö att leda vattnet vidae om födöjningszonen bli full. Figu 13. Schematisk figu av en egnbädd avsedd fö ening och födöjning av dagvatten. Reningen av dagvattnet ske genom infiltation genom jodsubstaten och genom växtupptag. Både patikelbundna och lösta föeninga kan avskiljas. Föutom vanlig planteingsskötsel kävs kontoll och ensning av egnbäddanas inlopp och bäddavlopp fö bibehållen funktion och kapacitet. Att utfoma planteingsytona inom delomådena som nedsänkta elle upphöjda egnbädda ekommendeas som en födöjnings- och eningsåtgäd. En födöjningszon på 10 cm skulle möjliggöa fö födöjning av stoa volyme vatten, beoende av vilken aealutbedning som kan tillämpas. Upphöjda egnbädda komme kunna omhändeta dagvatten fån takyto elle anda höge liggande yto genom att stupö med utkastae leds diekt ned i egnbädden. Om egnbäddana istället anläggs nedsänkta kan de även utfomas ta emot ytlig avinning fån näliggande makyto. 5.5 MAKADAMMAGASIN I de dela som kvatesmak inte undebyggs av bjälklag kan undejodiska makadammagasin anläggas fö att tillgodose både ening och födöjning av dagvatten. Makadam utan nollfaktione kan uppnå en däneba poositet på 30 % vilket innebä att 300 lite dagvatten pe kubikmete makadammagasin kan nyttjas som magasin. Undejodiska magasin ä en ba lösning i täta ubana omåden eftesom födöjning och ening av dagvatten kan ske utan att ta stoa makyto i anspåk. Makadam magasin kan utfomas på många olika sätt fö att anpassas till de föhållanden som gälle på platsen. I Figu 14 visas en typskiss på utfomning av ett tätt undejodiskt makadammagasin med inloppsbunn och spidaledning samt sedimentationsvolym och stypt utlopp.
21 Figu 14. Typillustation makadammagasin. Källa: Stockholm Vatten och Avfall. 5.6 FÖRDRÖJNING PÅ BJÄLKLAG Fö delomåden dä gådsytan undebyggs av gådsbjälklag kan makövebyggnaden ovan bjälklaget utfomas fö att kunna omhändeta stoa mängde dagvatten. Pincipen ä den att dagvatten avleds till genomsläppliga yto och beläggninga dä dagvattnet kan infiltea och födöjas i ett lage av kossmateial bestående av t ex gova faktione makadam. Födöjningen av dagvattnet ske på samma vis som i ett gunt makadammagasin. Fö att effektivisea avvattningen av gådana kan låga pekolationsbunna anläggas i lågpunkte som kopplas samman med makadammagasinet unde. Denna lösning föutsätte att bjälklaget klaa lastena av den mättade makpofilen och att tätskiktet klaa stående vatten unde vissa peiode med mycket nedeböd. Figu 15. Skiss utfomning med kossemsa/luftigt bälage på bjälklag. 5.7 SKELETTJORDAR Födöjning och ening av dagvatten fån hådgjoda yto kan ske i tädplanteinga med skelettjodsmagasin. Skelettjoden i sig utgös av gova faktione makadam som blandas med matjod king otklumpen på tädet vilket ge upphov till en planteing med sto povolym som både gynna tädens luft- och vattenfösöjning och möjliggö att anläggningen kan nyttjas fö födöjning. Fö att öka magasinsvolymen kan skelettjodana anläggas utan nollfaktione fö att ehålla en poositet på 30 %. Fö att öka mängden filtemateial och födöjningsvolymen kan skelettjodana fö flea täd länkas samman till ett stöe sammanhängande magasin.
22 Tädplanteingen bö placeas i en låglinje längs gatona så att dagvatten kan ledas och spidas öve planteingsytan med hjälp av höjdsättningen och gatans skevning. Det ä då viktigt att planteingsytan anläggs nedsänkt jämföt med gatan så att dagvattnet inte tillåts inna föbi. Ett altenativ ä att anlägga gatubunna med nedsänkt spidningskäl, gäna i kombination med sidointag i kantstenen så att dagvattnet kan inna ne i planteingsytan ytledes med självfall. I Figu 16 visas en pincipskiss fö utfomning av tädplanteing med skelettjodsmagasin, Figu 18 visa anläggning av inloppsbunn till planteingsyta med spidningskäl. Figu 16. Pincipsektion födöjning av dagvatten i hådgjod yta med tädplanteing och skelettjod. Sektion ehållen fån Stockholm stads typitning THV022, datead 2017-11-08. Figu 17. Anläggning av inloppsbunn till planteingsyta med gallebetäckning och spidningskäl. Foto: A. Thosell Stucto Uppsala AB.
23 5.8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG INOM BEFINTLIGA OMRÅDEN Som edovisas i Kapitel 2.7 Planead exploateing ovan komme en del delomåden inom planomådet inte genomgå någon betydande exploateing i detta skede utan lämnas i befintligt skick. Inom de befintliga omådena ställs inga diekta kav på dagvattenhanteing, det komme föst vid en eventuell famtida omexploateing. Även då det inte finns kav på dagvattenhanteing i detta skede kan minde åtgäde som ge en positiv påvekan fö dagvattnet implementeas. Någa föslag på sådana åtgäde följe nedan. Stupö Att byta upp slutna stupö och ha stupö med utkastae som lede takvatten mot planteinga, gäsyto elle anda yto med genomsläpplig beläggning ä ett effektivt sätt att minska flödestoppen i ledningsnätet och samtidigt använda det ena takvattnet som en esus i fom av bevattning. Genomsläppliga beläggninga Att esätta hådgjoda beläggninga med genomsläppliga kan minska avinningen fån stöe makyto avsevät. Exempel på genomsläppliga beläggninga ä gus/stenmjöl, gäs och gäsameing. Anlägga me planteinga Att utöka andelen planteinga och gönyto inom ett delomåde minska avinningskoefficienten och dämed avinningen fån de aktuella ytona. Uppustning av befintliga anläggninga Dagvattenanläggninga behöve undehåll och kan öve tiden få minskad effekt om undehåll inte utfös egelbundet och efte behov. Yto som ska infiltea dagvatten få minskad infiltationskapacitet öve tiden då minde patikla följe med avinningen och sätte igen poena som tillgodose infiltation och födöjning. Att byta ut befintliga masso i planteinga och övebyggnade kan ge nytt liv till anläggninga och ge en föbättad dagvattenhanteing inom befintliga omåden. Ett exempel på uppustning ä växtbäddsenoveing av befintliga tädplanteinga. Om joden king tädets ötte avlägsnas och åtefyllning ske med skelettjod kan befintliga tädplanteinga uppgadeas och nyttjas till att födöja och ena dagvatten fån omgivande hådgjoda yto. Vid enoveing av täd i hådgjoda yto föeslås att luftningsanodninga och däneing i botten av tädplanteingen anläggs fö att skapa en gynnsam miljö fö tädets ötte. 5.9 ÅTGÄRDSFÖRSLAG FÖR BEFINTLIGA KOPPARYTOR Inom planomådet finns befintliga byggnade med koppatak elle -fasad som ska bevaas, se Figu 7. Enligt föoeningsbeäkningana föväntas halten av koppa i dagvattnet fån planomådet att öveskida iktvädet tots att ening ske inom hela planomådet i antingen undejodiska makadammagasin elle egnbädda. En föklaing till de höga haltena ä toligen att de befintliga koppataken och -fasaden avge koppa till dagvattnet. Fö att minska spidningen av koppa till ecipienten kan kompletteande ening ske i bunnsfilte som installeas i dagvattenbunna som ta emot vatten fån koppatak och - fasad. Koppa som läcke fån mateial tillfös dagvattnet huvudsakligen som lösta jone, fö att kunna fastlägga koppajonena kemiskt ä det viktigt att välja ett basiskt filtemateial med ett ph-väde öve 7.
24 6 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTENHANTERING Nedan edovisas dimensioneingsföutsättninga fö vaje delomåde som möjliggö att kommunens födöjningskav kan uppfyllas inom planomådet. I föutsättningana ingå total aea, efodelig födöjningsvolym, maximalt dagvattenflöde och ytbehov fö föeslagna dagvattenanläggninga. Specifika åtgädsföslag fö espektive delomåde bö detaljpojekteas i kommande skeden av exploateingspocessen, men genom en kombination av de föeslagna dagvattenlösningana unde Kapitel 0 Om dagvattensystemet inom befintliga omåden åtgädas så att ening och födöjning av dagvatten ske kan toligen föutsättningana att nå MKN föbättas ytteligae. Föslag till dagvattenhanteing bö dessa födöjningsvolyme kunna uppnås. Fö vaje delomåde ha en exempelbeäkning utföts av dagvattenanläggningas ytbehov fö att uppnå efodelig födöjningsvolym. I beäkningana antas att hela födöjningsbehovet tillgodoses i espektive anläggning; göna tak, egnbädda och makadam-/skelettjodsmagasin. Beäkningen utgå fån följande föutsättninga: Göna tak: födöjning av 20 mm Växtbädda: 10 cm ytlig födöjningszon Makadam-/skelettjodsmagasin: 1 m djup och makadam med 30 % däneba poositet Dagvattenanläggninganas ytbehov fö att uppfylla födöjningskavet edovisas i Tabell 7- Tabell 14 fö vaje delomåde. 6.1 DELOMRÅDE A Delomåde A ha en total aea på stax unde 3000 m 2. Efte exploateing uppgå dagvattenflödet fån omådet till 53 l/s. Fö att uppfylla utsläppskavet behöve dagvattenflödet educeas till 4 l/s, vilket gös genom att skapa en födöjningsvolym på 43 m 3 inom delomådet. Figu 18. Ytkateing av situation efte exploateing, delomåde A makeat med öd polygon.
25 Tabell 7. Ytbehov inom delomåde A fö att födöja 43 m 3 dagvatten i antingen göna tak, egnbädda elle makadam- /skelettjodsmagasin. Lösningsföslag Göna tak Regnbädda Makadam-/skelettjodsmagasin Ytbehov 2150 m 2 430 m 2 140 m 2 6.2 DELOMRÅDE B Delomåde B ha en total aea på ca 7000 m 2. Efte exploateing uppgå dagvattenflödet fån omådet till 141 l/s. Fö att uppfylla utsläppskavet behöve dagvattenflödet educeas till 11 l/s, vilket gös genom att skapa en födöjningsvolym på 118 m 3 inom delomådet. Figu 19. Ytkateing av situation efte exploateing, delomåde B makeat med öd polygon. Tabell 8. Ytbehov inom delomåde B fö att födöja 118 m 3 dagvatten i antingen göna tak, egnbädda elle makadam-/skelettjodsmagasin. Lösningsföslag Göna tak Regnbädda Makadam-/skelettjodsmagasin Ytbehov 5900 m 2 1180 m 2 390 m 2 6.3 DELOMRÅDE C Delomåde C ha en total aea på stax unde 4400 m 2. Efte exploateing uppgå dagvattenflödet fån omådet till 86 l/s. Fö att uppfylla utsläppskavet behöve dagvattenflödet educeas till 7 l/s, vilket gös genom att skapa en födöjningsvolym på 71 m 3 inom delomådet.
26 Figu 20. Ytkateing av situation efte exploateing, delomåde C makeat med öd polygon. Tabell 9. Ytbehov inom delomåde C fö att födöja 71 m 3 dagvatten i antingen göna tak, egnbädda elle makadam- /skelettjodsmagasin. Lösningsföslag Göna tak Regnbädda Makadam-/skelettjodsmagasin Ytbehov 3550 m 2 710 m 2 240 m 2 6.4 DELOMRÅDE D Delomåde D ha en total aea på ca 5000 m 2. Efte exploateing uppgå dagvattenflödet fån omådet till 99 l/s. Fö att uppfylla utsläppskavet behöve dagvattenflödet educeas till 8 l/s, vilket gös genom att skapa en födöjningsvolym på 81 m 3 inom delomådet. Figu 21. Ytkateing av situation efte exploateing, delomåde D makeat med öd polygon. Tabell 10. Ytbehov inom delomåde D fö att födöja 81 m 3 dagvatten i antingen göna tak, egnbädda elle makadam-/skelettjodsmagasin. Lösningsföslag Göna tak Regnbädda Makadam-/skelettjodsmagasin Ytbehov 4050 m 2 810 m 2 270 m 2
27 6.5 DELOMRÅDE E De makpakeinga som efte exploateing komme att finnas inom planomådet ä fämst inom delomåde E, vilket innefatta en pakeing no om Tefasgatan på cika 1700 m 2 och en pakeing söde om Tefasgatan på cika 2300 m 2, se Figu 22. Pakeingana ha i dagsläget en lutning södeut och fö att inte behöva skeva om ytona föeslås att dess lutning behålls, så att dagvattnet fån ytona omhändetas längs dess söda dela. Fö den noa pakeingen ha den efodeliga födöjningsvolymen beäknats till 34 m 3 och fö den söda till 46 m 3. Uttyckt som egndjup så ha ytona ett födöjningsbehov på cika 25 mm. Den noa pakeingen föeslås att avvattnas till befintliga tädplanteinga längs med Tefasgatan. Fö att de befintliga tädplanteingana ska kunna nyttjas fö dagvattenhanteing föeslås att täden genomgå en växtbäddsenoveing med skelettjod används som nytt växtbäddsmateial. Skelettjoden utgös av gova faktione som ge upphov till en sto povolym dä dagvatten kan födöjas och enas. Vid enoveing av täd i hådgjoda yto föeslås att luftningsanodninga och däneing i botten av tädplanteingen anläggs fö att skapa en gynnsam miljö fö tädets ötte. Fö att avvattna den söda pakeingen bö exempelvis tädplanteinga med skelettjod anläggas även längs med Sintevägen. Fö att uppnå de födöjningsvolyme som kävs behöve eventuellt en del av den befintliga ytan fö pakeingsplatse används. Inom delomåde E skulle ytona fö tädplanteing med skelettjodsmagasin kunna öonmäkas fö dagvattenhanteing med hjälp av planbestämmelse fö att säkeställa att anläggningana ges tilläckligt sto utbedning. Figu 22. Planvy av noa och söda pakeingen inom delomåde E.
28 Tabell 11. Ytbehov inom delomåde E fö att födöja 34 m 3 dagvatten i noa pakeingsytan och 46 m 3 i söda pakeingsytan, antingen i egnbädda elle makadam-/skelettjodsmagasin. Lösningsföslag Regnbädda Makadam-/skelettjodsmagasin Ytbehov Noa pakeingen 340 m 2 110 m 2 Ytbehov Söda pakeingen 460 m 2 150 m 2 6.6 KVARTERSGATOR Legeingsgatan ha en total aea på stax unde ca 2400 m 2. Efte exploateing uppgå dagvattenflödet fån gatan till 55 l/s. Fö att uppfylla utsläppskavet behöve dagvattenflödet educeas till 3,5 l/s, vilket gös genom att skapa en födöjningsvolym på 48 m 3 inom delomådet. Glödgagänd ha en total aea på stax unde ca 1800 m 2. Efte exploateing uppgå dagvattenflödet fån gatan till 41 l/s. Fö att uppfylla utsläppskavet behöve dagvattenflödet educeas till 2,5 l/s, vilket gös genom att skapa en födöjningsvolym på 36 m 3 inom delomådet. Figu 23. Ytkateing av situation efte exploateing, kvatesgato makeade med öda polygone. Tabell 12. Ytbehov inom kvatesgato fö att födöja 48 m 3 espektive 36 m 3 dagvatten i antingen egnbädda espektive makadam-/skelettjodsmagasin. Lösningsföslag Regnbädda Makadam-/skelettjodsmagasin Ytbehov Legeingsgatan 480 m 2 160 m 2 Ytbehov Glödgagänd 360 m 2 120 m 2 6.7 KOPPARTORGET Koppatoget ha en total aea på ca 9000 m 2. Dagvattenflödet fån omådet uppgå till 180 l/s. Fö att uppfylla utsläppskavet behöve dagvattenflödet educeas till 14 l/s, vilket gös genom att skapa en födöjningsvolym på 149 m 3 inom delomådet.
29 Figu 24. Ytkateing av situation efte exploateing, Koppatoget makeat med öd polygon. Tabell 13. Ytbehov inom Koppatoget fö att födöja 149 m 3 dagvatten i antingen göna tak, egnbädda elle makadam-/skelettjodsmagasin. Lösningsföslag Göna tak Regnbädda Makadam-/skelettjodsmagasin Ytbehov 7450 m 2 1490 m 2 500 m 2 6.8 BEFINTLIGA OMRÅDEN SOM EJ OMFATTAS AV PLANERAD EXPLOATERING Vid famtida ombyggnatione av befintliga omåden komme de att behöva födöja och ena dagvattnet enligt samma kav som gälle inom utedningsomådena. Dimensioneingsföutsättninga fö att uppfylla kaven på dagvattenhanteing i de befintliga omådena edovisas sammanslaget fö hela planomådet då gänsdagningen mellan de olika fastighetena iskea att bli otydlig. Figu 25 visa vilka omåden som ingå i de befintliga omådena. På gund av att det inte planeas någon ombyggnation idag så ha dagvattenflöde, efodelig födöjningsvolym och ytbehov fö olika dagvattenanläggninga beäknats utifån nuvaande hådgöandegad och en klimatfakto 1,25. Befintliga omåden ha en total aea på ca 38 200 m 2 och efte exploateing uppgå dagvattenflödet fån omådet till 899 l/s. Fö att uppfylla utsläppskavet behöve dagvattenflödet educeas till 57 l/s, vilket gös genom att skapa en födöjningsvolym på 808 m 3.
30 Figu 25. Ytkateing av situation efte exploateing, befintliga omåden makeade med öda polygone. Tabell 14. Ytbehov inom befintliga omåden fö att födöja 808 m 3 dagvatten i antingen göna tak, egnbädda elle makadam-/skelettjodsmagasin. Lösningsföslag Göna tak Regnbädda Makadam-/skelettjodsmagasin Ytbehov 40 400 m 2 8080 m 2 2700 m 2 7 DRIFT, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL Dagvattenanläggninga käve undehåll och skötselinsatse fö att uppätthålla den funktion som avses. Det ä viktigt att ta hänsyn och planea fö detta vid val av tekniska lösninga. Dagvattnet innehålle fina patikla som avses filteas och enas i föeslagna anläggninga (bl a växtjodslage, skelettjoda och makadamfyllning). Detta medfö att poena som vattnet stömma genom öve tid sätts igen. Massona kan behöva bytas ut nä funktionen i dagvattenanläggningana minska. I samband med uppättande av bygghandling bö en skötselplan uppättas fö de dagvattenanläggninga som anläggs. Det ä av sto betydelse att löpande kontolle av dagvattensystemet utfös fö att i tidigt skede kunna upptäcka föändinga i funktionen och dämed kunna vidta åtgäde som begänsa onödiga kostnade och/elle skado på infastuktu. Fö att hantea stöe flöden ä det viktigt att ledningsnät och bunna ä i gott skick fö effektiv avledning av dagvatten fån ytan. Exempelvis behöve sandfång kontolleas och tömmas egelbundet och skäp som kan blockea inlopp till änno, bunna, magasin mm måste avlägsnas. I bygghandlingsskedet bö bygghea ansvaa fö att skötselplane uppättas fö de dagvattenanläggninga som planeas.
31 8 ÖVERSVÄMNINGSRISKER 8.1 YTVATTEN MÄLAREN Planomådet ha ingen föhöjd isk att övesvämmas av ytvatten. Enligt Länsstyelsen i Västmanlands läns WebbGIS 12 ligge aktuellt planomåde väl utanfö Mälaens övesvämningsomåde vad gälle beäknat högsta vattenstånd, se Figu 26. Figu 26. Konsekvense övesvämning Mälaen upp till 3,1 m, källa Länsstyelsen i Västmanlands läns WebbGIS. Ungefälig placeing Koppalunden Mitt edovisas med svat ellips. 8.2 EXTREMA REGN OCH SKYFALL BEFINTLIG SITUATION I dagsläget finns en stöe flödesväg/skyfallsväg genom planomådet vas huvudsakliga iktning ä nodsydlig, se Figu 27. som ä en sammanslagning av Mälaenegis skyfallsanalys fö ett 100-åsegn och skyfallskateing fån Länsstyelsen i Västmanlands läns WebbGIS 13. Det finns även minde flödesväga och instängda omåden som kan övesvämmas med vaieande djup upp till och öve 0,5 m. I samband med övesvämning kan famkomligheten till, fån och inom omåden påvekas vilket edovisas i skyfallsanalysen. Vid djup upp till 0,3 m ä famkomligheten begänsad, fö djup 0,3 0,5 m ä det inte möjligt att ta sig fam med motofodon vilket innebä att hjälpinsatse med utyckningsfodon fösvåas betydligt. Vid djup stöe än 0,5 m föeligge isk fö dunkning och stoa mateiella skado. 12 Länsstyelsen i Västmanlands läns WebbGIS (Hälsa och säkehet MSB Konsekvense övesvämning Mälaen upp till 3,1 m), tillgänglig via: http://exta.lansstyelsen.se/gis/sv/pages/kattjanste.aspx 13 Länsstyelsen i Västmanlands läns WebbGIS (Hälsa och säkehet LstU SMHI Skyfallskateing), tillgänglig via: http://ext-webbgis.lansstyelsen.se/vastmanland/kattjanst/
32 Figu 27. Skyfallsanalys fö ett 100-åsegn. Undelag ehållet fån Mälaenegi och koigead av Stucto Uppsala AB 2019-05-21. Blå pila visa befintliga låglinje ehållna fån Länsstyelsen i Västmanlands läns WebbGIS, 2019. Planomådets ungefäliga utbedning visas med svat polygon. 8.3 SKYFALLSHANTERING INOM PLANOMRÅDET EFTER EXPLOATERING Fö hanteing av extema egn ä det viktigt att höjdsättning ä utföd så att dagvatten kan inna ytledes via säka avinningsväga utan att skada byggnade elle annan infastuktu. I det hä fallet behöve maken luta fån byggnade, mot låglinje som kan avleda vattnet mot gato och eventuella övesvämningsyto. I gestaltningspogammet fö allmän platsmak finns en övegipande skyfallsplan 14, som ta de befintliga flödesvägana i beaktande vid utfomning av planomådet, se Figu 28. I figuen ha föslag till nya skyfallsväga inom Koppalunden makeats med en mökblå pila och platse som kan hantea stöe egn och skyfall ä makeade med blå polygone. På gund av att planomådet ha många byggnade och gato som ska bevaas kan inte omådet ehålla en helt ny höjdsättning utan de befintliga låglinjena bö behållas i så sto utstäckning som möjligt. 14 s. 23 (av 51) Skyfallsplan. Koppalunden Gestaltningspogam Allmän plats, 2019-01-11, Sweco Achitects AB.
33 Figu 28. Utklipp av planead skyfallshanteing fån Koppalunden gestaltningspogam allmän platsmak, 2019-01- 11, s. 23. Planomådet ä makeat med öd polygon. Den föeslagna skyfallsplanen öve Koppalunden planomådet ge upphov till en lågpunkt utmed Vamvalsvägen, se öd ellips i Figu 28. En gov peliminä höjdsättning ha utföts och pesenteas i gestaltningspogammet fö detaljplan Mitt fån 2018-11-08. Geneellt ha höjdsättningen gjots fö att undelätta sekundä avinning av ytligt innande dagvatten, botsett fån den edan utpekade lågpunkten i Vamvalsvägen, se Figu 29. Det mest lämpliga ä att höjdsätta om den västa delen av Vamvalsvägen fö att få ett jämnt fall östeut och på så sätt ta bot lågpunkten. Om detta inte ä möjligt måste man planea efte att det kan komma att stå 10 cm vatten lokalt och beoende på höjdsättningen fö kvateen så kan det inna in dagvatten ytligt på kvatesmak. Fö me ingående infomation om hela Koppalundens övegipande skyfallshanteing, se dagvattenutedning fö Koppalunden allmän platsmak (datead 2019-05-22).
34 Figu 29. Lågpunkt längs Vamvalsvägen som bö stävas efte att tas bot.
35 9 SLUTSATS Dagvattenutedningens syfte ä att beskiva de föändinga som föväntas uppstå i samband med planead exploateing. Flödes- och födöjningsbeäkninga ha utföts fö kvatesmak och föoeningsbeäkninga innefatta hela planomådet. I punktlistan nedan listas huvudsakliga esultat med koppling till dagvattenutedningens syfte och avgänsning som beskivs i Kapitel 1 Inledning. Västeås stads utsläppskav på 15 l/s ha esultea i ett maximalt utflöde fån utedningsomådet på 55 l/s. Den efodeliga födöjningsvolymen fö att uppnå detta ä 626 m 3, vilket motsvaa 24 mm nedeböd. Föeslagna åtgäde fö ening och födöjning av dagvatten inom utedningsomådet ä göna tak, egnbädda, undejodiska makadammagasin och tädplanteinga med skelettjodsmagasin. Specifika åtgädsföslag fö espektive delomåde bö detaljpojekteas i kommande skeden utifån dimensioneingsföutsättningana som beskivs i denna dagvattenutedning. Planead exploateing föväntas leda till minskade föoeningshalte och minskad föoeningsbelastning fån planomådet och vid anläggning av föeslagna eningsåtgäde beäknas esultea i ytteligae minskning. Planens genomföande och planead exploateing bedöms dämed inte fösvåa föutsättningen att uppnå MKN i ecipienten. Fö att undvika att byggnade elle annan infastuktu skadas i samband med övesvämninga som osakas av skyfall ä det viktigt att höjdsättningen utfös så att dagvatten kan avinna ytledes mot säka avinningsväga. Planomådets höjdsättning ä planead så att ytlig avinning geneellt ske södeut genom planomådet.
36 10 INFÖR NÄSTA SKEDE Att tänka på i famtida planeing och pojekteing: Fö att undvika täta dagvattenanläggninga och kunna infiltea dagvatten i makpofilen måste det via makundesökninga säkeställas att spidning av miljögifte inte komme att ske med dagvattnet. Byggheana ä ansvaiga att utfoma kvateen fö att uppfylla utsläppskavet på 15 l/s ha. Föslag på åtgäde fö att uppnå detta ha edovisats i denna utedning. Hanteing av övesvämningsvatten vid extema egn ska hanteas med ett helhetstänk fö hela Koppalunden. Sevisanslutninga fö vaje fastighet bö tas fam så tidigt som möjligt fö att undelätta planeingen av avvattning på kvatesmak. Hänsyn och hanteing av befintliga ledninga måste ske i så tidigt stadium som möjligt i kommande skeden av exploateingspocessen både inom allmän platsmak och kvatesmak. Identifieing av ledningsslag, skick och mateial inom planomådet samt sevislägen fö befintliga omåden ä viktigt att uteda vidae. Yto fö dagvattenhanteing ska specificeas i plankatan. Möjligheten att anlägga gemensamma dagvattenanläggninga dit vatten fån både kvatesmak och allmän platsmak bö utedas. Det stösta hindet i denna fåga gälle avtal fö famtida ansva, skötsel och undehåll. Då avläsning av gundvattennivåe baa utföts en gång i samband med den geotekniska utedningen ä det viktigt att fotsätta mätninga och få en tydlig bild av gundvattennivåenas vaiatione inom planomådet. Det bö noteas att dä fastighetsgänsen gå dikt av mot huskopp bö inte byggnaden utfomas med utåt-lutande sadeltak och avvattna takvatten ut mot gata utanfö fastighetsgänsen. Avsaknad av fögådsmak gö att omhändetagande av dagvatten fån takyto som luta mot kommunal gata fösvåas. Vid utfomning av kvate utan fögådsmak bö tak lutas mot innegåd. Fö att kunna säkeställa att föeslagna åtgäde fö dagvattenhanteingen utfomas och anläggs i enlighet dagvattenutedningen kan planbestämmelse till viss del tillämpas. Ett annat sätt ä att beskiva kavställa en viss kapacitet och funktion på dagvattensystemet i exploateingsavtal. Fö att säkehetsställa att föeslagna lösninga genomfös i det fotsatta planabetet ä det viktigt att famtida pojektöe ä väl insatta i dagvattenlösninganas syfte, funktion, dift och undehåll. Fö att långsiktigt säkeställa dagvattenanläggninganas funktion bö dift och skötselplane uppättas och att egelbunden tillsyn och kontoll av anläggningana utfös.
37 11 REFERENSER Achus, 2018. Gestaltningspogam Detaljplan Mitt Koppalunden, 2019-12-21. Mälaenegi, 2018. Koppalunden Västeås_va [dwg] tillhandahållen, 2018-01-23. Mälaenegi, 2019. Omläggning Emauskulveten peliminähandling, 2019-01-31. Sweco, 2019. Utkast detaljplanekata, 2019-01-31. Sweco, 2018. Koppalunden gk 1878,79,82 lev 17 nov, aktualitet 16 nov [dwg]. [Ehållen 2018-04-20]. Stockholm Vatten och Avfall, Avsättningsmagasin. [pdf] Tillgänglig via: <http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/avmag_h.pdf> [Hämtad 2019-05-09] Sveiges Geologiska Undesökning, 2018. Katvisae. [online] Tillgängligt via <https://apps.sgu.se/katvisae/katvisae-jodate-25-100.html> [Hämtad 2018-02-02] Svenskt Vatten, 2016. Publikation P110 Avledning av dag-, dän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. Växtbädda i Stockholm stad, En handbok 2009-02-23. Tyéns, 2017a. MUR (makteknisk undesökningsappot) / Geoteknik Koppalunden, Detaljplan MITT. [pdf] [Ehållen 29 januai 2018] Tyéns, 2017b. PM Geoteknik Koppalunden, Detaljplan MITT. [pdf] [Ehållen 2018-01-29] VISS, 2017. Mälaen-Västeås hamnom. [online] Tillgänglig via <http://viss.lansstyelsen.se/wates.aspx?watemscd=wa60349805> [Hämtad den 2017-09-05]. VISS 2018. Mälaen-Västeås hamnom Påvekanskällo Diffusa källo Uban makanvändning. [online] Tillgänglig via: <https://viss.lansstyelsen.se/wates.aspx?watemscd=wa60349805> [Hämtad 2019-04-02]. Västeås stad, 2012. Västeås stads vattenplan 2012-2021. [pdf] [Ehållen 2017-08-01]. Västeås stad, 2014. Dagvattenpolicy i Västeås. [pdf] Västeås stad: Västeås [Ehållen 2017-08-01]. 12 Bilago Bilaga 1: Föoeningsbeäkninga befintlig situation och efte exploateing Ingen ening Bilaga 2: Föoeningsbeäkninga efte exploateing Planead exploateing med ening Bilaga 2a: Rening i makadammagasin Bilaga 2b: Rening i växtbädd (egnbädd) Bilaga 3: Föoeningsbeäkninga efte exploateing Planead exploateing med ening inkl. befintliga omåden Bilaga 3a: Rening i makadammagasin Bilaga 3b: Rening i växtbädd (egnbädd)
Vi se möjlighete i nya pojekt, medabetae, bolag och samabeten. Vi divs av att utveckla våa kundes pojekt och visione. Vå oganisation ä unde ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya kunde. Vi se en styka i att alltid ebjuda kunden det bästa teamet om det ä så ä med egna elle extena samabetspatnes. Stucto Uppsala AB Og. N 556769-0176 753 20 UPPSALA www.stucto.se