Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010



Relevanta dokument
Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2014

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2016

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2015

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2014

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Mätningar av luftföroreningar invid skolor längs med E4/E20 och E18 i Danderyd

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

SLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, maj Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Maj 2018

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet september Var mäter vi?... 1

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet oktober Var mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Juli 2018

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december Var mäter vi?... 1

Mätning av partiklar i Lidköping 2013

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet juni Var mäter vi? Luftföroreningar juni Samlad bedömning...

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet januari Var mäter vi?... 1

Mätning av luftföroreningar på två platser i Lund under perioden till

Luftkvalitet i Göteborgsområdet

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet maj Var mäter vi? Luftföroreningar maj Samlad bedömning...

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Augusti 2018

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet november Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Februari 2018

Störande lukt från vedeldning i ett bostadsområde i Högdalen i Stockholms stad

Mätningar av PM 2.5 och PM 10 i Göteborg och Umeå under 2008

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Mars 2018

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Miljöanpassad hastighet på E18 Norrtäljevägen - Utvärdering av mätdata från E18 och Södra länken

Kv. Stora Frösunda, Solna

Miljövårdsenheten Rapport 2007:06

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

TEOM IVL s filtermetod

Rapport 2012:01. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Månadsrapport tågtrafik

Luften i Sundsvall 2009

astma och liknande luftvägsproblem

Lilla Essingen, kv Primus

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Miljö- och byggnadsförvaltningen

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Uppföljning av luftkvaliteten i Jönköpings län

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

- Ålands officiella statistik - Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Hur ser vår luftkvalitet ut? - UTOMHUSLUFTEN

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Luftundersökning i Mariestad, Töreboda och Gullspång Sektor samhällsbyggnad Verksamhet miljö och bygg

Inkvarteringsstatistik för hotell

Arninge resecentrum, Täby

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Nyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

Vänlig väg till skolan. en barnslig rättighet

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

Transkript:

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga lagstadgade miljökvalitetsnormer för luft uppfylldes 2010. Däremot överskreds Hallands miljömål för kvävedioxid. Halterna av partiklar och kvävedioxid på Viktoriagatan var såpass höga att krav på fortsatta kontinuerliga mätningar föreligger. Halterna av kvävedioxid har varit högre 2010 än tidigare år. Resultatet av mätningarna kan följas på kommunens webbplats. Källorna till kvävedioxid och partiklar är i huvudsak lokala, framför allt motortrafik, och därför möjliga att påverka genom lokala åtgärder vilket knappast är möjligt när det gäller ozon. Bakgrund Miljö- och hälsoskyddsnämnden utför på uppdrag av kommunstyrelsen mätningar av luftföroreningar i Halmstad. Mätningar i gatunivå utförs sedan maj 2007 enligt krav i Luftkvalitetsförordning (2010:477) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2010:8) om kontroll av luftkvalitet. Mätningar i taknivå utförs på kommunens eget initiativ sedan 1988/89. Detta är en sammanfattande rapport över mätverksamhet och mätresultat under 2010. Validerade mätvärden rapporteras årligen till den nationella databasen för övervakning av miljökvalitetsnormer. Preliminära mätvärden redovisas löpande i realtid på http://www7.halmstad.se/mh/matdata/. I taknivå mäts gasformiga luftföroreningar med Differentiell Optisk Absobtions Spektrometri (DOAS). Instrumentet mäter ozon (O 3 ), kvävedioxid (NO 2 ), svaveldioxid (SO 2 ) och bensen. Mätsträckan går 20 meter över marken mellan teatern och rådhuset och representerar urban bakgrundsnivå. Vid Viktoriagatan mäts NO 2, kväveoxid (NO) och bensen med ett annat DOAS-instrument. Mätsträckan går längs husfasaden, 4 meter över marken mellan adresserna Viktoriagatan 6B- 12A. Vid Viktoriagatan 8 mäts dessutom partikelhalten (PM 10) 4 meter över marken. Viktoriagatan antas ha den sämsta luftkvaliteten utomhus i Halmstads kommun. Som stöd för utvärdering av luftföroreningshalterna har kommunen en egen automastisk väderstation på taket till rådhuset. Här registreras temperatur, luftfuktighet, vindhastighet, vindriktning och globalstrålning. Mätbortfall för de viktigare mätparametrarna har förekommit 2010. I början av januari rubbades mottagaren på Viktoriagatan lite ur sitt läge av oklar anledning. I slutet av juni flyttades mätdatorn vid Viktoriagatan till ett annat rum och efter det uppstod stora störningar i mätningarna. Efter omfattande felsökningar och tester med utbyte av mätdatorer konstaterades att felet berodde på elektromagnetiska störningar i det nya rummet. Mätdatorn är numera avskärmad med ett plåthölje. Kraven på datafångst och tidstäckning i miljökvalitetsnormens regelverk har ändå uppfyllts men utan marginal.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 2(8) Resultat Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxidhalten på Viktoriagatan varierar vanligen kraftigt under ett dygn och mellan dygn. Högsta halterna uppmäts kalla vardagsmorgnar med vindstilla eller nära vindstilla förhållanden. Avgaserna från den ofta köbildande rusningstrafiken stannar då kvar i gaturummet. Eventuellt bidrar kylan till att utsläppen av kväveoxider blir större genom att katalysatorerna inte hinner bli varma och därför inte fungerar fullt ut. Vindstyrkan påverkar halterna i gaturummet mer än temperaturen. Halter nära noll är inte ovanliga vid tidpunkter när vinden inte är alltför svag samtidigt som trafiken är mycket sparsam. Någon lokal beräkning av källfördelning har inte gjorts men det råder inga tvivel om att motortrafiken på Viktoriagatan är den helt dominerande källan till kvävedioxiden i gaturummet. Mätresultaten framgår av figur 1-2 och sammanfattas i tabell 1. Det tycks finnas en marginal till överskridande av miljökvalitetsnormen, även om en sådan utvärdering egentligen ska göras på 5 års data. Däremot uppnås inte miljömålet för Halland avseende kvävedioxid. kvävedioxidhalt på Viktoriagatan Halmstad 2008 2009 2010 högsta tillåtna enligt miljökvalitetsnorm miljömål Halland antal timvärden >200 µg/m 3 0 0 0 18 - antal timvärden >90 µg/m 3 37 17 64 175 - antal timvärden >60 µg/m 3 333 262 419-175 högsta timvärde, µg/m 3 100 95 168 - - antal dygnsvärden >60 µg/m 3 1 1 1 7 högsta dygnsvärde, µg/m 3 61 73 66 - - årsmedel, µg/m 3 25 24 26 40 20 Tabell 1. Mätresultat för kvävedioxidhalt på Viktoriagatan i Halmstad, jämfört med miljökvalitetsnorm och miljömål. Miljökvalitetsnormerna innehåller även övre och nedre utvärderingströsklar vilka styr omfattningen av de mätningar och/eller beräkningar som kommunen är skyldig att utföra. Hur mätvärdena förhåller sig till utvärderingströsklarna framgår av tabell 2. År 2008 tangerades den övre utvärderingtröskeln men 2009 låg värdena under densamma. 2010 har de övre utvärderingströsklarna överskridits utom för årsmedelvärde. I princip skulle det för Halmstads del ha räckt med indikativa mätningar under år som 2008 och 2009 och inte kontinuerliga, som vi nu har. Variationerna mellan åren beror troligen på de två senaste vintrarna som påverkat mätningarna 2010. Vi bör räkna med att kontinuerliga mätningar av kvävedioxid kommer att behövas flera år framöver.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 3(8) µg/m³ kvävedioxid Viktoriagatan, timmedelvärden 2010 180 160 140 120 100 miljökvalitetsnorm för timmedelvärde, får inte överskridas mer än 175 ggr/år 80 60 miljömål för timmedelvärde, bör inte överskridas mer än 175 ggr/år 40 20 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 1. Kvävedioxidhalt vid Viktoriagatan i Halmstad 2010, timmedelvärden. µg/m³ kvävedioxid Viktoriagatan, dygnsmedelvärden 2010 70 60 miljökvalitetsnorm för dygnsmedelvärde, får inte överskridas mer än 7 ggr/år 50 40 30 20 10 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 2. Kvävedioxidhalt vid Viktoriagatan i Halmstad 2010, dygnsmedelvärden.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 4(8) kvävedioxidhalt på Viktoriagatan Halmstad 2008 2009 2010 övre utvärderingströskel nedre utvärderingströskel antal timvärden >72 µg/m 3 140 96 202 175 - antal timvärden >54 µg/m 3 547 442 602-175 antal dygnsvärden >48 µg/m 3 7 5 13 7 - antal dygnsvärden >36 µg/m 3 43 48 60-7 årsmedel, µg/m 3 25 24 26 32 26 Tabell 2. Mätresultat för kvävedioxidhalt på Viktoriagatan i Halmstad, i jämfört med miljökvalitetnormens utvärderingströsklar. För mätningen i taknivå är miljökvalitetsnormen och miljömålet inte relevanta att tillämpa. Generellt var halterna som väntat lägre än i gatunivå med undantag för några enstaka tillfällen, sannolikt beroende på speciella vindförhållanden. Årsmedelvärdet för urban bakgrundsnivå 2010 var 13 µg/m³, högsta timvärde var 112 µg/m³ och högsta dygnsvärde var 47 µg/m³. Partiklar, PM10 Partikelhalten i gaturummet är helt beroende av om vägbanan är våt eller inte. Högsta halterna uppmäts vanligen under våren vid torr vägbana. Någon lokal beräkning av källfördelning har inte gjorts men troligen är motortrafiken på Viktoriagatan den dominerande källan, åtminstone vid perioder med höga partikelhalter. Dubbdäck anses vara en bidragande orsak. Vid undersökningar i andra tätorter i Sverige har man visat att det är partiklar från slitage på vägbanan som dominerar medan förbränningspartiklar (sot) utgör en mindre andel. Periodvis kan även långväga transport av partiklar utgöra en betydande andel och det finns även en viss naturlig bakgrundsnivå. Mätresultaten framgår av figur 5 och sammanfattas i tabell 3. Det tycks finnas en marginal till överskridande av miljökvalitetsnormen, även om en sådan utvärdering egentligen ska göras på 5 års data. Även miljömålet för Halland avseende partikelhalt (PM10) klaras, om än knappt. partikelhalt (PM10) Viktoriagatan Halmstad 2008 2009 2010 högsta tillåtna enl. miljökvalitetsnorm miljömål Halland antal dygnsvärden >50 µg/m 3 10 6 9 35 - antal dygnsvärden >35 µg/m 3 30 25 23-35 högsta dygnsvärde, µg/m 3 82 66 157 - - årsmedel, µg/m 3 20 18 18 40 20 Tabell 3. Mätresultat för partikelhalt (PM10) på Viktoriagatan i Halmstad, i jämfört med miljökvalitetsnorm och miljömål.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 5(8) µg/m³ partikelhalt (PM10) på Viktoriagatan, dygnsmedelvärden 2010 180 160 140 120 100 80 60 40 miljökvalitetsnorm för dygnsmedelvärde, får överskridas 35 ggr/år miljömål för dygnsmedelvärde, bör inte överskridas mer än 35 ggr/år 20 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Figur 3. Partikelhalt (PM10) vid Viktoriagatan i Halmstad 2010, dygnsmedelvärden. Miljökvalitetsnormerna innehåller även övre- och nedre utvärderingströsklar vilka styr omfattningen av de mätningar och/eller beräkningar som kommunen är skyldig att utföra. Utvärderingströsklarna höjdes 2010 vilket innebär att behovet av kontroll minskat. Hur mätvärdena förhåller sig till nuvarande utvärderingströsklarna framgår av tabell 4. Mätvärdena för PM10 i Halmstad ligger nu mellan nedre och övre utvärderingströsklarna vilket innebär att kontrollen får ske genom indikativa mätningar i stället för kontinuerliga mätningar. Det kan därför bli aktuellt att ändra mätutrustningen för mätning av PM2,5 i stället för PM10, se nedan. partikelhalt (PM10) Viktoriagatan Halmstad 2008 2009 2010 övre utvärderingströskel nedre utvärderingströskel antal dygnsvärden >35 µg/m 3 30 25 23 35 - antal dygnsvärden >25 µg/m 3 79 56 64-35 årsmedel, µg/m 3 20 18 18 28 20 Tabell 4. Mätresultat för partikelhalt (PM10) på Viktoriagatan i Halmstad, i jämfört med miljökvalitetnormens utvärderingströsklar. Partiklar, PM2,5 För partiklar PM2,5 ska det enligt förordningen eftersträvas att halterna räknat som årsmedelvärde till och med 31 december 2014 inte överskrider 25 µg/m 3. Från och med den 1 januari 2015 får årsmedelvärdet inte överskrida 25 µg/m 3. Då PM10 mätningarna omfattar alla partiklar upp till 10 mikrometers storlek, d.v.s. även PM2,5, och årsmedelvärdet för PM10 uppgått till 18 µg/m 3 bedöms kraven för PM2,5 klaras och några särskilda mätningar behövs tills vidare inte.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 6(8) Svaveldioxid, SO 2 Mätningarna, som endast sker i taknivå, började 1988. Halterna har gått ner påtagligt sedan dess. På grund av att SO 2 -halten ligger nära detektionsgränsen för mätinstrumentet är värdena osäkra. Det högsta timmedelvärdet 2010 var 31 µg/m 3 att jämföra med miljökvalitetsnormen 200 µg/m 3. Det högsta dygnsmedelvärdet var 4,8 µg/m 3 att jämföra med miljökvalitetsnormen 100 µg/m 3. Årsmedelvärdet 2010 var 1,5 µg/m 3. Eftersom halten är så låg föreligger inget krav på mätningar. Bensen Mätningar av bensen sker både i tak- och gatunivå men halterna är väldigt låga och oftast lägre än detektionsgränsen. Mätmetoden DOAS är dock inte lämplig för bensen i låga halter och vid korta mätsträckor som på Viktoriagatan. Några användbara mätvärden kan därför inte presenteras vare sig från taksträckan eller från Viktoriagatan. Eftersom mätningar i de större tätorterna i Sverige inte visat på några överskridanden av miljökvalitetsnormen, 5 µg/m³ som årsmedelvärde, kan man anta att miljökvalitetsnormen inte heller överskrids i Halmstad. Ozon, O3 Ozon bildas när kolväten i luften reagerar med kväveoxider i närvaro av UV-ljus. Det bildade ozonet är stabilt och transporteras därför över långa avstånd med vindar. En stor andel av det marknära ozonet i Sydsverige kommer från kontinenten. Ansvaret för att mäta ozonhalt ligger på Naturvårdsverket. Halmstad har ändå sedan gammalt kvar mätning av ozon med DOASanalysatorn i taknivå. Miljökvalitetsnormen anger att det ska eftersträvas att ozon halten inte överskrider 120 µg/m 3 (8-timmarsmedelvärde). År 2010 överskreds detta gränsvärde två (2) dagar i juli då högsta 8-timmarsmedelvärdet uppgick till 125 µg/m 3 båda dagarna. Årsmedelvärdet var 60 µg/m 3. Miljömålet för Halland överensstämmer med miljökvalitetnormen för ozon och överskreds alltså två dagar under 2010. Till skillnad från t.ex. kvävedioxid och partiklar är möjligheten att påverka ozonhalten med lokala initiativ mycket små. Ansvaret för åtgärder ligger därför huvudsakligen på nationell nivå och EU-nivå. Väder och vind Vid bedömning av luftkvalitet i förhållande till miljökvalitetsnormerna ska hänsyn tas till om det är ett normalår eller inte. I figur 4 och 5 finns därför månadsmedeltemperatur och månadsnederbörd för SMHI:s station i Halmstad med normalerna inlagda. Den kalla och snörika vintern 2009/2010, utan längre perioder med barmark och regn, medförde några ovanligt höga dygnsvärden för PM10 i slutet av mars 2010 när snön äntligen var borta och marken torkat upp. Den tidiga vintern 2010/2011 gav några dygn med höga kvävedioxidhalter redan i december som var ovanligt kall. Årsmedeltemperaturen 6,3 ºC var lägre än normal (7,3 ºC) och årsnederbörden 856 mm något över normal (796 mm). Vindrosen i figur 6 är från miljö- och hälsoskyddskontorets mätstation på rådhustaket. Västliga till sydvästliga vindar samt nordostliga vindar dominerade på platsen.

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 7(8) ºC 25,0 20,0 medeltemp normal 1961-90 högsta månadsmedel sedan 1901 lägsta månadsmedel sedan 1901 månadsmedeltemperatur i Halmstad 2010 (SMHI) 15,0 10,0 5,0 0,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -5,0-10,0-15,0 Figur 4. Månadsmedeltemperatur i Halmstad 2010 enligt SMHI:s station nr 6240 mm 300 250 månadsnederbörd i Halmstad 2010 (SMHI) nederbörd normal 1961-90 max sedan 1901 min sedan 1901 200 150 100 50 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 5. Månadsnederbörd i Halmstad 2010 enligt SMHI:s station nr 6240

Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 8(8) Figur 6. Vindriktningens fördelning vid olika vindstyrkor i Halmstad 2010 enligt miljö- och hälsoskyddskontorets mätstation på rådhustaket