Temarapport klimat 2012. Uppföljning av Örebro kommuns klimatplan och av målområde 2 inom Hållbar tillväxt

Temarapport klimat 2012 Uppföljning av Örebro kommuns klimatplan och av målområde 2 inom Hållbar tillväxt Ärendenummer Ks 700/2013

Förord Örebro kommuns klimatplan antogs av kommunfullmäktige 23 juni 2010. Denna uppföljningsrapport sammanfattar klimatåret 2012, med huvudsakligt fokus på vad som hänt lokalt och vilka åtgärder som planeras. Rapporten är också en uppföljning av målområde 2 under rubriken Hållbar tillväxt i dokumentet Övergripande strategier och budget 2013 med plan för 2014-2015 : Klimatfrågan löser vi gemensamt människor, myndigheter och företag. Örebro kommun ska arbeta för att minska sin klimatpåverkan och skapa förutsättningar för att medborgarna aktivt kan delta i det arbetet. Rapporten är producerad av enheten för hållbar utveckling vid kommunledningskontoret och slutförd 20 juni 2013. Grunddata för analysen kommer från en rad olika källor. Förvaltningar och kommunala bolag har konsulterats i tillämpliga delar. Rapporten har i allt väsentligt samma upplägg som ifjol. Rutiner för uppföljningen finns dokumenterade på enheten för hållbar utveckling. Ansvarig för rapportens innehåll: Per Elvingson. Kvalitetsgranskning: Niklas Jakobsson. Kontakt: hallbarutveckling@orebro.se Klimatplan för Örebro kommun, underlagsrapporter och uppföljningsrapporter finns att tillgå på www.orebro.se. 1

Innehåll Förord...1 1. Händelser i (om)världen...3 2. Vad kan vi se för resultat lokalt?...5 Sammanfattning: Organisationen Örebro kommun...5 Sammanfattning: Geografiska området Örebro kommun...6 3. Uppföljning av delmål och åtgärder...7 Organisationen Örebro kommun: Sju insatsområden...7 Geografiska området Örebro kommun: sju insatsområden...12 4. Sammanfattning och framtidsanalys...18 Hur stor del av klimatplanens åtgärder har genomförs?...18 Vilka åtgärder har inte prioriterats?...18 Vad bör göras idag?...19 Kommer vi att klara delmålen för 2014 och 2020?...22 Utveckling av klimatplan vid revidering 2015...22 2

1. Händelser i (om)världen Örebro kommun kan inte nå klimatmålen om inte effekten av våra åtgärder lokalt förstärks av en ambitiös klimatpolitik på nationell, europeisk och global nivå. På global nivå går dock utvecklingen trögt. Utsläppen av växthusgaser 2012 var de högsta någonsin och just nu finns inga tecken som tyder på någon avmattning. Inom FN:s klimatkonvention pågår arbete med att få en ny avtalstext klar för undertecknande 2015, men i många länder är ambitionerna låga. Om inte tempot höjs väsentligt riskeras en global temperaturökning på 3 4 grader C, samtidigt som ny forskning visar att den kritiska gränsen för allvarliga klimateffekter troligen bör sänkas från 2 till max 1,5 grader C. Det kommer flera signaler om att stora förändringar av klimatet redan är i full gång. I september 2012 uppmättes t.ex. den största öppna havsytan i Arktis sedan de första satellitmätningarna 1979 och forskarna bedömer att sommarisen i Arktis kan vara helt borta om 30 40 år. Genom regleringar har Europeiska unionen (EU) bidragit till att effektivisera energianvändningen på många områden. Energieffektiviseringsdirektivet trädde i kraft i december 2012. Enligt detta ska alla medlemsländer genomföra årliga åtgärder för att effektivisera energianvändningen under perioden 2014 2020 motsvarande 1,5 procent av den årliga volymen såld energi till slutanvändare. Ett av flaggskeppen i EU:s klimatstrategi, utsläppshandeln, har dock för närvarande ett stort överskott av utsläppsrätter, med resultat att åtgärder inom energisektorn som annars skulle varit lönsamma nu inte kommer till stånd. För att vända den internationella trenden krävs modiga politiker och en rad tuffa beslut, men det finns inget som säger att det skulle vara omöjligt. Inom EU har diskussionen påbörjats om hur klimatmålen ska utformas för 2030 och ett förslag från kommissionen väntas i slutet av 2013. Nationella trender Till 2020 ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför den europeiska systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 procent jämfört med 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser från berörda verksamheter ska vara 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Minst två tredjedelar av detta ska uppnås genom åtgärder i Sverige. 1 För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter, dvs. eloch värmesektorn samt stora industrier, bestäms ambitionen gemensamt på EU-nivå inom ramen för handelssystemets regler. Utsläppen av växthusgaser i Sverige minskade med 5 procent mellan 2011 och 2012 och uppgår nu till drygt 58 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Totalt har utsläppen minskat 20 procent sedan år 1990, enligt preliminära data från Naturvårdsverket. 2 De minskade utsläppen beror i huvudsak på bränslesnålare bilar och ökad andel biodrivmedel, en svag konjunktur som påverkar utsläppen från industrin samt en riklig 1 De nationella klimatmålen beskrivs och följs upp på Miljömålsportalen, www.miljomal.se 2 Nyhet publicerad 3 maj 2013, www.naturvardsverket.se/klimat2012 3

nederbörd som givit gott om vattenkraft och därmed lägre utsläpp av växthusgaser från energisektorn (dvs. el- och fjärrvärme samt raffinaderier). Ett problem med den nationella statistiken är att den är inriktad på produktion och därmed inte fångar upp effekten av vår konsumtion av importerade produkter. Marginaleffekter av förändringar i energianvändningen beaktas inte heller, varför jämförelser med Örebro kommuns klimatmål är svåra att göra. Klimatpåverkan från den mat vi äter är nästan lika stor som från hela transportsektorn. Ändå ligger frågan om mat och klimat fortfarande i utkanten av klimatdebatten. En rapport från Jordbruksverket i början av 2013 satte dock viss fart på diskussionen. Av statistiken framgår att vi idag äter mer kött än någonsin i Sverige; konsumtionen per person har ökat 40 procent de senaste 20 åren. 3 I december 2012 presenterade Naturvårdsverket underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. I rapporten analyseras hur Sverige ska kunna nå visionen att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. 4 Klimatfrågan regionalt Den regionala utvecklingsstrategi (RUS) som antogs i maj 2010 anger tydligt behovet av att arbeta med klimatfrågan och lyfter fram omställningen till ett hållbart samhälle som en möjlighet: Genom att arbeta med energi- och klimatfrågor kan företag sänka sina kostnader och stärka sin konkurrenskraft. Nya idéer, produkter och lösningar inom till exempel energieffektivisering och förnybar energi kan skapa nya affärsmöjligheter och gröna jobb. Två betydelsefulla regionala program antogs under 2012: Energi- och klimatprogram för Örebro län 2013 2016, som utarbetats i samverkan mellan Regionförbundet och länsstyrelsen. Det regionala programmet är styrande för länsstyrelsen och Regionförbundet, men endast vägledande för övriga aktörer. Örebro läns landsting beslutade om nya klimatmål som en del av miljö- och hållbarhetsprogrammet för 2012 2015. Målet är att minska landstingets totala klimatbelastning med 30 procent till 2015 och 60 procent till 2020, i båda fall räknat från 2010 års nivå. 3 Nyhet publicerad 2013-02-11, www.jordbruksverket.se 4 Naturvårdsverket 2013. Underlag till en färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050, Rapport 6537. 4

2. Vad kan vi se för resultat lokalt? Sammanfattning: Organisationen Örebro kommun Klimatplanens delmål för organisationen Örebro kommun till 2014 och 2020 är att minska klimatbelastningen per invånare med 30 respektive 50 procent jämfört med 2000. Figur 2.1. Klimatbelastning per invånare från organisationen Örebro kommun, med avgränsningar som i klimatplanen, 2000 2012. Gul respektive grön stapel är delmål för 2014 och 2020. 5 1,0 0,9 0,8 Livsmedel Transporter Energi 0,7 ton per invånare 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Basåret 2000 beräknas klimatbelastningen ha varit 920 kg per invånare. Perioden 2000 2012 har det skett en minskning med 28 procent, till 650 kg per invånare. Det betyder att målet för 2014 nästan är uppnått och att vi är på god väg mot målet 2020. Förbättringen de senaste fyra åren är klart större än de åtta åren dessförinnan. Största förändringen är minskad elanvändning och minskad klimatbelastning från transporter. När det gäller livsmedel antar vi oförändrad klimatbelastning per invånare eftersom vi inte har några bra metoder för att mäta förändring (metodutveckling pågår). En åtgärd vars effekt ännu inte märks men som kommer att bli påtaglig fram till 2020 är tillförsel av ny förnybar el. Figur 2.1 ger en överblick av utvecklingen. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till avsnitt 3, insatsområde O1 O7. 5 Klimatnyttan av ny vindkraft har dragits ifrån energisektorns klimatbelastning. 5

Sammanfattning: Geografiska området Örebro kommun Klimatplanens delmål för det geografiska området Örebro kommun till 2014 och 2020 är att minska klimatbelastningen per invånare med 24 respektive 40 procent, jämfört med 2000. Figur 2.2. Klimatbelastning per invånare inom det geografiska området Örebro kommun, med avgränsningar som i klimatplanen, 2000 2012. Gul respektive grön stapel är delmål för 2014 och 2020. 6 8 7 6 Transporter Energi ton per invånare 5 4 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Basåret 2000 var den totala klimatbelastningen från de sektorer klimatplanen omfattar 6,9 ton per invånare. Sedan dess har det skett en minskning med 16 procent, ner till 5,8 ton per invånare 2012. Förändringen i klimatbelastning per invånare 2008 2012 är en nedgång på 10 procentenheter. Om denna förändringstakt fortsätter till 2020 blir reduktionen ca 35 procent per invånare för perioden 2000 2020, att jämföra med målet 40 procent. Förändringen hittills beror främst på kraftigt minskad klimatbelastning från oljeanvändningen, men även sektorerna el, fjärrvärme och transporter bidrar. En större insats som ännu inte fått genomslag i siffrorna är satsningen på ny förnybar el, där ny vindkraft kommer att ge en reduktion mellan 2014 och 2020 som ungefär motsvarar glappet mellan mål och framskrivning av nuvarande trend. Figur 2.2 ger en överblick av utvecklingen. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till avsnitt 3, insatsområde G1 G7. 6 Klimatnyttan av ny vindkraft har dragits ifrån energisektorns klimatbelastning. 6

3. Uppföljning av delmål och åtgärder Klimatplanen omfattar sju insatsområden vardera för den kommunala organisationen och för kommunen som geografiskt område. För varje insatsområde finns ett eller flera delmål samt en rad prioriterade åtgärder. Nedan följer en sammanfattning av vad som har hänt och vad som är att vänta på respektive område. Organisationen Örebro kommun: Sju insatsområden Åtgärderna omfattar alla förvaltningar och kommunala bolag. De delar som ingår är klimatbelastning från el, värme och transporter (inklusive flyg) samt konsumtion av livsmedel. O1. Energieffektivisering Målet i klimatplanen är att energianvändningen ska minska med 20 procent el och 13 procent värme under perioden 2008 2020, vilket motsvarar 9 400 ton koldioxid per år. Perioden 2008 2012 har elanvändningen per invånare minskat med 25 procent och inköpt fjärrvärme med 8 procent. Framför allt den minskade elanvändningen ger ett betydande bidrag till att minska klimatbelastningen, se figur 3.1. Figur 3.1. Klimatbelastning från olika sektorer inom organisationen Örebro kommun, räknat per invånare, år 2000 och perioden 2008 2012. 0,40 2000 2008 2009 ton koldioxid per inv och år 0,30 0,20 0,10 2010 2011 2012 0,00 El ÖBO+ÖP+ ÖK+Futurum Transporter kommunens rådighet Fjärrvärme ÖK+ Öbo+ÖP+Futurum Elanvändning Tekniska förv. Livsmedel Oljeanvändning Öbo, Örebroporten och Tekniska förvaltningen har alla egna åtaganden i klimatplanen att leva upp till. Futurum har tagit över de åtaganden som fanns för tidigare Kommunfastigheter (KFÖ). Öbo och Örebroporten behåller sina åtaganden även efter den förändring av beståndet som följde genom bolagiseringen av KFÖ. Det finns dock inga åtaganden för de lokaler som efter bolagiseringen ligger kvar i kommunal förvaltning. Eftersom ett stort antal lokaler bytt ägare är det svårt att följa utvecklingen på bolagsnivå men på koncernnivå är trenden tydlig, framför allt i fråga om minskad elanvändning. Inköpt mängd fjärrvärme ökade dock något mellan 2011 och 2012. Några av orsakerna är felaktig styrning och underhåll av värmesystem till större bostadsområden och att vissa ombyggnationsprojekt försenats. 7

Kommunens lokalförsörjningsenhet har en viktig roll när det gäller att ställa krav, påverka verksamheterna och följa upp energianvändningen i de lokaler verksamheterna hyr av bolagen. Lokalförsörjningsenheten har under 2012 varit underbemannade i förhållande till sitt uppdrag vilket påverkat deras beställarroll. Tekniska nämnden har som åtagande i klimatplanen att minska sin elförbrukning med 20 procent mellan 2008 och 2020. Perioden 2008 2012 har elanvändningen varit oförändrad, men räknat per invånare minskat 5 procent. Nämnden har tagit fram en handlingsplan som analyserar nuläge inom verksamheterna vatten, avlopp, avfall och gatubelysning, samt vad som behöver göras för att klara åtagandet till 2020. Av handlingsplanen framgår att åtagandet kommer att kräva betydande investeringar på många områden, men också en del nytänkande. Handlingsplanen ska revideras vartannat år. Örebro kommun tar under åren 2010 2014 emot bidrag från Energimyndigheten för att arbeta med energieffektivisering av den egna verksamheten. Dessa pengar har under 2012 använts till en tjänst vid Futurum för att arbeta med effektivisering av fastigheternas energianvändning. Resursen har även varit tillgänglig som expert för andra delar av den kommunala organisationen. I början av januari 2012 beviljades Örebro kommun ekonomiskt stöd från länsstyrelsens s.k. klimatmiljon och från kommunens eget klimatkonto för ett pilotprojekt kring gröna hyresavtal, med syfte att utveckla gemensamma incitament för hyresvärd och hyresgäst att hushålla med energi. Detta projekt har tyvärr tappat fart i och med bolagiseringen av Kommunfastigheter, men frågan är fortsatt angelägen. O2. Konvertering av olja Målet i klimatplanen är en minskning med 99 procent perioden 2008 2020, vilket motsvarar 1 100 ton koldioxid per år. Rapporterade data för perioden 2008 2012 visar på en minskning med 63 procent per invånare, se figur 3.1. Futurum (tidigare Kommunfastigheter) och Öbo har egna åtaganden i klimatplanen och i båda bolagen har det skett ungefär en halvering räknat per uppvärmd yta. Den tillfälliga uppgången 2010 förklaras av att året var kallare än normalt. Oljeanvändningen vid Kvinnerstaskolan var högre än förväntat 2012 på grund av låg kvalitet på den flis som levererades. Som framgår av figur 3.1 är oljeanvändningens bidrag till organisationens klimatbelastning nästan försumbart. Bedömningen är att den lilla andel olja som finns kvar i stort sett kommer att vara avvecklad till 2020. O3. Ny förnybar elenergi Målet i klimatplanen är att mellan 2008 och 2020 tillföra ny årlig förnybar elproduktion omfattande 40 GWh i kommunal verksamhet, vilket motsvarar 16 000 ton koldioxid per år i minskad klimatbelastning. Det energislag som i första hand är aktuellt i dagsläget är vindkraft. Måluppfyllelse motsvarar åtta vindkraftverk med en effekt på 2,5 MW vardera. Öbo tillförde genom sitt delägarskap i Bixia Gryningsvind 7,3 GWh el från vindkraft under 2012. Klimatnyttan av detta motsvarar ca 2 900 ton koldioxid om året. Därtill har kommunen under 2012 förberett bildandet av ett vindkraftsbolag tillsammans med Kumla kommun. Detta samägda bolag, Vindkraft i Örebro Kumla AB, bildades 1 februari 2013. 8

Bedömningen är att målet för 2020 kommer att uppnås: Enligt gällande investeringsplan kommer Örebro kommuns andel i det samägda bolaget att motsvara 21 GWh el vid utgången av 2014. Målet till 2020 är 80 GWh per år, vilket gör kommunen självförsörjande på förnybar el. Öbo har för avsikt att öka sitt andelsägande i Bixia Gryningsvind upp till 30 GWh per år 2020, vilket ungefär motsvarar den egna elförbrukningen och är dubbelt så mycket som bolagets åtagande till 2020 i klimatplanen. Elproduktion från solceller har på senare år blivit allt billigare, med en halvering av kostnaden de två senaste åren. Under 2013 påbörjar kommunen en förstudie kring solceller, som också kan bidra till måluppfyllelse Som framgår ovan är kommunens ambitioner på området större än de 40 GWh som delmålet omfattar, se insatsområde G4. O4. Tjänsteresor och arbetsresor Målet i klimatplanen för tjänsteresor med bil är att klimatbelastningen ska minska med 90 procent från 2008 till 2020, vid oförändrad volym på verksamheten. Målet för arbetsresorna är minus 30 procent under samma period. Sammanlagt motsvarar det 3 000 ton koldioxid per år. Tjänsteresor Vi har fortfarande svårt att följa utvecklingen på området tjänsteresor med bil. Det är möjligt att beräkna klimateffekten av inköpta volymer drivmedel, men där ingår även tunga fordon och arbetsmaskiner och det är dessutom svårt att kvantifiera effekter som beror på ändrad volym på verksamheter, t.ex. när något läggs ut på entreprenad. Arbete pågår med att införa system som håller reda på drivmedelsförbrukningen i alla bilar, med resultat som kan återkopplas ner på enhetsnivå. Från ekonomisystemet kan vi se att utbetalda ersättningar för egen bil i tjänst uppgår till ca 2,5 miljoner kr per år, vilket är på ungefär samma nivå som ifjol och en halvering sedan 2006. Troligtvis är användningen av egen bil i tjänst större än vad ekonomisystemet indikerar, eftersom alla resor inte debiteras. Förvaltningarnas löpande bilkostnader ligger relativt stabilt kring 58 miljoner kr per år, trots att antalet bilar i de kommunala verksamheterna har ökat påtagligt, från ca 420 fordon för sex år sedan till 470 fordon 2012. Även resor med tåg och buss ligger på en stabil kostnadsnivå, 3,5 respektive 1,4 miljoner kr per år. Den bokförda kostnaden för flygresor har gått ner kraftigt, från 2,8 miljoner kr 2008 till 980 000 kr 2012. Åren 2010 och 2011 var kostnaden ca 1,2 miljoner kr. Här döljer sig dock en förändring i kommunens kontoplan, som gör att flygresor och hotell troligtvis konteras mer var för sig från och med 2012. Det är ändå rimligt att räkna med en halvering av flygresandets klimatbelastning under perioden. Bland åtgärder för att förändra tjänsteresandet under 2012 kan nämnas införande av interna bilpooler, tjänstereskort i kollektivtrafiken, fler elcyklar, en ny funktion för resfria möten och en revidering av nuvarande fordonspolicy (klar för beslut hösten 2013). 9

Ett ökat inslag av frihet för den enskilde att välja utförare av tjänster inom området social välfärd kan ge en skenbar nedgång av resor i tjänst. Kommunen behöver sannolikt bli bättre på att ställa krav och följa upp vid upphandling av tjänster där mycket transporter ingår. Arbetsresor (pendling) Anställdas resor till och från arbetet räknas enligt klimatplanen in i den kommunala organisationens klimatbelastning. Här har vi ingen tillförlitlig statistik, men frågorna i medarbetarenkäten indikerar att bilanvändningen ökade något 2009 2011, samtidigt som medelavståndet till jobbet är ungefär oförändrat. Dock har antalet anställda minskat något, vilket balanserar den ökade bilanvändningen. Det är rimligt att anta att kommunanställda färdas i genomsnittliga fordon och att den allmänna förbättringen av fordonsparkens klimatprestanda får effekt även på resor till och från jobbet. Det innebär att klimatbelastningen från arbetspendlingen minskat med ca 7 procent perioden 2008 2012. Det mest kraftfulla verktyget kommunen har för att påverka arbetspendlingen är att införa avgifter vid arbetsparkeringar. Tekniska förvaltningen har drivit frågan om avgifter vid kommunala arbetsplatser och ett beslut väntas i fullmäktige i juni 2013. Kommunen har även genomfört två cykelkampanjer, en riktad till vanebilister ( Hälsocyklare ) och en mer allmän uppmuntringskampanj ( Cykelutmaningen ). Långsiktigt är det viktigt att i möjligaste mån lokalisera våra verksamheter så det är lätt att resa hållbart till och från arbetet (korta avstånd och/eller god kollektivtrafik). O5. Kollektivtrafik Målet i klimatplanen för kollektivtrafiken är att klimatbelastningen från den linjelagda busstrafiken inom kommunens gränser ska minska med 75 procent mellan 2008 och 2020, vilket motsvarar 5 300 ton koldioxid per år. Omläggningen av stadstrafiken i Örebro från diesel till biogas hösten 2009 minskade klimatbelastningen med ca 3 000 ton koldioxid per år. 7 På länsnivå har andelen förnybara drivmedel i busstrafiken ökat från 21 procent 2010 till 47 procent 2012. Förutom biogasen i stadsbusstrafiken i Örebro är det RME (rapsolja) som används i trafikområdena Odensbacken och Kopparberg Lindesberg. Vi saknar exakta uppgifter för klimatbelastningen från linjelagd kollektivtrafik inom kommunens gränser, men uppskattar att klimatnyttan av RME-användningen uppgår till ca 700 ton per år. 8 Eftersom ansvaret för kollektivtrafiken i januari 2012 övergick till landstinget är kommunens inflytande på verksamheten mer begränsad än tidigare. Landstinget har dock höga ambitioner på miljöområdet och har som mål att klimatpåverkan från länets kollektivtrafik ska minska med 65 procent från 2010 till 2020. 9 Om landstingets mål uppnås till 2020 klaras också målet i klimatplanen. 7 Vi räknar här med biogas även om fossilgas ( naturgas ) har använts i relativt stor utsträckning. Andelen fossilgas uppgick 2012 till 31 procent. 8 Från depån i Odensbacken körde bussarna under 2012 ca 120 000 mil. Antagande: ca 500 kubikmeter diesel ersätts med RME och klimatbelastningen halveras. 9 Miljö- och hållbarhetsprogram 2012 2015. Örebro läns landsting. 10

Inom ramen för Länstrafikens projekt MerKoll har arbete bedrivits för att effektivisera befintlig trafik, bl.a. genom att samordna linjetrafik och skolskjutsar. Här finns sannolikt potential för ytterligare förbättringar, men viktigast för att nå målet är val av drivmedel vid upphandlingar. Det gäller även för särskild kollektivtrafik, som dock inte omfattas av detta mål. O6. Transporttjänster m.m. Målet i klimatplanen är att halvera klimatbelastningen per invånare från egna och inhyrda transporttjänster, arbetsmaskiner m.m. från 2008 till 2020, vilket motsvarar 2 200 ton koldioxid per år. Målet är tyvärr mycket svårt att följa upp, eftersom verksamheten varierar i omfattning från år till år (t.ex. snöröjning, anläggningsarbeten) och förändringar sker över tid i vilken utsträckning kommunen utför arbeten i egen regi eller köper tjänster. I dagsläget vet vi inget om utvecklingen på området, men har antagit att klimatbelastningen har ökat i proportion till befolkningen. Arbete pågår med att skapa bättre system för uppföljning. Fördjupade studier av vad som behöver göras i den egna verksamheten för att nå målen behöver göras inom Tekniska förvaltningen, Gymnasieförvaltningen och Kultur- och fritidsförvaltningen, som alla använder betydande volymer fossila drivmedel. Ett bekymmer i sammanhanget är att kommunen vid upphandlingar inte kan prioritera korta transportsträckor. Ett aktuellt exempel är upphandling av förbränning av avfall, som tidigare skedde vid Sakab i Kvarntorp, men där den senaste upphandlingen innebär att soporna körs med lastbil till Linköping. O7. Konsumtion av livsmedel Målet i klimatplanen är att till 2020 halvera klimatbelastningen per portion mat vi serverar, och dessutom att halvera svinnet. Sammanlagt motsvarar det en minskad klimatbelastning på 4 300 ton koldioxid per år. Mycket arbete har lagts ner på att öka kunskapen om matens klimatbelastning och vikten av att minska svinnet inom kostverksamheterna. Informationen sker under samlingsnamnet Smartare mat, vilket även omfattar ekologisk produktion och rättvis handel. Menyerna har till viss del förändrats och medvetenheten om matsvinnet i organisationen har ökat. Kvalitetsarbetet har uppmärksammats under året, framförallt inom Barn- och utbildning, där kostverksamheten inom skolområde sydost tilldelades kommunens kvalitetspris. Smartare mat-arbetet har även nominerats till Änglamarkspriset 2013. När det gäller uppföljningen av klimatpåverkan från den mat vi köper in så är siffrorna fortfarande ungefärliga, men möjligheten att beräkna blir allt bättre. Här har Örebro kommun spelat en viktig roll för utvecklingen nationellt. Att kunna följa matinköpens klimatbelastning via inköpsstatistik eller det måltidsplaneringssystem som köken använder förenklar vid val av råvaror och återkoppling av resultat. De siffror som är tillgängliga för kommunens inköp under 2012 tyder inte på någon minskning av råvarornas klimatpåverkan, snarare en ökning, från ca 2 till 2,35 kg koldioxid per kg mat mellan 2008 och 2012. Siffrorna är dock inte helt jämförbara och ytterligare analys krävs för att säkerställa om det skett en förändring och vad den i så fall beror på. 11

När det gäller att öka förståelsen för varför förändringar i menyerna behöver göras kan skolmåltidens klimat- och miljöpåverkan tydligare kopplas ihop med det pedagogiska arbetet och läroplanens innehåll. Ökad kunskap om klimatfrågan bland utvalda grupper inom programområde barn och utbildning finns som en övrig åtgärd i klimatplanen. Vid framtagandet av klimatplanen antogs matsvinnet vara ca 16 procent i kommunens verksamheter. De 57 för- och grundskolor som rapporterat data under 2012 hade ett matsvinn på i genomsnitt 15 procent. Troligtvis är den verkliga siffran något högre, eftersom det är de mest engagerade enheterna som hittills rapporterat in mätresultat. Under våren 2013 har Vård- och omsorgsförvaltningen gjort mätningar i både restauranger och boenden. Resultaten visar att svinnet från lunchmåltiderna i genomsnitt var 37 procent under mätveckan. För att nå målet om en halvering behöver arbetet med att minska matsvinnet intensifieras. Under 2013 och framåt fortsätter arbetet med att informera, mäta, jämföra och återkoppla, vilket hittills visat sig vara ett fungerande sätt att skapa förändring. Geografiska området Örebro kommun: sju insatsområden Åtgärderna berör hur kommunen som organisation ska arbeta för att minska klimatbelastningen från energianvändning och transporter inom kommunens gränser (det geografiska området). Delmål och åtgärder är grupperade i sju insatsområden. G1. Energieffektivisering Målet i klimatplanen är att minska den årliga klimatbelastningen motsvarande 40 000 ton koldioxid per år mellan 2008 och 2020, därav 9 400 ton i egen organisation. Separata delmål finns för landstinget, privata flerbostadshus och lokaler, småhus och industri. Figur 3.2. Klimatbelastning per invånare från användning av el, fjärrvärme och eldningsolja samt transportsektorns klimatbelastning inom Örebro kommuns gränser 2000 2012. 4,0 3,5 3,0 2000 2008 2009 2010 2011 2012 ton koldioxid/inv. 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 El Fjärrvärme Olja Transporter 12

Klimatbelastningen från elanvändningen 2012 är 7 000 ton lägre än 2008. Det är en minskning på 2 procent, eller 6 procent räknat per invånare (figur 3.2.). Den årliga klimatbelastningen från fjärrvärme har minskat med 6 000 ton perioden 2008-2012. Det är en minskning med 11 procent, eller 15 procent räknat per invånare (figur 3.2.). Sammantaget innebär detta en reduktion till följd av energieffektivisering på 13 000 ton per år, vilket är ungefär en tredjedel av vad som krävs till 2020. Om samma takt hålls resten av perioden räcker det precis för att nå delmålet. Potentialen för effektivisering är stor. Ökande energipriser framöver kommer göra det mer lönsamt att effektivisera energianvändningen för samtliga aktörer. Kommunens möjlighet att påverka är begränsad, men följande verktyg finns: Föregå med gott exempel, se insatsområde G1. Medverka i nätverk och samverkansprojekt för erfarenhetsåterföring och spridning av goda exempel. På olika sätt försöka påverka nationella styrmedel och regler. Påverka Eon att via prismodeller göra det mer lönsamt att effektivisera, se insatsområde G3. Ställa skärpta krav på nya byggnaders energiprestanda i samband med försäljning av kommunal mark (nya krav gäller sedan januari 2013 men tillämpas inte fullt ut). Energirådgivning till hushåll samt små och medelstora företag. Sedan 2012 bedrivs denna verksamhet i kommunal regi. Från 2014 och framåt kan rådgivning till allmänheten vara en integrerad del av kommunens servicecenter. För att nå företag och andra större användare bedrivs mer uppsökande verksamhet. Kommunen bidrar till Örebro klimatarena, ett nätverk för företag som drivs av Handelskammaren och som ersätter tidigare Klimatuppropet. G2. Konvertering av olja Målet i klimatplanen är att minska klimatbelastningen från förbränning av olja med motsvarande 34 000 ton koldioxid per år, därav 1 100 ton i egen organisation, perioden 2008 2020. Separata delmål finns för landstinget, privata flerbostadshus och lokaler, småhus och industri. Från 2008 till 2012 har oljeanvändningens klimatbelastning minskat med närmare 26 000 ton per år. Det betyder att ungefär tre fjärdedelar av sparbetinget för perioden 2008 2020 redan är uppnått. Den största förändringen under perioden har skett inom industrin. Allt dyrare olja och strukturella förändringar gör att omställningen kommer att fortsätta. Från 2015 upphör dessutom många företags rabatt på koldioxidskatten, vilket kommer att skynda på omställningen ytterligare. Att helt avveckla oljan inom industrin kan i vissa fall vara svårt, eftersom den även används i processer, inte bara för uppvärmning av lokaler. Kommunens styrmedel på området består i första hand av rådgivning. Inga nya oljepannor installeras och avvecklingen är i princip självgående. Vår möjlighet att erbjuda biogas som alternativ till olja kan också vara av betydelse. 13

G3. Åtgärder i fjärrvärmesystemet Målet i klimatplanen är att förändringar i produktion av fjärrvärme ska minska klimatbelastningen motsvarande 37 000 ton koldioxid per år mellan 2008 och 2020. Eons kraftvärmeanläggning Åbyverket, som försörjer Örebro med fjärrvärme, har de senaste åren byggts om för en ökad andel biomassa och ökad elproduktion. Den nya biobränsleeldade pannan, som togs i drift i januari 2013, innebär att klimatbelastningen från användningen av fjärrvärme minskar med 22 000 ton koldioxid per år. 10 En viss andel fossila bränslen återstår dock i Åbyverkets bränslemix, både torv för baslastproduktion och olja för spetslast. Torvanvändningen har minskat de senaste åren och Eons interna mål är baslastproduktionen ska vara helt fossilfri år 2015. Åtgärder som styr efterfrågan är dock också viktiga: Diskussioner pågår mellan kommunen och Eon om att genom bättre styrning av värme i bostäderna kunna kapa effekttopparna, och därmed minska behovet av spetslast (olja). Här har Öbo, som största fjärrvärmekund, en nyckelroll. Eon har efter diskussioner med kommunen och en rad andra aktörer gjort vissa förändringar av sin prismodell, som gör det mer lönsamt för kunderna att effektivisera sin energianvändning. Här finns dock potential för ytterligare förbättringar. G4. Ny förnybar elenergi Målet i klimatplanen är att mellan 2008 och 2020 tillföra ny årlig förnybar elproduktion omfattande 115 GWh, vilket motsvarar 46 000 ton koldioxid per år i minskad klimatbelastning. Det energislag som i första hand är aktuellt i dagsläget är vindkraft. Måluppfyllelse motsvarar 23 vindkraftverk med en effekt på 2,5 MW vardera. Öbo tillförde genom sitt delägarskap i Bixia Gryningsvind 7,3 GWh el från vindkraft under 2012. Klimatnyttan av detta motsvarar ca 2 900 ton koldioxid om året. Därtill har kommunen under 2012 förberett bildandet av ett vindkraftsbolag tillsammans med Kumla kommun. Detta samägda bolag, Vindkraft i Örebro Kumla AB, bildades 1 februari 2013. Enligt gällande investeringsplan kommer Örebro kommuns andel i bolaget att motsvara 21 GWh el vid utgången av 2014. Målet till 2020 är 80 GWh per år, vilket innebär att kommunen i princip blir självförsörjande på förnybar el. Öbo har för avsikt att öka sitt andelsägande i Bixia Gryningsvind upp till 30 GWh per år 2020, vilket ungefär motsvarar den egna elförbrukningen och är dubbelt så mycket som bolagets åtagande till 2020 i klimatplanen. Vindkraftsbolaget och Öbos planer ger sammantaget 110 GWh per år 2020, vilket innebär att det fattas 5 GWh för att nå delmålet i klimatplanen. Under 2013 påbörjar kommunen en förstudie kring elproduktion från solceller, som kan bidra till måluppfyllelse. Kommunen 10 Eon räknar själva med en större klimatvinst, men har oljeledning som sitt nollalternativ. Vår beräkning är förändring jämfört med den förbränning som den nya pannan ersätter. 14

kan också tillgodoräkna sig effekten av aktiva insatser utanför direkt ägande, vilket gör att målet till 2020 troligen kommer att klaras. G5. Transporter i egen verksamhet Målet i klimatplanen är att minska klimatbelastningen motsvarande 10 000 ton koldioxid per år mellan 2008 och 2020. Detta är summan av de åtgärder som rör transporter i egen organisation, se insatsområde O4 O6. Det handlar i korthet om att välja effektiva fordon, köra busstrafiken på biogas och effektivisera resande och transporter. G6. Transporter lokala åtgärder Målet i klimatplanen är att minska klimatbelastningen motsvarande 12 000 ton koldioxid per år mellan 2008 och 2020. Här innehåller klimatplanen inga nya mål utan är beräknad klimateffekt av de mål, ställningstaganden och åtgärder som redan är beslutade i andra dokument, t.ex. transportplanen och översiktsplanen, samt förväntade effekter av den trafikplan som nu utarbetas. Ett av målen gäller fördelning av resande på olika transportslag (se figur 3.3). Den resvaneundersökning som genomfördes hösten 2011 visar endast på mindre förändringar jämfört med motsvarande studier 2000 och 2004. Skillnaden i metod gör att resultaten inte kan jämföras rakt av, men tendensen är att resande med bil och buss har ökat något, medan fysiskt aktiva resor (cykel och gång) har minskat. 11 Figur 3.3. Diagrammet till vänster visar resultatet från resvaneundersökningen hösten 2011 (antal resor fördelade på färdsätt, alla veckodagar, resor med start och mål inom Örebro kommun). Diagrammet till höger är den målbild som finns med i kommunens transportplan och på förslag i den nya trafikstrategin. Resvanor 2011 Målbild 2020 11 Mer information om resvaneundersökningen och aktuella trender i cykeltrafiken finns i Cykelstaden Örebro 2012, som presenterades i mars 2013. Se www.orebro.se 15

Det faktum att staden till stor del växer inåt bidrar till att skapa ett mer hållbart transportsystem, med kortar avstånd och där fler kan gå, cykla och åka kollektivt. Den allra största delen av de senaste årens befolkningstillväxt har skett inom ett avstånd på 5 km från slottet. I Örebro tätort har tillgängligheten med bil förbättrats de senaste åren i samband med öppnandet av Gustavsviksbron samt Skebäcksbron och CV-gatan. Det har resulterat i färre bilar i centrala staden, men bedömningen är att trafikarbetet med bil totalt sett har ökat till följd av lokala åtgärder. Generellt kan sägas att åtgärder som gör det lättare att använda bilen som transportmedel gör det svårare att nå målen om förändrade resvanor. Bland övriga trafiktrender kan nämnas att: Biltrafiken över Svartåsnittet (alla passager över Svartån i Örebro, inklusive motorvägen) visar på en trafikökning på 19 procent sedan 2000. Mellan 2011 och 2012 skedde dock en liten minskning. Bilinnehavet i kommunen har ökat påtagligt de senaste åren, men körsträckan per bil har å andra sidan minskat, varför genomsnittlig körsträcka per örebroare i stort sett är oförändrad. Nedgången i cykeltrafiken har planat ut, men cykelflödet förbi våra mätpunkter ligger ca 20 procent lägre idag än för tio år sedan. Denna nedgång märks dock inte i resvaneundersökningarna, vilket visar på svårigheterna att på ett bra sätt mäta cykeltrafiken. Resandet med stadsbussarna ökade något under 2012, samtidigt som resorna med landsbygdsbussarna minskade. Kommande trafikplan kan innebära åtgärder som stärker cykel och kollektivtrafik samt gör bilen mindre attraktiv för korta resor inom staden, men det finns också förslag på att öka framkomligheten med bil genom att öppna nya förbindelser. Arbetet med Södra Ladugårdsängen kan bidra till utveckling av nya sätt att utforma staden som reducerar efterfrågan på parkeringar och bidrar till mer hållbart resande. En handlingsplan för ökat cyklande har tagits fram under 2012 och antas sannolikt 2013. Ett delmål i klimatplanen är att minska klimatbelastningen genom transportrådgivning till större företag. Detta arbete bedrevs i form av ett regionalt projekt, med Örebro kommun som huvudman, mellan 2007 och 2012. 12 Efter omorganisation av kommunledningskontoret och vikande extern finansiering upphörde dock denna verksamhet i slutet av 2012. Klimateffekten av transportrådgivning är svår att beräkna, men bland genomförda satsningar kan nämnas samarbeten med länstrafiken kring företagskort och prova på-kort i kollektivtrafiken, undersökningar av resvanor vid många arbetsplatser, stöd till gröna resplaner vid bl.a. USÖ och Axfood, marknadsföring av bl.a. biogasfordon, bilpooler, resfria möten och sparsam körning. Även två större cykelfrämjande projekt har bedrivits, Hälsocyklarna och Cykelutmaningen. 12 Projektet Resande i företag och organisationer hade perioden 2007 2011 medfinansiering från Naturvårdsverket (KLIMP-anslag) och flera regionala aktörer. 2011 2012 bidrog länsstyrelsen, länstrafiken, Regionförbundet och Trafikverket region Öst. 16

G7. Transporter nationella styrmedel I klimatplanen räknar vi med att klimatbelastningen inom Örebro kommuns gränser ska minska motsvarande 55 000 ton koldioxid per år till 2020 som konsekvens av att det införs styrmedel som gör att Sverige klarar sina nationella klimatmål. Sedan 2008 har klimatbelastningen från trafiken inom Örebro kommuns gränser minskat med ca 10 procent. Det beror i största utsträckning på EU-lagstiftning och skatter som medfört att personbilarna har blir avsevärt mer energieffektiva och att andelen förnybara drivmedel ökat något. Det senaste året har även trafikarbetet minskat något, vilket sannolikt är en följd av lågkonjunkturen. Trafikverkets bedömning är att beslutade styrmedel bara räcker till att stabilisera utsläppen på nuvarande nivå. Visserligen får vi effektivare fordon och ökad andel förnybara drivmedel, men effekten äts upp av den trafikökning som förutspås. Trafikverkets slutsats är därför att personbilstrafiken behöver minska och ökningen av godstransporter på väg dämpas om klimatmålen ska kunna nås. 13 13 Trafikverket 2013. Minskade utsläpp av växthusgaser från vägtrafiken. PM 2013-03-06. 17

4. Sammanfattning och framtidsanalys Hur stor del av klimatplanens åtgärder har genomförs? Lägesrapporten per nämnd i tabellen nedan baseras på frågor till förvaltningarna under januari mars 2013. Vi kan konstatera att av de ca 70 prioriterade åtgärder som klimatplanen pekat ut så är ca 60 påbörjade eller redan genomförda. 14 Totalt antal Enligt tidtabell Delvis utfört Ej påbörjat Kommunstyrelsen 42 33 6 3 Programnämnd Samhällsbyggnad 6 6 0 0 Byggnadsnämnderna 4 2 1 1 Tekniska nämnden 7 5 0 2 Miljönämnden 5 5 0 0 Fritid- och turismnämnden 1 0 0 1 Programnämnd Barn och utbildning 4 3 1 0 Gymnasienämnden 1 0 0 1 Programnämnd Social välfärd 3 3 0 0 Summa ca 70 57 7 9 Vilka åtgärder har inte prioriterats? En mycket stor andel av de prioriterade åtgärderna i klimatplanen har genomförts och/eller är på gång. Fler av dem har stor betydelse för den överlag positiva utveckling som denna rapport beskriver. Som framgår av tabellen ovan finns det ett mindre antal prioriterade åtgärder där arbetet av olika skäl inte genomförts som det varit tänkt. Nedan följer en genomgång av de åtgärder som hittills inte prioriterats. Förslag till åtgärder och utveckling av klimatplanen presenteras i kommande avsnitt Vad bör göras idag? Alla nämnder Det åligger alla nämnder att implementera kommunens reseriktlinjer. Hur detta tillämpas varierar dock en hel del och det är för närvarande svårt med uppföljning på alla nivåer. Tekniska nämnden och miljönämnden är goda exempel där förvaltningarna har tagit fram interna rutiner. Inom t.ex. kommunledningskontoret finns ingen tydlig styrning. Kommunstyrelsen En viktig slutsats i klimatplanen är att de lokala målen bara kan uppfyllas om den nationella politiken backar upp med styrmedel som leder utvecklingen i rätt riktning. Ett par åtgärder 14 Tabellen innebär viss dubbelräkning. De åtgärder som gäller mer än en nämnd redovisas flera gånger. Jämfört med förra årets redovisning har två åtgärder som rör samtliga nämnder brutits ut från sammanställningen och redovisas separat. En excelfil som beskriver aktuellt läge för varje enskild åtgärd kan fås från enheten för hållbar utveckling vid kommunledningskontoret. 18

kring detta kan anses vara delvis uppfyllda i och med kommunens medlemskap i Klimatkommunerna. Tre åtgärder är dock inte påbörjade: Krav på systematiskt klimatarbete i de föreningar som erhåller elitstöd. Försöksprojekt med livsmedelbutiker för att minska klimatbelastningen från försäljning och svinn. Försöksprojekt med restauranger för att minska klimatbelastningen från försäljning och svinn. Byggnadsnämnderna Uppföljning av att den vid bygganmälan redovisade energiprestandan verkligen uppfylls vid byggnation. Kommunen har tillsynsansvar, men har i princip inte bedrivit någon tillsyn. Vanliga bygglovsärenden har prioriterats. Byggnadsnämnden har äskat men inte tilldelats extra medel för ett utökat arbete med tillsyn. Tekniska nämnden Verka för att industrin får tillgång till biogas för att ersätta den olja som används för produktion av processånga. Åtgärden kan ses som påbörjad, men problemet är att ansträngningarna fått mycket begränsad effekt. För närvarande råder brist på lokalt producerad biogas. Trenden är istället att industrin tvingas ersätta biogas med fossil energi. Frågan behandlas i den biogasstrategi för kommunen som nyligen antagits. Utforma handlingsplaner för att minska utsläppen från egna och inköpta transporttjänster. Denna åtgärd behöver hanteras under 2013. Fritid och turismnämnden Utforma handlingsplaner för att minska utsläppen från egna och inköpta transporttjänster. Denna åtgärd behöver hanteras under 2013. Gymnasienämnden Utforma handlingsplaner för att minska utsläppen från egna och inköpta transporttjänster. Denna åtgärd behöver hanteras under 2013. Vad bör göras idag? En revidering av klimatplanen bör påbörjas 2014, med inriktning att ha en ny version på plats 2015. Men utifrån uppföljningen kan ett antal möjliga åtgärder konstateras där kommunen kan agera för ett effektivare arbete och en bättre måluppfyllelse: Uppföljning Nämnderna behöver få en tydligare återkoppling av klimatdata, med möjlighet att bryta ner uppgifter till lokal nivå i verksamheterna. Ett uppföljningsverktyg har upphandlats med syftet att få bättre underlag under 2013. Fler indikatorer som följer utvecklingen mot klimatplanens mål bör införas i kommunens årsprocess. Metoder och nyckeltal behöver utvecklas för att fånga upp de förändringar som sker till följd av att verksamheter läggs över på andra aktörer, t.ex. till följd av lagen om valfrihetssystem (LOV). 19

Energi i kommunala fastigheter Klimatmålen för de kommunala bolagen behöver justeras till följd av den omfördelning som gjordes i och med bolagiseringen av Kommunfastigheter. Ett nytt mål behöver formuleras för de fastigheter som ligger kvar i kommunens ägo. De kommunala bolagen, samt de nämnder inom Örebro kommun som förvaltar byggnader, bör få i uppdrag att senast före utgången av 2014 redovisa en handlingsplan för hur åtaganden i klimatplanen ska uppfyllas. Handlingsplanerna kan ligga till grund för planering, samverkan och vara en hjälp vid den årliga uppföljningen. De kommunala bolagen bör ligga i framkant för energieffektivt byggande. Det innebär att pröva och utvärdera ny teknik för att bygga energieffektivt (passivhusstandard). Vidare bör de utveckla metoder för att halvera energianvändningen vid större renoveringar i befintligt bestånd. Ett par exempel bör kunna uppvisas av varje bolag före utgången av 2015. Det förekommer olika avtalsformer bland de kommunala bolagen, där värme och ibland även el ingår i hyran. Detta kan behöva ses över för att skapa tydligare motiv att effektivisera energianvändningen och underlätta uppföljningen. I de lokaler där el och/eller värme ingår i hyran behövs incitament för hyresgästerna att hushålla med energin. S.k. gröna hyresavtal är en modell där hyresgästen får del av den vinst hyresvärden får av förändrat beteende. Minst ett par gröna hyresavtal bör komma till stånd under 2014. De kommunala bolagen bör få i uppdrag att alla fastigheter ska vara energideklarerade senast före utgången av 2014 och 2015 (byggnader med mer än 500 respektive mellan 250 och 500 kvadratmeter). Ett likalydande uppdrag ska ges till berörda nämnder för de fastigheter som ligger kvar i kommunens ägo. 15 Tjänsteresor Det sker ingen systematisk uppföljning av kommunens reseriktlinjer och förvaltningarnas bilkostnader ligger kvar på en hög nivå, trots goda möjligheter att sänka dem, t.ex. genom ökad användning av interna bilpooler. Det vore på sin plats att utvärdera och revidera reseriktlinjerna. Ett sätt att uppnå styrning som använts i andra organisationer, bl.a. Trafikverket, är att krympa budgeten för resor. Egna transporter Tekniska nämnden, Fritid- och Turismnämnden samt Gymnasienämnden bör uppdras att ta fram handlingsplaner för att halvera utsläppen från egna och inköpta transporttjänster perioden 2008 2020. Detta arbete kan med fördel samordnas, t.ex. genom att utveckla gemensamma schabloner. 15 Den 1 juli 2012 ändrades lagen om energideklarationer för byggnader. Lagen slår fast att byggnader med en uppvärmd yta på minst 500 kvadratmeter ska ha energideklarerats. I juli 2015 skärps lagen till att omfatta alla byggnader över 250 kvadratmeter. Örebro kommun har idag, inklusive de kommunala bolagen, drygt 500 byggnader som saknar den energideklaration lagen kräver. 20

Upphandling I den upphandlingspolicy som antogs 2012 slås fast att livscykelperspektivet ska vara grundläggande vid beräkning av kostnadseffektivitet. Det betyder att besparingar i driftsfasen kan motivera en högre investeringskostnad. Kunskapen om hur denna princip ska tillämpas behöver spridas och fördjupas. Det är möjligt att ställa mer krav i samband med offentlig upphandling och kommunens ansträngningar på detta område bör utökas. Lika viktigt är att ha resurser för uppföljning av att kraven efterlevs. Erfarenheter från andra kommuner pekar på en betydande potential att spara pengar och minska klimatbelastningen genom att ta fram en grön IT-strategi. Kommunens interna klimatavgift omfattar idag fossila drivmedel och flygresor. Intäkterna hamnar på klimatkontot, där verksamheterna kan söka medel för utvecklingsarbete. Modellen har använts sedan 2009 och kan behöva utvärderas och eventuellt utvidgas till att omfatta fler produktgrupper. Mat och klimat Vård- och omsorgsnämnderna bör uppdras att göra en fördjupad analys av orsakerna till den höga andelen matsvinn inom berörda verksamheter och utifrån resultatet redovisa vilka åtgärder som planeras för att nå målet i klimatplanen. Arbete med externa aktörer Det regionala näringslivsprojektet Klimatuppropet, som var vilande under 2011 2012, har nu ersatts av Örebro klimatarena. Det är ett företagsnätverk för inspiration och kunskap som drivs av Handelskammaren med stöd från bl.a. Örebro kommun. Klimatarbetet behöver bli en naturlig del av näringslivsarbetet och avspeglas i kommunens näringslivsprogram. Arbete pågår med en strategi för hur kommunen kan stimulera företag i kommunen att arbeta mer aktivt med energieffektivisering. En del av detta är att samarbeta mer aktivt med ett mindre antal spjutspetsföretag som kan fungera som goda exempel. För att få större utväxling på de insatser som görs på trafikområdet bör kommunen kunna arbeta mer förebyggande med åtgärder som minskar efterfrågan på resor och transporter. Det kan bl.a. handla om att återuppta transportrådgivningen till företag och organisationer. En dom i Mark- och miljööverdomstolen i februari 2012 gör det möjligt för kommunerna att med hjälp av miljöbalken bedriva tillsyn av energieffektivisering och ta betalt för det av verksamhetsutövaren. Det är något som öppnar för att miljönämnden kan utöka verksamheten på detta område. Med tanke på hur stor del av klimatbelastningen som kommer från konsumtion av livsmedel bör försöksprojekten med livsmedelsbutiker och restauranger påbörjas under 2014. Det är angeläget med resurser för att följa upp att den vid bygganmälan redovisade energiprestandan verkligen uppfylls vid byggnation. 21

Kommer vi att klara delmålen för 2014 och 2020? Etappmålen för 2014 och 2020 för organisationen Örebro kommun (förvaltningar och bolag) är att klimatbelastningen ska minska med 30 respektive 50 procent per invånare, räknat från 2000. Om nuvarande trender fortsätter och kommunen bygger vindkraft i linje med de planer som finns bedömer vi att målet för 2014 kommer att uppnås och att målet för 2020 överträffas. Etappmålen för 2014 och 2020 för det geografiska området Örebro kommun är att klimatbelastningen ska ha minskat med 24 respektive 40 procent per invånare, räknat från 2000. Vad vi kan se hittills är att utvecklingen pekar i rätt riktning, men ytterligare åtgärder behövs för att upprätthålla takten i förändringsarbetet. Det gäller inte bara lokalt utan även på nationell och EU-nivå, de styrmedel vi förfogar över som kommun är trots allt begränsade. Det kan också noteras att klimateffekten av många åtgärder i klimatplanen ännu inte syns i uppföljningen och det är därför svårt att redan nu få en bra bild av möjligheterna att nå målen. Det finns också en risk att den neråtgående trenden planar ut, eftersom de enklaste och mest lönsamma åtgärderna är de som genomförs först. Eftersom kommunens klimatmål mäts per invånare är en fortsatt befolkningstillväxt en viktig bidragande faktor för att nå måluppfyllelse. I klimatplanen antas befolkningen 2020 vara 147 000 invånare. Den senaste prognosen pekar mot 153 000 invånare samma år. Utveckling av klimatplan vid revidering 2015 Den nuvarande klimatplanen är den första där kommunen preciserat sina klimatmål och tagit fram en plan för hur de ska nås. Av planen framgår att den ska ses över och vid behov revideras senast 2015. Här följer några punkter att ta i beaktande. Det kan finnas orsak att formulera nya mål för 2025 och/eller 2030. Möjligen kan även 2020-målet för den egna organisationen skärpas, eftersom det visat sig enkelt att uppnå gällande mål. Mer ljus behöver sättas på frågan om hur kommunen ska kunna minska klimatbelastningen med minst 90 procent per invånare till 2050. 16 Det är viktigt att redan nu ha siktet inställt mot 2050 för att rätt bedöma de dagsaktuella beslut som får effekter över lång tid, t.ex. vid översiktlig planering och olika investeringar. 17 Det är angeläget att inkludera en större del av örebroarnas klimatpåverkan än i nuvarande klimatplan. Inom området livsmedelskonsumtion som är lika klimatbelastande som transportsektorn finns en stor potential för förbättring. Kommunens rådighet är dock begränsad. Detsamma gäller konsumtion och resursanvändning i ett bredare perspektiv. Frågan om avfall, återvinning och återbruk skulle dock kunna lyftas in, men behandlas också i den kommande 16 Eventuellt kan målet också behöva revideras, eftersom forskningen rör sig i en enda riktning: Klimateffekterna är värre än man tidigare antagit och kommer redan vid lägre temperaturökningar. 17 En strategi med sikte på 2050 kan hämta stöd från den nationella färdplan för 2050 som Naturvårdsverket presenterade i december 2012. 22