Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Relevanta dokument
Näringslivsprogram 2018

Näringslivsstrategi HANDLINGSPLAN FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Näringslivspolitiskt program

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Näringslivsprogram 2016

Sveriges bästa företagsklimat 2025

Österåkers kommuns styrdokument

Näringslivspolicy för Lidingö stad

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS

Näringslivsstrategi för Mora

Regionala och lokala mål och strategier

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

1(8) Tillväxtstrategi

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Strategisk inriktning för ökad näringslivsutveckling i Linköping

Näringslivsstrategi med tillhörande aktivitetsplan för Österåker

Strategisk inriktning för ökad näringslivsutveckling i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation Maria Lindqvist

Plan för näringsliv och arbete

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Aktivitetsplan för näringslivsarbetet i Österåker 2018

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

NÄRINGSLIVS STRATEGI 2017

Näringslivsstrategi 2015

Krokoms kommuns styrdokument

Dialogmöten Näringslivsstrategi

Remiss av förslag till Näringslivsprogram för Marks kommun

Näringslivsprogram Hylte kommun

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

Ärende 12. Näringslivsstrategi för Karlskoga kommun

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Näringsliv, arbetsmarknad & idéburen sektor

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Näringslivsplan för Trosa kommun

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Näringslivsprogram

Täby kommuns kommunikationsplattform

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Reviderad Näringslivsprogram i Sala

Näringslivsplan för Trosa kommun

Verksamhetsplan

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25)

Järfälla - för näringslivet framåt. Näringslivsstrategi för Järfälla

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

10 Direktiv för att ta fram en ny näringslivsstrategi för Haninge kommun. Bilaga

Näringslivsplan

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Behovsanalys för verksamhetsområde 16 Näringsliv

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Övergripande mål för Olofströms kommun. t är

Näringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

Näringslivspolitiskt program

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Besöksnäringsstrategi

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

Strategi för forskning och högre utbildning , Dnr 221/2012

Tillväxtstrategi för Halland

Aktivitetslista Näringslivsprogrammet

Strategi för digitalisering

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Näringslivsstrategi. Strategin ska omfatta följande:

Yttrande över Gemensam utvecklingsplan för Enköping, Eskilstuna, Strängnäs och Västerås

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka arbetstillfällen

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

Näringslivsstrategi Utvecklingskraft i Södertälje

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Lokal Näringslivsstrategi

Välkomna till Näringslivslunch 13/9.

TOMELILLA KOMMUN NÄRINGSLIVSPLAN

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Uppdragsplan Kommunstyrelsens uppdragsplan KS 2017/0406. Fastställd av kommunstyrelsen den 3 april 2017

Södertörnskommunernas yttrande på Stomnätsstrategi för Stockholms län Etapp 2

Europeiska socialfonden

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Transkript:

Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling. Syftet med strategin är att tydliggöra kommunens strategiska inriktningar för att stärka företagsklimatet samt bidra till att antalet etableringar och arbetsplatser i kommunen ökar samtidigt som befintliga företag ges goda förutsättningar att utvecklas. Täby kommuns ambition Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Utvecklas med fler arbetsplatser, attraktiva stadsmiljöer och utökad service. Bidra till att det finns goda förutsättningar för att attrahera kunskaps- och tjänsteintensiva företag i kommunen. Utöka samarbetet med utbildning och akademi samt verka för ett innovationskluster, med syfte att stärka entreprenörskap, nyföretagande och näringslivets attraktionskraft i Täby. Fokusområden Kommunens näringslivsarbete ska bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och tillväxt i näringslivet. Det i sin tur möjliggör för fler personer att både bo och arbeta i kommunen och ökar attraktionskraften i Täbys näringsliv. Strategin lyfter fram fyra fokusområden: Kommunikation, marknadsföring och dialog Service, bemötande och myndighetsutövning Stadsutveckling, trafik och infrastruktur Utbildning och arbetsmarknad Kommunikation, marknadsföring och dialog När Täby utvecklas krävs en mer proaktiv kommunikation som syftar till att stärka dialogen med befintliga företag i kommunen och att marknadsföra Täby som etableringsort. Marknadsföringen ska ha fokus på den positiva bilden av Täbys företagsklimat, kommunens kvaliteter samt etablerings- och utvecklingsmöjligheter och bidra till att aktivt attrahera såväl aktörer inom samhällsbyggnadssektorn som kunskaps- och tjänsteintensiva företag.

Det är viktigt att näringslivets behov tas tillvara i tidiga skeden i allt ifrån kommunens upphandling till fysiska planering. Dialogen med företagen sker löpande i olika former och ska präglas av engagemang, intresse och förståelse för företagarnas förutsättningar. Kommunen ska vara lättillgänglig och kommunicera på ett sätt som är anpassat efter målgruppen. Service, bemötande och myndighetsutövning Kommunens service och myndighetsutövning ska utgå från företagens behov. Det ska vara enkelt att driva företag i Täby, vilket förutsätter effektiva processer, men även engagemang och en vilja att förstå företagaren. Oavsett ärende och kontaktväg ska kommunen erbjuda god service och ett bra bemötande samt agera transparent. Kommunen ska bedriva modern myndighetsutövning, vilket bland annat innebär ett proaktivt agerande där företag kan få information, stöd och vägledning. Det krävs samtidigt att kommunens digitala tjänster vidareutvecklas. Med strukturerad och tydlig information på kommunens websida samt utveckling av e-tjänster utnyttjas digitaliseringens möjligheter, vilket underlättar vardagen för företagarna i hanteringen av sina ärenden och i kontakten med kommunen. Kommunen ska verka för att fler små företag kan bli leverantör till kommunen. Genom bättre samverkan och dialog med näringslivet i alla skeden av upphandlingsprocessen ökar förståelsen för parternas roller. Det kan exempelvis bidra till att de krav som ställs i kommunens förfrågningsunderlag är relevanta och rimliga samt till förbättrad uppföljning och avtalsförvaltning. Ett av de verktyg som finns för att följa upp kommunens myndighetsutövning är den servicemätning som genomförs löpande i samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Den resulterar i ett så kallat Nöjd-Kund-Index. I syfte att utveckla kommunens service och bemötande ska samtliga kommunala tjänstemän, som arbetar med myndighetsutövning eller i övrigt utgör en viktig länk i kommunens service gentemot företagen, fortbildas och alla nyanställda ska genomgå en särskild introduktion. Stadsutveckling, trafik och infrastruktur Med Täby centrum - Arninge som framtida regional stadskärna är Täby kommun en viktig del i den växande Stockholmsregionen. Täby ska utvecklas med en mer sammanhängande bebyggelse och en tydlig stadskärna med en stor andel kunskaps-och tjänsteintensiva arbetsplatser. Det förutsätter god tillgänglighet till hela regionen och en robust infrastruktur. Stadsplaneringen ska bidra till att utveckla miljöer som attraherar kunskapsintensiva företag och mark ska reserveras i stationsnära lägen för framtida företagsetableringar. Målsättningen om ytterligare 15 000 arbetstillfällen i kommunen till år 2040 ska beaktas vid försäljning och upplåtelse av kommunal mark samt i all ny planläggning. En utgångspunkt ska vara en

bostad ett arbetstillfälle vid planering av ny stadsbebyggelse i stadskärnan. Som ett led i detta ska kommunen utveckla en mer sammanhållen etableringsprocess. I utvecklingen av Täby ska kommunen även bidra till att befintliga företag har goda förutsättningar för hållbart företagande och tillväxt. Vissa verksamheter är inte förenliga med bostadsutveckling och det finns ett behov av att utreda vilka områden som lämpar sig för utveckling av dessa verksamheter. Det handlar om såväl befintliga som nya områden. Detta arbete påbörjas inom ramen för en ny översiktsplan. Näringslivets behov ska särskilt beaktas vid planering och utveckling av infrastruktur. Den pågående dubbelspårsutbyggnaden av Roslagsbanan bidrar till ökad kapacitet och turtäthet. Förlängningen av Roslagsbanan till city är av stor vikt för näringslivets utveckling i Täby och kommunen ska verka för en tidigareläggning av utbyggnaden. De satsningar som görs för att förstärka Roslagsbanans kapacitet på såväl kort som lång sikt ska synliggöras och marknadsföras gentemot näringslivet i och utanför kommunen. Med den tillväxt som Täby och nordostsektorn står inför krävs att både den regionala och den lokala kollektivtrafiken utvecklas, inte minst i östvästlig riktning inom den norra regionhalvan, där det saknas kapacitetsstark kollektivtrafik. Kommunen verkar även för förstärkt kollektivtrafik till den regionala stadskärnan Arlanda-Märsta, där det på sikt kan handla om en förlängning av Roslagsbanan. Även den lokala kollektivtrafiken behöver utvecklas på kort och lång sikt för att den ska fungera i hela Täby och vara ett attraktivt resval. Bilen är och kommer även fortsättningsvis vara ett viktigt transportmedel för många invånare och näringslivet i Täby. När kommunen utvecklas med fler boende och arbetstillfällen behöver också trafiksystemet för alla trafikslag utvecklas med ökad kapacitet och framkomlighet. Vidare är tillgången till en säker och robust digital infrastruktur, liksom övrig teknisk försörjning, en grundförutsättning för utvecklingen av näringslivet i stort, ett kunskaps- och tjänsteintensivt näringsliv men även för välfärdsföretagen när det gäller exempelvis välfärdsteknik. Utbildning och arbetsmarknad Tillgången på rätt arbetskraft är avgörande för näringslivets utveckling. Kommunen ska verka för en god arbetsmarknad; i allt från matchningen mellan näringslivets behov och utbildningsutbudet till stadsplaneringen. Kommunen ska även bidra till ökad samverkan mellan näringsliv och utbildning. En viktig faktor för Täbys attraktionskraft är att grundskole- och gymnasieutbildningen i kommunen håller hög kvalitet. Kommunen ska även verka för etableringar inom högre utbildning och forskning, med en tydlig koppling till såväl skola som näringsliv. Att skapa forum och fysiska platser där dessa kan mötas är en central del i utvecklingen av Täby. Det bidrar till att stärka såväl kommunens boendekvaliteter som attraktiviteten för näringslivet. Kommunen inleder nu utvecklingen av Tibble-Åvatriangeln och intensifierar arbetet med att

lägga grunden för framtidens fysiska och digitala mötesplats för nya samverkansformer samt etablera ett innovationskluster. Kommunen ska fortsatt arbeta med att identifiera näringslivets behov av arbetskraft och samtidigt ta vara på potentialen hos personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det handlar om stöd till såväl företagen som individerna, för att öka anställningsbarheten och främja matchningen. Denna matchning är viktig, inte minst för tillväxten inom välfärdssektorn. Med bland annat tillgången till internationella skolor i kommunen och i övrigt höga boendekvaliteter finns goda förutsättningar att även attrahera internationell kompetens. Genomförande och uppföljning Aktiviteter som ansluter till näringslivsstrategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling. Såväl strategin som handlingsplanen följs upp årligen inom den ordinarie uppföljningen av kommunens verksamheter.