www.framtidsstudier.se

En Gemensam Ingång eller Samordning av transfereringssystem och välfärdstjänster i ett europeiskt perspektiv Renate Minas, Docent, forskare, Institutet för Framtidsstudier

Vad är det egentligen som händer Lafos (Finland) NAV (Norge) Jobcentres (Danmark) Jobcentre Plus (Storbritannien) Hartz 4 (Tyskland) UWV WERKbedrijf (Nederländerna) Bedarfsorientierte Mindestsicherung (Österrike)

Vad är det egentligen som händer Varför samordning och vilka mönster finns? Hur omfattande är samordningen med avseende på målgrupper, involverade aktörer och tjänster samt i ett geografiskt perspektiv? Hur ser samordningen ut utifrån styrningsstruktur: samspelet mellan lokal autonomi och central (statligt) styrning? Några resultat

Varför samordning? Två argument: 1.Trenden mot ökad samordning är ett resultat av välfärdsstaters specialiserade strukturer något som leder till en växande behov av samordning (förbättrad organisation)

Varför samordning? Två argument: 1.Trenden mot ökad samordning är ett resultat av välfärdsstaters specialiserade strukturer något som leder till en växande behov av samordning (förbättrad organisation) 2.Intensivare samordning av arbetsmarknads- och sociala tjänster förbättrar de arbetslösas anställningsbarhet (ökad anställningsbarhet)

Modernisering av sociala skyddssystem En första typ av reform öka incitament för att söka jobb, förändra balansen mellan skyldigheter och rättigheter för de arbetslösa En andra typ av reform etablera nya servicemodeller och reformera arbetsförmedlingens verksamhet.

Vad handlar samordning om?

Ibland väldigt olika saker

Vad handlar samordning om? 1. Samordning av olika bidragssystem (socialförsäkring, arbetslöshetsersättning, socialbidrag) 2. Samordning av olika tjänster (socialt stöd, aktivering, hälsorelaterat stöd) 3. Samordning av olika organisationer 4. Blandning av de tre ovan 5. Samordning i termer av riskgrupper

Triple integration (Clasen and Clegg (2011) Integration 1: Unemployment benefit homogenisation Sammanslagning av arbetslöshetsförsäkring/hjälp med socialbidrag, eller (om inte en sammanslagning) en harmonisering av villkoren för ersättning Integration 2: Benefit activation Tätare koppling mellan ersättning/bidrag och aktiveringsprogram, rådgivning och annat stöd, etablering av enskilda administrativa enheter (one-stop shops), arbetslösa och andra bidragsgrupper Integration 3: Risk configuration Gränser mellan tidigare separata bidragsarrangemang suddas ut, skapar nya riskkategorier som är bredare och omfattar allt fler i befolkningen

Triple integration Clasen and Clegg (2010) Integration 1: Unemployment benefit homogenisation Sammanslagning av arbetslöshetsförsäkring/hjälp med socialbidrag, eller (om inte en sammanslagning) en harmonisering av villkoren för ersättning Integration 2: Benefit activation Tätare koppling mellan ersättning/bidrag och aktiveringsprogram, rådgivning och annat stöd, etablering av enskilda administrativa enheter (one-stop shops), arbetslösa och andra bidragsgrupper Integration 3: Risk configuration Gränser mellan tidigare separata bidragsarrangemang suddas ut, skapar nya riskkategorier som är bredare och omfattar allt fler i befolkningen

Hur ser reformerna ut? Hur omfattande är samordningen med avseende på målgrupper, involverade aktörer och tjänster samt i ett geografiskt perspektiv? Hur ser samordningen ut utifrån styrningsstruktur: samspelet mellan lokal autonomi och central (statligt) styrning?

Hur omfattande är reformerna? Målgruppen Tjänster Aktörer Geografiskt LAFOS (FI) Långtidssjuka Långtidsarbetslösa Socialbidragstagare A-marknadsstöd Socialt stöd Hälsotjänster Multiprofessionellt stöd Ej ersättning/ bidrag Af, FK, socialkontor vårdcentral, andra Ej i hela landet Jobcentre (DK) Alla arbetslösa A-marknadsstöd Ej socialt stöd Ej ersättningar/bidrag Kommunala aktiveringsenheter, Af Hela landet Hartz 4 Jobcen ter (GE) Arbetsföra arbetslösa som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning A-marknadsstöd, Socialintegrativ stöd Ersättningar Case management Af + kommuner Kommuner Hela landet

Styrningsstrukturer och konsekvenser för samspelet mellan central kontroll och lokal autonomi LAFOS (FI) Jobcentre (DK) Hartz 4 (GE) Styrning Nätverk, kontrakt, Vid sidan av moderorganisationer Delad/gemensam ledning Tillsyn, prestationsmål Öppna jämförelser Årlig granskning Gemensamma verksamheter (kommun + Af) Särskilda verksamheter (enbart kommunal) Central kontroll kontra lokal autonomi Inga förändringar i ansvarsfördelning Krav på tydligare central styrning Decentraliserad centralisering Ej klar Komplex och stor konfliktpotential

Hur lyckas då reformerna? Ex: LAFOS Mål med samordning Sänkt strukturell arbetslöshet Minska kostnaderna Öka aktivering Förbättra de arbetslösas välbefinnande och möjligheter att arbeta

Ex: LAFOS Mål Sänkt strukturell arbetslöshet Minska kostnaderna Öka aktivering Förbättra de arbetslösas välbefinnande och möjligheter att arbeta Klientperspektiv Mycket nöjda med servicen Det holistiska angreppssättet bidrog till en bättre förståelse av den egna situationen Deltagande i aktiveringsprogram ökade från 10 % 2005 till 35% 2007 Hjälpte dock inte för att komma in på den reguljära arbetsmarknaden

Avslutade arbetslöshetsperioder i LAFOS 2004 2007 (Karjalainen & Saikku 2010) Ended unemployment periods 2004 % 2005 % 2006 % Open labour market 12 10 11 11 2007 % Pay-subsidised work 21 22 21 21 Education 16 12 11 10 Outside the labour market 22 25 26 26 Other reason/ unknown 29 30 31 32 Unemployment pension 16 27 39 41

Fortsatta utmaningar Legitimitetsproblem eller brott med historien (path dependency) Former för styrning Samarbete över professionella gränser Problem med för öppen ingång?

Tack för uppmärksamheten!