Slutredovisning av uppdrag om uppföljning av jämställd snöröjning

Tjänsteskrivelse 1 (3) 2019-04-17 Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Lotta Björkman Samhällsbyggnadsnämnden Slutredovisning av uppdrag om uppföljning av jämställd snöröjning Beskrivning av ärendet Syfte och bakgrund I Karlskoga kommun har vi sedan 2010 arbetat med snöröjning enligt principen att gångvägar, cykelvägar och busshållsplatser ska prioriteras framför bilvägar. Denna prioritering har fått namnet jämställd snöröjning. Samhällsbyggnadsnämnden har, som ansvarig nämnd för snöröjning, intresserat sig för den jämställda snöröjning och gett förvaltningen i uppdrag att undersöka hur den jämställda snöröjning fungerar idag, vad medborgare och medarbetare och entreprenörer vet om jämställd snöröjning och hur den kan utvecklas. För att ta reda på det har bland annat en enkät om jämställd snöröjning skickats ut till medborgare, medarbetare som arbetar med snöröjning och entreprenörer. Enkäten visar att begreppet jämställd snöröjning är relativt välkänt. Däremot kan man se att många medborgare inte anser att kommunen följer sin egen prioritering, åtminstone inte fullt ut. I en fritextfråga samt i analys av tyck om som inkommit kan man se ett mönster i vad kommunen behöver förbättra enligt de svarande. Vidare har utredningen tittat på budget, olycksstatistik, upphandlingsavtal, synpunkter via tyck om, tidningsartiklar, intervjuer med personal som arbetsledde verksamheten under perioden jämställd snöröjning när infördes mm. Analys av olycksstatistik och ekonomi visade sig tyvärr inte vara möjligt pga. av för små datamängder men även av att det finns flera andra faktorer, som t ex. väder som avgör hur mycket snöröjningen kostar, eller hur många olyckor som inträffar. En viktig slutsats är att namnet jämställd snöröjning egentligen döljer ett vidare begrepp. Följer kommunen de prioriteringar vi har satt upp gällande jämställd snöröjningen kommer det gynna alla, barn, äldre, personer med funktionshinder, med flera oavsett om de är tjej eller kille, kvinna eller man. I slutet av rapporten finns en åtgärdslista med förslag på åtgärder som kan förbättra den jämställda snöröjningen i Karlskoga.

Tjänsteskrivelse 2 (3) 2019-05-0217 Genomförda aktiviteter Uppdraget har levererat en rapport kring uppföljningen av den jämställda snöröjningen. I rapporten framgår att följande aktiviteter har genomförts: Tabell 1. Genomförda aktiviteter inom uppföljning av jämställd snöröjning Aktivitet Beskrivning Tidpunkt 2018-11-19 Enkätundersökning om jämställd snöröjning Analys av synpunkter inkomna via Tyck Om Uppmärksamhet i media Enkät (frågor, se bilaga 1) till medborgare, medarbetare och entreprenörer Genomgång och analys av synpunkter i Tyck Om åren 2009-2018 - Nyhet på kommunens webbplats - Artikel i Karlskoga tidning - Insändare i Karlskoga tidning inkl. kommunens svar -Debattartikel i Nerikes Allehanda där Karlskoga nämns som en positivt exempel. 2018-12 2018-11-19 2018-11-26 2018-12-01 2018-12-15 Samtal med arbetsledare Intervju med upphovspersoner Undersökning av ekonomiska konsekvenser Undersökning av skadestatistik Framtagande av utvecklingsområden Flertalet samtal med gatuchef för avstämning och klargörande av rutiner. Stig Rengman fd gatuchef, och Bosse Björk samhällsplaneringschef Genomgång av budget för åren 2012-2018 Kontakt med räddningstjänst samt socialstyrelsen gällande skadestatistik Karlskoga kommun Omvärldsbevakning kring vad andra kommuner gör, sammanställning och samtal med arbetsledning. Löpande under uppdragstiden 2018-12 2018-12 2018-12 2019-01 2018-12 2019-01 Ekonomi Ingen budget har varit avsatt för uppdraget utöver utredarens arbetstid. Utvärdering Uppdraget har levererat enligt tidsplan och budget. Med anledning av att det inte varit möjligt att dra några slutsatser kring olycksstatistik och kostnader för snöröjning har frågorna kring detta inte kunnat besvaras. I övrigt anses uppdraget levererat enligt plan.

Tjänsteskrivelse 3 (3) 2019-05-0217 Beslutsunderlag Protokoll SBN 59, Beslut om att godkänna information om nämndens uppdrag till förvaltningarna från uppdragsdialogen Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 22 mars 2019 Uppdragsrapport uppföljning av jämställds snörörjning, den 28 februari 2019 Protokoll SBN 54, Slutredovisning av jämställd snörörjning Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse den 17 april 2019 Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna slutredovisning och rapporten av nämndens uppdrag till förvaltningen från uppdragsdialogen avseende uppföljning av jämställd snöröjning. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar åt samhällsbyggandsförvaltningen att vidta åtgärder i enligt med rapportens intention och fortsätta utveckla konceptet jämställd snöröjning. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att samhällsbyggandsförvaltningen ska återrapportera vilka åtgärder som vidtagits och erfarenheter från åtgärderna efter avslutad snöröjningssäsong 2020. Lotta Björkman Utredare Expedieras till Samhällsbyggnadsförvaltningen

Uppföljning av jämställd snöröjning Uppdragsrapport Uppdragsgivare Samhällsbyggnadsnämnden Godkänd Kristin Södergren Ansvarig för dokumentet Lotta Björkman Diarienummer SBN 2018.00211 Reviderad 2019-04-17

Innehåll Uppdragsperiod... 3 Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 2. Syfte och mål... 4 3. Bakgrund... 4 4. Uppdrag... 6 5. Genomförda moment... 6 6. Resultat... 7 7. Slutsatser och förslag till åtgärder... 15 8. Vad händer nu?... 18

3 (18) Uppdragsperiod 2018-11-01 till. Sammanfattning I Karlskoga kommun har vi sedan 2010 arbetat med snöröjning enligt principen att gångvägar, cykelvägar och busshållsplatser ska prioriteras framför bilvägar. Denna prioritering har fått namnet jämställd snöröjning. Samhällsbyggnadsnämnden har, som ansvarig nämnd för snöröjning, intresserat sig för den jämställda snöröjning och gett förvaltningen i uppdrag att undersöka hur den jämställda snöröjning fungerar idag, vad medborgare och medarbetare och entreprenörer vet om jämställd snöröjning och hur den kan utvecklas. För att ta reda på det har bland annat en enkät om jämställd snöröjning skickats ut till medborgare, medarbetare som arbetar med snöröjning och entreprenörer. Enkäten visar att begreppet jämställd snöröjning är relativt välkänt. Däremot kan man se att många medborgare inte anser att kommunen följer sin egen prioritering, åtminstone inte fullt ut. I en fritextfråga samt i analys av tyck om som inkommit kan man se ett mönster i vad kommunen behöver förbättra enligt de svarande. Vidare har utredningen tittat på budget, olycksstatistik, upphandlingsavtal, synpunkter via tyck om, tidningsartiklar, intervjuer med personal som arbetsledde verksamheten under perioden när jämställd snöröjning infördes mm. Analys av olycksstatistik och ekonomi visade sig tyvärr inte vara möjligt pga. av för små datamängder men även av att det finns flera andra faktorer, som t ex. väder som avgör hur mycket snöröjningen kostar, eller hur många olyckor som inträffar. En viktig slutsats är att namnet jämställd snöröjning egentligen döljer ett vidare begrepp. Följer kommunen de prioriteringar vi har satt upp gällande jämställd snöröjningen kommer det gynna alla, barn, äldre, personer med funktionshinder, med flera oavsett om de är tjej eller kille, kvinna eller man. I slutet av rapporten finns en åtgärdslista med förslag på åtgärder som kan förbättra den jämställda snöröjningen i Karlskoga.

4 (18) 1. Inledning Målet med den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kommuner och landsting är genom sina verksamheter centrala aktörer för att målet ska uppnås. Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå jämställdhet genom att integrera jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och alla samhällsnivåer. Eftersom jämställdhet och ojämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas och implementeras måste jämställdhetsperspektiv finnas med i det dagliga arbetet hos politiker, chefer och medarbetare. Ett exempel från vardagen är jämställd snöröjning i Karlskoga kommun. 1.1 Definition av jämställd snöröjning i Karlskoga kommun Karlskoga kommuns jämställda snöröjning innebär att: gångvägar, cykelvägar och busshållsplatser prioriteras framför bilvägar. 2. Syfte och mål Uppdragets syfte är att nämnden får vetskap om hur den jämställda snöröjningen fungerar i praktiken och de ev. ekonomiska konsekvenserna. Det innebär också en kontroll och kvalitetssäkring av snöröjningsverksamheten och kommer peka på om eventuella åtgärder behöver vidtas för att upprätthålla en jämställd snöröjning. Uppdraget kommer aktualisera begreppet och betydelsen av jämställd snöröjning hos både medarbetare, entreprenörer och medborgare. 3. Bakgrund 3.1 Jämställdhetsutbildning blev starten Under 2010 deltog några av de förtroendevalda i samhällsbyggnadsnämnden och några av tjänstemännen på samhällsbyggnadsförvaltningen i försvarets jämställdhetsutbildning - Jämställdhet Genus Ledarskap (JGL). Inom ramen för en av JGLutbildningarna valde en av grupperna att titta på snöröjningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Det framkom i dessa diskussioner att den nuvarande prioriteringen inte nödvändigtvis var den optimala för Karlskogas invånare och att prioriteringen kunde ifrågasättas ännu mera ur ett jämställdshetsperspektiv. Den prioritering som gällt var att ringleder röjdes allra först, vanligen sent på natten, vägar som under denna tid på dygnet endast används av ett fåtal långtradare. Fortsatt röjdes större gator och en viss prioritering har funnits fram till de större arbetsplatserna. Sist av allt röjdes busshållplatser, gångpassager, etc.

5 (18) När snöröjningen belystes utifrån jämställdhetssynpunkt kunde konstateras att det var traditionellt manliga domäner som prioriterades, lastbilar och arbetsplatser med övervägande manliga anställda. Bilar prioriterades före cyklande och de som åker kollektivt, färdsätt som i större utsträckning används av kvinnor. Detta gjordes givetvis inte medvetet utan följde den tradition som gällt sedan årtionden tillbaka, kanske ännu längre. 3.2 Nya prioriteringar Efter en översiktlig kartläggning föreslogs en omläggning i prioriteringen. Generellt ska gång-/cykelvägar och busshållplatser ha högre prioritet eftersom en decimeter snö är svårare att ta sig fram i med cykel än med bil, även snöplogkanter vid busshållplatser måste tas omhand tidigare. Förskolor fick prioritet 1 (ca 06.00), eftersom det är hit föräldrar ska först innan de åker till jobbet. Större arbetsplatser fick prioritet 2 (ca 07.00), hit ska de flesta efter förskolbesöket eller direkt hemifrån. Även arbetsplatser med många kvinnor anställda ska omfattas, t ex lasarettet och olika kommunala inrättningar. Skolor fick prioritet 3 (ca 8.00), men bara gång-/cykelvägsstråken dit, skolgårdarna plogas senare. När detta grundläggande stråknät öppnats fortsätter snöröjningen med gatustråk, osv. Detta reviderade upplägg genomfördes i Karlskoga första gången vintern 2010/2011 och man beräknade att detta inte skulle innebära några högre kostnader och rymmas inom ordinarie budget. 3.3 Nationell och internationell uppmärksamhet I samband med en annan jämställdhetsutbildning kopplat till stadsutveckling med Sveriges kommuner och landsting (SKL) kom Karlskogas nya prioriteringar kopplat till snöröjning på tal. SKL valde att sätta namnet Jämställd snöröjning på Karlskogas snöröjning och gjorde en animerad film som förklarade hur arbetet med omprioriteringarna gått till i Karlskoga. Filmen och nyheten om Karlskogas jämställda snöröjning har fått stort genomslag nationellt, men även internationellt. Särskilt i början på 10-talet ringde många journalister för att förhöra sig om den jämställda snöröjingen och så har det fortsatt än i dag då det ringer en handfull personer om detta varje år. Under 2015 deltog Karlskoga kommuns kommunikationschef i en debatt om jämställd snöröjning. Det var i samband med att Stockholms stad hade infört Feministisk snöröjning och Karlskoga kommun har blivit synonymt med Jämställd snöröjning, även om många kommuner i Sverige idag snöröjer enligt dessa prioriteringar. Karlskoga kommun snöröjning har också omnämnts i böcker, så som Feministfällan av Nina Åkestam som utgavs i början på 2019. 3.4 Omställning för personal och entreprenörer Till att börja med var det svårt att få förståelse hos medarbetarna för omställningen av snöröjningen enligt de nya prioriteringarna. Chefer och arbetsledare fick upprepade gånger tydligöra syftet med omprioriteringarna. Likaså entreprenörerna behövde övertygas och där

6 (18) har man sett under åren som följt att det har haft stor betydsele vilka entreprenörer som kör hur resultatet blir. 4. Uppdrag Åtta år har gått sedan starten av den sk. jämställda snöröjningen. Samhällsbyggnadsnämnden har gett samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att följa upp hur den jämställda snöröjningen fungerar idag. Nämnden vill veta: - om våra medarbetare och medborgare vet varför vi har jämställd snöröjning, och varför det är viktigt. - hur kunniga de anlitade entreprenörerna är. - om det kostar mer att snöröja jämställt än traditionellt. - hur förvaltningen ser att man kan utveckla den jämställda snöröjningen framöver. 5. Genomförda moment Nedan finns de moment som genomförts för att utföra uppdraget om uppföljning av jämställd snöröjning. Tabell 1: Genomförda moment inom uppföljning av jämställd snöröjning Aktivitet Beskrivning Tidpunkt 2018-11-19 Enkätundersökning om jämställd snöröjning Analys av synpunkter inkomna via Tyck Om Uppmärksamhet i media Enkät (frågor, se bilaga 1) till medborgare, medarbetare och entreprenörer Genomgång och analys av synpunkter i Tyck Om åren 2009-2018 - Nyhet på kommunens webbplats - Artikel i Karlskoga tidning - Insändare i Karlskoga tidning inkl. kommunens svar -Debattartikel i Nerikes Allehanda där Karlskoga nämns som en positivt exempel. 2018-12 2018-11-19 2018-11-26 2018-12-01 2018-12-15 Samtal med arbetsledare Intervju med upphovspersoner Undersökning av ekonomiska konsekvenser Undersökning av skadestatistik Framtagande av utvecklingsområden Flertalet samtal med gatuchef för avstämning och klargörande av rutiner. Stig Rengman fd gatuchef, och Bosse Björk samhällsplaneringschef Genomgång av budget för åren 2012-2018 Kontakt med räddningstjänst samt socialstyrelsen gällande skadestatistik Karlskoga kommun Omvärldsbevakning kring vad andra kommuner gör, Löpande under uppdragstiden 2018-12 2018-12 2018-12 2019-01 2018-12 2019-01

7 (18) sammanställning och samtal med arbetsledning. 6. Resultat 6.1 Enkätundersökning om jämställd snöröjning För att få reda på hur mycket medborgarna, medarbetarna som arbetar med snöröjning och entreprenörerna vet om jämställd snöröjning publicerades en enkät på kommunens webbplats samt på facebook där målgrupperna uppmanades att svara på några frågor kring den jämställda snöröjningen. Observera att de skillnader som anges i resultaten inte är statistiskt säkerställda. Inget separat redovisningen sker för de som svarat annan på frågan om kön, detta pga. få respondenter varvid resultatet inte går att analysera. Annans svar finns med i totalen. 6.1.1. Fördelning av svaren på enkäten Totalt kom 265 svar in, varav 245 är från medborgare, 16 från medarbetare på samhällsbyggnadsförvaltningen som arbetar med snöröjning och fyra från entreprenörerna. 265 svar motsvarar närmare 0,9 % avbefolkningen. Fördelningen av svar på enkäten Medarbetare på samhällsbyggnadsförvalt ningen som arbetar med snöröjning Kommunens entreprenör, eller underentreprenör för snöröjning Medborgare Figur 1. Fördelningen av antalet svarande mellan de olika målgrupperna.

8 (18) Gällande svar fördelat mellan kön ser man att det är nästan lika många kvinnor som män som svarat på enkäten. Alternativet annan valdes av 1 % av respondenterna. Svar fördelat mellan kön Kvinna Man Annan Figur 2. Svaren fördelat mellan kön. 6.1.2. Begreppet jämställd snöröjning Här kan man se att ungefär två tredjedelar känner till begreppet och dessutom vet vad det innebär. Några (7 %) har hört begreppet men inte förstått innebörden. Knappt en tredjedel hade inte hört begreppet tidigare. Har du hört begreppet "Jämställd snöröjning" innan du läste om det i denna enkät? Ja, och jag har förstått vad det innebär Ja, men jag har inte förstått vad det innebär Nej Figur 3. Kunskapen om begreppet jämställd snöröjning.

9 (18) I vidare analyser kan man se att de medarbetare som arbetar med snöröjning på samhällsbyggnadsförvaltningen alla känner till begreppet med undantag för en person som inte förstått vad det innebär. Gällande fördelningen mellan kvinnor och män kan man i totalen se att fördelningen mellan svarsalternativen är i det närmaste lika, dvs motsvarande som figur 3. 6.1.3. Tillämpning av jämställd snöröjning Cirka två tredjedelar hade kunskap innan enkäten om att kommunen tillämpar jämställd snöröjning. Här kan man se i vidare analyser att alla medarbetare som arbetar med snöröjning på samhällsbyggnadsförvaltningen vet om att kommunen tillämpar jämställd snöröjning. Däremot är det en av de fyra entreprenörerna som svarat som inte känner till detta. Gällande fördelningen mellan kvinnor och män kan man i totalen se att fördelningen mellan svarsalternativen är tämligen lika, något (ca 10 %) större andel män som kände till detta. Visste du, innan du sett det i denna enkät, att Karlskoga kommun tillämpar jämställd snöröjning? Ja Nej Figur 4. Såhär svarade respondenterna gällande vetskapen om att kommunens tillämpar jämställd snöröjning. 6.1.4. Upplevelsen av kommunens jämställda snöröjning Här ser man att det verkar som att lika många anser att kommunen utför en jämställd snöröjning som de som anser att kommunen inte gör det. Det verkar också vara en viss osäkerhet då nästan 20 % anger att de inte vet. Drygt en tredjedel av respondenterna anser att kommunen utför jämställd snöröjning endast delvis.

10 (18) Upplever du att Karlskoga kommun utför en jämställd snöröjning? Ja Delvis Nej Vet inte Figur 5. Fördelningen av alla respondenters svar på fråga om kommunens upplevs efterleva jämställd snöröjning. Här kan man se i vidare analyser att de medarbetare som arbetar med snöröjning på samhällsbyggnadsförvaltningen till 70 % anser att man utför jämställd snöröjning, knappt 20 % anser att man gör det delvis och resterande vet inte. Ser man till entreprenörerna är det tre som anser att man utför jämställd snöröjningen medan en inte vet. Gällande fördelningen mellan kvinnor och män kan man i totalen se att fördelningen mellan svarsalternativen är så gott som identiska. 6.1.5. Medarbetare och entreprenörers jämställda snöröjning På denna fråga har vi 20 respondenter. Vi ser att det är två tredjedelar som anser att de följer riktlinjerna om jämställd snöröjning. Några vet inte och några gör det delvis. Det finns även en person som anser att hen inte gör det. Anser du som jobbar med snöröjning att du prioriterar enligt riktlinjerna för jämställd snöröjning i din arbetsvardag? Ja Nej Delvis Vet inte Figur 6. Här ser vi svaren från de 20 respondenter som är antingen medarbetare eller entreprenör.

11 (18) 6.1.6. Synpunkter och idéer kopplat till jämställd snöröjning I enkäten finns en fritextfråga som efterfrågar synpunkter eller idéer kopplat till just jämställd snöröjning. 136 respondenter svarade på denna fråga. En sammanställning och uppdelning av svaren har gjorts för att se vilka synpunkter som är vanligast bland de som svarat. Då flera av svaren innehåller flertalet synpunkter är totalsumman för slutpunkterna mer än 136. Kategorisering av fritextsvar 30 25 20 15 10 5 0 Figur 7. Kategorisering inkl antalet svar i fritextfrågan om synpunkter. Fritextsvaren kommer enbart från medborgare. Här ser vi att vissa synpunkter sticker ut genom att det är flera som lämnat synpunkter inom samma kategori. Det verkar som att man som medborgare anser att kommunen behöver bli bättre på att ta bort vallar vid övergångsställen och korsningar. Här är det tillgängligheten för alla man tänker på i många av de synpunkterna. Inom kategorin att snöröjning är dålig i allmänhet finns synpunkter om att det inte är tillräckligt plogat, eller mer ospecificerade klagomål på att snöröjningen inte fungerar bra. I kategorin om prioriteringen om jämställd snörröjning följs eller inte finns en del synpunkter. Om man följer de som svarat nej på frågan om man anser att kommunen utför jämställd snöröjningen ser vi att det är härifrån de allra flesta av dessa kommentarer kommit.

12 (18) Glädjande nog kan vi även se att antalet kommentarer inom kategorin beröm är högt med drygt 20 synpunkter. 6.2 Tyck om Karlskoga Karlskoga kommun har en digital tjänst som heter Tyck om Karlskoga som finns på kommunens webbplats. Här kan man lämna synpunkter, förslag, idéer, klagomål i ett webbformulär som sedan skickas vidare i organisationen för besvarande. Tyck om Karlskoga har funnits sedan 2009. I samband med uppföljning av jämställd snöröjning har Tyck om gällande snöröjning sammanställts och kategoriserats. Under åren 2009-2018 kom totalt 963 tyck om inom kategorierna Gata och Trafik. 122 av dessa berör snöröjningen. Dessa 122 har delats in i kategorier enligt diagrammet nedan. 70 60 50 40 30 20 10 0 Katergoriering av Tyck om gällande snöröjning Okänt Kvinna Man Figur 8. Antalet tyck om i respektive kategori under åren 2009-2018. Även här kan man se att igenplogade infarter är något som medborgare hör av sig om, likaså allmänt eller specifikt dålig snöröjning. Dåligt plogade GC-vägar har också genererat närmare 40 klagomål under åren, en närmare titt på dessa klagomål visar att det till stor del handlar om vallar vid övergångsställen och korsningar. Gällande fördelningen av tyck om mellan kvinnor och män så är männen överrepresenterade när det gäller att lämna in klagomål på snöröjning via

13 (18) tyck om i de flesta kategorier bortsett från dåligt plogad gata, allmänt och specifikt där fördelningen är i det närmaste jämn. 6.3 Olycksstatistik Gällande olycksstatistiken har Bergslagens räddningstjänst varit behjälpliga med statistik. Däremot kan vi se att antalet olyckor som finns registrerade på kommunens vägar är mycket få. Under en femårsperiod har det skett 100 olyckor inom kommunens geografiska område, 90 % av dessa har skett på Trafikverkets vägar, E18 och Degerforsvägen. Detta lämnar glädjande nog en låg siffra, två olyckor på kommunens vägar per år. Räddningstjänstens erfarenhet säger att trafikanter som regel kör mycket försiktigt i synnerhet då det är oplogat, men även då det är snöröjt men snöigt och halt på vägarna. Gällande olycksstatistik från benbrott och liknande vid singelolyckor av fotgängare och cyklister har socialstyrelsen varit behjälplig med statistiska uppgifter. Deras statistiker avrådde från att använda den data som finns för det här ändamålet. Dels pga. för litet urval, men också pga. av att det är icke kvalitetssäkrad data. Det finns en stor variation av antalet rapporterade olyckor mellan åren, så är det för hela riket, vilket troligtvis beror på varierande väderlek mellan åren. Till detta tillkommer den mäskliga faktorn och att många olyckor är sk. ospecificerade, dvs skulle kunna härledas från en halkolycka, men skulle också kunna bero på något annat. På regional nivå finns ingen statistik gällande olyckor beroende av snö och halka. En noggrannare undersökning skulle kunna göras där man köper statistik och analys från socialstyrelsen och tar hänsyn till väderförhållanden mm. Detta medför en kostnad som inte är budgeterad för detta uppdrag, och bedöms heller inte tillföra något för utvecklingen av verksamheten. Detta innebär att inga slutsatser gällande jämställd snöröjning kan dras från någon olycksstatistik. 6.4 Ekonomiska konsekvenser Vid genomgång av utfall gällande kostnader kopplade till snöröjning kan vi se att det är i stort sett omöjligt att dra några slutsatser kring utfallet kopplat till jämställd snöröjning. Dels är det inte alltid möjligt att dela upp kostnader mellan gator och GC-vägar då maskiner kör både och. Dessutom så vet vi att plogning av gator kostar mer, det är fler maskiner som går på gator än på GC-vägar. Vi kan också se att vädret har stor inverkan på hur budgeten faller ut och det är svårt att dra några slutsatser med anledningar av skillnader av utfall mellan åren. Under vintern 2018/2019 jobbar gatuenheten för att samla in data från GPS i snöröjningsfordonen. Förhoppningen är att i framtiden ha en mer exakt kontroll på hur lång tid ett distrikt tar att köra vid olika snönivåer och på så vis även kunna läsa ut utfallet av snöröjning på gator och vägar kontra gång- och cykelvägar.

14 (18) 6.5 Upphandling Kommunen upphandlar snöröjning enligt lagen om offentlig upphandling. I samband med upphandlingen kan kommunen ställa vissa krav på entreprenörerna. Det kan gälla inställelsetid, typ av fordon, utbildningar etc. De funktionskrav som finns i nuvarande upphandling som löper ut våren 2019, som rör jämställd snöröjning är: Snön ska plogas i en jämn sträng utmed körbanan. Vid bussvändslingor ska snön plogas cirka en m utanför slingan. Vägkorsningar plogas ut (radien följs) eller i förekommande fall 90 graders kurva hela ytan. I vägkorsningar får plogsträngar ej läggas upp så att siktförhållanden försämras. Vid återvändsgator med vändplats ska snön från dessa läggas i en jämn sträng utmed kanterna på vändplatsen. Utmed obebyggd fastighetsmark ska all snö plogas mot den sidan. När plogning sker ska försiktighet iakttas för igenplogning framför garageinfarter. Vallen kan läggas upp på gångbanor enligt följande: Vid dubbla gångbanor, på ena sidans gångbana eller, om det är breda gator delas snön mellan gångbana och körbana Gator och vägar utan gångbanor, på båda sidorna. I avtalen för snö och halkbekämpningsentreprenad kan man också läsa att ersättningen per kvm är högre för gång- och cykelbanor (0,46 sek/kvm) jämfört med gator och vägar (0,24 sek/kvm). Gällande inställelsetid i avtalen är inställelsetiden 1 timme efter utkallning, både för snöröjning och halkbekämpning. Någon färdigställandetid finns inte angiven i avtalen. Gällande upphandling av snöröjning och halkbekämpning är det i dagsläget relativt svårt att få in tillräckligt med anbud för arbetet. Det är helt enkelt inte attraktivt trots att ersättningen är god. Detta försvårar såklart möjligheten att ställa långtgående krav på anbudsgivaren. 6.6. Arbetsledning Det är arbetsledaren som kallar ut till snöröjning efter behov. Detta görs genom att snödjupet kontrolleras på fyra på förhand bestämda platser i kommunen. Ett snitt av dessa fyra platsers snödjup räknas fram och beroende på resultat sätts snöröjningen igång i olika nivåer: Nivå 1: 1-4 cm snö. Nu plogas gång- och cykelvägar, utanför förskolor och kommunala fastigheter. Nivå 2: 5-7 cm snö. Nu plogas busshållsplatser, huvudgator och skolor. Nivå 3: över 7 cm snö. Nu plogas bostadsgator och övriga ytor. Arbetsledare avgör vilken nivå som är aktuell och ringer ut varje distrikt och anger nivå. Efter plogning gör arbetsledaren en kontroll av plogningen på strategiska platser och beslutar om sandning är aktuellt. Är så fallet rings varje distrikt ut för sandning. Vanligtvis tar plogningen 6-8 timmar, därefter påbörjas ev. sandning. Ett vanligt snöfall kostar ca700 tkr att snöröja och sanda.

15 (18) Gällande medarbetarnas och då särskilt arbetsledarnas (beredskap och jourpersonal) arbetsmiljö så har man skapat ett forum där man tar hjälp av varandra även utanför sin egen beredskapstid. Detta medför en trygghet särskilt för de mindre rutinerade medarbetarna. För övrigt sker kommunikation fortlöpande mellan arbetsledare och personal när händelser inträffar under arbetspasset. 7. Slutsatser och förslag till åtgärder 7.1 Begreppet jämställd snöröjning Jämställd snöröjning är ett namn som SKL har gett snöröjningen i Karlskoga men som kommunen har hängt på och använt sedan starten 2010. I begreppet döljer sig något mer än att bara frågan om jämställdhet, dvs. att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och rättigheter. För Karlskoga kommun handlar det lika mycket om allas möjligheter och rättigheter när det gäller framkomlighet och tillgänglighet vintertid. Följer kommunen de prioriteringar vi har satt upp gällande snöröjningen kommer det gynna alla, barn, äldre, personer med funktionshinder, med flera oavsett om de är tjej eller kille, kvinna eller man. Detta är också något som flera respondenter i enkäten har påpekat, och det har föreslagits ändrad benämning till t ex. samhällsnyttig snöröjning och optimerad snöröjning. Som följd av uppföljningen av jämställd snöröjningen föreslås i dagsläget inte att kommunen ska ändra begreppet till något annat. Däremot behöver kommunen tydligare kommunisera vad kommunen ser ingår i begreppet. 7.2 Enkätundersökning om jämställd snöröjning och tyck om Svarsfrekvens på enkäten är 0,9 % av befolkningen. I beräkningar kring urvalsstorlek då vi tagit hänsyn till felmarginal och konfidensnivå är det något för litet för att kunna säga att skulle vara representativt för alla medborgare i kommunen, men det ger en ganska god fingervisning om vad medborgarna vet om jämställd snöröjning och vad de har för synpunkter på dito eller snöröjning i allmänhet. Vi kan se att ca två tredjedelar av respondenterna både vet vad jämställd snöröjning är och anser att kommunen tillämpar det. Inget mål sattes upp innan enkäten gick ut för vad som kan anses vara ett bra resultat, men rent subjektivt kan det anses vara ett helt okej resultat. Vad gäller vår egen personal och entreprenörerna borde motsvarande siffra vara 100 %, likaså gällande frågan om dessa målgrupper anser sig följa riktlinjerna om jämställd snöröjning i sin arbetsvardag. Här borde arbetsgivaren undersöka vad det beror på, att siffran inte är närmare 100 %. T ex. se över introduktionen av nyanställda och information till entreprenörer. Likaså skulle en regelbunden uppföljning ute i fält kunna upptäcka avvikelser i ett tidigt skede och något man kan samtala om i arbetslaget. Här krävs en tydlig ledning som visar på att jämställd

16 (18) snöröjning och att följa upprättade rutiner och regler är något som ska prioriteras. 7.2.1. Snövallar och villagator En åsikt som sticker ut i enkäten är frågan gällande snövallar som hamnar på fel ställen och försvårar för fotgängare/cyklister m fl. att ta sig över vägen vid övergångsställen eller korsningar. För att kvalitetsutveckla snöröjningen och öka medvetenheten hos snöröjare skulle kommunen regelbundet genomföra en övning för alla medarbetare som arbetar med snöröjning och entreprenörer (och underentreprenörer) där man likt Uppsala kommun tränar på att ploga och där maskinförarna därefter får prova på att ta sig fram där med t ex. med rullator eller cykel. En annan synpunkt som inkom via enkäten är att villagator ofta ingår som en del av cykelnätet, genom att dessa gator har en senare prioritet än gång- och cykelvägar innebär det att många ändå inte kan ta sig fram. Kommunen fick i slutet på 2018 ett projektbidrag beviljat som gör att kommunen precis startat upp ett cykelprojekt där man bland annat ska ta fram en kommunövergripande cykelplan. Cykelplanen ska vara ett underlag för utvecklingen av Karlskoga kommuns cykelvägar. Det är viktigt att aspekterna kring snöröjning finns med i framtagande av cykelplanen för att optimera möjligheten för gång- och cykeltrafikanter att nytta cykelnätet fullt ut. 7.2.2. Trottoarer och infarter Vi ser också att många vill att kommunen ska ploga trottoarer och även hjälpa till med infarter, åtminstone inte ploga för infarterna med mer snö. I upphandlingen kan vi läsa att man i avtalen har inskrivet att man ska iaktta försiktighet, kanske kan skrivelsen kring detta vara tydligare i upphandlingsunderlaget? Gällande trottoarer och vissa ytor finns lagstiftning om ansvar, vad som är kommunens och vad som är fastighetsägarens ansvar. I regel är det fastighetsägaren som ansvarar för snöröjning på trottoarer utanför sin fastighet medan kommunen sköter gatan. Kommunen har för avsikt att vara tydligare med informationen om anvarsfrågor bland annat kopplat till snöröjning inom kort. Arbete pågår med visualisering kring denna lagstiftning. 7.3 Upphandling Gällande upphandling av snöröjningen ska en ny upphandlingsperiod snart påbörjas och här finns redan planer på att ställa högra krav gällande färdigställande. I samband med detta bör man även se över formuleringarna kring plogvallar vid infarter som redan nämnts men även vara tydligare gällande prioriteringskraven kopplat till jämställd snöröjning och tillgänglighet så att alla tar sig fram. 7.4 Arbetsledning Att vara ansvarig för att kalla ut snöröjningspersonal innebär en hel del betungande ansvar, främst mot den budget som finns avsatt till snöröjningen. För att kvalitetsutveckla arbetsledningen och hela snöröjningsverksamheten skulle en avstämning för alla beslutsfattare och arbetstagare i nära anslutning efter snöfall/halkbekämpning kunna

17 (18) införas. På detta sätt får alla samma information i nära anslutning till händelsen och man får dela med sig av hur man löst olika problem som uppstått vilket ger en lärande organisation. 7.5. Förväntningar Vi kan när vi ser på de synpunkter som inkommit via enkäten och även via Tyck om, se att många gånger kanske förväntningarna från medborgarna är större än vad kommunen kan upprätthålla. Kommunen behöver bli bättre på att informera om vad medborgarna kan förvänta sig. Samtidigt som kommunen behöver se över arbetsätt för att kvalitetsutveckla sin snöröjningsverksamhet, detta för att glappet mellan förväntan och verklighet inte ska bli för stort. Samtidigt finns svårigheten att vädret kan förändras fort, vintern är en komplex årstid, vilket gör det svårt att förutspå vilka åtgärder som behövs var och när. Vägar, gator och gång- och cykelvägar kan inte förväntas vara lika framkomliga direkt efter snöfall eller vid varierande temperaturer som orsakar halka, som vid sommarväderlek. Det åligger även medborgarna ett visst ansvar att iaktta försiktighet och anpassa sig efter rådande väglag. 7.6 Sammanfattning av förslag till åtgärder Nedan följer en lista på åtgärder som skulle kunna sättas in för att minimera riskerna för att kommunen prioriterar fel gällande snöröjningen. Åtgärderna kan förhoppningsvis förbättra Karlskoga kommuns snöröjning och göra att kommunen närmar sig målet med att ha en jämställd snöröjning där alla tar sig fram trots snöfall och halka. Tabell 2. Lista på potentiella åtgärder kopplade till jämställd snöröjning Åtgärder Ansvarig Se över introduktionsprogrammet för Gatuchef medarbetare som arbetar med jämställd snöröjning Regelbunden uppföljning av snöröjning i fält; Gatuchef internrevision Införa årlig övning för maskinförarna Gatuchef Informationsinsats gällande fastighetsägarens vs Gatuchef kommunens ansvar Se över möjligheten till skarpare och tydligare Avd.chef teknik- och skrivningar kring plogvallar, infarter och tid för fastighetsavdelningen färdigställande i upphandling av och gatuchef snöröjningsentreprenad. Införa ett kort avstämningsmöte för alla Gatuchef beslutsfattare och snöröjare i nära anslutning till insats Delta i arbete med kommunövergripande Gatuchef utser cykelplan för att optimera cykelvägsnätet i avseende av snöröjning Införa jämställd sandupptagning Gatuchef

18 (18) 8. Vad händer nu? Resultatet av detta uppdrag kommer att redovisas för samhällsbyggnadsnämnden för godkännande. Därefter kommer denna rapport lämnas till aktuella chefer inom samhällsbyggnadsförvaltningen för eventuella åtgärder med anledning av resultatet.