I sydväst och sydöst finns bördiga slättland. I övrigt täcks Slovakien till stor del av skog.

Slovakien https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/ Mitt i Europa ligger Slovakien omgivet av Tjeckien, Polen, Ukraina, Ungern och Österrike. Slovakien blev självständigt när Tjeckoslovakien delades 1993. Sedan har ekonomin vuxit starkt, landet har blivit medlem i Nato och EU och gått över till euro som valuta. Geografi Slovakien är ett kustlöst land i Centraleuropa med gräns mot Tjeckien i nordväst, Polen i norr, Ukraina i öster, Ungern i söder och Österrike i sydväst. Landskapet domineras av de västligaste utlöparna av bergskedjan Karpaterna. I norr ligger Höga Tatrabergen (Vysoké Tatry) och i de centrala och östra delarna utbreder sig Låga Tatrabergen (Nízke Tatry). Talrika floder, bland andra Váh, Nitra och Hron, rinner från bergen ned mot slätterna. De flesta utmynnar i floden Donau (Dunaj), som i söder delvis utgör gräns mot Ungern. I sydväst och sydöst finns bördiga slättland. I övrigt täcks Slovakien till stor del av skog. Yta 49 036 km2 (2017) Tid https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 1/32

svensk Angränsande land/länder Tjeckien, Polen, Ungern, Ukraina, Österrike Huvudstad med antal invånare Bratislava 422 900 (uppskattning 2016) Övriga större städer Košice 239 200, Prešov 90 000, Žilina 81 000, Nitra 82 800, Banská Bystrica 78 700 (uppskattning 2016) Högsta berg Gerlachovský stít (2 633 m ö h) Viktiga floder Donau, Vah Klimat Slovakien har ett inlandsklimat med kalla, torra vintrar och varma somrar. I landets bergiga delar är det betydligt svalare och mer nederbördsrikt än på slättlandet i söder, där huvudstaden Bratislava ligger. Mest nederbörd faller under sommarmånaderna, mellan juni och augusti. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Bratislava 1 C (januari), 21 C (juli) Medelnederbörd/månad Bratislava 75 mm (september), 30 mm (februari) Befolkning och språk Huvuddelen av Slovakiens invånare bor på slätterna i söder. Den dominerande folkgruppen är slovakerna. Största minoritet är ungrarna som främst lever nära gränsen till Ungern. Det finns också en stor grupp romer. I folkräkningen 2011 angav två procent av invånarna att de var romer, men den verkliga andelen antas ligga mellan sex och nio procent. Folkgruppens låga status i samhället anses vara orsaken till att så många inte registrerar sig som romer. I landet bor även mindre grupper av bland andra tjecker och rutener. Förhållandet mellan slovakerna och landets minoritetsgrupper, främst ungrarna och romerna, har tidvis varit spänt. Stämningarna hårdnade 2006 2010 närslovakiska nationalistpartiet satt i rege ringsställning (se Modern historia). Romerna diskrimineras i samhällslivet. Arbetslösheten är hög inom gruppen, utbildningsnivån låg och brottsligheten utbredd. Såväl polis som rasistiska grupper har vid upprepade tillfällen gjort sig skyldiga till övergrepp mot romer. Genom medlemskapet i EU från 2004 ställs krav på att romernas situation ska förbättras, men i realiteten har inte mycket gjorts (se Sociala förhållanden). Sedan 2009 finns ett politiskt parti som driver minoritetsbefolkningarnas frågor (se Politiskt system). Slovakiska är ett västslaviskt språk som är nära besläktat med tjeckiska och skrivs med latinska bokstäver. Slovakien erkänner nio minoritetsspråk, varav de största är ungerska och romernas språk romani. Rutenerna talar ett språk som är besläktat med ukrainska. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 2/32

Tidigare hade minoriteterna laglig rätt att under vissa förutsättningar använda sitt eget språk i kontakter med myndigheter. Men 2009 antogs en ny språklag som innebär att slovakiska ska användas i officiella sammanhang, med undantag för områden där en minoritet utgör mer än 20 procent av befolkningen. Anställda inom bland annat armén, brandkåren eller polisen måste alltid tala slovakiska i tjänsten. Den som bryter mot lagen ska kunna dömas till böter. Lagen väckte upprörda känslor, bland annat inom den ungerska minoriteten. Även Ungern protesterade mot förändringen. Slovakiska uttalsregler: Á á = långt a, C c = ts, Č č = tj, med tydligt t, Ď ď = dj, med tydligt d, É é = ungefär som ä, Ě ě = je, Í í = långt i, Ň ň = nj, Ó ó = långt å, Ô ô = oå, Ř ř = ungefär som "rge" i bourgeoisie, Š š = sch, Ť ť = tj, med tydligt t, men mjukare än č, Ú ú = långt o, Ý ý = långt i, Ž ž = tonande sch, som i franska je FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare 5 428 704 (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 112,7 (2014) Andel invånare i städerna 53,5 procent (2016) Nativitet/födelsetal 10,3 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 9,6 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 0,1 procent (2014) Fertilitetsgrad 1,3 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 51,4 procent (2014) Förväntad livslängd 77 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 81 år (2015) Förväntad livslängd för män 74 år (2015) Folkgrupper slovaker 80,7 %, minoriteter av ungrare (8,5 %), romer, tjecker, rutener och ukrainare med flera (folkräkning 2011) Språk slovakiska är officiellt språk 1. ungerska och romani är viktiga minoritetsspråk Religion 1 Religionsfrihet garanteras i författningen och slovakerna kan i praktiken fritt utöva sin religion. Knappt två tredjedelar av invånarna sade sig i folkräkningen 2011 tillhöra den romersk-katolska kyrkan. Det finns även protestantiska https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 3/32

samfund och mindre grupper av ortodoxt kristna, judar och muslimer. I folkräkningen sade sig drygt var tionde slovak sakna religion. Ungefär lika många avstod från att ange någon religiös tillhörighet. Utbildning Utbildningsväsendet i Slovakien är väl utvecklat på alla nivåer. De flesta barn går i förskola från tre års ålder och börjar i grundskolan när de fyller sex år. Grundskolan omfattar nio år. Drygt nio av tio elever fortsätter till gymnasiet. På gymnasienivå kan eleverna välja mellan olika yrkesutbildningar och program som förbereder dem för högre studier. Det finns en rad privata skolor, varav en del drivs av katolska kyrkan. Undervisningsspråket är vanligtvis slovakiska, men i vissa områden finns skolor med undervisning på ungerska, romani, tyska, bulgariska eller rutenska. På högstadiet går det i genomsnitt 28 elever i varje klass. Romska barn, som ofta inte behärskar det slovakiska språket vid skolstarten, placeras inte sällan i ett slags särskolor eller i särskilda särskoleklasser, trots att det strider mot lagen. Det gör att de inte får tillräckliga kunskaper för fortsatta studier. Endast några få procent av romerna fullföljer gymnasiet. I Slovakien finns ett trettiotal universitet och högskolor. Äldst är universitetet i Bratislava som grundades 1467. Sedan början av 2000-talet finns ett ungerskspråkigt universitet i staden Komárno. Antalet studenter vid de högre lärosätena har ökat från 90 000 i mitten av 1990-talet till 140 000 år 2010. FAKTA UTBILDNING Antal elever per lärare i grundskolan 15 (2013) Kostnader för utbildning i andel av BNP 4,1 procent (2013) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 10,0 procent (2013) Kultur Den slovakiska folkliga kulturen skiljer sig från övriga västslaviska kulturer. Det beror troligen på att slovakerna under århundraden levde under ungerskt herravälde, avskurna från andra slaviska folk. Ett enhetligt slovakiskt skriftspråk skapades 1843 av teologen Ľudovít Štúr. Efter grundandet av Tjeckoslovakien 1918 gjordes stora insatser för att stärka den slovakiska kulturen. Till de mer kända författarna från denna tid hör Ján Smrek, Milo Urban samt kretsen kring vänstertidskriften DAV. Senare märks författare som Ladislav Mňačko och Dominik Tatarka. Den slovakiska kulturen, som länge stått i skuggan av den tjeckiska, står numera på egna ben. Teater- och musiklivet är väl utvecklat och en egen slovakisk filmproduktion har kommit igång. Den främste filmregissören är Martin Šulík. Massmedier https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 4/32

Press- och yttrandefriheten garanteras i författningen. Under kommunist tiden (1948 1989) var medierna helt kontrollerade av makthavarna, men även senare har deras frihet begränsats. 2006 2010 då landet styrdes av en vänsterregering ledd av Riktning-Socialdemokrati (Smer-SD) ökade de statliga påtryckningarna på medierna. 2008 infördes en lag som tvingade alla medier att låta alla som omnämnts i medierna att ge en replik. Lagen kritiserades hårt av inte bara landets journalistkår, utan även av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Landets domstolar översvämmades av påstådda fall av förtal i medierna. Efter att en högerregering ledd av Slovakiens demokratiska och kristna union (SKDÚ-DS) tillträtt 2010 minskade antalet förtalsmål och krav på repliker i medierna och lagen avskaffades året efter. 2011 avslöjades att den statliga säkerhetstjänsten i flera månader avlyssnat fyra journalister, däribland chefen för TV-kanalen TA3, Michal Gucik. Ordern kom från försvarsminister L'ubomir Galko, som senare avgick. Från officiellt håll sades att journalisterna avlyssnats eftersom de förekom i en brottsutredning, något som aldrig bevisades. De största dagstidningarna har privata, ofta utländska ägare. Klart störst upplaga har kvällstidningen Novýas, som ägs av ett schweiziskt företag. Näst störst är dagstidningen Pravda, som köptes av slovakiska investerare från de brittiska ägarna 2010. Tidningen var tidigare kommunistpartiets organ, men är numera politiskt obunden. De nya ägarna äger också TV-kanalen Joj. En annan betydande tidning är den liberala, tyskägda SME. I slutet av 2010 gick de statliga TV- och radiobolagen samman i ett gemensamt bolag RTVS. Detta för att bli starkare mot de allt fler kommersiella etermedierna. Från 2013 behöver TV-tittarna inte längre betala licensavgifter utan RTVS ska helt finansieras via statsbudgeten. Av de många privata TV-kanalerna sänder tre över hela landet: Markíza, TA3 och TV Joj. Flest tittare har Markíza, som startades av den liberale politikern Pavol Rusko, men numera ägs av amerikanska investerare, följd av Joj och RTVS:s Kanal 1. Många slovaker tittar också på tjeckisk och ungersk TV. Det finns även ett trettiotal privata radiokanaler. Några av dem är organiserade i nätverk som täcker hela landet. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 11,7 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 116,9 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 80 (2014) Äldre historia Under en stor del av landets äldre historia styrdes Slovakien av ungerska makthavare. Sedan det habsburgska riket fallit samman 1918 bildade slovaker och tjecker en gemensam stat: Tjeckoslovakien, som blev en ledande industrination. Sedan Nazityskland annekterat Tjeckien 1939 blev Slovakien formellt en självståndig stat som slogs på tyskarnas sida i andra världskriget. Efter kriget återuppstod Tjeckoslovakien. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 5/32

Slaviska folkgrupper vandrade in i det område som idag utgör Slovakien under 500- eller 600-talet e Kr. De kom några århundraden senare att ingå istormähriska riket, en av de tidigaste slaviska statsbildningarna, med centrum kring Nitra. När ungrarna år 907 besegrade de stormähriska trupperna kom slovakerna under ungersk överhöghet. Denna skulle i olika former vara ända fram till 1918. I samband med osmanernas (turkarnas) erövring av stora delar av sydöstra Europa splittrades det ungerska riket på 1520-talet. Den norra och västra delen av Ungern, dit Slovakien hörde, hamnade under de österrikiska habsburgarnas välde. Sedan osmanerna 1529 hade intagit Budapest kom den ungerska delen av det habsburgska imperiet att ha sitt centrum i slovakiska områden. 1526 1786 fungerade Bratislava som ungersk huvudstad under namnen Pozsony ellerpressburg. De slovakiska städerna dominerades av en tysk- eller ungersktalande borgerlighet, medan den slovakiska kulturen levde kvar på landsbygden. En nationell slovakisk rörelse uppstod först under 1800-talet. I takt med att ett slovakiskt skriftspråk utvecklades började slovakerna kräva politiskt inflytande. När dubbelmonarkin Österrike-Ungern bildades 1867 fick Ungern kontroll över de slovakiska områdena. De ungerska härskarna drev en kampanj för att göra Slovakien mer ungerskt. Skolor med undervisning på slovakiska stängdes och slovakiska politiker förföljdes. Många intellektuella slovaker utvandrade. Under första världskriget anslöt sig många slovaker till tjeckernas kamp för en självständig stat. Efter det habsburgska imperiets samman brott bildadestjeckoslovakien i oktober 1918. Slovakien anslöt sig formellt och 1919 införlivades också Karpato-Rutenien (idag beläget i västra Ukraina). Till landets förste president utsågs tjecken Tomáš Masaryk. Under mellankrigstiden blev Tjeckoslovakien en av Europas ledande industrinationer, men de sociala klyftorna inom landet var stora. Slovakernas inkomst per invånare var mindre än hälften av tjeckernas. Tjeckerna dominerade industri och förvaltning. Med tiden radikaliserades slovakerna.slovakiska nationella folkpartiet, som krävde självstyre, blev det ledande slovakiska partiet med ett program som närmast kan beskrivas som en blandning av nationalism, katolicism och fascism. År 1938 krävde den tyske ledaren Adolf Hitler att vissa områden i västra Tjeckoslovakien där det bodde många etniska tyskar skulle införlivas med Tyskland. Under stark press från Tyskland skrev Frankrike och Storbritannien i september 1938 under den så kallade München överens kommelsen, där de gick med på att Tjeckoslovakien styckades upp och tvingades avstå områden längs gränsen. I mars 1939 besatte Hitler även Böhmen och Mähren, d v s större delen av dagens Tjeckien. Ungern och Polen annekterade snart delar av Slovakien. Slovakiska nationella folkpartiets ledare, den katolske prästen Jozef Tiso, inledde då förhandlingar med Tyskland. Hitler gick med på att en separat slovakisk stat skulle grundas, ledd av Tiso. Slovakien blev därmed för första gången formellt självständigt 1939, men i praktiken var landet en fascistisk lydstat till Tyskland. Slovakien gick in i andra världskriget på Tysklands sida. Tiotusentals slovakiska judar och romer deporterades till tyska koncentrationsläger. Efterhand växte dock motståndet mot Tisos regim. I augusti 1944 utbröt ett uppror som efter två månader slogs ned av tyska trupper. I oktober 1944 trängde sovjetiska trupper in i Slovakien och drev ut tyskarna. Efter krigets slut återupprättades Tjeckoslovakien och landet fick tillbaka de områden som ockuperats av Ungern. Däremot tvingades Tjeckoslovakien avstå Karpato-Rutenien till Sovjetunionen. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 6/32

Modern historia Trots Tjeckoslovakiens återupprättande som stat efter andra världskriget levde den slovakiska nationalismen och drömmen om en egen stat kvar under hela kalla kriget. När Slovakien blev självständigt 1993 kom de nationalistiska strömningarna att prägla politiken och drabba minoritetsbefolkningarna, något som lever kvar än idag. Slovakien är sedan 2004 medlem av EU och ingår i eurosamarbetet. I det första valet efter andra världskriget, 1946, blev kommunistpartiet störst men valframgångar för slovakiska nationalister hindrade kommunisterna från att få egen majoritet i parlamentet. En koalitionsregering bildades, ledd av kommunistpartiet. 1948 tog dock kommunisterna helt över makten i landet genom den så kallade Pragkuppen. Nu förändrades det slovakiska bondesamhället snabbt. Kyrkan angreps, jordbruket kollektiviserades och en industrialisering genomfördes efter stalinistisk modell. Tonvikten lades på tung industri. Kommunisterna slog ned allt som kunde tolkas som slovakisk nationalism. Det dröjde till andra halvan av 1960-talet innan slovakiskt självstyre åter diskuterades. Då hade en djup ekonomisk och politisk kris lett till att stora delar av det tjeckoslovakiska kommunistpartiets ledning avsatts. Det slovakiska kommunistpartiets ledare Alexander Dubček tog över makten i Tjeckoslovakien. I april 1968 presenterades ett handlingsprogram som gav ökad makt åt parlamentet, lika rättigheter för tjecker och slovaker samt yttrande- och pressfrihet. Demokratiseringsprocessen, kallad Pragvåren, avbröts när trupper från Sovjet och övriga Warszawa paktsländer (utom Rumänien) marscherade in i Tjeckoslovakien den 21 augusti 1968. Partiledningen avsattes och slovaken Gustáv Husák tog över som parti ledare i april 1969. Stora utrensningar företogs inom kommunistpartiet. Den enda reform som överlevde var Tjeckoslovakiens omvandling till en federation av två nationella republiker. Slovakien fick en egen regering och ett eget parlament, men i praktiken var dessa institutioner maktlösa under kommunisttiden. I januari 1977 publicerade en grupp oppositionella med den tjecki ske dramatikern Václav Havel i spetsen manifestet Charta 77 där de fördömde brott mot de medborgerliga fri- och rättigheterna i Tjeckoslovakien. Många av undertecknarna fängslades, men gruppen fortsatte sin regimkritiska verksamhet. Efter det att sovjetledaren Michail Gorbatjov inlett sin reformpolitik 1985 ökade trycket på den tjeckoslovakiska ledningen att demokratisera landet. En massdemonstration i Prag i januari 1989 slogs ned med våld, men följdes snart av nya protester. Den 17 november samma år en vecka efter Berlinmurens fall demonstrerade 50 000 männi skor, de flesta studenter, i Prag. När polisen med våld försökte skingra demonstranterna skadades över 500 personer. Sedan ett rykte spridits om att en student skulle ha dödats i demonstrationen samlades allt fler människor runt om i landet till nya protester mot regimen. Sammetsrevolutionen och slovakisk självständighet Oppositionsrörelserna gick nu samman i breda allianser: i Slovakien bildades Allmänheten mot våld (VPN) och i Tjeckien Medborgarforum. Den 10 december 1989 avgick Husák. Hans sista åtgärd var att tillsätta en ny regering, i vilken kommunisterna var i minoritet. Václav Havel, som blivit symbolen för den fredliga sammetsrevolutionen, valdes till president den 29 december 1989 och landet demokratiserades snabbt. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 7/32

I de första demokratiska valen i juni 1990 vann VPN drygt en tredje del av de slovakiska rösterna och dess ledare Vladimír Mečiar valdes till premiärminister i den slovakiska delrepubliken. På federal nivå bildade VPN och Medborgarforum en koalitionsregering tillsammans med de slovakiska kristdemokraterna. Frågan om federationens framtid kom snart att dominera slovakisk politik. Mečiar förespråkade allt tydligare full självständighet för Slovakien. I april 1991 tvingade parlamentets presidium honom att avgå med motiveringen att han skadat de slovakisk-tjeckiska relationerna. Detta ledde till stora demonstrationer i Bratislava till stöd för Mečiar, som lämnade VPN och bildade ett nytt, vänsternationalistiskt parti, Rörelsen för ett demokratiskt Slovakien (HZDS). När parlamentsval hölls i Slovakien i juni 1992 vann HZDS 74 av de 150 mandaten. I Tjeckien segrade det högerinriktade Demokratiska medborgarpartiet, lett av ekonomen Václav Klaus, lika klart. Segrarnas uppfattning om Tjeckoslovakiens framtid gick starkt isär. Klaus förordade en snabb övergång till marknadsekonomi i ett sammanhållet Tjeckoslovakien, medan Mečiar ville ha fortsatta statliga ekonomiska subventioner i en konfederation mellan två i stort sett självständiga stater. När enighet inte kunde nås erbjöds Mečiar mer än han hade önskat sig: Klaus föreslog en delning av landet. Så blev det också, trots att förslaget enligt opinionsundersökningar inte hade stöd hos majoriteten av befolkningen i någon av republikerna. I juli 1992 antog det slovakiska parlamentet med stor majoritet en suveränitetsförklaring. I januari 1993 bildades Republiken Slovakien och Michal Kováč, vice ordförande för HZDS, valdes till president. HZDS-regeringen fortsatte att styra efter självständigheten, men avgick 1994 sedan premiärminister Mečiar förlorat en förtroende om röstning i parlamentet. Han ersattes av Jozef Moravčík, tidigare utrikesminister, som fick leda en övergångsregering med representan ter från både höger- och vänsterpartier. Övergångsregeringens huvuduppgift var att hålla nyval, men under dess halvår vid makten togs flera politiska initiativ. Privatiseringsprogrammet återupplivades och utrikespolitiken inriktades mot väst. Alla partier som suttit med i övergångsregeringen gick tillbaka i parlamentsvalet 1994. Största parti blev åter HZDS. Mečiar bildade en ny regering, denna gång i samarbete med Slovakiska nationalistpartiet (SNS) och Slovakiska arbetares förening (ZRS), ett parti långt ut på vänsterkanten. Regeringen drev en nationalistisk och auktoritär politik. President Kováč tillhörde nu dem som blivit allt mer kritiska mot Mečiar. Slovakien ansökte 1995 om EU-medlemskap, men kom inte med bland de länder som 1997 fick inleda medlemskapsförhandlingar. Enligt EU var landet på god väg att uppfylla de ekonomiska villkoren men det klarade inte de politiska kraven för medlemskap. EU hänvisade till regimens auktoritära drag, dess inblandning i kriminell verksamhet, undertryckandet av oppositionen samt minoriteternas utsatta situation. Det splittrade slovakiska parlamentet misslyckades 1998 med att enas om en ny president. När Kováčs mandatperiod löpte ut i mars samma år överfördes de flesta av presidentens befogenheter därför automatiskt till premiärministern. Inför valet i september 1998 infördes en femprocents spärr till parla mentet som även gällde för enskilda partier inom valförbund. En rad oppositionspartier bildade ett gemensamt parti, Slovakiens demokratiska och kristna koalition (SDKÚ-DS). De tre ungerska partierna gick också samman i Ungerska koalitionspartiet (SMK-MKP) och närmade sig övriga oppositionspartier. Det största oppositionspartiet, det reformerade före detta kommunistpartiet Demokratiska vänsterpartiet (SDL), anslöt sig inte till SDKÚ-DS men lovade att stödja koalitionen i regeringsställning. HZDS blev i valet 1998 största parti med 27 procent av rösterna, men oppositionen enades om att bilda en koalitionsregering med SDKÚ-DS:s ledare Mikuláš Dzurinda som premiärminister. I regeringen ingick såväl partier som bildats av reformerade kommunister som liberala högerpartier. För första gången i det självständiga https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 8/32

Slovakien kom också det ungerska SMK-MKP med i regeringen, som hade fått tillräcklig majoritet för att på egen hand kunna ändra författningen. En av de första åtgärder som Dzurinda-regeringen vidtog var att ändra författningen så att presidenten väljs i direkta val. Regeringens kandidat Rudolf Schuster vann klart i presidentvalet 1999. Koalitionsregeringen genomförde reformer som krävdes för medlem skap i EU och Nato. Den stärkte bl a rättsväsendets självständighet, yttrandefriheten och minoriteternas ställning. Dessutom utökades regionernas och kommunernas inflytande. Många av de privatiseringar av statliga storföretag som genomförts under Mečiar-regimen ogiltigförklarades och genomfördes därefter på ett lagenligt sätt. Inför parlamentsvalet i september 2002 splittrades HZDS när Mečiar vägrade sätta flera partimedlemmar på valbar plats. Ledda av Ivan Gašparovič bildade utbrytarna ett nytt parti Demokratirörelsen (HZD). Vid parlamentsvalet 2002 fick premiärminister Dzurindas koalitionsregering förnyat mandat att regera, trots att HZDS åter fick flest röster (19,5 procent). HZD klarade inte spärren till parlamentet. Medlemskap i EU och Nato Dzurindas regering skördade snabbt två viktiga segrar: både EU och Nato gav 2002 klartecken för medlemskap. I en folkomröstning i maj 2003 röstade 93 procent av väljarna ja till EU. I maj 2004 blev Slovakien medlem av EU, medan Nato-inträdet skedde en månad tidigare. Regeringen vidtog ekonomiska åtgärder för att stärka landets konkurrenskraft och få statsbudgeten i balans. Pensionssystemet, arbetslöshets ersättningen och andra socialförsäkringar gjordes om för att sänka kostnaderna. Åtgärderna var dock impopulära. Arbetslösheten var hög och många löntagare hade fått se sina reallöner sjunka. Regeringens sparpolitik drabbade romerna hårt, i synnerhet halveringen av social bidraget i mars 2004 vilket ledde till upplopp bland romer i östra Slovakien. I presidentvalet 2004 lyckades oväntat HZD:s ledare Ivan Gašparovič nå andra valomgången, där han besegrade Mečiar. Trots de ekonomiska framgångarna ökade motsättningarna inom regeringen under 2005. Ekonomiminister Pavol Rusko ägnade sig som minister fortfarande åt privat näringsverksamhet och avskedades. Hans liberala parti Nya medborgaralliansen (ANO) tvingades lämna regeringskoalitionen. I februari 2006 lämnade ett annat av koalitionspartierna, Kristdemokratiska rörelsen (KDH) sina ministerposter i protest mot att Dzurinda inte ville lagfästa ett fördrag med Vatikanen som skulle ge anställda rätt att säga nej till arbete som strider mot deras religiösa övertygelse. Efter KDH:s avhopp bad Dzurinda parlamentet att flytta det kommande parlamentsvalet från september till juni 2006. Inför valet slog sig vänsterpartiet Riktning (Smer) samman med SDL och två andra socialdemokratiska partier och bildade Riktning-Social demokrati (Smer-SD). I valet blev det största parti och bildade regering tillsammans med HZDS och det högerextrema SNS. Premiär minister blev Smer-SD:s ledare, den populäre politikern och juristen Robert Fico. I EU-parlamentet upprördes socialistgruppen av Smer-SD:s samarbete med SNS och uteslöt partiet från gruppen för en tid. Efter Fico-regeringens tillträde blev rasistiska tongångar allt vanligare, inte minst genom SNS-ledaren Ján Slotas utfall mot ungrare och romer. Våldet mot framför allt den romska minoriteten ökade. Trots att han under valrörelsen lovat radikala förändringar förde Fico en försiktig ekonomisk politik. Detta för att klara villkoren för övergång från den nationella valutan koruna till euron, vilket skedde planenligt i januari 2009. Senare samma år omvaldes Gašparovič som president. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 9/32

I valet till EU-parlamentet i juni 2009 röstade bara 19,6 procent av de slovakiska väljarna. Det var dock en liten ökning jämfört med 2004, då Slovakien hade EU:s dittills lägsta valdeltagande med 17 procent. 2009 röstade parlamentet för att begränsa minoriteternas rätt att använda sitt eget språk i kontakt med myndigheterna (se Befolkning och språk). I grannlandet Ungern växte också de extremnationalistiska strömningarna. I maj 2010 beslöt Ungern att etniska ungrare som bor i andra länder ska kunna bli ungerska medborgare. Den slovakiska regeringen svarade med att anta en ny lag där de invånare som ansöker om medborgar skap i andra länder riskerar att förlora sitt slovakiska medborgarskap. Kortlivad borgerlig regering Inför parlamentsvalet en månad senare var den antiungerska retoriken hård. Det ungerska partiet SMK- MKP förlorade sina platser i parlamentet, men samtidigt röstades ett nytt parti, Bro, in i parlamentet. Bakom Bro stod tidigare SMK-medlemmar som drev frågor kring minoritetsbefolkningarnas rättigheter och ökad förståelse mellan folken. Det anti-ungerska HZDS åkte samtidigt ur parlamentet. På papperet var Smer-SD valets stora segrare med 62 mandat. Trots detta kunde fyra borgerliga partier som fått sammanlagt 79 mandat bilda regering under ledning av Iveta Radičová från SDKÚ-DS. Hon utlovade en ekonomisk politik med sträng budgetdisciplin och en försonande linje gentemot Ungern. Den nya regeringen blev dock inte långvarig vid makten. Greklands budget- och lånekris, som tvingade de 17 länderna inom eurozonen att godkänna en förstärkning av unionens krisfond, fick samarbetet mellan de slovakiska regeringspartierna att kärva. Radičová hade vid sitt tillträde sagt att Slovakien inte skulle bidra till krisfonden, eftersom landet var ett av de fattigaste euroländerna och redan hade gjort stora uppoffringar för att klara inträdes villkoren till eurosamarbetet. Hon bröt dock sitt löfte redan 2010 och lovade i maj 2011 att skjuta till mer pengar. Vid en omröstning i parlamentet i oktober 2011 gick det liberala SaS emot sin premiärminister. Det fanns ett motstånd i folkopinionen mot att Slovakien skulle hjälpa stora och gamla euroländer som misskött ekonomin och brutit mot reglerna. Trots att Radičová hotade avgå om inte hela regeringen röstade ja till att stärka krisfonden, förlorade hon omröstningen. Det slovakiska stödet till krisfonden gick ändå igenom sedan vänsteroppositionen stött Radičová vid en senare omröstning i parla men tet. I utbyte utlyste premiärministern nyval till i mars 2012. I väntan på det utsåg president Ivan Gašparovič den gamla regeringen till en interimsregering. EU:s ledning prisade Slovakiens förmåga att göra en blocköverskridande uppgörelse. Inrikespolitiskt var tonläget ett annat. Väljarstödet för regeringen rasade. När det i december 2011 avslöjades att den tidigare SDKÚ-DS-ledda regeringen (2002 2006) varit inblandad i svåra korruptions affärer rasade stödet än mer. Via läckor till medierna framgick att politiker och företagare, som 2005 2006 avlyssnats av säkerhetstjänsten, tagit emot mutor i samband med privatiseringar av statliga bolag. Avslöjandena kom att kallas för Gorillahärvan (efter namnet på säkerhetstjänstens operation) och ledde till folkliga protester. Väljarna påmindes om de tvivelaktiga förbindelser som fanns mellan politiker och näringsliv på 1990-talet. I februari 2012 samlades hundratals demonstranter i Bratislava där de kastade ägg och bananer mot regeringsbyggnader. Stödet för vänster oppositionen och Robert Fico, ledare för Riktning-Socialdemokrati (Smer-SD), var enormt när vallokalerna öppnades den 10 mars 2012. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 10/32

Som väntat ledde nyvalet till ett maktskifte, då Smer-SD fick drygt 44 procent av rösterna och egen majoritet i parlamentet. De tidigare regeringspartierna straffades hårt av väljarna. Bäst gick det för SDKÚ-DS som erhöll något över 8 procent. Det nybildade konservativa partiet Vanligt folk och oberoende personligheter (OĽaNO), som bestod av avhoppare från SaS fick nästan 9 procent. Slovakiska nationalistpartiet (SNS) klarade inte femprocentsspärren och åkte ur parlamentet. Smer-SD och Robert Fico kunde nu bilda landets första enpartiregering. Premiärminister Fico lovade att stödja EU och den europeiska centralbanken i kampen för att skydda euron. För Slovakiens räkning var hans mål att minska budgetunderskottet till under tre procent av BNP redan 2013. Systemet med så kallad platt skatt, det vill säga att alla löntagare betalar samma skattesats (19 procent), som införts 2004, skulle bytas ut mot ett mer progressivt system där höginkomsttagare skulle betala 25 procent i inkomstskatt medan låg- och medelinkomsttagare fick behålla den lägre skattesatsen. Han lovade också att höja bolagsskatterna. För att bekämpa ungdomsarbets lösheten ville han subventionera jobb för personer under 29 år. I juni 2012 godkände parlamentet EU:s nya permanenta räddningsfond (European Stability Mechanism, ESM) som från 2013 skulle ersätta den tidigare krisfonden EFSF. ESM skulle kunna låna ut upp till 500 miljarder euro till medlemsländer i kris. I mars 2014 valdes mångmiljonären Andrej Kiska till president efter att i den avgörande valomgången ha besegrat premiärminister Fico. En utbredd oro för en total socialdemokratisk dominans på alla politiska nivåer tros ha fått en stor majoritet av väljarna att sluta upp bakom den politiskt oerfarne Kiska, som det senaste decenniet mest gjort sig känd för filantropisk verksamhet. Ett utbrett politikerförakt och en ökande folklig vrede mot korruptionen ledde till att det var ett försvagat Smer- SD som gick till val 2016. Politiskt system Slovakiens författning kombinerar en folkvald president med ett parlamentariskt system, där regeringen är ansvarig inför parlamentet. Landets politik präglades länge av en blockpolitik där ett EU-vänligt högerblock stod mot ett mer nationalistiskt vänsterblock. På senare år har dock det socialdemokratiska Smer-SD, som styrt landet sedan 2012, framstått som mer positivt till EUsamarbetet än en del av högerpartierna. Slovakiens författning antogs i september 1992, innan den Tjeckoslovakiska federationen upplöstes (se Modern historia). Den kombinerar en folkvald president med ett parlamentariskt system, där regeringen är ansvarig inför parlamentet. Formellt delas den verkställande makten mellan regeringen och presidenten. Regeringsbildaren utses av presidenten, men regeringen måste ha parlamentets stöd. Presidenten är statschef och väljs sedan 1999 i direkta val för en femårsperiod och kan väljas om en gång. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet, nationalrådet, vars 150 ledamöter utses på fyra år i allmänna val. För att få plats i parlamentet måste ett parti få minst fem procent av rösterna i valet. Presidenten kan lägga in veto mot lagar som parlamentet stiftat, men parlamentet kan upphäva vetot med enkel majoritet. Slovakien är indelat i åtta regioner (kraje) och cirka 3 000 kommuner. På båda nivåerna finns folkvalda beslutande församlingar. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 11/32

Politiska partier De flesta av landets politiska partier kan placeras inom ett av två block, där de främsta skillnaderna rör inställningen till ekonomisk avreglering, utländskt inflytande kontra nationellt oberoende samt socialpolitik. Ett nationalistiskt center-vänsterblock kan sägas stå mot ett högerblock med en mer europeisk utblick, även om det ledande vänsterpartiet blivit mer EU-vänligt på senare år. Robert Fico, premiärminister 2006 2010 samt från 2012, är landets mest populära politiker. Han leder vänsterpartiet Riktning-Social demokrati (Smer-Sociálna demokracia, Smer-SD), som dominerat landets politik sedan parlamentsvalet 2006. Partiet bildades 1999, under namnet Riktning (Smer), när Fico bröt sig ur det reformerade före detta kommunistpartiet (SDL). Inför valet 2006 slog sig Smer samman med SDL och två andra vänsterpartier och bildade Smer-SD. Partiet fick egen majoritet i parlamentet i nyvalet 2012 men gick tillbaka kraftigt 2916. Folkets parti-rörelsen för ett demokratiskt Slovakien (Ľudová strana-hnutie za demokratické Slovensko, ĽS-HZDS) är ett slovakisk nationalistiskt parti som präglats starkt av sin populistiska och omstridda ledare Vladimír Mečiar, premiärminister när Slovakien lämnade Tjeckoslovakien. Partiet har gradvis förlorat i stöd. 2006 2010 fick det åter plats i regeringen, men ĽS-HZDS åkte ur parlamentet i valet 2010. Det ultranationalistiska Slovakiska nationalistpartiet (Slovenská národná strana, SNS) har suttit i flera regeringar, senast 2006 2010. Partiet leds av den kontroversielle Ján Slota, känd för rasistiska utfall mot ungrare och romer. Partiet föll ur parlamentet vid nyvalet 2012 men kom tillbaka 2016. Högerblocket domineras av Slovakiens demokratiska och kristna union (Slovenská demokratická a kresťanská únia-demokratická strana, SDKÚ-DS), som skapades 1998 när fem högerpartier gick samman ledda av kristdemokraten Mikuláš Dzurinda. Med stöd av bland annat Ungerska koalitionspartiet (Strana maďarskej koalície; på ungerska Magyar Koalíció Pártja, SMK-MKP) ledde SDKÚ-DS koalitionsrege ringar 1998 2006 och 2010 2012. Andra mindre partier inom högerblocket är de konservativa Kristdemo kratiska rörelsen (Krest anskodemokratické hnutie, KDH), och Vanligt folk och oberoende personligheter (Obyčajní Ľudia a nezávislé osobnosti, OĽaNO) och de liberala Frihet och solidaritet (Sloboda a Solidarita, SaS) och Bro (Most-Híd). Bro arbetar för ökat samarbete mellan ungrare och slovaker och har även uppmärksammat andra minoritetsfolks rättigheter, till exempel romernas. 2014 bildades Nätverket (Siet'), som tog sig in i parlamentet två år senare. I valet 2016 fick även det nybildade, högerinriktade och euroskeptiska Vi är en familj Boris Kollár (SME RODINA - Boris Kollár) plats i parlamentet. I valet 2016 kom det högerextrema, närmast nazistiska partiet Kotleba Folkets parti vårt Slovakien (L'SNS) in i parlamentet. Partiet har växt fram ur olika småpartier, bland annat ett som förbjöds av Högsta domstolen, och har sedan början av 2000-talet bytt namn ett antal gånger. Rättsväsen Enligt författningen ska rättsväsendet vara oberoende. Högsta domstolen är sista rättsliga instans. Domare utses sedan 2002 av justitie rådet, som består av 18 jurister och domare. Författningsdomstolen kan upphäva parlaments- och regeringsbeslut om de strider mot författningen. Anklagelser om korruption inom det juridiska systemet är vanliga. Mänskliga rättigheter Det förkommer ofta övergrepp på romer och den romska minoriten är utsatt för våld och diskriminering (se Befolkning och språk). 2009 filmades flera poliser när de begick övergrepp på romska barn i Košice som hade gripits för stöld av en handväska. Sju av de tio polismännen avskedades och åtalades. 2010 https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 12/32

rapporterades det också om kommuner där det byggts barriärer mellan områden där det bor romer och resten av samhället. Europadomstolen för mänskliga rättigheter har fällt Slovakien i två fall där romska kvinnor tvångssteriliserats i samband med att de förlösts med kejsarsnitt. Det finns en särskild kommissionär med medarbetare över hela landet som ska arbeta för att romernas rättigheter respekteras. Det har gjort att problemen uppmärksammats mer, men fortfarande är det långt ifrån alla övergrepp som rapporteras. FAKTA POLITIK Officiellt namn Slovenská republika/ Slovakiska republiken Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Andrej Kiska (2014-) Regeringschef premiärminister Robert Fico (2012-) Viktigaste partier med mandat i senaste val Riktningen-Socialdemokrati/Smer-SD (49), Frihet och solidaritet/sas (21), Vanligt folk och oberoende personligheter/ol'ano (19), Slovakiska nationalistpartiet/sns (15),Folkets parti Vårt Slovakien/L'SNS (14), Vi är en familj/sme Rodina (11), Bro (11), Nätverket/Siet' (10) (2016) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Riktningen-Socialdemokrati/Smer-SD (83), Kristdemokratiska rörelsen/kdh (16), Vanligt folk och oberoende personligheter/olano (16) Bro (13), Slovakiens demokratiska och kristna union/sdkú-ds (11), Frihet och solidaritet/sas (11) (2012) Valdeltagande 59,8 % i parlamentsvalet 2016, 43,4 resp. 50,5 % i presidentvalets två omgångar 2014 Kommande val presidentval 2019, parlamentsval 2020 Aktuell politik Mellan 2012 och 2016 styrdes Slovakien av partiet Riktning Socialdemokrati (Smer-SD) under ledning av premiärminister Robert Fico. Det var den första mandatperioden sedan självständigheten 1993 som landet hade en enpartiregering. I valet 2016 tappade Smer-SD nästan hälften av sina platser och tvingades bilda en ny koalitionsregering. Liksom efter valet 2006 gick Smer-SD i koalition med Slovakiska nationalistpartiet (SNS), ett parti som anses stå så långt till höger att det tidigare samarbetet ledde till att Smer-SD under ett par år var avstängt från den socialdemokratiska partigruppen PES i EU-parlamentet. Med i regeringen kom också Bro (Most-Hid), som främst representerar den ungerska minoriteten, och mitten-högerpartiet Nätverket. 2016 valdes också för första gången det högerextrema, närmast nazistiska partiet Kotleba Folkets parti vårt Slovakien (L'SNS) in i parlamentet. I princip fick hela det slovakiska parlamentet en slagsida åt högerkanten efter en valrörelse som i hög grad präglats av invandringsfientlig och antimuslimsk retorik. Även den socialdemokratiske premiärministern Fico har ett betydligt hårdare tonläge gentemot migranter och muslimer än de flesta av hans partikamrater i andra europeiska länder. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 13/32

L'SNS är dock så extremt att åklagare har begärt att Högsta domstolen ska förbjuda det som ett hot mot demokratin för dess aggressiva uppträdande mot den romska minoriteten och muslimer. De patruller som partiet organiserade för att "hålla ordning" ombord på landets tåg förbjöds av parlamentet i oktober 2016 som en olaglig polisiär uppgift som diskriminerat romer. Den nya regeringen ställde upp som sina främsta mål att skapa balans i budgeten under mandatperioden samt att förbättra sjukvården och skolorna. Erfarenheten av de senaste årens kritik mot korruption på hög nivå i samhället ledde också till ett löfte om att öka allmänhetens insyn i den offentliga förvaltningen. Protesterna mot korruptionen har dock fortsatt och ökat i omfattning. Under våren och sommaren 2017 demonstrerade upp till 10 000 personer i Bratislava och krävde att inrikesministern, som direkt utpekades för korruption, samt rikspolischefen och en specialåklagare alla skulle avgå. Sommaren 2017 uppstod också slitningar inom regeringen. Premiärminister Fico tvingades gå med på att på en del punkter omarbeta avtalet som låg till grund för samarbetet för att inte nationalistiska SNS skulle hoppa av. Trots att Fico och Smer-SD håller en pro-europeisk profil och vill att Slovakien ska tillhöra EU:s pådrivande länder, har den nuvarande fyrpartiregeringen varit starkt emot den uppgörelse som fattades av EUkommissionen 2015 om att fördela 120 000 flyktingar mellan medlemsländerna. Tillsammans med Ungern överklagade Slovakien beslutet till EU-domstolen men förlorade målet. Men Slovakiens motstånd mot att ta emot kvotflyktingar kvarstår. Regeringen har tidigare sagt sig kunna ta emot några tiotal migranter, men bara kristna. President Andrej Kiska vägrade i december 2016 att godkänna en lag som parlamentet antagit om att göra det svårare att registrera religiösa samfund. Lagen, som föreslagits av SNS, var uppenbart riktad mot muslimer, och presidenten slog fast att den stred mot de medborgerliga rättigheterna. Men parlamentet antog lagen en gång till, vilket innebar att presidentens veto föll, och sedan den 1 mars 2017 måste ett religiöst samfund ha minst 50 000 vuxna medlemmar för att kvalificera sig för bland annat statligt stöd. Tidigare var gränsen 20 000 medlemmar, vilket redan det gjorde det omöjligt för de högst 5 000 muslimerna i landet att få officiell status. Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium. FAKTA POLITIK Officiellt namn Slovenská republika/ Slovakiska republiken Statsskick republik, enhetsstat Statschef president Andrej Kiska (2014-) Regeringschef premiärminister Robert Fico (2012-) Viktigaste partier med mandat i senaste val Riktningen-Socialdemokrati/Smer-SD (49), Frihet och solidaritet/sas (21), Vanligt folk och oberoende personligheter/ol'ano (19), Slovakiska nationalistpartiet/sns (15),Folkets parti Vårt Slovakien/L'SNS (14), Vi är en familj/sme Rodina (11), Bro (11), Nätverket/Siet' (10) (2016) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Riktningen-Socialdemokrati/Smer-SD (83), Kristdemokratiska rörelsen/kdh (16), Vanligt folk och oberoende personligheter/olano (16) Bro (13), Slovakiens demokratiska och kristna union/sdkú-ds (11), Frihet och https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 14/32

solidaritet/sas (11) (2012) Valdeltagande 59,8 % i parlamentsvalet 2016, 43,4 resp. 50,5 % i presidentvalets två omgångar 2014 Kommande val presidentval 2019, parlamentsval 2020 Utrikespolitik och försvar Slovakien är numera stabilt inlemmat i den europeiska familjen, men så sent som i slutet av 1990-talet var Slovakien isolerat internationellt på grund av vänsternationalisten Vladimir Mečiars auktoritära styre. Förändringen gick snabbt efter maktskiftet 1998, då den borgerliga regeringen under Mikuláš Dzurinda tog vid. Slovakien vände sig västerut, lät Nato använda slovakiskt luftrum under Kosovokriget 1999 och gick in i Nato och EU 2004. Dzurinda-regeringen orienterade sig även mot USA och valde bland annat att ställa sig bakom invasionen av Irak 2003. Detta kritiserades hårt inför valet 2006 och den nya regering under Robert Fico tog 2007 hem de hundra slovakiska soldaterna som skickats till Irak. Under Mečiarregimen på 1990-talet stärktes banden till Ryssland, men efter regimskiftet 1998 blev förhållandet till Moskva mer korrekt än hjärtligt. Regeringen Dzurinda avbeställde bl a antirobotsystem från Ryssland. I och med maktskiftet 2006 förbättrades relationerna något och regeringen kritiserade Natos planer på ett antirobotförsvar i Tjeckien och Polen. Kontakterna med Ryssland präglas också av att Slovakien är beroende av att köpa olja och naturgas från Ryssland. Efter att Ryssland 2009 i samband med en tvist med Ukraina stoppade gasleveranserna till Slovakien och andra länder i Öst- och Central europa har slovakerna börjat köpa mer energi från andra länder. Relationerna till Tjeckien är goda och tvisterna om fördelningen av Tjeckoslovakiens tillgångar vid landets delning 1993 är lösta. Förhållandet till Ungern är komplicerat, då Slovakien av historiska skäl oroar sig för att Ungern ska se den ungerska befolkningen i Slovakien som ett skäl till att återigen utvidga sitt territorium på bekostnad av Slovakien. Generellt har relationerna varit goda när högerpartier styrt i Slovakien och sämre när vänstern haft makten. Kontakterna var tydligt spända 2006 2010 då det högerextrema SNP ingick i Robert Ficos regering (se Modern historia). När Ficos Smer-SD återkom till makten 2012 uttryckte Ungern oro för att de aggressiva stämningarna från tidigare år skulle komma tillbaka, men så tycks det inte ha blivit. En viktig skillnad är att Smer-SD nu inte är beroende av stöd från mer extrema partier. Relationerna till Österrike har varit spända på grund av de slovakiska kärnkraftsreaktorer som finns invid den slovakisk-österrikiska gränsen. Till viss del förbättrades relationerna när tre reaktorer stängdes i och med att Slovakien gick med i EU. Sedan Slovakien börjat bygga nya reaktorer har spänningarna ökat på nytt (se Naturtillgångar och energi). Värnplikten avskaffades 2005. Slovakien deltar i flera fredsbevarande operationer och hade 2012 närmare 300 soldater i de Nato-ledda Isaf-styrkorna i Afghanistan. FAKTA FÖRSVAR Armén 6 250 antal man (2015) Flottan https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 15/32

0 antal man (2015) Flygvapnet 3 950 antal man (2015) Militärutgifternas andel av BNP 1,1 procent (2015) Militärutgifternas andel av statsbudgeten 3,2 procent (2012) Ekonomisk översikt Tack vare stora utländska investeringar inom industrin har den slovakiska ekonomin vuxit konstant sedan 1993, med undantag för krisåret 2009. Åren 1989 2012 steg bruttonationalprodukten (BNP) med 168 procent. Den ekonomiska tillväxten tog fart redan vid självständigheten 1993, men den stora vändpunkten kom 1998 då Mikuláš Dzurindas högerregering kom till makten. Fram till dess hade landet stora underskott i statsbudgeten och i handels- och bytesbalansen. Dzurinda höjde momsen och införde en tillfällig importskatt. Priserna på el, vatten, teleförbindelser och transporter höjdes, samtidigt som besparingar gjordes i statsbudgeten. Budgetunderskottet sjönk och tillväxten blev högre än väntat. Statsskulden fortsatte dock att vara ett problem och motsvarade 50 procent av BNP år 2000. Även inflationen steg och arbetslösheten låg kvar på en hög nivå. Lönerna var låga med europeiska mått mätt och de flesta slovaker hade fått se sin levnadsstandard sjunka under andra halvan av 1990-talet. Även korruption var ett betydande problem. I början av 2000-talet märktes en tydlig förbättring av ekonomin. De utländska investeringarna tog fart, liksom privatiseringarna. Flera statliga storföretag såldes till utländska bolag, bl a stålverket VSZ som köptes av amerikanska US Steel. Utländskt kapital bidrog också till att stora bilfabriker byggdes. 2004 hade privatiseringarna av storföretagen i stort sett genomförts. En stor del av näringslivet, bl a huvuddelen av banksektorn och de största industrierna, har numera utländska ägare. Efter valet 2002 införde Dzurinda en 19-procentig enhetsskatt på inkomster, varor och tjänster. Syftet var att locka västeuropeiska företag och investerare till landet med hjälp av låga löner och låga skatter. Aktieutdelningar, arv, gåvor och reavinster skattebefriades helt. Det ekonomiska uppsvinget fortsatte när Slovakien 2004 gick med i EU. Landet gynnades också av att ligga nära flera växande marknader och av tillgången på välutbildad arbetskraft. Slovakien hade 2007 den högsta tillväxten i Europa, på nästan 11 procent. Samtidigt sjönk både inflationen och statsskulden. Den goda ekonomiska tillväxten har dock inte kommit alla till del. De regionala skillnaderna är stora. Tillväxten har främst skett i trakterna kring huvudstaden Bratislava, medan delar av östra Slovakien är betydligt fattigare och där är arbetslösheten hög. Stora industriföretag, främst tillverkning av bilar, hemelektronik, stål och aluminium, har stor betydelse för ekonomin. Slovakien är idag världens per invånare största biltillverkare. Från hösten 2008 drabbades Slovakien dock av den globala finans krisen och 2009 föll BNP med nästan 5 procent. Men ett år senare hade ekonomin vänt uppåt och 2011 låg tillväxten på drygt 3 procent. Budgetunderskottet uppgick 2011 till nästan 5 procent av BNP, vilket var i linje med den dåvarande högerregeringens mål, medan inflationen höll sig kring 4 procent. Krisåret 2009 satte dock sina spår, i form av en stigande statsskuld. 2011 motsvarade den drygt 43 procent av BNP. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 16/32

FAKTA EKONOMI BNP per person 16089 US dollar (2015) Total BNP 89 552 miljoner US dollar (2016) BNP-tillväxt 3,3 procent (2016) Jordbrukets andel av BNP 4,0 procent (2016) Industrins andel av BNP 34,8 procent (2016) Servicesektorns andel av BNP 61,4 procent (2016) Statsskuldens andel av BNP 52,9 procent (2015) Valuta euro Bytesbalans 193 016 513,8 miljoner US dollar (2015) Varuhandelns andel av BNP 170,9 procent (2015) Viktigaste exportvaror maskiner och transportutrustning, halvfabrikat, elektronik Största handelspartners Tyskland, Tjeckien, Ryssland, Polen, Frankrike Naturtillgångar och energi Slovakien har mindre tillgångar av flera mineraler, bl a järn, aluminium, koppar, kvicksilver, mangan, bly, zink, salt samt sten- och brunkol. Över hälften av energibehovet täcks av olja och naturgas, som främst importeras från Ryssland. Den viktigaste inhemska energiproduktionen sker i koleldade kraftverk, men Slovakien försöker minska beroendet av det miljöförstörande brunkolet. Vattenkraften är betydande, inte minst sedan Gabčíkovo- Nagymoros-dammen i Donau togs i bruk. 2011 kom 56 procent av elproduktionen från kärnkraft, 15 procent från vattenkraft och 29 procent från värmekraftverk. Ett hårt slag för energiförsörjningen var när Slovakien i och med EU-inträdet 2004 lovade att stänga två av reaktorerna i det gamla kärnkraftverket i Bohunice. Så skedde också 2006 respektive 2008, varför landet förvandlades från en nettoexportör av el till en nettoimportör. Samtidigt inleddes dock byggnationen av två nya reaktorer i det mer moderna kärnkraftverket i Mochove. Reaktorerna väntas stå klara 2013 2014. Tillsammans med ett tjeckiskt energibolag byggs också ett helt nytt kärnkraftverk i Bohunice. Motståndet mot de slovakiska kärnkraftverken är stort i grannlandet Österrike där invånarna oroar sig över säkerheten. FAKTA NATURTILLGÅNGAR OCH ENERGI Utsläpp av koldioxid totalt 30 678,1 tusen ton (2014) Utsläpp av koldioxid per invånare https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/skriv-ut-alla-kapitel/ 17/32