Tjeckien nytt land, gammal historia

Transkript

1 Tjeckien nytt land, gammal historia Första republiken, München och ockupationen 1. Tjeckoslovakien 1918 en helt ny statskonstruktion Staten skapades utomlands Masaryks skickliga lobbyarbete: 1915 upplös Österrike-Ungern, 1916 Tjeckoslovakiska Nationalrådet (Paris) + därpå tjeckisk Nationell kommitté i Prag, maj: Pittsburghöverenskommelsen om en stat för tjecker och slovaker, juni-oktober: Frankrike, Storbritannien, till sist USA erkänner Tjeckoslovakiska nationalrådet som företrädare för Tjecko-Slovakien, 18 oktober självständighetsförklaring (Paris), 28 oktober självständighetsförklaring i Prag Ententen ville skapa stark slavisk stat mellan Tyskland och Österrike. Särskilt Frankrike starkt engagerad. Jfr nya Jugoslavien. Polen däremot gammal återupprättad stat dock även multinationell. Utgångspunkten efter första världskriget var att skapa nationell självbestämmanderätt (Wilsons 20 punkter 1918). Tjeckoslovakien tvärtemot: lika etniskt blandat som Österrike/Ungern: 1921 av 13,6 milj inv är tjeckoslovaker 8,5 milj tyskar 3,3 milj (33 procent i Böhmen), ungrare ¾ miljon, rutener drygt , judar nästan Arv från Österrike till Tjeckien: Hög industrialisering (2/3 av Österrikes industri, ca 40 procent arbetar i industri) God utbildning (i stort sett inga analfabeter) Fungerande förvaltningsapparat (men väl tung och stor) Vana vid politiskt arbete (etablerade partier, opinionsbildning) Starkt civilsamhälle Arv från Ungern till Slovakien: Jordbruk dominerar (60 procent) Folkskolor med mest ungersk undervisning, inga gymnasier Ungersk adel styr från storgods Svagt civilsamhälle 1

2 2. Tjeckoslovakismen Författningen 1920: ett tjeckoslovakiskt folk + minoritetsskydd enl språklag 1920 (rätt till eget språk i områden med över 20 procent minoriteter) Jfr Pittsburghöverenskommelsen 1916: union av tjecker och slovaker, eget parlament, egna domstolar, egen förvaltning Jfr Edvard Beneš i fredsförhandlingarna: ett slags Schweiz Skäl för centralismen: - Rädslan för Tyskland kräver en enhetlig stat - Hindra sudettyska krav på autonomi - Slovakerna klarar inte självstyre: ingen utbildad elit, ingen förvaltning; risk för att ungrare eller eller magyariserade slovaker annars skulle ta över - Tjeckisk nationalism: historiska rötter, återkoppling till den tjeckiska staten före 1620; tyskarna som immigranter och kolonisatörer (Masaryk dec 1918) Skapade i själva verket växande kritik från slovaker och tyskar Två inbyggda problem: 1. Klyftan tjecker slovaker års separation - Helt olika samhällen: stad-land, industri-jordbruk, utbildningsklyfta, protestantism och ateism - katolicism - Löften om federation (Pittsburgh) inte infriade - Nationens symboler bara tjeckiska, protestantiska: Jan Hus, Vita Bergen, Palacký och historien OBS dock slovakiska nationalister (Hlinka) i minoritet 2. Tyskarna - Vana att vara majoritetsfolk, nu i minoritet (23 proc, 3,3 milj) - Språklag 1920 rätt till eget språk i områden över 20 proc (dvs egna skolor, universitet, kulturinstitutioner) - MEN: tjeckisk dominans i förvaltning, språkprov i tjeckiska - Demokratiska tyska partier helt dominerande på 1920-talet, små nationalsocialistiska partier; - MEN: Störst arbetslöshet i tyska områden, Sudettyska partiet 15 procent i val För sena eftergifter 1938: tysk andel i förvaltning, självstyre 2

3 3. Politiken, ekonomin, socialsystemet Tjeckoslovakien var en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem; den enda i Central- och Östeuropa som bestod under hela mellankrigstiden; social välfärd; åtskillnad stat - kyrka Särdrag: - Stark presidentmakt Masaryk framtvang detta i författningen 1920, mot socialdemokratiskt motstånd; inte bara rätt att utnämna regering, även rätt att lämna förslag direkt till parlamentet och att återförvisa fattade beslut dit - Stor partisplittring, täta regeringsbildningar minst 14 partier i parlamentet, 17 regeringar fram till 1938; uppdelning efter ideologiska och etniska skiljelinjer - Stabilitet uppnås ändå genom informell samverkan mellan de fem största partierna (dock ej kommunisterna), den sk Pětkan; Efterhand utökad med tyska partier (efter 1926); Regeringsbärande parti större del av mellankrigstiden: agrarpartiet, kring 15 procent breda koalitioner; borgerlig koalition, åter bred koalition med tjeckiska och tyska socialdemokrater - Gruppen Hrad (Borgen) kring president Masaryk utövade dessutom informellt, utomparlamentariskt inflytande (några få politiker, intellektuella, finansmän något till vänster) - Kritiska till statens existens: Kommunistpartiet KSČ (1921 åtminstone 1935; som högst ca 15 procent av rösterna totalt) och Slovakiska folkpartiet (kring 30 procent av rösterna i Slovakien 1935); Sudettyska partiet (från 1933, i val 1935 över 15 procent, 2/3 av alla tyska röster) - Livligt civilt samhälle (fackföreningar, intressegrupperingar, Legionärernas veteranorganisation, gymnastikrörelsen Sokol ( medlemmar 1920) mm Social välfärd genomfördes en rad viktiga reformer: - åtta timmars arbetsdag - sjukförsäkring - arbetslöshetsförsäkring - jordreform: uppdelning av gårdar på mer än 150 ha; berörde 28 procent av all mark; gynnade i praktiken mest tjeckiska, medelstora jordbruk (och agrarpartiet) - ej nationaliseringar av industrier (planer från socialdemokraterna genomfördes inte) 3

4 Ekonomisk utveckling: - Mycket svåra år efter självständigheten devalvering, stabil valuta men till pris av arbetslöshet (22 procent 1922); - förlust av traditionella marknader + allmän europeisk depression; först 1925 nådde industriproduktionen nivån före första världskriget! - goda år världsdepressionen slår hårt (Obs mycket långvarig i Tjeckoslovakien): 1929: mindre än arbetslösa, 1933 ca en miljon, 1937 ca ½ miljon - industrikrisen slog särskilt hårt i tyska områdena (mest industrialiserade) samt i Slovakien-Rutenien (jordbruk) Sammanfattning: Tjeckoslovakien ett av främsta industri- och välfärdsländerna i mellankrigstidens Europa. Masaryk början av 1930-talet: vi behöver 30 år till av fred och framsteg för att vara trygga 4

5 Vägen mot München vägen till undergången Bakgrund: Hitler tar makten i Tyskland 1933, upprustar, inkorporerar Rhenlandet 1936, Österrikes Anschluss mars 1938, Tal om beskydd av tyskar i andra länder. Tjeckoslovakiens utrikespolitik sedan självständigheten byggt på allianser, kollektiv säkerhet genom Nationernas förbund 1920/22 Lilla ententen ömsesidiga försvarsallianser mellan Tjeckoslovakien-Rumänien-Jugoslavien, riktade mot hot om revanschism från Ungern 1922 handelsavtal med Sovjet 1924/25 fördrag med Frankrike om stöd vid tysk aggression 1935 ömsesidigt biståndsavtal med Sovjet (Sovjet med i NF 1934), i kraft endast efter beslut av NF och om Frankrike lämnar stöd (Frankrike slöt parallella alliansavtal med Rumänien och Jugoslavien på 1920-talet, biståndsavtal med Sovjet 1935; med Polen hade Frankrike sedan 1921 ett starkare militärt biståndsavtal) 1930-talet: Frankrike har förlorat inflytande, Storbritannien klargjort för Tyskland att man godtar fredliga förändringar, appeasement Mars 1938 Anschluss Maj: partiell tjeckoslovakisk mobilisering; Věrní zůstaneme, en miljon underskrifter på upprop för självständighet September: Beneš fjärde plan: visst självstyre för sudettyskar Chamberlains tre möten med Hitler 15 september Berchtesgarden: Tyskland kräver hela Sudetlandet, 19.9 Storbritannien o Frankrike godtar kravet och ger internationella garantier till Tjeckoslovakiens nya gränser, 21.9 Tjeckoslovakien tvingas godta kravet efter att Storbritannien o Frankrike meddelat att de inte avser stödja Tjeckoslovakien; i Prag kräver ett nej 22 september Godesberg: Hitler kräver omedelbar utrymning + att godta polska och ungerska krav på landavträdelser Storbritannien o Frankrike hårdnar: motsätter sig ej tjeckoslovakisk mobilisering; Omedelbar mobilisering: 1,5 milj man under vapen september München: Tyskland + Italien, Storbritannien + Frankrike. Tjeckoslovakien får inte delta! 5

6 29.9 på kvällen: Storbritannien o Frankrike godtar tyska villkor utrym Sudetlandet 1-10 okt. Garantier för nya gränserna utlovas, även från Tyskland på natten: Tjeckoslovakiska ledningen får veta villkoren, på em tvingas man godta. Måste även avstå område till Polen 1.10, södra Slovakien till Ungern 2.10 Beneš: rationell kalkyl, ensam kamp hopplös, stort lidande för folket; övertygad om att världskrig ändå kommer, Tjeckoslovakien kan återuppstå. Går i exil till London Tjeckoslovakien förlorar 1/3 av sitt territorium, 5 milj invånare; stor del av industrin förlorad, stor arbetslöshet Anpassningsregering under Rudolf Beran (högeragrar), ingrepp mot kommunister och antifascister, Emil Hácha president; Slovakiskt självstyre under Jozef Tiso mars 1939: Hitler tvingar Tiso utropa Slovakien som stat (under tyskt beskydd) 15 mars 1939: Tyskland ockuperar Böhmen o Mähren: protektorat Protektoratet Böhmen Mähren Formellt egen tjeckisk förvaltning Tysk riksprotektor och hans ställförträdare (från sept 1941 Reinhard Heydrich, Tysklands säkerhetschef, mördad juni 1942; därpå mäktigast sudettysken Karl Hermann Frank); dessa bestämde ytterst och alltmer Förtryck av allt kulturellt och intellektuellt liv, universiteten stängs november Omsorg om bättre villkor för arbetarna (lön, mat), värdefullt industriarbete för Tyskland, från 1943 även tvångsarbete i Tyskland. Tjeckien ganska oskatt under kriget (jfr förtrycket och förstörelsen i Polen) Ingen bred motståndsrörelse Slovakien Katolsk-fascistisk, korporativ enpartistat, alltmer beroende av Tyskland; dock visst folkstöd pga önskan om slovakisk 6

7 självständighet. Förföljelse av vänstergrupper och antifascister. De värsta fascisterna hölls dock i stort sett utanför makten. 1941, juni slovakiska soldater i strid mot Sovjet men massdeserteringar Judar deporterades mars-oktober 1942, stoppades av Vatikanen (återupptogs efter tyska ockupationen hösten 1944) 1944 sept-okt Slovakiska nationella upproret (SNP), lett av Slovakiska Nationalrådet, med kommunister och borgerliga, upproret slås ner när sovjetiska trupper fastnar i Duklapasset. Tyskland ockuperar, hårdare förtryck. Exilen Exilregering under Beneš i London 1940/ gränserna före München garanteras av de allierade 1943 fördrivning av sudettyskar efter kriget godkänns 1943 dec: Beneš i Moskva, undertecknar vänskapsfördrag med Sovjet 1945 mars Beneš i Moskva: Nationella front- regering bildas, kollaborerande högerpartier förbjuds 1945 april Košice (östra Slovakien) regeringsprogram offentliggörs: visst självstyre för Slovakien, jordreform, statsstyrd ekonomisk återuppbyggnad maj: Prag befrias av sovjetiska styrkor sista striden i andra världskriget (Tyskland kapitulerade 8 maj); föregicks av uppror i Prag 5-8 maj, lett av Tjeckiska nationalrådet Krigets facit (något osäkra siffror) tjecker o slovaker dog Judar: totalt dödades ca , varav tjeckiska och slovakiska-rutenska (därav troligen ca slovakiska) 7