Mottagare Larsmo kommun Dokument Uppdatering av byggnadsinventering Datum 27.1.2014 REVIDERING OCH UTVIDGNING AV DELGENE- RALPLANEN FÖR KACKUR-SÄMSKAR UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING
UPPDATERING AV BYGGNADSINVENTERING Datum 27.1.2014 Författare Jenny Jungar Granskning 29.1.2015, 13.4.2016 Granskare Jonas Lindholm Ramboll Pitkänsillankatu 1 67100 KOKKOLA P +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi
INNEHÅLL 1. INLEDNING 1 2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 2 3. DEFINITION AV UTREDNINGSOMRÅDET 2 4. UTREDNINGSOMRÅDETS HISTORIA 4 5. KULTURLANDSKAP 5 5.1 Landskapsstruktur 5 5.2 Landskapsbild 7 5.3 Landskapets särdrag 7 5.4 Rekommendationer 8 6. DEN BEBYGGDA MILJÖN 8 6.1 Allmänt 8 6.2 Kulturhistoriska värden 8 6.3 Byamässigt värdefulla helheter 8 6.4 Värdefulla huvudbyggnader 9 7. SAMMANDRAG OCH SLUTSATSER 56 8. KÄLLOR 58 Fotografier: Ramboll. Denna inventering har gjort som en delutredning i anslutning till delgeneralplaneringen av Kackur-Sämskar by i Larsmo kommun. Rapporten har uppgjorts av Arkitekt SAFA Jenny Jungar samt Lantmäteriingenjör YH Jonas Lindholm från Ramboll Finland Oy:s Österbottniska enhet.
1. INLEDNING Områdets kulturhistoriska värde har studerats i samband med byggnadsinventeringen år 2001. Målsättningen med denna utredning är att uppdatera den tidigare byggnadsinventeringen. Kulturmiljön i byn Kackur utgör en del av ett vidare område på Larsmo kommuns kustområde som är markerat i Österbottens landskapsplan med markeringen "Område som är värdefullt för landskapet eller regionen med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården. Kackur är exempel på en havsnära gårdsby i skärgården, där bebyggelsen främst består av året runt boende. Bild 1. Utdrag ur Regionplanen. Målsättningen med byggnadsinventeringen som gjorts för revideringen av delgeneralplanen, är att studera planområdet ur kulturmiljöns synvinkel. I kulturmiljön ingår den byggda miljön samt för området typiska landskapsområden. I utredningen gås igenom helheter som är värdefulla för bybilden samt enstaka kulturhistoriskt värdefulla byggnader, vars skick i nuläget har jämförts med resultaten från inventeringen år 2001. I inventeringen finns bilder på byggnaderna från år 2001 och 2014, viktig grundinformation från år 2001 och 2014 samt en uppskattning av hur värden bevarats. Målsättningen med utredningen är att styra delgeneralplansprocessen i enlighet med de riksomfattande målen för områdesanvändning (VAT), så att planeringen av markanvändningen främjar bevarandet av den nationella kulturmiljön och byggnadsarvets regionalt varierande karaktär. Målet är dessutom att anpassa kompletteringsbyggande och andra förändringar till kulturmiljöns särdrag och karaktär, eftersom bevarande och förändringarnas omfattning samt dess innehåll bestäms genom planläggning.
Bild 2. Byns centrum fotograferat från Kackurvägen, mot nordväst och hamnområdet. 2. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Utgångspunkten i uppdateringen av byggnadsinventeringen har varit terrängbesök under hösten 2013 och i november 2014. Vid dessa tillfällen fotograferades områdets natur och landskap samt alla byggnader. Kartor från området, den tidigare byggnadsinventeringen från 2001 och planeringsmaterial samt markanvändningsplaner har använts som utgångsmaterial i utredningen. 3. DEFINITION AV UTREDNINGSOMRÅDET Generalplanområdet är beläget i Larsmo kommun, i Kackur-Sämskar området. Utredningsområdet är redovisat i bild 3 och i en noggrannare avgränsning i bild 4.
Bild 3. Utredningsområdet. Lantmäteriverket. Bild 4. En noggrannare avgränsning av utredningsområdet. Bakgrundskarta Lantmäteriverket.
4. UTREDNINGSOMRÅDETS HISTORIA I en sockenkarta från år 1840 syns tre hus som utgjort stommen i det ursprungliga byggnadsbeståndet. Husen är belägna nära strandområdet; två i Kackur och ett i Sämskar. Huset i Sämskar har haft odlingsmark på östra sidan och husen i Kackur på södra sidan. Fiskeri har alltid varit en betydande näringsgren för hela Larsmo och Kackur-Sämskarområdet. År 1906 grundades Larsmo Såg- och Kvarnaktiebolag vid Kackurviken. Företaget gick i konkurs år 1913 efter 7 års verksamhet. Under 1920-talet ändrades affärsverksamhetsområdet till trävaror och företagets namn ändrades till Kackur & Kjellman, antalet anställda var cirka 30 personer. Sågen brann år 1926 och verksamheten avslutades år 1932 efter den ena ägarens, Viktor Kackurs död. 1 Sågverksamheten var betydande för hela Larsmo. 2 I gårdsbyn finns kvar den gamla, förfallna Kackursågens kontorsbyggnad. 3 Under 1920-talet var Kackur ett av Larsmos 7 skoldistrikt, s.k. småskoldistrikt, där undervisning gavs i lägre folkskolor (småskolor) under de två första klasserna. Skolbyggnaden finns ännu på östra sidan av Kackurviken (Sandörsvägen 34). Åtminstone Elin Kackur fungerade som lärare i skolan. 4 I Kackur finns en livskraftig baptistförsamling vars utrymmen är belägna mitt i byn på östra sidan av Kackurvägen. Byggnaden byggdes på sommaren 1892. År 1893 fick baptisterna i Larsmo tillstånd att bilda en församling. Under 1970-talet har jordbruk växt fram som en stark näringsgren, vilket syns i form av utbredda åkerområden kring byn. Numera är åkerområdena betydligt mindre, vilket talar om ett förändrat näringsliv. Bild 5. Sockenkarta över området från år 1840. På kartan har områdets tre hus som utgjort stommen i det ursprungliga byggnadsbeståndet namngivits, två hus i Kackur och ett i Sämskar. (http://www.vanhakartta.fi/historialliset-kartat/pitaejaenkartat, 15.12.2014). 1 Appel ym. 1992, s. 72. 2 Larsmo Hembygdsförening r.f. 2006, s. 301. 3 Österbottens förbund. 4 Appel ym. 1992, s. 120-122.
Bild 6. Grundkarta från området år 1972. (http://vanhatpainetutkartat.maanmittauslaitos.fi, 15.12.2014.) 5. KULTURLANDSKAP 5.1 Landskapsstruktur Kackur-Sämskar området avgränsas från alla håll av backområden; i nordväst Bergen, i sydost Källängsskogen och i sydväst Kärrskogen. Backområdena är frodiga och skogsbevuxna. Områdets topografi är överlag något varierande. Hela byn är glest trädbevuxen, speciellt området kring båthamnen är öppen. Öppna berghällor finns i byns nordöstra del längs Sandörsvägen. Båthamnens stränder är öppna grusfält och längst in i båthamnsviken finns en sandstrand.
Bild 7. Flygfoto från utredningsområdet där landskapsstrukturen syns. Lantmäteriverket. Bild 8. Åkermark fotograferat från södra sidan av byn. Bild 9. Vy över båtstranden och byns centrum fotograferat mot sydost från Kackurvägen.
Bild 10. Kackur-Sämskar områdets landskapsstruktur. Trädbeståndet är illustrerat med grön färg, åkermark med gult, bebyggd miljö och vägar med grått samt havet med blått. I bilden redovisas även en höjdmodell och terrängskuggning utgående från Lantmäteriverkets lägesdatamaterial. 5.2 Landskapsbild Kort före ankomst till byn längs den belagda Kackurvägen öppnas ett utbrett åkerområde öster om Kackurvägen. Bystrukturen framstår som klar och tät. Som riktpunkt fungerar korsningsområdet mellan Kackurvägen och Sämskarvägen. Via Sämskarvägen och längs Sandörsvägen i färdriktning mot stranden breder en gammal byggnadsstruktur ut sig både längs de krokiga och grusbelagda vägarna som runt det öppna hamnområdet. En alternativ rutt ner till stranden är längs Kackurvägen, som kantas av ett bandliknande byggnadsbestånd från olika tidsperioder. Vyn över båthamnsområdet öppnar sig först vid stranden. I hamnbassängen finns flera tiotal båtplatser och bryggor Båthamnområdet är överlag väldigt glest bevuxet med träd. Det finns goda förbindelser till stranden från alla håll längs de grusbelagda vägarna. 5.3 Landskapets särdrag Landskapets särdrag är centrerade till den öppna miljön kring båthamnsområdet som från tre håll kantas av byggnadsbestånd.
5.4 Rekommendationer Åkerområdet söder om byn, på östra sidan av Kackurvägen, vore bra att markera som värdefull med (MA-markering) i planen, på grund av dess historiska och landskapliga värde. Åkerområdet är en del av det ursprungliga åkerområdet som syns i sockenkartan från år 1840. Även båthamnsområdet är landskapsmässigt värdefullt, såsom byggnadsbeståndet som omger området. 6. DEN BEBYGGDA MILJÖN 6.1 Allmänt Byggnadsbeståndet är tidsmässigt kraftigt skiktat och är placerat vid Kackurviken, vid området mellan Kackurvägen, Sandörvägen och Sämskarvägen samt bandliknande längs vägarna. Kackur-Sämskarområdet har bevarats väl som helhet och är enhetlig trots förhållandevis kraftigt kompletterings- och nybyggande; Nybyggade är trots allt en förutsättning för att byarna skall bevaras och vara livskraftiga. Byggnader från olika tidsperioder har smält samman med den gamla bebyggelsen i byn och förtätat den på ett bra sätt. I byns byggnadsbestånd kan återuppbyggnadsperioden under 1940-1960-talen urskiljas såsom enskilda exempel från senare årtionden. Fram till de senaste åren har en relativt kraftig nybyggnation skett. Största delen av byggnaderna är bebodda året om, fastän det finns några nyare fritidshus på västra sidan om båthamnen, längre bort från byns centrum. 6.2 Kulturhistoriska värden Alla enskilda byggnader har värderats i inventeringen år 2001 som byggnadshistoriskt-, historiskt- eller landskapsmässigt värdefull (framgår väl i landskapet). Värdena har inte ändrats. Två huvudbyggnader byggda på 1910-talet som finns på västra sidan av Kackurviken företräder självständigt sin arkitektoniska stil och är därför även värdefulla för sin arkitektur. Det finns flera historiska värden på utredningsområdet; sågverksamheten som funnits på utredningsområdet är industri-, affärs- och trafikhistoriskt värdefull, även byggnader som är förknippade med sågindustrin är historiskt värdefulla. Bildningshistoriskt värdefull är småskolan som fungerat på området. Baptistförsamlingens byggnadsbestånd är historiskt värdefull, församlingen som påbörjade sin verksamhet på 1800-talet är idéhistoriskt värdefull. 6.3 Byamässigt värdefulla helheter I enlighet med landskapsplanen är ett större område, där Kackur-Sämskar området ingår, byamässigt värdefullt. En betydande andel av det gamla byggnadsbeståndet är bevarat och bildar fortfarande en tydlig enhetlig helhet. Helheten som bildas av båthamnområdet och dess omgivande byggnadsbestånd är byamässigt värdefull. Husen vid Kackurvikens västra strand (två huvudbyggnader från 1910-talet) som tillhört ledningen/ägarna av sågen utgör en liten men värdefull helhet. Andra mindre helheter, som tidsmässigt är enhetliga, kan inte specificeras på området.
6.4 Värdefulla huvudbyggnader 1. Sämskarvägen 28 (Villa Högberg; Ohls 13:91) Byggår: 1880-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
2. Sandörsvägen 23 (Sjögärdan) Byggår: 1907 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): nöjaktig Bevaringsmöjligheter (2014):goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
3. Kackurvägen 252 (Kackur 12:17) Byggår: 1939 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014):goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
4. Svedjevägen 178 (Törnvall) Byggår: 1910-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
5. Svedjevägen 184 (Andersson 12:27) Byggår: slutet av 1800-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
6. Kackurvägen 244 Byggtid: 1920-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
7. Kackurvägen 259 (12:73) Byggår: Början av 1900-talet Byggnadens skick (2001): sydvästra delen riven Bevaringsmöjligheter (2001): dåliga Byggnadens skick (2014): dålig Bevaringsmöjligheter (2014):dåliga Värdegrunden kvarstår?: Nej (Byggnaden utifrån granskat åtminstone delvis i rivningsskick) Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
8. Sandörsvägen 12 Byggår: Början av 1900-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): dålig Bevaringsmöjligheter (2014):dåliga Värdegrunden kvarstår?: Ja (Historiska- och miljövärden) / Nej (byggnaden har länge varit tom, utifrån granskat är byggnaden i dåligt skick) Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
9. Sämskarsvägen 11 Byggår: 1896 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
10. Kackurvägen 226 Byggår: 1840-50 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): nöjaktig Bevaringsmöjligheter (2014):goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
11. Kackurvägen (Kackur 12:88) Byggår: Slutet av 1800-talet Byggnadens skick (2001): dålig Bevaringsmöjligheter (2001): dåliga Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja (historiska- och miljövärden) / Nej (byggnadstraditionella värden, ombyggnadsarbeten, bl.a. ändringar i öppningar.) Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
12. Kackurvägen (12:59) Byggår: 1944 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
13. Kackurvägen 292 Byggår: 1800 1900 tals skiftet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
14. Kackurvägen Byggår: 1910 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): dålig Bevaringsmöjligheter (2014): dåliga Värdegrunden kvarstår?: Ja (historiska- och miljövärden) / Nej (byggnaden har länge varit tom, utifrån granskat är byggnaden i dåligt skick) Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
15. Sandörsvägen 34 (gamla småskolan) Byggår: 1800-1900 tals skiftet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
16. Sämskarvägen (Vöråboas) Byggår: 1895 Byggnadens skick (2001): relativt god Bevaringsmöjligheter (2001): relativt goda Byggnadens skick (2014): dålig Bevaringsmöjligheter (2014): dåliga Värdegrunden kvarstår?: Ja (historiska- och miljövärden) / Nej (byggnaden har länge varit tom, utifrån granskat är huset i dåligt skick) Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
17. Kackurvägen 215 Byggår: 1880-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
18. Kackurvägen Byggår: 1890-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Delvis (farstukvist tillbyggd) Fotografi (2001).
Fotografi (2014, fotograferat från den andra långa fasadsidan).
19. Sandörsvägen 16 Byggår: 1865 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja (farstukvist tillbyggd) Fotografi (2001).
Fotografi (2014, fotograferat från den andra långa fasadsidan).
20. Kackurvägen Byggår: 1800-1900 tals skiftet Byggnadens skick (2001): nöjaktig Bevaringsmöjligheter (2001): relativt goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja (farstukvist tillbyggd) Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
21. Sandörsvägen Byggår: ca 1915 Byggnadens skick (2001): nöjaktig Bevaringsmöjligheter (2001): dåliga Byggnadens skick (2014): dålig Bevaringsmöjligheter (2014): dåliga Värdegrunden kvarstår?: Ja (historiska- och miljövärden) / Nej (byggnaden har länge varit tom, utifrån granskat är byggnaden i dåligt skick) Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
22. Kackurvägen (Larsmo Baptistförsamling) (Samfund 12:35) Byggår: 1892 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja (Utbyggd) Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
23. Kackurvägen 238 Byggår: 1913 Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014).
24. Kackurvägen Byggår: Början av 1900-talet Byggnadens skick (2001): god Bevaringsmöjligheter (2001): goda Byggnadens skick (2014): god Bevaringsmöjligheter (2014): goda Värdegrunden kvarstår?: Ja Fotografi (2001).
Fotografi (2014). 7. SAMMANDRAG OCH SLUTSATSER Hela byområdet ingår i ett landskapsmässigt värdefullt område i Österbottens landskapsplan. Det mer omfattande åkerområdet söder- och västerom bycentrat är landskapsmässigt och historiskt värdefullt; markeringsrekommendation MA (landskapsmässigt värdefullt åkerområde) Utredningsområdets viktigaste landskapsmässiga, historiska och byamässiga värden anknyts till båthamnområdet och dess omgivande byggnadsbestånd; beteckningsrekommendation skområdesavgränsning (landskapsmässigt, historiskt och byamässigt värdefull helhet), se bild 11. Byggnadsbeståndet som redovisats i denna inventeringsrapport, som uppförts under olika tidsperioder, har redan i inventeringen år 2001 konstaterats vara kulturhistoriskt, historiskt och miljömässigt värdefullt. Hela byggnadsbeståndet från 1800-1900-talen är byggnadstraditionsmässigt värdefullt. Dessutom är huvudbyggnaderna från 1910-talet på västra sidan av Kackurviken arkitektoniskt värdefulla. Beteckningsrekommendation för alla områden med värdefulla huvudbyggnader, förutom de byggnader som förlorat sitt byggnadshistoriska värde (byggnader i dåligt skick), är AO/s (/s: område, där miljön bevaras). Områden som rekommenderas få markeringen /s i planen presenteras nedan i bild 12.
MA Bild 11. Markeringsrekommendationer.
Bild 12. Byggplatser som rekommenderas få /s beteckning, dvs. område där miljön bevaras. 8. KÄLLOR Skriftliga källor: Larsmo kommun. Byggnadsinventering, 2001. Appel, Hans; Appel, Peter; Haglund, Lars; Rudbäck Ulrika. Larsmo. En skänk från havet. Jakobstad, 1992. Larsmo Hembygdsförening r.f. Larsmo. Från istid till nutid. Jakobstad, 2006. Källor från internet: http://www.paikkatietoikkuna.fi/web/fi/kartta, 15.12.2014. http://www.vanhakartta.fi/historialliset-kartat/pitaejaenkartat, 15.12.2014. http://vanhatpainetutkartat.maanmittauslaitos.fi, 15.12.2014.