PROTOKOLL Studerandemobilitet-Studiestöd, rörlighet och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26 27.11.2007 Sekreterare Anne-Maj Glad Jan Erik Brunnberg MÅNDAGEN DEN 26.11.2007 Diskussionsledare: Studiestödsgruppen Konferensen öppnas Kultur- och idrottsminister Stefan Wallin öppnade konferensen och hälsade alla deltagare hjärtligt välkomna till den samnordiska studiestödskonferensen. Wallin poängterade i sitt öppningstal betydelsen av gemensamma möten och samarbetet mellan ministerierna och de verkställande myndigheterna. En särskild uppgift för konferensen ansåg Wallin vara att finna en ny modell för ett välfungerande samarbete mellan de nordiska studiestödsmyndigheterna. Rörlighet och studiestöd Förmånschef Ilpo Lahtinen, FPA, Finland: Studentrörligheten inom Norden och mellan Norden och andra länder Ilpo Lahtinen redovisade för rapporten från Arbetsgruppen för studiestöd i Norden (ASIN). FPA ansvarar för följande ASIN-rapporter: Studiestödet i de nordiska länderna, Antal studenter med studiestöd från nordiska länder i utlandet, Utländska studerande med studiestöd från ett nordiskt land (www.fpa.fi/in/internet/svenska.nfs/alias/studerande). Enligt Lahtinen visar statistiken att antalet examensstuderande utomlands har minskat (från ca 50 000 till 40 000 högskolestuderande). Inom Norden har dock utvecklingen varit positiv (från 6 000 till 8 000 under 2000-talet). I statistiken finns likheter mellan Finland och Danmark i fråga om stöd och studentrörlighet. I båda dessa länder gavs det lägsta stödet till studerande utomlands (ju större stöd, desto mer studerande utomlands). Utlänningarnas andel av antalet stödtagare varierar från Islands 0,5 % till Norges och Sveriges 5,6 %. Avslagsprocenten för utlänningar är ca 7 % i Finland, Island och Norge och 23 % i Sverige. Med hjälp av statistiken kan man inte besvara frågan finns det gränshinder. En orsak är att avslagsgrunder inte kan jämföras. Ett
2 viktigt mål för myndigheterna, trots olika lagstiftning, är att ingen nordisk studerande ska bli utan studiestöd på grund av gränshinder när hon studerar i ett annat nordiskt land. Under denna punkt informerade Lahtinen också om den samnordiska utredningen, som har gjorts av de nordiska studiestödsmyndigheterna. Utredningen omfattar en kartläggning och analys av studiestöd för studier i utlandet. Syftet med utredningen har varit att belysa skillnader och likheter vad gäller studiestödet och studierna utomlands (FPA:s publikation 2006). Fortsättningen på undersökningen blir färdigt under år 2008. Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen, Undervisningsministeriet, Finland: Rörlighet och studiestöd Under denna punkt diskuterades studiestödets innehåll och dess betydelse samt den nordiska modellen. Studier utomlands stöds men det finns dock ett nyttotänkande: hemlandet stöder studierna och de studerande väntas återvända tillbaka. EUbestämmelserna förutsätter också att migrerande arbetstagare kan få studiestöd, liksom även deras familjemedlemmar. I andra länder inom EU håller man först nu på att utvidga möjligheterna att bevilja stöd för studier utomlands. Leena Koskinen konstaterade att allt sedan från 1950-talet har det beviljats studiestöd för studier utomlands. På 1970-talet åkte finländare till Sverige. På 1980-talet började man främja internationaliseringen. Målet var att så många studeranden som möjligt ska genomföra en del av sina studier utomlands. Alla nordiska länder beviljar förhöjt studiestöd för studier utomlands. I Norge, Sverige och på Island stödet beviljas också för resekostnader och terminsavgifter. Även Danmark börjar i begränsad utsträckning bevilja stöd för terminsavgifter. Detta återspeglar sig i antalet som studerar i USA och Australien. Stödet i Finland är mer begränsat och syftar närmast till utbytesstudier, där utbytesstipendier täcker en del av kostnader och terminsavgifter saknas. Studieplatserna i Finland har utökats men det kan fortfarande vara lättare att få studieplats utomlands. Finland har år 2005 infört ett avdragssystem för studielån. Detta stöder dem som studerat utomlands och som i högre grad än andra utnyttjade studielån. Vidare diskuterades internationaliseringen. Med internationaliseringen som utgångspunkt, borde länderna i större utsträckning uppmuntra de studerande att avlägga hel examen utomlands. Ett av de problemen med internationaliseringen är dock att examen inte alltid tillgodoräknas i hemlandet. Strävan att bli snabbt färdigt stöder intresset att avlägga hel examen i hemlandet. Man får inte heller glömma de studerandes egen intresse att studera vad eller var de vill.
3 EG-rätten och studiestödet Studiestödsutredare Johan Nylander, CSN, Sverige: EG-domar och EG-rätt Johan Nylander presenterade CSN:s enhet för utländska medborgare. Enheten prövar rätten till svenskt studiestöd för personer som inte är svenska medborgare. Prövningen görs enligt nationella bestämmelser och EG-rättsliga bestämmelser införlivande i svensk lag. Enligt Nylander innan EU-inträdet var det relativt okomplicerat för CSN att veta vilka regler som gällde samt hur dessa ska tillämpas. Detta förändrades efter EU-inträdet. I Sverige, som enda land i Norden är studiemedel en familjeförmån. Dessa ska samordnas enligt förordning 1408/71. Förordning 1612/68 är den huvudsakliga rättsakten i CSN:s prövning. Förordningen reglerar rättigheterna för migrerande arbetstagare och deras familjer. Dessa personkategorier ska under vissa förutsättningar jämställas med svenska medborgare gällande studiestöd. Vägledning finns i EG-domstolens domslut och CSN bevakar därför ständigt domstolens arbete för att få vägledning. Ett enkelt system har byggts upp där olika definitioner kopplas till domslut och som är lätt tillgängligt i det löpande arbetet. Den senaste tvåårsperioden har CSN förändrat sitt regelverk med hänsyn att direktiv 2004/38 Rörlighetsdirektivet, direktiv 2003/109 Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare och direktiv 2005/71 Gästforskaredirektivet har trätt i kraft. Samliga reglerar rätten till studiestöd. Det är nya direktiv på gång men det är okänt i vilken utsträckning de kommer att påverka rätten till studiestöd. Det är således en avsevärd skillnad från tiden då varje regeländring infördes av Sverige på egen hand och hur det fungerar i dag. CSN konsulterar Migrationsverket och samarbetar tillsammans med ASIN. Det finns ett informationsutbyte inom ASIN som innebär att om ett nordiskt land upptäcker exempelvis en ny EG-dom, relevant för studiestöd, granskas denna och övriga länder informeras. Detta samarbete bör fortsätta, stärkas och utvecklas. Regeringsrådet Satu Paasilehto, Undervisningsministeriet, Finland: Rörelsefrihet och diskriminerig Under denna punkt diskuterades om studentrörligheten, EG-rätten och studiestödet. Det är en kollision mellan studenternas rörelsefrihet och de nationella utbildningssystemen. Studentrörligheten belastar EU-medlemsländerna på olika sätt. Utbildningar på de stora språken som engelska, tyska och franska lockar flest studenter. Det finns en tydlig kontradiktion mellan EU:s strävande mot välfärdssamhälle och dess potentiella möjlighet och kompetens på detta område. Det är en fråga om solidaritet och hur man fördelar välfärden. Det finns en kollision mellan individuella rättigheter och den sociala tryggheten (den nationella lagstiftningen kontra EGlagstiftningen). Informerades vidare om det nya Lissabonfördraget, som kommer att ersätta nuvarande. Fördraget kommer att undertecknas av EU:s stats- och regeringschefer den
4 13 december 2007 och är tänkt att ratificeras under 2008, så att det kan träda i kraft före valet till Europaparlamentet 2009. Med det nya fördraget har man försökt att skapa ett mer demokratiskt och öppet EU och skapa fler rättigheter för EUmedborgare. Det nya fördraget löser dock inte studentrörlighetens och studiestödets problem. Seniorrådgiver Ellen Smogeli, Kunnskapsdepartementet, Norge: ESA-fallen Ellen Smogeli tog upp frågan om definition av begreppen bosättning och uppehåll som krav för att få studiestöd för studier i utomlands. Det kan gälla såväl egna landets medborgare som utländska medborgare. Smogeli informerade om Efta Surveillance Authority (ESA) och dess ifrågasättande av det norska bosättningskravet för studiestöd för studier utanför Norden. Enligt ESA:s uppfattning är lån och studiestöd en social förmån och är avsett både för arbetstagare och för deras familjemedlemmar. ESA anser att bosättningskravet är diskriminerande eftersom det är lättare för norska medborgare att uppfylla villkoren än andra EU-medborgare. Norska studiestödsmyndigheter anser att kraven på viss tids bosättning är berättigade. Det tar längre tid att få en anknytning till Norge, än att få en status som arbetstagare. Kraven på viss tids bosättning tillämpas också i de andra nordiska länderna. TISDAGEN DEN 27.11.2007 Diskussionsledare: Studiestödsgruppen Enhetschef Jan Erik Brunnberg, CSN, Sverige: informationsutbyte mellan studiemyndigheter erfarenheter och utvecklingsbehov, Resultaten av en enkät om informationsutbytet mellan de nordiska länderna från hösten 2007 presenterades. Avsikten med enkäten var att få en överblick hur informationsutbytet mellan de nordiska länderna fungerar. Av enkäten framgår att det finns risker som kan orsaka felaktiga utbetalningar av studiestöd från två länder samtidigt. Hanteringen av meddelanden är helt manuell och tidskrävande. Samtliga nordiska länder efterlyser någon form av teknisk utveckling för att underlätta rapporteringsrutinen. Avsaknaden av gemensamma personnummer eller andra identifikationsnummer är ett problem. Samtliga nordiska länder vill ha en maskinell kontroll mot andra EU-länder. Det förutsätter en gemensam minsta definition av begreppet studiestöd samt en lagstiftning som medger informationsutbyte mellan samtliga EU/EES-stater. Ett kortsiktigt och långsiktigt förslag till förbättrat informationsutbyte lämnades också. Det kortsiktiga förslaget är att underlätta hanteringen inom Norden med att uppgifter om utbildning/skola anges i respektive lands meddelanden. Utskicken till respektive nordiskt land bör koncentreras till fyra gånger per år och efterkontrollen bör prioriteras i respektive nordiskt land.
5 Det långsiktiga förslaget är att ASIN som ett pilotprojekt skulle kunna inleda ett närmare samarbete med de baltiska staterna i syfte att utveckla rutiner för ett informationsutbyte länderna emellan. Detta ligger i linje med de satsningar som Nordiska Ministerrådet bland annat inriktar sig på under de kommande åren. Koordineringschef Essi Rentola, FPA, Finland: Internationellt samarbete och informationsutbyte i frågor som gäller social trygghet Under denna punkt diskuterades de Nordiska konvention om social trygghet och EG-förordningen 1408/71 och om åtgärder för att förbättra informationsutbytet mellan nordiska länder. All informationsutbyte beräknas ske maskinellt mellan myndigheterna i EU år 2009. Den Nordiska Konventionen om social trygghet innehåller bestämmelser om tilllämplig lagstiftning för icke-förvärvsverksamma och berör till exempel studerande. Det finns också ett administrativt avtal till den Nordiska konventionen om social trygghet, där artikel 4 reglerar folkbokföringen mellan de nordiska länderna. Det finns olika tolkningar om folkbokföringen, särskilt då en studerande studerar i ett annat nordiskt land mer än 6 månader men mindre än ett år. Då anses studierna vanligtvis alltid som tillfälliga och den studeranden är normalt folkbokförd i det första landet. Problemet med sjukdagpenningar lyftes fram. I övriga nordiska länder utom Finland anses sjukdagpenningar som en del av studiestödförmånerna. En nordisk socialförsäkringsgrupp kommer att ha ett möte där det bland annat ska diskuteras problemet med sjukdagpenningen. Dr Dominic Orr, HIS, Hochschul-Informations-System, Tyskland: student funding and mobility- What can we learn from international comparisons? Orr presenterade det europeiska Eurostudent-projektet, som utreder högskolestuderandes sociala och ekonomiska ställning i de europeiska länderna. Presentationen koncentrerade till frågor hur mobiliteten berör alla studerande. Ekonomiska faktorer styr mobiliteten men vem har nyttan av mobiliteten, studenter eller högskolan eller arbetsmarknaden? Vad är den relevanta mängden av studenter som skall studera utomlands? I undersökningen utreddes även föräldrarnas utbildning och ställning på arbetsmarknaden. Enligt Orr borde både den individuella och den ekonomiska biten undersökas med hjälp av kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Nästa Eurostudent-rapport publiceras 2008. Den föregående Eurostudent-rapporten publicerades 2005 och finns att läsa på adressen http://www.bmbf.de/pub/eurostudent_report_2005.pdf
6 Forskare Jannecke Wiers-Jensen, NIFUSTEP, Norge: Studier av innovasjon, forskning och utdanning Arbetet i den pågående utredningen om vilka samhälleliga och individuella verkningar utlandsstudier har redovisades. Utredningen genomförs av deltagarna i forskningsprojektgruppen i Finland, på Färöarna och Island med Norge som koordinerande. Utredningen ska bland annat analysera samhälleliga och individuella orsaker till studier utomlands. Enligt Wiers-Jensen har undersökningen bland annat visat att norska ungdomarnas förväntningar om utländska examinas arbetsmarknadsvärde är större än de är i praktiken. En tidigare svensk undersökning har påvisat samma resultat. Utöver de nationella rapporterna ska det bli en nordisk rapport i 2008. Detta ska presenteras vid nästa samnordiska konferens på Färöarna. Socialpolitisk sekreterare Johanna Nuorteva, Finlands Studentkårers förbund (FSF): Studerandesynpunkt Nuortevas anförande koncentrerade sig på utbildningens avgiftsfrihet, tvåstegsexamen, ECT-systemets jämförbarhet och betydelsen av att kunna få studier som avlagts på annat håll tillgodoräknade. Nuorteva poängterade i sitt anförande att den internationella studentrörelsens mål är att studiestödet skall täcka heltidsstudier och de extra utgifter som studier utomlands medför. Varje land måste ta sitt ansvar för att förbättra mobiliteten. Internationalisering och mobilitet ligger i hela samhällets intresse. Konferensen avslutas Sammanfattning av konferensen De gemensamma mötena och samarbetet på myndighetsnivå är viktiga, inte bara på nationell nivå utan också i det internationella samarbetet. Studiestödets inverkan på den internationella mobiliteten är betydelsefull. Detta förutsätter bredare kontakter än de vi har idag med de myndigheter i andra länder som ansvarar för studenternas utkomst. Studiestödsgruppen avslutade därefter mötet. Ett särskilt tack riktades till Finland för ett mycket gott värdskap.