Slutrapporten av expertgruppen för kartläggning av nordiska gränshinder

Transkript

1 Slutrapporten av expertgruppen för kartläggning av nordiska gränshinder Nordiskt socialförsäkringsmöte juni 2012 Tammerfors Ett socialt Norden i ett socialt Europa Essi Rentola

2 Frågorna som gäller social trygghet Två kolliderande gränshinder (B3 och B21) Ensamstående mor bor med barn i Sverige i Torneådalen Modern arbetar deltid på ett café på finska sidan Moderns arbete uppfyller inte minimikraven i finska lagen är försäkrad för arbetspension, arbetsskada och olycksfallförsäkring och hon har rätt till offentlig hälsovård i Finland. Hon kan även få hemvårdsstöd för sitt barn i Sverige. Enligt lagvalsbestämmelserna ska modern omfattas av arbetslandets lagstiftning, dvs finsk lagstiftning Enligt svenska socialförsäkringsbalken kan en person och dennes familjemedlemmar inte vara försäkrade i Sverige för de förmåner som omfattas av samordningsbestämmelserna, om personen omfattas av ett annat lands lagstiftning enligt EUs samordningsbestämmelser Modern får inte barnbidrag från Finland eller Sverige Om modern slutade arbeta i Finland skulle hon få barnbidrag från Sverige på basis av barnets bosättning Om modern och barnet flyttade till Finland skulle de få barnbidrag från Finland på basis av barnets bosättning.

3 Innehåll 1. Om mandatet och arbetet 2. Exempel på gränshinder I. Socialt bistånd och sociala tjänster II. Social trygghet III. Arbetsmarknaden 3. Alternativen för framtida gränshinderarbete

4 Bakgrund En tvärsektoriell arbetsgrupp för att kartlägga gränshinder inom området social trygghet, arbetsmarknad och socialt bistånd Gränshinderfrågorna härrör från Nordiska ministerrådets sekretariat

5 Syfte 1. Skapa en bild av existerande gränshinder 2. Presentera lösningsförslag där behov finns 3. Lämna förslag till framtida organisering av gränshinderarbetet Rapportering till ÄK-A, ÄK-S samt Gränshinderforum, som ska fatta beslut om åtgärder

6 Hur behandlades frågorna? Gruppen har gått igenom gränshinder från förteckningen gjord av sekretariatet och av dessa har 35 frågor tagits till behandling För att få fram problemens exakta natur och orsak gjordes en kartläggning av nationell lagstiftning och administrativa rutiner i de berörda länderna

7 Gruppering av frågor 1. Frågor som handlar om sociala tjänster och social bistånd och som lyder under artikel 7.2 i EU:s förordningen 492/2011 och Nordiska biståndskonventionen 2. Frågor som handlar om Social trygghet och som lyder under EU:s förordningar 883/2004, 987/2009 (1408/71 och 574/72), Nordiska konventionen om social trygghet och som handlar om: a) Tillämplig lagstiftning b) Sjukdom, moderskap och likvärdiga faderskapsförmåner c) Invaliditetsförmåner d) Arbetslöshetsförmåner e) Förtidspensionsförmåner f) Familjeförmåner 3. Arbetsmarknadsfrågor som lyder under både artikel 7.2 i EU-förordningarna 492/2011 och 883/2004 och 987/2009 (och 1408/71 och 574/72)

8 Lösningsförslag Sammanfattning av gränshinder med lösningsförslag Gruppen har inte kunnat behandla eller överblicka samtliga tänkbara konsekvenser som lösningsförslagen kan innebära Lösningsförslagen ska inte uppfattas som nationella hållningar (medlemmarna i gruppen har arbetat som oberoende experter)

9 Förslag på lösningsmetoder 1. Ändring i nationell lagstiftning 2. Ändring av nationell tolkning av EU-rätten 3. Information och utbildning 4. Bilaterala avtal/överenskommelser 5. Ändring i EU-lagstiftningen eller förbättringar i informationsutbytet mellan EU/EESländerna Lösningsförslag till flera gränshinder har element av flera av de ovannämnda

10 Utmaningar Förhållandet mellan EU-lagstiftningen och nationell rätt är komplicerad Många gränshinder är inte enbart nordiska Knapphändig information om hur vanligt ett gränshinder är Beskrivning av gränshindren var i många fall schematisk Svårt att komma fram till vilket regelverk gränshinder beror på och vilka länder som berörs av det aktuella gränshindret Svårt att bedöma omfattingen av problemen och vilka gränshinder som bör prioriteras

11 I. Socialt bistånd och sociala tjänster

12 Frågorna som gäller socialvård och sociala tjänster Knappt med information om hur vanliga gränshindren är Behov av att sammanställa en ny nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster

13 Frågorna som gäller socialvård och sociala tjänster A4 Flytt för institutionaliserade personer Myndigheterna ska samarbeta för att göra det möjligt för äldre eller institutionaliserade att flytta till det land där de har starkast personlig anknytning Detta fungerar inte i praktiken på grund av oklarheter kring utbetalning och ansvar I praktiken har fallen ofta varit komplicerade

14 Frågorna som gäller socialvård och sociala tjänster A4 Flytt för institutionaliserade personer Förslag till lösning: Tas upp i samband med revisionen av den nuvarande nordiska konventionen Utökat samarbete i nordiska biståndsgruppen Mera information till relevanta myndigheter om deras skyldighet att medverka vid flytt (t. ex. till nordiska socialförsäkringsportalen)

15 II. Social trygghet

16 Frågorna som gäller social trygghet Merparten av frågorna handlar om social trygghet Förhållandet mellan EU-lagstiftningen och nationell rätt är komplicerad Samordning inte harmonisering Ingen av frågorna är enbart ett nordiskt gränshinder Nordiska länder har inte identiska förmåner Personer som flyttar får olika förmåner, bättre eller sämre, än de hade haft rätt till om de inte flyttat

17 Frågorna som gäller social trygghet Förhållandet mellan EU-förordningarna om samordning av social trygghet och nationell rätt Den social tryggheten omfattas inom EU av medlemstaternas nationella beslutsmakt Förordningarna är direkt tillämpliga Om nationella bestämmelsen står i strid med EUförordningen har EU-förordningen företräde Medlemsstater får bestämma över försäkringsvillkoren och villkoren för rätt till förmåner villkoren får inte vara direkt eller indirekt diskriminerande

18 Frågorna som gäller social trygghet Grundläggande principerna i samordningsförordningarna 883/2004 och 987/2009 Likabehandling och förbud mot diskriminering som bygger på medborgarskap Fastställande av tillämplig lagstiftning. Tillämpning av ett enda lands lagstiftning, Principen om arbetslandets lagstiftning lex loci laboris Sammanläggning av anställnings-, försäkrings- och bosättningsperioder som fullgjorts i olika medlemsstater Tryggande av utbetalning av förmåner oavsett var en person bor

19 Frågorna som gäller social trygghet Tillämpningsområdet artikel 3 förmåner vid sjukdom, förmåner vid moderskap och likvärdiga förmåner vid faderskap, förmåner vid invaliditet, förmåner vid ålderdom, förmåner till efterlevande, förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdom, dödsfallsersättningar, förmåner vid arbetslöshet, förmåner vid förtida pensionering familjeförmåner.

20 Frågorna som gäller social trygghet B1 Skillnader i nivåer på ländernas arbetsgivaravgifter Arbetsgivaren kan t.ex. kräva att anställningen i landet med lägre avgifter är villkorad av att personen inte samtidigt arbetar i sitt bosättningsland Den som bor i ett land och samtidigt arbetar både där och i ett annat land, ska enligt 883/2004 under vissa förutsättningar vara omfattad av bosättningslandets lagstiftning

21 Frågorna som gäller social trygghet B1 Skillnader i nivåer på ländernas arbetsgivaravgifter Person som är bosatt i Sverige och samtidigt arbetar både i Sverige och Danmark ska i vissa fall vara omfattad av svensk lagstiftning De svenska avgifterna är betydligt högre än de motsvarande danska Många danska arbetsgivare kräver att anställda boende i Sverige förbinder sig att inte ha någon anställning i Sverige Likartade problem mellan Sverige och Norge

22 Frågorna som gäller social trygghet B1 Skillnader i nivåer på ländernas arbetsgivaravgifter Bilateralt principöverenskommelse mellan Sverige och Danmark sedan 2001 Om har samma arbetsgivare och arbetar högs 50% i bosättningslandet Förtroendeuppdrag i bosättningslandet

23 Frågorna som gäller socialtrygghet B1 Skillnader i nivåer på ländernas arbetsgivaravgifter Förslag till lösning: Ikraftträdandet av ändringen i förordningen 883/2004 bör avvaktas väsentlig del av arbetet i bosättningslandet Bilateral avtal

24 Frågorna som gäller socialtrygghet B3 Finska fyramånadersregeln En person som arbetar i Finland är försäkrad för arbetspension, arbetsskada och olycksfallsförsäkring och har rätt till offentlig hälsovård samt arbetslöshetsförmåner Fyramånadersregeln Tillämpas enbart om kraven för stadigvarande bosättning inte uppfylls Fyra månaders arbetsförhållande, 18 timmar i veckan, lön som motsvarar minst den lön som ska betalas enligt branschens kollektivavtal Ingen väntetid Folkpension, barnbidrag, moderskapsunderstöd, bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare, handikappförmåner, frontmannapension, garantipension och underhållsstöd, förmåner enligt sjukförsäkringslagen och rehabiliteringsförmåner

25 Frågorna som gäller social trygghet B3 Finska fyramånadersregeln Förslag till lösning : Krävs lagändringar i finsk lagstiftning för att lösa gränshindret. Det finska Social- och hälsovårdsministeriet har utsett en arbetsgrupp SOLMU IV som ska arbeta med frågan fram till 30 juni SOLMU IV ska ge förslag till ändringar av tillämpningslagen.

26 Frågorna som gäller social trygghet B5 Arbetsrehabilitering i bosättningslandet När det är fråga om en person som bor i (eller flyttar till) ett annat land än arbetslandet, är arbetslandet ansvarigt för kontantförmåner och bosättningslandet ansvarigt för vårdförmåner Ländernas lagstiftning är mycket olika och det kan vara komplicerat att samordna kontant- och naturaförmåner vid rehabilitering

27 Frågorna som gäller social trygghet B5 Arbetsrehabilitering i bosättningslandet Förslag till lösning Viktigt att institutionerna och handläggarna får och har kännedom om den enskildes rättigheter Nordiska rehabiliteringsgruppen bör arbeta vidare med bilaterala överenskommelser om rehabilitering, vilka behövs oberoende av om den nya konventionen undertecknas eller inte

28 Frågorna som gäller social trygghet B7 Norska farkvoten Män som arbetar i Norge har en härledd rätt (från modern) till faderskvoten (fedrekvoten) vid föräldraledighet med barn Om modern/partnern inte arbetar i Norge har fadern inte rätt till faderkvoten

29 Frågorna som gäller social trygghet B7 Norska farkvoten Förslag till lösning Moderns rätt till föräldrapenning i ett annat nordiskt land borde ha likvärdig betydelse som moderns rätt till föräldrapenning i Norge enligt norsk lagstiftning Tolkning av artikel 5 i förordningen 883/2004 Förutsätter att man beaktar likvärdiga omständigheter eller händelser som inträffar inom en annan medlemsstats territorium som om dessa hade inträffat inom det egna territoriet.

30 Frågorna som gäller social trygghet B9 De nordiska länderna har olika bestämmelser för rätt till och beräkning av förmåner vid invaliditet Den som drabbas av sjukdom eller invaliditet kan få svårigheter med sin försörjning Förutsättningarna för att bevilja förmåner vid invaliditet är olika både för tidsbegränsade och permanenta förmåner Förmånerna är utformade på olika sätt i de nordiska länderna Dessa förmåner hamnar under olika kategorier enligt EU-förordningarna (antingen kontantförmåner vid sjukdom eller pension)

31 Frågorna som gäller social trygghet B9 De nordiska länderna har olika bestämmelser för rätt till och beräkning av förmåner vid invaliditet Exempel: Liisa har arbetat 20 år i Sverige. Hon har flyttat tillbaka till Finland. Hon blir sjuk och beviljas rehabiliterinsstöd (pension) från Finland Liisa får ingen pension från Sverige för sina 20 år i Sverige eftersom hon inte uppfyller kraven för den svenska sjukersättningen Om Liisa bodde i Sverige skulle hon kanske få kontantförmåner så som sjukpenning, rehabiliteringspenning eller arbetslöshetsförmåner Eftersom tillämplig lagstiftning på Liisa enligt förordningen 883/2004 på Liisa är finsk lagstiftning, kan hon inte få förmåner som är klassificerade som kontantförmåner från Sverige

32 Frågorna som gäller social trygghet B9 De nordiska länderna har olika bestämmelser för rätt till och beräkning av förmåner vid invaliditet Förslag till lösning: Försäkringslandets avgörande gäller också i det andra landet Försäkringslandet beviljar sin förmån till dess teoretiska belopp Det andra landet räknar ut en fiktiv egen förmån och försäkringslandet betalar ut den tillsammans med den egna förmånen Länderna harmoniserar sina regler Först och främst är dock fråga om att EU-förordningarna 883/2004 och 1408/71 inte tar tillräckligt hänsyn till att problemet för olika nationella villkor för att få tidsbegränsat eller varaktig förmån vid arbetsoförmögenhet. För att kunna lösa problemen borde frågorna därför lyftas fram till diskussion på EU-nivå

33 Frågorna som gäller social trygghet B17 Ytterligare krav på utfört arbete för att kunna sammanlägga arbets- och försäkringsperioder från ett annat land vid ansökan om arbetslöshetsersättning För att kunna lägga samman arbets- och socialförsäkringsperioder från ett annat land har Danmark och Finland ytterligare krav på att man måste ha arbetat en viss period i landet vid ansökan om arbetslöshetsersättning

34 Frågorna som gäller social trygghet B17 Ytterligare krav på utfört arbete för att kunna sammanlägga arbets- och försäkringsperioder från ett annat land vid ansökan om arbetslöshetsersättning Förslag till lösning : Krävs lagändringar i de nationella regelverken Gränshindret är inte aktuellt i Sverige, Norge och Island Kan också påverkas av den översyn av arbetslöshetskapitlet i 883/2004

35 Frågorna som gäller social trygghet B23 Olika familjebegrepp Enligt EU-lagstiftningen fastställs familjebegreppet i den nationella lagstiftningen Finland och Norge har familjebegrep där man inte anser en frånskild förälder som familjemedlem när det gäller familjeförmåner

36 Frågorna som gäller social trygghet B23 Olika familjebegrepp Förslag till lösning: Arbetsgruppen anser detta inte som ett gränshinder i sig Kan dock förorsaka gränshinder om inte handläggarna känner till varandras familjebegrepp Problemet kan förebyggas med utökad information till handläggarna

37 Frågorna som gäller social trygghet B25 Långa handläggningstider i EUärenden Ett gränshinder som berör många Den enskilde måste kanske ansöka om social bistånd för att kunna försörja sig under tiden hon väntar på beslut om sina förmåner

38 Frågorna som gäller social trygghet B25 Långa handläggningstider i EUärenden Förslag till lösning: Viktigt att institutionerna uppfyller kraven på gott samarbete Tillämpning av artiklarna 6 och 7 i 987/2009 om provisoriska beslut Personalresurser och organisering Bättre statistik EESSI

39 III. Arbetsmarknaden

40 I FFFrågorna som gäller arbetsmarknaden Gällande vissa problemställningar har handläggarna redan en hel del praktisk erfarenhet Andra har varit okända och det har varit svårt att få information om gränshinder som inte har varit så kända av myndigheterna

41 I Frågorna som gäller arbetsmarknaden C1 Arbetspraktik i ett annat nordiskt land Arbetspraktik kan inte genomföras i ett annat nordiskt land, eftersom den nationella arbetsmarknadslagstiftningen till stor del bygger på att praktik genomförs i hemlandet. En liknande frågeställning rör rätt till arbetspraktik för personer som kommer från andra nordiska länder I Finland och Sverige kan arbetspraktik i huvudregel endast ske i ett annat land om anordnaren är finsk eller respektive svensk juridisk person Myndigheten måste kunna kontrollera anordnaren Försäkringsskyddet är inte anpassat för praktik utomlands

42 C1 Arbetspraktik i ett annat nordiskt land Förslag till lösning : För att arbetspraktik ska kunna genomföras i ett annat land krävs lagändringar av de nationella regelverken Frågor så som kontroll, uppföljning och försäkringsskydd behöver då klargöras Gällande anvisningar till arbetspraktik för arbetssökande från andra länder borde vissa förtydliganden göras om hur regelverket ska tillämpas

43 3. Alternativen för framtida gränshinderarbete

44 Alternativ för framtida gränshinderarbete Grundprinciper Gränshinderarbetet bör ingå i det vanliga arbetet vid institutionerna och i grupperna som redan finns Rätt information är mycket viktigt Samarbete med nationell lagstiftningsförberedelse

45 Alternativ för framtida gränshinderarbete Förstärka det nuvarande samarbetet Förbindelseorgansmöten inom sektorn för social trygghet (Nordisk konvention för social trygghet) Nordiska arbetsgrupper träffas årligen för att finna lösningar på problemfrågeställningar inom: Tillämplig lagstiftning Familjeförmåner Sjukdom Pension Rehabilitering Förmåner för handikappade Nordiska socialförsäkringsgruppen och nordiska biståndsgruppen Utveckla motsvarande samarbete även på arbetsmarknads- och socialbiståndsområdet

46 Alternativ för framtida gränshinderarbete Nordiska ministerrådets nyhetsbrev Information om större nationella lagändringar Uppföljning av arbetet i de nordiska arbetsgrupperna Uppföljning av utvecklingen på EU nivå

47 Sammanfattning Ändringar i EU-lagstiftningen Hur kan de påverkas? Samarbete när nationell lagstiftning ändras Bilaterala avtal om rehabiliteringsrutiner Uppföljning och information

48 Behandling av rapporten Gränshinderkonferens i Oslo 19 april 2012 Behandling i alla Nordiska parlament i april Identifiering vilka av gränshinderfrågorna kan lösas nationellt Behandlades i nordiska ministerrådets möte för social och hälsopolitik, juni 2012 i Bergen Nordisk deklaration om gränshinderfrågans viktighet Arbetsgrupp som ska lägga fram ett förslag till upplägg och process, flerårig handlingsplan för gränshinderarbetet