Budgetförslag 2020 för ett starkare och friskare Värmland
Inledning Socialdemokratin utgår från människors lika värde oavsett vem man är och vilken bakgrund man har. Vi vill ha ett samhälle där vi ställer upp för varandra, där vi hjälps åt, tar ett eget ansvar och där alla får bra möjligheter i livet och en god livskvalitet. Efter åtta år av borgerlig politik i Värmland ser vi hur ojämlikheten i hälsa skapat klyftor mellan våra värmländska kommuner med stora skillnader i livslängd. Vi ser hur underskottet inom sjukvårdens verksamheter vuxit sig oacceptabelt stora. Ett underskott som med stor sannolikhet kommer påverka värmlänningen negativt om inga åtgärder vidtas. Värmland kan bättre och det måste bli bättre för värmlänningens bästa. Vi socialdemokrater ser det som vår uppgift att skapa förutsättningar för fler jobb och utveckling samtidigt som vi arbetar för en jämlik hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, som ges efter behov. Det gör vi genom att använda våra gemensamma resurser för att både utjämna levnadsvillkor och för att utveckla Värmland. Det kräver ett ansvarsfullt ledarskap och en långsiktig hållbar ekonomi och budget i balans för att skapa ett starkare och friskare Värmland.
En hållbar ekonomi som möter morgondagens utmaningar Regionens ekonomi ska vara stabil där skattemedel och generella statsbidrag användas effektivt. Det är en förutsättning och utgångspunkt för att vi ska uppnå kravet om god ekonomisk hushållning. De senaste årens ekonomiska utveckling har nu skapat ett hårt tryck på kostnadsreduceringar om inga åtgärder vidtas. Kostnadsreduceringar som med stor sannolikhet kommer påverka värmlänningen negativt. Det kan vi socialdemokrater inte acceptera. För att vi ska uppnå en långsiktig hållbar ekonomi behöver en fördjupad översyn göras av Regionens verksamhet. Det är logiskt efter den regionbildning som gjordes 1 januari där fyra organisationer slagits samman till en gemensam. En sammanslagning som ökat antalet anställda till över 8000 personer. Redan före sammanslagningen ökade andelen administrativ personal ökat betydligt mer än andelen vårdnära personal. Därför anser vi socialdemokrater att en ordentlig genomlysning hos verksamheterna behöver göras för att hitta synergieffekter inom organisationen. Inom Region Värmlands verksamheter är det hälso- och sjukvården som står för den största nettokostnadsutveckling med en prognostiserad budgeterad avvikelse till över 260 miljoner för 2019. En utveckling som under det borgerliga styret tillåtits växa sig oacceptabelt stort. Vi Socialdemokrater vill därför dämpa de hårda kraven på kostnadsreduceringar på omkring 490 miljoner för Hälso- och sjukvårdsnämnden för 2020. Det är även väsentligt med ett fortsatt strategiskt arbete för att få ned de höga kostnaderna. Minskade kostnader för hyrläkare, ökad extern finansiering, minskad administration samt fortlöpande effektiviseringar inom verksamheterna är viktiga delar för att ytterligare pressa ned nettokostnadsutvecklingen. Vi kan se hur den psykiska ohälsan dominerar bland nya sjukskrivningar och hur andelen unga med psykisk ohälsa växer i vårt samhälle. Det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som vårt och mer måste göras för att bryta utvecklingen. Vi behöver bli bättre på att förebygga och fånga upp dem som mår dåligt. Tidiga insatser är avgörande för att motverka utvecklingen och främja god hälsa, trygghet och utveckling. Men det är idag svårt att få snabb hjälp för den som är allvarligt psykiskt sjuk och för den som lider av annan psykisk ohälsa. Den negativa utvecklingen måste brytas och tillgängligheten måste förbättras med likvärdig tillgång till vård och stöd i hela länet, oavsett bostadsort. Därför anser vi socialdemokrater att
det inom Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver avsätts resurser för att tillsammans med de värmländska kommunerna intensifiera arbetet med att främst förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. För att dämpa de hårda kraven på kostnadsreduceringar vill vi göra en ramhöjning för Hälso- och sjukvårdsnämnden där resurser avsätts för att intensifiera arbetet med förebyggande av psykisk ohälsa, främst bland barn och unga. Med en ramhöjning tillsammans med fortsatta kostnadsreducerande åtgärder förbättrar vi förutsättningar för värmlänningen att få en god och jämlik vård även i ett allvarligt ekonomiskt läge. I rapporten om värmlänningarnas liv och hälsa 2017 kan vi se att medellivslängden ökat i Värmland, vilket är positivt. Det som dock går att se är skillnader i livslängd. I Kil lever exempelvis männen sju år längre än männen i Munkfors. För att uppnå en god folkhälsa behöver de bakomliggande faktorer som orsakar sjukdom synliggöras och förbättras. Ett förebyggande arbetssätt som stärker folkhälsan minskar inte bara värmlänningarnas behov av vård utan skapar även möjligheter att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna och minska ojämlikheten. Vi vill därför att budgetramen för folkhälsofrågorna inom Kultur- och bildningsnämnden höjs för att intensifiera arbetet med folkhälsofrågorna. Värmland är ett län med stora avstånd mellan våra huvudorter. Avstånd som ställer krav på en välfungerande infrastruktur för att hela Värmland ska leva. Region Värmland är i det arbetet en viktig och en sammanhållande kraft för att minska klyftorna mellan stad och land. Som en förutsättning för att kunna skapa tillväxt behövs bra kommunikationer för person- och godstransporter. Fryksdalsbanan är i det avseendet för många en viktig länk för såväl arbetspendlare som företag. Därför vill vi socialdemokrater medverka till att en utredning om en elektrifiering av Fryksdalsbanan påbörjas. Med en framtida elektrifiering av Fryksdalsbanan skulle stora miljö- och samordningsvinster uppstå samtidigt som vi uppnår en bana som går att integrera med övrig tågtrafik i länet. Den demografiska utvecklingen där andelen äldre och barn ökar mer än andelen personer som är arbetsföra innebär utmaningar för vår gemensamma välfärd. För att Värmland ska vara en hållbar och attraktiv region där människor vill bo och utvecklas behöver den regionala tillväxten stärkas. Regionen har en viktig samordnade och stödjande roll när det gäller näringslivsutvecklingen. Därför vill vi socialdemokrater för att underlätta kompetensutvecklingen inom både offentlig och privat verksamhet utveckla samarbetet mellan kommuner, företag, universitet och andra aktörer som berörs.
För att medverka till en elektrifiering av Fryksdalsbanan och för att stärka den regionala tillväxten vill vi socialdemokrater tillföra mer resurser till Regionala utvecklingsnämnden. För att kollektivtrafiken ska utvecklas som ett attraktivt alternativ för fler värmlänningar behöver kollektivtrafiken kunna erbjuda möjligheter till resor i hela länet. Kollektivtrafiken ska kunna erbjuda ett grundutbud av resmöjligheter även i områden där det saknas tåg eller busslinjer. För att alla värmlänningar ska ha tillgång till någon form av kollektivtrafik vill vi till Kollektivtrafiknämnden tillföra resurser för att påbörja införandet av Närtrafik. Närtrafik är en form av anropsstyrd kompletteringstrafik till den linjelagda kollektivtrafiken. Sommarlovskorten var en satsning som den S-ledda regeringen införde inför sommaren 2018. Sommarlovskorten innebar att ungdomar runt om i hela landet fick åka fritt inom kollektivtrafiken och därmed kunde ta sig till sitt sommarjobb, till utflykter, resa till kompisar, upptäcka platser utan att behöva tänka på vad det skulle kosta, en viktig frihetsreform. Vi vet idag att inte alla ungdomar växer upp med samma förutsättningar. Alla föräldrar har inte råd att lägga pengarna eller kanske ens möjligheten att skjutsa sina ungdomar. Sommarlovskorten fungerade perfekt, men tyvärr försvann den i M + KD-budgeten. Vi socialdemokrater vill därför tillföra resurser till Kollektivtrafiknämnden för att möjliggöra ett återinförande av sommarlovskortet till 2020. Förslaget till budget som ligger svarar inte på hur kostnadsreduceringar på närmare 490 miljoner kommer att genomföras samt vilka konsekvenser det får för våra verksamheter samt för värmlänningen. Vi ser detta som en stor brist och inför höstens revidering av budget för 2020 måste fullmäktige få ett underlag från respektive nämnd och från styrelsen som visar konsekvenserna av de budgetramar som fastställs i juni. Regionfullmäktige borde givetvis ha haft tillgång till dessa förutsättningar redan nu. Detta arbete måste inledas omedelbart, efter att budgeten fastslagits. Inte minst därför att det är osäkert vilka effekter kommande statsbidrag och förslaget till kostnadsutjämningssystemet får på intäktssidan. Vi anser därför för att få en helhetsbild att beslutet om flerårsplanen för 2021-2022 ska fastställas under hösten 2019.
Vi yrkar på följande ändringar i budget 2020: Flerårsplan för 2021-2022 fastställs vid fullmäktigesammanträdet i november. Regionplan 2020 godkänns i enlighet med tjänsteförslaget. Budget för år 2020 godkänns enligt Socialdemokraternas förslag genom att fastställa resultatet till 50 mkr och nettokostnadsramen till 9 329 mkr med följande anvisning: Regionstyrelsen: 1 702 605 tkr Hälso- och sjukvårdsnämnden: 6 716 003 tkr Regionala utvecklingsnämnd: 60 821 tkr Kultur- och bildningsnämnd: 150 724 tkr Kollektivtrafiknämnd: 684 470 tkr Patientnämnd: 4 733 tkr Kost- och servicenämnd: 607 tkr Hjälpmedelsnämnd: 2 236 tkr Revision: 6 800 tkr En genomlysning görs i syfte att reducera kostnader för administrativa, icke vårdnära resurser.
Bilaga 1 Nettokostnadsram och Resultatbudget Nämnd och revision Nettokostnadsram 2020, tkr Ny (s) nettokostnadsram Regionstyrelsen 1 721 831 1 702 606 Hälso- och 6 568 413 6 716 003 sjukvårdsnämnd Regional 55 464 60 821 utvecklingsnämnd Kultur- och 147 771 150 724 bildningsnämnd Kollektivtrafiknämnd 677 203 684 470 Patientnämnd 4 702 4 733 Kost- och 603 607 servicenämnd Hjälpmedelsnämnd 2 213 2 236 Revision 6 800 6 800 Summa ram 9 185 000 9 329 000 Resultatbudget (mnkr) 2020 Enligt S Verksamhetens nettokostnader -9 185-9 329 Skatteintäkter 6 922 6 922 Generella statsbidrag och utjämning 2 446 2 446 Verksamhetens resultat 183 39 Finansiella intäkter 152 152 Finansiella kostnader -141-141 Resultat efter finansiella poster 194 50 Extra ordinära poster (netto) 0 0 Årets resultat 194 50