S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm

repo001.docx 2012-03-29 STATKRAFT SÖDRA VINDKRAFT AB UPPDRAGSNUMMER 5467806000 BULLERUTREDNING LÅGFREKVENT LJUD ROSENHOLM Bilaga D2 STOCKHOLM SWECO ENERGUIDE AB TILLSTÅND 1 (12) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 6956010 www.sweco.se S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm J o ha nn a T ho r é n Akustikkonsult Stockholm Samhällsbyggnad Telefon direkt +46 (0)8 6965155 Mobil +46 (0)725635155 johanna.thoren@sweco.se CJ p:\5412\5467806_statkraft_projektled\000\6_arbmtrl\rosenholm\kompletteringar\dokument till länsstyrelsen\130925 bilaga d2 lågfrekvent ljud.docx

1 Bakgrund 3 1.1 Komplettering 3 1.2 Projektet 3 2 Lågfrekvent ljud från vindkraft 3 3 Riktvärden 3 3.1 Vägning av ljudnivåer 4 4 Beräkning 5 4.1 Metod 5 4.2 Beräkningsmodell och programvara 5 4.3 Underlag 6 4.4 Meteorologiska och geografiska parametrar 6 4.5 Ljudisolering 7 5 Resultat 7 6 Slutsats och diskussion 11 7 Referenslista 11 2 (12)

repo001.docx 2012-03-29 1 Bakgrund 1.1 Komplettering Innevarande rapport syftar till att utreda huruvida Socialstyrelsens rekommenderade nivåer avseende lågfrekvent buller inomhus (SOSFS AR 2005:6) kan innehållas vid samtliga ljudkänsliga punkter. 1.2 Projektet Tillståndsansökan gäller projekt Rosenholm vilket är en etablering av 16 vindkraftverk i Uppvidinge kommun. I tillståndsansökan har 32 ljudkänsliga bebyggelsepunkter identifierats och beräknade ljudnivåer i db(a) har redovisats för dessa. Innevarande rapport redovisar ljudnivå med avseende på lågfrekvent ljud vid motsvarande punkter. 2 Lågfrekvent ljud från vindkraft Lågfrekvent ljud definieras normalt som ljud mellan frekvenserna 20-200 Hz, vilket är hörbart för det mänskliga örat. För att kartlägga kunskapsläget gällande bland annat hälsoeffekter av lågfrekvent ljud från vindkraft gjordes en sammanställning som publicerades 2011 på uppdrag åt Naturvårdsverket (1). Slutsatser från denna sammanställning är bland annat Lågfrekvent ljud (20-200 Hz) från moderna vindkraftverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 db(a), och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. 3 Riktvärden Ljudnivå från vindkraft utomhus vid bostäder får inte överstiga 40 db(a), enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Det finns inte något riktvärde gällande lågfrekvent ljud utomhus från vindkraft. Som riktvärde för lågfrekvent ljud tillämpas därmed Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6, se Tabell 1. 3 (12)

Tabell 1 Riktvärde för lågfrekvent buller inomhus enligt Socialstyrelsen Tersband [Hz] Ljudtrycksnivå [db] 31,5 56 40 49 50 43 63 41,5 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32 3.1 Vägning av ljudnivåer För att kompensera för örats känslighet vid olika frekvenser appliceras vägningsfilter, t ex A (vanligast förekommande) och C (tar mer hänsyn till låga frekvenser). En ljudtrycksnivå som mätts eller bestämts med vägningsfilter kallas ljudnivå och betecknas med en bokstav, exempel: 40 db(a) Står det endast db, så innebär det att ljudnivån inte är vägd med något filter. Figur 1 Vägningsfilter 4 (12)

repo001.docx 2012-03-29 4 Beräkning 4.1 Metod Enligt Naturvårdsverkets rekommendation (2) kan bedömning av lågfrekvent ljud från vindkraft göras i två steg. Inledningsvis jämförs med beräkning hur stor ljudnivåskillnad det är mellan A-vägd (dba) och C-vägd (dbc) ljudnivå. Är den A-vägda nivån klart under riktvärdet på 40 dba och skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda mindre än cirka 20 db så föreligger sannolikt inget problem med lågfrekvent buller. Skulle skillnaden vara större än 20 dba bör dock en noggrannare utredning göras med avseende att kontrollera mot Socialstyrelsens riktvärden inomhus. I och med att formuleringen skriven som cirka 20 decibels skillnad är noggrannare beräkning gjord i innevarande rapport för de punkter där vi beräknar en skillnad på minst 19 decibel. En noggrannare beräkning är också genomförd för de punkter som har över 35 dba i beräknad ekvivalent ljudnivå oavsett vilken skillnad som beräknas mot C-vägda nivåer. Utifrån de uträknade lågfrekventa ljudnivåerna utomhus för utvalda mottagarpunkter görs en bedömning av fasadisolering beroende på bostadstyp och den resulterande ljudnivån inomhus. 4.2 Beräkningsmodell och programvara I Sverige används i huvudsak två olika modeller för beräkning av ljud från vindkraft; Nord2000 och Naturvårdsverkets modell. Nord2000 (3) (4) är en beräkningsmodell utvecklad för att stämma med de nordiska väder- och klimatförutsättningarna. Modellen är i grunden utvecklad för väg- och spårtrafik, men är också applicerbar på industri- och vindkraftsberäkningar. Utvecklingen av modellen är gjord av det danska teknikutvecklingsföretaget DELTA, norska SINTEF och svenska SP och är finansierad med stöd av Nordiska ministerrådet och andra myndigheter i de nordiska länderna. Naturvårdsverkets modell för att beräkna ljud från vindkraftverk (5) är en relativt enkel utbredningsmodell som inte tar hänsyn till terräng eller specifika meteorologiska fall. Modellen är heller inte frekvensberoende, vilket gör att den inte är applicerbar för att räkna lågfrekvent ljud enligt Naturvårdsverkets rekommenderade modell. Följande rapport bygger på ljudberäkningar gjorda med programvaran Soundplan och med beräkningsmodellen Nord2000. En referenskontroll av beräknade ljudnivåer i db(a) med Nord2000 har gjorts mot beräkningar genomförda i programvaran WindPro med Naturvårdsverkets modell. Jämförelse kan endast göras för en resulterande db(a)-nivå och inte för lågfrekvent ljud då Naturvårdsverkets modell inte tar hänsyn till låga frekvenser. Generellt så ger Naturvårdsverkets modell något högre ljudnivåer än Nord2000. 5 (12)

4.3 Underlag Som underlag till beräkningar har erhållits höjdkurvor i 5 m ekvidistans, parklayout för de planerade verken, koordinater för identifierade hus i närområdet (se Figur 2) samt ljudeffekt för verken levererat av tillverkare (6). Samtliga planerade vindkraftverk har en navhöjd på 122,5 meter. Ansökan är av boxmodell och slutlig layout och val av vindkraftverk kan komma att bli annorlunda. Figur 2. Vy med de ljudkänsliga husen samt deras namn. Bild från ljudberäkning i tillståndsansökan. 4.4 Meteorologiska och geografiska parametrar Nord2000-modellen ger möjligheten att variera ett stort antal meteorologiska och geografiska paratmetrar. Normalt används dock standardvärden för svenska förhållanden på dessa parametrar, se Tabell 2. Tabell 2 Parametrar vid beräkning Parameter Värde Källa Luftfuktighet 70 % ISA 1 6 (12) 1 International Standard Atmosphere

repo001.docx 2012-03-29 Temperatur 15 C ISA Lufttryck 1013 mbar ISA Atmosfärisk turbulens för vind 0,12 Cw 2 [m 4/3 s -2 ] Nord2000 (4) Atmosfärisk turbulens för luft 0,008 C t 2 [Ks -2 ] Nord2000 (4) Markråhetslängd, z 0 0,3 Projektspecifik enligt Naturvårdsverket (5) 4.5 Ljudisolering Hur bra ljudisolering en byggnad har beror på utformning, material och skick. Mätningar gjorda på typiska danska hus (7) visar en fasaddämpning av lågfrekvent ljud enligt Tabell 3. Värdena i tabellen kan ses som ett riktvärde, svenska hus hävdas dock ofta ha bättre fasadisolering än danska. Tabell 3 Ljudisolering i typiska danska hus enligt (7) Tersband [Hz] Ljudtrycksnivå [db] 25 4,6 31,5 6,7 40 7,6 50 10,3 63 14,2 80 17,5 100 18,4 125 17,5 160 18,6 200 22,4 5 Resultat Beräkningar av ljudnivåer vid husfasad ger följande resultat enligt Tabell 4. Hus som är markerade med asterisk för extra kontroll finns analyserade i Tabell 5. 7 (12)

Tabell 4 Resultat för beräknade ljudnivåer i mottagarpunkter. Leq db(a) (Nord2000) Leq db(c) (Nord2000) Skillnad db Extra kontroll Mottagare Riktvärde 40 (35) - 20 (19) A Nymåla 31 49 18 NEJ B* Södraskog 31 50 19 JA C* Jonemåla 36 54 18 JA D Nydala 34 52 18 NEJ E* Västtorp 36 53 17 JA F Horshaga 34 52 18 NEJ G* Horshaga 36 54 18 JA H Älmedal 33 51 18 NEJ I Älmedal 33 51 18 NEJ J Älmedal 34 52 18 NEJ K Älmedal 33 51 18 NEJ L Älmedal 34 52 18 NEJ M* Tälleryd 37 54 17 JA N* Kråketorp 35 53 18 JA O* Broholm 35 53 18 JA P* Flybo 29 50 21 JA Q* Flybo 32 51 19 JA R* Flybo 33 52 19 JA S* Flybo 32 51 19 JA T* Flybo 33 52 19 JA U* Nyholmen 36 54 18 JA V Rosenholm 34 52 18 NEJ W* Rosenholm 36 53 17 JA X Rosenholm 34 52 18 NEJ Y Rosenholm 33 51 18 NEJ Z* Rosenholm 35 53 18 JA AA Oxberget 35 53 18 NEJ AB* Karlsborg 25 46 21 JA AC Lunnadal 31 49 18 NEJ AD Erikslund 32 49 17 NEJ AE Ängamåla 30 48 18 NEJ AF Svensholm 24 41 17 NEJ 8 (12)

repo001.docx 2012-03-29 Socialstyrelsens riktvärden gällande lågfrekvent ljud avser inomhusnivåer. De beräknade värdena i Tabell 5 avser utomhusnivåer vid husen och i 9 (12)

Tabell 6 ses vilken ljudnivå som kan förväntas inomhus i ett hus med normal fasadisolering. För att de i tabellen markerade värdena inte ska orsaka för höga nivåer inomhus krävs att fasaden isolerar upp till 10,6 db vid 200 Hz och endast 0-2,4 db för övriga frekvenser. Detta isoleringskrav bedöms att klaras av vanliga beboeliga hus (7). Tabell 5 Detaljanalys av utvalda mottagarpunkter. Beräknade ljudnivåer utomhus i db. Frekvens [Hz] 31,5 40 50 63 80 100 125 169 200 Riktvärde Inomhus 56 49 43 41,5 40 38 36 34 32 Typisolering 6,7 7,6 10,3 14,2 17,5 18,4 17,5 18,6 22,4 Mottagare Beräknad ljudnivå utomhus [db] B Södraskog 42,6 41,1 40,3 39,2 36,9 34 31,7 26,5 38,4 C Jonemåla 46,8 45,2 44,7 43,7 41,5 37,8 34,9 30,7 41,8 E Västtorp 46,5 44,8 43,9 42,6 40,7 37,9 35,8 31,8 41,8 G Horshaga 46,7 45,2 44,6 43,6 41,4 38,4 36,5 31,9 42,6 M Tälleryd 46,5 44,9 44,3 43,2 40,8 37,9 36,2 31,8 41,7 N Kråketorp 45,6 44 43,3 42,1 40,1 37,3 36 32,3 41,2 O Broholm 45,6 43,9 43,2 42 39,6 36,3 34,9 31,6 40,4 P Flybo 43,3 41,3 40,2 38,5 35,7 31,9 30,4 27,5 35,9 Q Flybo 44 42,2 41,2 39,6 36,6 32,7 30,9 28 37,8 R Flybo 44,9 43,1 42,4 41,4 39,1 35,9 34 29,7 37,8 S Flybo 43,9 42,3 41,8 40,4 37,8 34,7 33,4 29,1 38,3 T Flybo 44,8 43,1 42,5 41,3 38,8 35,3 33,3 29,9 38,7 U Nyholmen 47,2 45,7 45 43,9 41,5 38,1 36,5 32,8 41,3 W Rosenholm 46,5 44,7 43,8 42,5 40 36,5 34,9 32,6 41,8 Z Rosenholm 46,4 44,7 43,7 42,4 40,1 36,9 35,6 32,9 41,3 AB Karlsborg 38,7 37 36,2 35 32,9 29,8 28,4 25,3 34 10 (12)

repo001.docx 2012-03-29 Tabell 6 Förväntad lågfrekvent ljudnivå inomhus Frekvens [Hz] 31,5 40 50 63 80 100 125 169 200 Riktvärde Inomhus 56 49 43 41,5 40 38 36 34 32 Typisolering 6,7 7,6 10,3 14,2 17,5 18,4 17,5 18,6 22,4 Mottagare Beräknad ljudnivå inomhus [db] B Södraskog 35,9 33,5 30 25 19,4 15,6 14,2 7,9 16 C Jonemåla 40,1 37,6 34,4 29,5 24 19,4 17,4 12,1 19,4 E Västtorp 39,8 37,2 33,6 28,4 23,2 19,5 18,3 13,2 19,4 G Horshaga 40 37,6 34,3 29,4 23,9 20 19 13,3 20,2 M Tälleryd 39,8 37,3 34 29 23,3 19,5 18,7 13,2 19,3 N Kråketorp 38,9 36,4 33 27,9 22,6 18,9 18,5 13,7 18,8 O Broholm 38,9 36,3 32,9 27,8 22,1 17,9 17,4 13 18 P Flybo 36,6 33,7 29,9 24,3 18,2 13,5 12,9 8,9 13,5 Q Flybo 37,3 34,6 30,9 25,4 19,1 14,3 13,4 9,4 15,4 R Flybo 38,2 35,5 32,1 27,2 21,6 17,5 16,5 11,1 15,4 S Flybo 37,2 34,7 31,5 26,2 20,3 16,3 15,9 10,5 15,9 T Flybo 38,1 35,5 32,2 27,1 21,3 16,9 15,8 11,3 16,3 U Nyholmen 40,5 38,1 34,7 29,7 24 19,7 19 14,2 18,9 W Rosenholm 39,8 37,1 33,5 28,3 22,5 18,1 17,4 14 19,4 Z Rosenholm 39,7 37,1 33,4 28,2 22,6 18,5 18,1 14,3 18,9 AB Karlsborg 32 29,4 25,9 20,8 15,4 11,4 10,9 6,7 11,6 6 Slutsats och diskussion Socialstyrelsen riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus bedöms klaras med avseende på ljud från de planerade 16 vindkraftverken i Rosenholm för den exempellayout som bifogats ansökan. 7 Referenslista 1. M. Nilsson, G. Bluhm, G. Eriksson, K. Bolin. Kunskapssammanställning om infraoch lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Stockholm : Naturvårdsverket (Karolinska institutet, VTI, KTH), 2011. 2. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. Naturvårdsverkets hemsida. [Online] den 20 Februari 2013. [Citat: den 15 Maj 2013.] http://www.naturvardsverket.se/stod-imiljoarbetet/vagledning-amnesvis/buller/buller-fran-vindkraft/. 11 (12)

3. B. Plovsing, J. Kragh. Rapport AV 1851/00. Nord2000. Comprehensive Outdoor Sound Propagation Model. Part 1: Propagation in an Atmosphere without Significant Refraction. Hörsholm : Delta Akustik & Vibration, Reviderad 2006. 4. J. Kragh, m fl. User's Guide Nord2000 Road. Hörsholm : DELTA, SINTEF, SP, 2006. 5. Naturvårdsverket. Ljud från vindkraft, reviderad utgåva av rapport 6241, koncept 2010. u.o. : Naturvårdsverket, 2010. 6. Siemens. SWT - 2.3-113, Acoustic Emission. confidential document : Siemens, 2013. 7. Sound Insulation of Dwellings at Low Frequencies. Hoffmeyer och Jakobsen. 1, u.o. : Journal of Low frequency Noise, Vibration and Active Control, 2010, Vol. 29. 12 (12)