Resultatkvalitet i svenska privata företag revisionens påverkan

Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet HT 2018 Datum för inlämning: 2019-01-18 Resultatkvalitet i svenska privata företag revisionens påverkan Anna Högström Lisa Norgren Handledare: Michael Grant

Sammanfattning Denna studie ämnar att undersöka resultatkvalitet genom att granska resultatmanipulering och förekomsten av diskretionära periodiseringar i privata svenska företag och om valet av revisionsbyrå har en påverkan på resultatmanipulering. Tidigare studier har studerat förhållandet mellan revisionsbyrå och resultatkvalitet och olika resultat har påvisats. Majoriteten av dessa studier har presenterat resultat vilka indikerar att större revisionsbyråer, ofta definierat som den dikotoma variabeln Big four eller Big six, ökar de reviderade företagens resultatkvalitet. Resultatet från den här studien är i linje med merparten av tidigare forskning och ger en indikation på att företag vilka revideras av Big four har lägre förekomst av diskretionära periodiseringarna och därmed högre resultatkvalitet. Effekten som påvisas är dock inte lika stor som förväntat, möjliga förklaringar för detta diskuteras vidare i studien. Nyckelord: Resultatkvalitet, resultatmanipulering, diskretionära periodiseringar, privata företag, revisionsbyråer, Big four, modifierade Jones-modellen

Innehållsförteckning 1. Introduktion 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Problematisering 3 1.3 Syfte 6 1.4 Disposition 6 2. Teori 6 2.1 Agentteorin 7 2.2 Resultatkvalitet och resultatmanipulering 8 2.3 Metoder för resultatmanipulering 9 2.4 Resultatkvalitet och revision 10 2.5 Hypotesformulering 11 3. Metod 12 3.1 Att mäta periodiseringar 12 3.1.1 Val av metod 12 3.2 Den modifierade Jones-modellen 13 3.2.1 Bakgrund 13 3.2.2 Utformning 13 3.2.3 Kontrollvariabler 15 3.2.4 Studiens regressionsmodell 17 3.3 Datainsamling och urval 18 3.4 Metodens begränsningar 20 4. Resultat och analys 21 4.1 Deskriptiv statistik och t-test för diskretionära periodiseringar 21 4.2 Regressionens koefficienter och korrelationsmatris 23 4.3 Regressionsanalyser 26 4.4 Robusthetstester 29 5. Diskussion 31 6. Avslutande sammanfattning 33 6.1 Slutsats 33 6.2 Studiens begränsningar 34 6.3 Förslag till vidare forskning 34 Källförteckning 36 Bilagor 39 1

1. Introduktion 1.1 Bakgrund En generell uppfattning idag är att företags finansiella rapporter och kvaliteten på dessa är av stor vikt för flertalet aktörer men även samhället i stort. En årsredovisning har till syfte att ge en bild av företagets resultatmässiga utveckling och presentera företagets ekonomiska ställning (Bolagsverket, 2018) samt även att informera företagets intressenter om den finansiella situationen (Skatteverket, 2019). Om de finansiella rapporterna tillförlitligt återger företagets finansiella prestation och situation anses de vara av hög kvalitetet. Inom litteraturen beskrivs det som earnings quality, hädanefter benämnt som resultatkvalitet (Dechow, Ge och Schrand, 2010). För att reducera den informationsasymmetri som existerar mellan företaget och dess externa intressenter går det att argumentera för att de finansiella rapporterna erfordras vara pålitligt upprättade. Det har utvecklats flertalet olika kontrollfunktioner för att säkerställa att företagen upprättar rättvisande finansiella rapporter av hög kvalitet. En sådan är internationella redovisningsstandarder vars ändamål är att rendera transparens, bidra till en ökad marknadseffektivitet samt även att stärka företagens ansvarsskyldighet gentemot intressenter vilka tillhandahåller kapital (IFRS, 2018). Dessa standarder skapar dock ett visst utrymme för företagen att genomföra individuella bedömningar och approximationer kring särskild redovisningsinformation. Fortsättningsvis finns flera incitament för företagsledningar att använda denna diskretionära frihet i eget intresse istället för att den finansiella informationen lämpligast ska återspegla företagets verksamhet (Dechow och Schrand, 2004). Fenomenet benämns som earnings management, hädanefter benämnt som resultatmanipulering. Detta kan ske på två olika sätt; antingen genom manipulering av kassaflöden eller manipulering av periodiseringar (Dechow och Schrand, 2004; Healy och Wahlen, 1999). Ytterligare en kontrollfunktion för företags finansiella rapporter är revision. Syftet med revision är att fungera som en yttre granskning av företag vilken ska bidra med tillförlitlighet samt öka kvaliteten på såväl företags som institutioners finansiella rapporter 2

(Riksrevisionen, 2018). Revision fyller således en viktig funktion för ekonomin och samhället i stort och det är därav av intresse att studera dess faktiska påverkan på kvaliteten av finansiella rapporter. 1.2 Problematisering Det existerar en stor mängd forskning kring revision och resultatmanipulering. Majoriteten av de studier vilka syftar till att granska förekomsten av resultatmanipulering och revision som kontrollfunktion undersöker detta i publika företag (Van Tendeloo och Vanstraelen, 2008; Vanstraelen och Schelleman, 2017). Dock går det att argumentera för att finansiell information av hög kvalitet är av vikt även för privata företag. Den knapphändiga litteraturen angående privata bolags position beträffande resultatmanipulering kan förefalla förvånande då små och medelstora företag (SMEs), av vilka majoriteten är privata, representerar mer än 99 % av de existerande företagen på den europeiska marknaden (Federation of European Accountants [FEE] 2016). Därmed har dessa företag en vital roll i världsekonomin gällande att generera arbetstillfällen, välstånd och investeringar i tillväxt (Vanstraelen och Schelleman, 2017). En studie som undersöker förekomsten av resultatmanipulering i privata och publika företag finner resultat för att resultatmanipulering, som en aspekt av resultatkvalitet, förekommer i högre grad i privata företag (Burgstahler, Hail och Leuz, 2006). Studiens resultat påvisar också att landsspecifika variabler har en påverkan på graden av resultatmanipulering hos privata företag. Resultatmanipulering är mindre förekommande i länder med ett starkt rättsligt system samt i länder där det råder en stark förbindelse mellan landets skattesystem och de finansiella rapporterna (Burgstahler, Hail och Leuz, 2006). Detta resultat är i linje med Ball och Shivakumar (2005) som finner att beskattning spelar en viktig roll i privata företags finansiella beslut och att detta visas genom att privata företag lägger stor vikt vid skatteplanering. Revision som en kontrollfunktion för resultatmanipulering och därmed resultatkvalitet har studerats i ett antal studier. Den befintliga litteraturen inom ämnet har undersökt hur revision, genom användandet av ett flertal olika variabler, påverkar de finansiella rapporterna. 3

Exempelvis har inverkan av storleken på revisionsbyrån (Becker et al., 1998), längden på revisorsuppdraget (Manry, Mock, och Turner, 2008; Myers, Myers, och Omer, 2003) samt antalet nedlagda timmar på revisionsuppdraget (Caramanis och Lennox, 2008) undersökts. Fortsättningsvis har en stor del av forskningen inom revision fokuserat på revisorers incitament till eller motiv att utföra högkvalitativ revision. Incitamenten till att tillhandahålla revision av hög kvalitet beror på sannolikheten att ett möjligt revisionsfel skulle uppdagas och därmed även risk för juridiska påföljder vilka skulle skada revisionsbyråns och revisorns rykte (DeAngelo, 1981; Van Tendeloo och Vanstraelen, 2008). Detta är mer påtagligt för större revisionsbyråer (DeAngelo, 1981) vilket utmynnar i den frekvent förekommande utgångspunkten att storleken på revisionsbyrå används som en approximation för kvaliteten på revision (se exempelvis DeAngelo, 1981; Van Tendeloo & Vanstraelen, 2008; Becker et al., 1998; Vander Bauwhede och Willekens, 2004). Resultat där de fyra största revisionsbyråerna, även benämnt Big four, alternativt någon annan storleksparamenter mäts och påvisar att företag vilka revideras av större revisionsbolag har en mindre konstaterad mängd resultatmanipulering och större revisionsbyråer har i och med det tillskrivits en mer tillförlitlig funktion (se exempelvis Van Tendeloo och Vanstraelen, 2008; DeAngelo, 1981). Fortsättningsvis har en omfattande mängd av litteraturen presenterat liknande resultat som påvisar att företag vilka revideras av större revisionsbyråer har en mindre förekomst av diskretionära periodiseringar (Dechow, Ge och Schrand 2010), vilket indikerar på en lägre grad av resultatmanipulering. Det kan därmed antas att dessa företag tillhandahåller mer tillförlitliga finansiella rapporter med högre resultatkvalitet. Van Tendeloo och Vanstraelens (2008) studie vilken undersöker ovanstående påvisar att företag ägnar sig i lägre utsträckning åt resultatmanipulering om de har reviderats av något av företagen som klassificeras som Big four än ett mindre revisionsbolag. Urvalet i studien bestod av privata företag vars säten var belägna i ett antal länder inom den Europeiska Unionen, både länder med en starkare förbindelse mellan skattesystem och företagens 4

finansiella rapporter, däribland Belgien, samt länder med en svagare förbindelse mellan dessa. Trots att en omfattande mängd av litteraturen pekar på att större revisionsbyråer har en hämmande effekt på förekomsten av resultatmanipulering är den existerande litteraturen inte entydig beträffande skillnader i kvaliteten på den utförda revisionen och dess möjlighet att stävja resultatmanipulering. Exempelvis finner Vander Bauwhede och Willekens (2004) ingen differens gällande förekomsten av diskretionära periodiseringar mellan företag vilka reviderats av de sex största revisionsbolagen i Belgien i förhållande till mindre revisionsbolag 1. Fortsättningsvis presenteras ytterligare resultat vilket påvisar att revisionsbolag vilka inkluderas i Big six, alltså de sex största revisionsbyråerna, inte har en hämmande effekt på belgiska privata företags förekomst av resultatmanipulering i relation till revisionsbyråer 2 vilka inte inkluderas i Big six (Sercu, Vander Bauwhede och Willekens, 2002). Sverige har vissa likheter med Belgien (Burgstahler, Hail och Leuz, 2006). Exempelvis kategoriseras båda länderna som länder med starka rättssystem vars skattesystemen har en nära anknytning till företags finansiella redovisning (Burgstahler, Hail och Leuz, 2006). Fortsättningsvis består den belgiska marknaden främst av privata företag med en stark ägarkoncentration och många av dessa är dessutom familjeägda (Vander Bauwhede och Willekens, 2004) vilket även den svenska marknaden gör (Andersson, Karlsson och Poldahl, 2017). Det finns således olika resultat inom den existerande litteraturen angående revisionens roll som kontrollfunktion och hur detta påverkar resultatmanipulering och därmed även resultatkvaliteten. De skilda resultaten som presenteras har bland annat påvisats i ett land vars marknad liknar den svenska marknaden på flertalet sätt samt att en liknande undersökning 1 Författarna använder terminologin Big 6 men redogör inte specifikt för denna klassificering. De redogör dock för de sju största revisionsbolagen i termer av exempelvis marknadsandelar och antal revisionsuppdrag. Dessa är under perioden 1994-1996: Ernst & Young, KPMG, Coopers & Lybrand, Boeye Geddes Van Gulck, Deloitte & Touche, Arthur Andersen samt Price Waterhouse (Vander Bauwhede och Willekens, 2004, s 512-513). 2 Författarna använder Big 6 som storleksparameter för de sex största revisionsbyråerna under den givna undersökningsperioden. Vidare utveckling av vilka som inkluderas i Big 6 utelämnas dock (Sercu, Vander Bauwhede och Willekens, 2002). 5

kring resultatkvalitet och revisionens roll i svensk kontext saknas på privata företag. Med hänsyn till ovanstående avser denna studie att undersöka resultatkvalitet i svenska privata företag. 1.3 Syfte Syftet med denna studie är att bidra till den senaste forskningen kring resultatkvalitet och dess existens i svenska privata företag. Resultatkvalitet granskas genom att studera förekomsten av resultatmanipulering i privata företag i Sverige och undersöka huruvida valet av revisionsfirma förbättrar kvaliteten på de finansiella rapporterna. Likt flertalet andra studier som nämnts tidigare kommer Big four alternativt non-big four att användas som storleksparameter. På den svenska revisionsmarknaden är KPMG, PwC, Deloitte och Ernst & Young klassificerade som de fyra största byråerna och därmed används dessa som Big four i denna studien. Detta mynnar ut i studiens forskningsfråga vilken är; Går det att urskilja en differens i företags resultatkvalitet beroende på om dessa har reviderats av en revisionsbyrå vilken kategoriseras som Big four alternativt non-big four? 1.4 Disposition Avsnitt ett har introducerat ämnet, avhandlat ett urval av den existerande forskningen kring resultatmanipulering och revision, och presenterat studiens syfte och frågeställning. Avsnitt två behandlar den bakomliggande teorin och forskningen inom området. I avsnitt tre redogörs uppsatsens metod och resonemang kring urval. Resultaten av studien presenteras i avsnitt fyra och analys kring resultatet framläggs i avsnitt fem. Slutligen kommer avsnitt sex redovisa de slutsatser som kan dras av studien, diskussionen av begränsningar tillsammans med förslag till vidare forskning. 2. Teori I detta avsnitt redogörs för studiens teoretiska referensram och tillhörande empiriska studier. Inledningsvis förklaras resultatmanipulering och revision som kontrollfunktion för att sedan slutligen formulera studiens hypotes utifrån redovisad teori. 6

2.1 Agentteorin Jensen och Meckling (1976) har genom sitt utvecklande av agentteorin skapat en förklarande modell vilken påvisar att ett företags kapitalförsörjning och finansiering genererar uppkomst till komplicerade förhållanden mellan såväl interna som externa intressenter vilka alla har olika intressen. Dessa förhållanden definieras som kontraktuella förhållanden i termer av principaler och agenter varvid principalen delegerar arbete samt handlingsbefogenhet till agenten. Teorin utgår vidare från att båda parterna i förhållandet är nyttomaximerande vilket innebär att agenten inte alltid förväntas att agera i principalens intresse. Vid utvecklandet av teorin syftade Jensen och Meckling (1976) främst till principal och agent-förhållandet mellan ett företags ägare och dess ledning men framhöll att detta dynamiska förhållande finns inom samtliga företag såväl som institutioner samt på alla nivåer. De incitamentsproblem, intressekonflikter och mekanismer som agentteorin belyser beskrivs vidare som en anledning till varför det finns krav på oberoende revision (Lambert, 2001). Van Tendeloo och Vanstraelen (2008) resonerar kring agentteorins tillämplighet och diskuterar kring antagandet att revisionen som granskande instans till största del är till för publika företag och att detta har sin grund i agentteorin men att det i högsta grad går att belysa funktionen för privata diton. Inom privata företag förekommer generellt mindre agentkonflikter mellan aktieägare och ansvariga vilket exempelvis kan bero på ett mer koncentrerat ägarskap, att kreditgivare har direkt tillgång till finansiell information eller möjliga familjeband mellan företagsledningen, styrelsemedlemmar och aktieägare (Petersen och Rajan, 1994). Agentkonflikter kan därmed ta uttryck genom andra konstellationer inom privata företag än vad som vanligen förekommer inom publika företag (Hay, Knechel, och Willekens, 2014). Vidare kan hö gkvalitativ revision för privata företag exempelvis bidra till att minska risken för agentkonflikter mellan ägare, skattemyndigheter (Hay, Knechel, och Willekens, 2014), banker och chefer samt bidra till att öka trovärdigheten för de finansiella rapporterna för företagets andra intressenter (Van Tendeloo & Vanstraelen, 2008; Lambert, 2001). Även Armstrong, Guay och Weber (2010) 7

belyser vikten av tillförlitliga finansiella rapporter för att minska informationsasymmetrin mellan företagets ägare och ledning samt utomstående intressenter såsom kreditgivare. 2.2 Resultatkvalitet och resultatmanipulering Utifrån Statement of Financial Accounting Concepts fastställs att finansiella rapporter med högre resultatkvalitet bättre bör återspegla företagets finansiella prestation vilken är relevant för en särskild händelse utförd av en specifik beslutsfattare (Dechow, Ge och 3 Schrand, 2010). En annan något snävare förklaring är att högkvalitativa finansiella rapporter bör reflektera företagets nuvarande, samt ge en god indikation på framtida, operativa verksamhet och prestation men även fungera som tillförlitligt mått av företagets 4 värde (Dechow och Schrand, 2004). Ett av de huvudsakliga syftena med finansiella rapporter är följaktligen att dessa återger en tillförlitlig bild av ett företags finansiella position samt prestation. Det finns olika faktorer som påverkar graden av resultatkvalitet hos företag. En signifikant påverkande faktor på resultatkvalitet är graden av resultatmanipulering (Dechow, Ge och Schrand, 2010). Det finns även åtskilliga definitioner av resultatmanipulering. Ronen och Yaari (2008) klassificerar initialt in resultatmanipulering och effekten av detta i tre kategorier. Två ytterligheter varav en menar att resultatmanipulering är fördelaktigt och ökar transparensen om det utförs korrekt och den andra syftar på att resultatmanipulering är opportunistisk, skadlig och medför direkta felaktigheter som i vissa fall innebär lagöverträdelser i form av bedrägeri. Den sista klassificeringen är ett mellanting av ovanstående två ytterligheter och syftar således till att resultatmanipulering är en företeelse som kan vara antingen opportunistisk eller bidra till ökad transparens men att detta sker inom ramarna för finansiella standarder och regelverk (Ronen och Yaari, 2008). 3 Översättning av Dechow, Ge och Schrands (2010, s. 344) definition av earnings quality: Borrowing language from SFAC No. 1, we define earnings quality as follows: Higher quality earnings provide more information about the features of a firm s financial performance that are relevant to a specific decision made by a specific decision-maker.. 4 Översättning av Dechow och Schrands (2004, s. 37) definition av earnings quality: our definition of earnings quality that earnings reflect current performance, that earnings data are useful for predicting future performance, and that the earnings data accurately annuitize intrinsic firm value. 8

Den slutgiltiga definitionen som Ronen och Yaari (2008) presenterar utifrån ovanstående klassificeringar och ytterligare resonemang kring existerande litteratur är att resultatmanipulering uppkommer när beslutsfattare använder subjektiva bedömningar för att förändra alternativt försköna företagets finansiella rapporter i avsikt att vilseleda företagets 5 intressenter eller påverka kontraktuella överenskommelser (Healy och Wahlen, 1999). Flertalet liknande definitioner som också implicerar hur resultatmanipulering påverkar den finansiella rapporteringen är vanligen förekommande. Exempelvis definierar Schipper (1989) resultatmanipulering som ett avsiktligt ingripande i processen av framställandet av de externa finansiella rapporterna samt att detta sker med intentionen att erhålla någon form av 6 egen vinning. Utifrån ovanstående definitioner av resultatmanipulering och dess förekomst är det tydligt att resultatmanipulering minskar resultatkvaliteten eftersom denna ska reflektera företagets operativa verksamhet samt fungera som ett pålitligt mått för företagets värde (Dechow och Schrand, 2004). Även Dechow, Ge och Schrand (2010), vilka har genomfört en omfattande litteraturöversikt inom detta område, menar att resultatmanipulering antas undergräva resultatkvalitet. Följaktligen är en vedertagen slutsats inom litteraturen att förekomsten av resultatmanipulering har en negativ påverkan på företags resultatkvalitet. 2.3 Metoder för resultatmanipulering För att mäta resultatkvalitet har tidigare studier tagit hänsyn till olika variabler exempelvis i egenskap av resultatutjämning (Kirschenheiter och Melumad, 2002), resultatkontinuitet 7 8 (Dechow och Dichev, 2002; Fairfield, Whisenant och Yohn, 2003), tidsläglig redovisning av 9 förluster och vinster (Ball och Shivakumar, 2005) samt diskretionära periodiseringar (DeFond och Park, 1997). 5 Översättning av Healy och Whalens (1989, s. 368) definition: Earnings management occurs when managers use judgment in financial reporting and in structuring transactions to alter financial reports to either mislead some stakeholders about the underlying economic performance of the company or to influence contractual outcomes that depend on reported accounting numbers.. 6 Översättning av Schippers (1989, s. 92) definition av earnings management: the purposeful intervention in the external financial reporting process, with the intent of obtaining some private gain (as opposed to, say, merely facilitating the neutral operation of the process).. 7 Översättning av earnings smoothing. 8 Översättning av earnings persistence. 9 Översättning av timeliness of loss recognition and profit recognition. 9

Den här studien syftar till att undersöka resultatmanipulering genom att isolera den diskretionära komponenten av ett företags periodiseringar från de icke-diskretionära periodiseringarna. De icke-diskretionära periodiseringarna är sådana som reflekterar justeringar av företagets finansiella position och prestation under det att diskretionära periodiseringar är sådana som reflekterar den komponenten av periodiseringar som skapar utrymme för diskretion och bedömningar av redovisningsregler. Ovanstående tillvägagångssätt för att mäta resultatmanipulering anses vara en väl fungerande approximation för resultatkvalitet. (Dechow, Ge och Schrand, 2010). 2.4 Resultatkvalitet och revision Revision besitter en viktigt kontrollfunktion genom att granska kvaliteten på företags finansiella rapporter (Dechow, Ge och Schrand, 2010). Studier har granskat om revision har en förmåga att reducera förekomsten av resultatmanipulering och det har undersökts genom en rad olika tillvägagångssätt. Exempelvis har rotation och längden på revisionsuppdraget påvisats ha en effekt på mängden diskretionära periodiseringar. Det har påvisats en positiv korrelation mellan revisorsrotation och resultatkvalitet (Chen, Lin och Lin, 2008) samt att ett kortare revisionsuppdrag har en negativ påverkan på resultatkvalitet, dock förefaller det att ett längre uppdrag inte är associerat med en positiv påverkan på resultatkvalitet (Johnson, Khurana och Reynolds, 2002). Vidare har olika approximationer för storlek varit ett tillvägagångssätt för att uppskatta revisionens påverkan på resultatmanipulering och således resultatkvalitet. Ett förekommande mått är storleken på kontor, exempelvis definierat som ett kontors totala arvodesintäkter (Francis och Yu, 2009). Det har påvisats att förekomsten av resultatmanipulering är lägre för företag som reviderats av en revisor vilken är verksam på ett stort kontor i jämförelse med ett mindre kontor (Francis och Yu, 2009). Detta har utgångspunkt i att större kontor knyter mer humankapital och det indikerar på mer kvalitativ revision vilket således borde reducera förekomsten av resultatmanipulering (Francis och Yu, 2009). 10

Ett ytterligare tillvägagångssätt som förekommer för att fånga storleksparametern och huruvida det påverkar förekomsten av resultatmanipulering är att gruppera de största revisionsbyråerna i en kategori och resterande revisionsbyråer i en annan kategori. En del studier använder grupperingar vilka kategoriserar in de sex största revisionsbyråerna i en kategori (Becker et al., 1998; Francis, et al., 2005; Sercu, Vander Bauwhede och Willekens, 2002) under det att det även förekommer uppdelningar om de fyra största revisionsbyråerna (Van Tendeloo och Vanstraelen, 2008). Majoriteten av studierna som undersöker detta presenterar resultat som visar att företag vilka revideras av större revisionsbyråer har mindre förekomst av resultatmanipulering och därmed högre resultatkvalitet (Becker et al., 1998; Dechow, Ge, och Schrand, 2010; Francis et al., 2005; Van Tendeloo och Vanstraelen, 2008). 2.5 Hypotesformulering Resultatmanipulering uppstår då det finns motiv och möjlighet till detta (Dechow och Schrand, 2004) och revision syftar till att säkerställa kvaliteten på ett företags finansiella rapporter (Dechow, Ge och Schrand 2010 ). Sercu, Vander Bauwhede och Willekens (2002) finner att företag vilka reviderats av de sex största revisionsbolagen i Belgien inte har mindre förekomst av resultatmanipulering i jämförelse med företag vilka inte reviderats av de största revisionsbyråerna. Dock är resultaten gällanden den belgiska marknaden tvetydig, Van Tendeloo och Vanstraelens studie (2008) påvisar att resultatmanipulering minskar vid revidering av en revisor som inkluderas i Big four. Även ytterligare studier vilka undersöker detta samband påvisar att företag vilka revideras av Big four uppvisar mindre nivåer av resultatmanipulering än företag vilka revideras av andra revisionsbyråer (Dechow, Ge och Schrand 2010; DeAngelo, 1981) och därmed har dessa företag högre resultatkvalitet. Trots att olika resultat har påvisats inom litteraturen pekar dock en omfattande mängd av forskningen på att större revisionsbyråer hämmar resultatmanipulering (Dechow, Ge och Schrand, 2010) samt att dessa även har starkare incitament att tillhandahålla högkvalitativ revision (DeAngelo, 1981). Därför är den här studiens hypotes att resultatmanipulering borde vara mindre förekommande i privata svenska företag vilka är reviderade av Big four än av mindre revisionsbyråer. Således förväntas att Big four har en positiv effekt på resultatkvalitet. 11

H 1 : Resultatmanipulering är mindre förekommande i företag vilka är reviderade av Big four än av mindre revisionsbyråer. 3. Metod Metodkapitlet inleds med en introduktion till tillvägagångssätt för att mäta periodiseringar för att sedan beskriva studiens val av metod, regressionsmodell samt kontrollvariabler. Avslutningsvis presenteras metodens begränsningar samt informationen kring studiens datainsamling, urval och bortfall. 3.1 Att mäta periodiseringar 3.1.1 Val av metod Ett vanligt förekommande tillvägagångssätt vid undersökning av resultatmanipulering är att använda periodiseringar för mäta mängden resultatmanipulering (se exempelvis Dechow, Sloan och Sweeney, 1995; DeFond och Park, 1997; Ecker et al., 2013). Det mest frekvent förekommande sättet att mäta resultatmanipulering är genom försök att isolera den diskretionära andelen av periodiseringarna (Dechow et al., 2012; Dechow, Sloan och Sweeney, 2012). De diskretionära periodiseringarna utgör den andel som antyder på att resultatmanipulering förekommit under det att de icke-diskretionära periodiseringarna utgör den legitima andelen (Dechow och Schrand, 2004) som används för att ge en rättvisande bild av företagets verksamhet och således allokera intäkter samt kostnader till dess korrekta skede. Inom litteraturen förekommer det flera olika modeller vilka undersöker förekomsten av diskretionära periodiseringar exempelvis Healy-modellen (Healy, 1985), DeAngelo-modellen (DeAngelo, 1986), Jones-modellen (Jones, 1991), den modifierade Jones-modellen (Dechow, Sloan och Sweeney, 1995) samt Bransch-modellen (Dechow och Sloan, 1991). Att mäta resultatmanipulering genom diskretionära periodiseringar har fått en del kritik och de befintliga modellernas förmåga att separera den diskretionära delen av totala periodiseringarna har ifrågasatts (Dechow, Sloan och Sweeney, 1995). Det har dock påvisats att den modell vilken är bäst lämpad att uppskatta de diskretionära periodiseringarna och 12

förekomsten av resultatmanipulering är den modifierade Jones-modellen (Dechow, Sloan och Sweeney, 1995; Kothari, Leone och Wasley, 2005) vilken även används i denna studie. 3.2 Den modifierade Jones-modellen 3.2.1 Bakgrund Liksom nämnts ovan syftar den modifierade Jones-modellen till att separera de diskretionära periodiseringarna från de icke-diskretionära periodiseringarna. De diskretionära periodiseringarna kan beräknas genom två tillvägagångssätt, genom tillämpning av en tvärsnittsmetod eller en tidsseriemetod. Vid tillämpning av tidseriemetoden uppskattas koefficienterna för varje enskilt företag med hjälp av en estimeringsperiod under vilken ingen systematisk resultatmanipulering antas. Resultatet från estimeringsperioden jämförs sedan med undersökningsperioden för att observera diskretionära periodiseringar (Dechow, Sloan och Sweeney, 1995). Denna studie tillämpar tvärsnittsmetoden vilken estimerar modellens koefficienter genom att under en specifik tidpunkt i undersökningsperioden skatta den icke-diskretionära variabeln efter företagets branschtillhörighet (DeFond och Jiambalvo, 1994; Jeter och Shivakumar, 1999). Valet av tvärsnittsmetoden motiveras av att studien endast undersöker två år och det har påvisats fodra minst 10 år för att få tillförlitliga resultat genom tidseriemetoden (Jeter och Shivakumar, 1999) samt att vissa branscher kan vara mer benägna att använda sig av resultatmanipulering (Dechow, Sloan och Sweeney, 1995). Således vid beräkningar av de icke-diskretionära periodiseringarna estimerar denna studien koefficienter för 2016 respektive 2017, en för tillverkningsindustrin samt en för byggnation och anläggning vilka inkluderas i ekvation (1). 13

3.2.2 Utformning För att beräkna diskretionära periodiseringar används Defond och Parks (1997) ekvation vilken estimerar de totala periodiseringarna deflaterat med laggade tillgångar som en uppskattning av icke-diskretionära periodiseringar samt en felterm. Ekvationens felterm utgörs av den diskretionära andelen av de totala periodiseringarna; TA it / A it 1 = t [1/ A it 1 ] + β 1t [(Δ REV it Δ AR it )/ A it 1 ] + β 2 t [ PPE it / A it 1 ] + ɛ it (1) Där TA it är totala periodiseringar för företag i år t, ΔREV it är förändringen i omsättning för företag i år t, Δ AR it är förändringen i kundfordringar för företag i år t och PPE it är materiella anläggningstillgångar för företag i år t och ɛ it är residualen för företag i år t, vilket i modellen utgör den diskretionära komponenten av de totala periodiseringarna. Ekvationens variabler divideras med A it 1 vilket är totala tillgångar från föregående år för företag t, detta för att minska risken för heteroskedasticitet (DeFond och Park, 1997; Peasnell, Pope, och Young, 2000). Fortsättningsvis beräknas de totala periodiseringarna liksom Dechow, Sloan och Sweeney, (1995) samt Jones (1991) via följande ekvation: TA it = ΔCA it ΔCL it ΔCash it + ΔSTD it Dep it (2) Där TA it är de totala periodiseringarna för företag i år t, ΔCA it är förändringen i omsättningstillgångar för företag i år t, ΔCL it är förändringen i kortfristiga skulder för företag i år t, ΔCash it är förändringen i likvida medel för företag i år t, ΔSTD it är förändringen i den räntebärande delen av de kortfristiga skulderna för företag i år t och slutligen är variabeln Dep it avskrivningarna för företag i år t. De diskretionära periodiseringarna för respektive observation, vilka representeras av residualen från ekvation (1), kan anta ett positivt såväl som negativt värde. Ett positivt värde indikerar på att företaget har manipulerat resultatet uppåt under det att ett negativt värde indikerar på en manipulering vilket påverkar resultatet nedåt. Både negativa och positiva värden på residualen påvisar dock att användning av diskretionära periodiseringar 14

förekommer och eftersom denna studie endast ämnar undersöka förekomsten av diskretionära periodiseringar är residualernas riktningen av mindre vikt. Därför används de absoluta värdena av de beräknade residualerna vilka sedan logaritmeras med den naturliga logaritmen för att dessa ska bli normalfördelade (Hair et al., 2014). 3.2.3 Kontrollvariabler För att säkerställa att det är studiens undersökningsvariabel, val av revisionsbyrå, som förklarar förekomsten av de diskretionära periodiseringarna inkluderas kontrollvariabler. Att inkludera kontrollvariabler i en regressionsanalys är nödvändigt för att utesluta ett spuriöst samband (Körner och Wahlgren, 2015). I avsnittet nedan beskrivs de kontrollvariabler som används i denna studie vilka är storlek, tillväxt, skuldsättningsgrad, ROA, revisorns kön samt en eller fler underskrivande revisorer. Storlek (Storlek it ) - I likhet med tidigare litteratur inom resultatmanipulering har företagsstorlek inkluderats som en kontrollvariabel (se exempelvis Becker et al., 1998; DeFond och Park, 1997). Det har påvisats att större företag tenderar att ha en lägre förekomst av diskretionära periodiseringar vilket exempelvis kan bero på att de inte expanderar i lika stor utsträckning som mindre företa g (Dechow et al., 2012) samt att stora företag utstår mer granskning vilket kan innebära att påföljderna av resultatmanipulering är strängare (Meek, Rao och Skousen, 2007). Fortsättningsvis har dock resultat även visat att periodiseringskvalitet 10 är negativt korrelerat med företagsstorlek och att mindre företag därför är associerade med lägre perio diseringskvalitet (Dechow och Dichev, 2002; Francis et al., 2005). Storlek it definieras som naturligt logaritmerade totala tillgångar vilket är ett frekvent förekommande mått (Becker et al., 1998; DeFond och Park, 1997; Van Tendeloo och Vanstraelen, 2008 ). Tillväxt (Tillväxt it ) - Tidigare studier har inkluderat företags tillväxt som en potentiell variabel vilken kan påverka resultatkvaliteten och förekomsten av resultatmanipulering (Burgstahler, Hail och Leuz, 2006; Van Tendeloo och Vanstraelen, 2008; Young, 1999). I denna studie är 10 Översättning av begreppet accruals quality. 15

tillväxtvariabeln definierad genom företagets årliga procentuella förändring gällande omsättningen (Van Tendeloo och Vanstraelen, 2008). Skuldsättningsgrad (Skuldgrad it ) - Skuldsättningsgrad är en vanligt förekommande kontrollvariabel och det har påvisats ett samband med resultatmanipulering (Becker et al., 1998; DeFond och Park, 1997). Detta samband kan ha sin grund i att högt skuldsatta företag förväntas ha incitament att ägna sig åt resultatmanipulering som påverkar resultatet positivt. En orsak till ovanstående är att reducera risken att bryta kontraktuella förbindelser, exempelvis i form av lån (DeFond och Jiambalvo, 1994; Watts & Zimmerman, 1990; Young, 1999). Tidigare studier har definierat skuldsättningsgrad som totala räntebärande skulder (se exempelvis DeFond och Jiambalvo, 1994; Francis et al., 2005; Francis Maydew och Sparks, 1999) alternativt totala skulder (se exempelvis DeFond och Park, 1997; Van Tendeloo och Vanstaelen, 2008) dividerat med totala tillgångar. Skuldgrad it i denna studie definieras, med skattemässiga regleringar kring obeskattade reserver i åtanke, som totala justerade skulder dividerat med det justerade egna kapitalet. ROA (ROA it ) - Det har inom litteraturen pekats på att den modifierade Jones-modellen brister i estimeringen av diskretionära periodiseringar för företag vars prestation i form av antingen resultaten eller kassaflödet, anses som extremt (Dechow, Sloan, och Sweeney 1995; Young, 1999). Prestation är därför en kontrollvariabel som tidigare använts vid undersökning av resultatmanipulering (Barua et al., 2010; Dechow och Dichev 2002) och resultat har presenterat att prestation är negativt associerat med resultatkvalitet (Dechow och Dichev, 2002). Denna studie använder årlig ROA vilken beräknas som omsättningen dividerat med föregående års totala tillgångar, likt Van Tendeloo & Vanstraelen (2008) samt Kothari, Leone och Wasley (2005). Revisorns kön (Kön it ) - Inom genuslitteraturen har det argumenteras för att kvinnor är mer riskaversiva och konservativa än män (Byrnes, Miller och Schafer, 1999). Genusskillnader har även undersökts specifikt inom revision. Exempelvis har Chung och Monroe (2001) framlagt stöd för att kön kan ha en påverkan vid ett revisionsutlåtande, studien påvisar att kvinnor är mer precisa gällande bedömningar med hög komplexitet. Vidare påvisade 16

Karjalainen et al. (2011) studie gällande resultatmanipulering i privata företag i Finland att kvinnliga revisorer tillåter mer diskretion än manliga revisorer. Kön it, är i den här studien en dummyvariabel och har tilldelats värdet 1 om den undertecknande revisorn är kvinna och 0 om det är en manlig revisor. En eller två underskrivande revisorer (Antal it ) - Kontrollvariabeln redogör för hur många revisorer som undertecknat ett företags årsredovisning. Karjalainen et al. (2011) argumenterar för att den oberoende kontrollfunktion som revisionen besitter förbättras om det är mer än en underskrivande revisor. Kontrollvariabeln är en dummyvariavbel som antar värdet 1 om årsredovisningen undertecknats av två eller fler revisorer och värdet 0 om så inte är fallet. 3.2.4 Studiens regressionsmodell För att fånga effekten om och huruvida val av revisionsbyrå har en påverkan på förekomsten av diskretionära periodiseringar och således resultatmanipulering används en dummyvariabel i ekvation (3) nedan. Variabeln benämns som Revisor it där företag vilka reviderats av en revisionsbyrå som inkluderas i Big four förses med 1 och företag vilka reviderats av övriga revisionsbyråer förses med 0. En dikotom variabel, liksom den som används i denna studie, är frekvent förekommande inom forskning vilken undersöker revisionens påverkan på resultatmanipulering (se exempelvis Becker et al., 1998; Van Tendeloo och Vanstraelen, 2008). Användandet av en kontinuerlig variabel för storlek på revisionsbyrå har förekommit, dock har det inte påvisats att det tillvägagångssättet är en bättre predikator (Vander Bauwhede och Willekens, 2004). Även ytterligare kontrollvariabler, som presenterats ovan, vilka kan tänkas ha en påverkan på förekomsten av resultatmanipulering inkluderas i ekvationen och ett flertal regressioner utförs med olika kombinationer. DP it = 0 + β 1 Revisor it + β 2 Kön it + β 3 Antal it + β 4 Skuldgrad it + β 4 Tillväxt it + β 5 ROA it +β 6 Storlek it + ɛ it (3) 17

De diskretionära periodiseringarna, vilket är regressionens beroende variabel, betecknas som DP it och fungerar som en indikator för förekomsten av resultatmanipulering. Dessa beräknas genom ekvation (1) och antar absoluta logaritmerade värden. Den första variabeln i ekvation (3), Revisor it, är den vilken modellen ämnar att att fånga effekten av. Slutligen inkluderas studiens kontrollvariabler vilka är Kön it, Antal it, Skuldgrad it, Tillväxt it, ROA it och Storlek it. Interceptet i regressionen anges av 0 och mätfelet anges av ɛ it. 3.3 Datainsamling och urval Denna studie använder sig av data från databasen Retriever Business vilken tillhandahåller årsredovisningar från svenska bolag samt erbjuder en sammanställning av specifik finansiell information vilken är hämtad från bolagens årsredovisningar. Undersökningsperioden för studien är åren 2016-2017, till följd av att beräkningar i modellen kräver data från ett föregående år har även data från år 2015 samlats in. En initial sökning i Retriever Business efter svenska privata aktiebolag gav drygt 590 000 träffar. För att denna studie ska vara genomförbar är därför vissa avgränsningar nödvändiga, se Tabell 1 nedan. Retriever Business har utifrån Europakommissionens (2003) definition av små och medelstora företag kategoriserat företagen i olika storleksintervall varav kategorin medelstora har använts. Ovanstående innebär att företag vilka har 1) antal anställda mellan 100-499 stycken samt 2) totala tillgångar mellan 100 001 000-430 000 000 SEK. Ytterligare en justering har gjorts, Retriever Business intervall av totala tillgångar har justerats till 150 000 000-430 000 000 SEK, för att begränsa urvalet och göra studien genomförbar. Vidare har en avgränsning genomförts gällande bransch till tillverkningsindustrin, anläggningsarbeten och byggnation. Denna avgränsning skapar ett stort men hanterbart antal observationer samt att urvalet innehåller en stor del företag vilka erhåller för denna studie nödvändiga redovisningsposter. En avgränsning till specifik bransch bidrar även till ett relativt homogent urval vilket kan vara till fördel för studiens regressionsmodell och krävs för användandet av tvärsnittsmetoden. Vidare undantas antagandet att koefficienterna är konstanta vid användandet av tvärsnittsmetoden eftersom dessa beräknas per år (DeFond och 18

11 Jiambalvo, 1994). Det framgår även att tvärsnittsmetoden är bra på att fånga eventspecifik resultatmanipulering då den justerar för branschspecifika faktorer (Jeter och Shivakumar, 1999). Inhämtning av information beträffande val av revisionsbyrå, antal påskrivande revisorer samt kön på revisor har erhållits manuellt via företagens årsredovisningar. Vid händelse av att ett företag har bytt revisor under perioden har företaget räknats som ett bortfall. Tabell 1 : Studiens urval Ej börsnoterade aktiebolag 592 078 Ej börsnoterade aktiebolag, medelstora 1465 Ej börsnoterade aktiebolag, medelstora, revisorsplikt med revisor 1440 Ej börsnoterade aktiebolag, medelstora, revisorsplikt med revisor, tillgångar 985 Ej börsnoterade aktiebolag, medelstora, revisorsplikt med revisor, tillgångar, bransch 356 Ej börsnoterade aktiebolag, medelstora, revisorsplikt med revisor, tillgångar, bransch, bortfall 333 Slutgiltigt urval 333 Notering: N=666 observationer från N=333 företag Tabell 2 : Urval fördelat på revisor och bransch Företag Big four Non-big four Tillverkningsindustri (SNI kod 10-32) 267 230 37 Anläggning och bygg (SNI kod 41-43) 66 45 21 Totalt 333 275 58 Notering: N=666 observationer från N=333 företag För att hantera eventuella extremvärden i den insamlade datan har, genom winsorizing, alla värden som placerar sig bland de högsta 1% samt de värden som är bland de lägsta 1% korrigerats. Det resulterade i att 14 stycken uteliggare korrigerades. Fördelarna med detta är att datan får en mer likvärdig fördelning samt att storleken på stickprovet inte påverkas. Extremvärden bör hanteras med försiktighet då dessa kan vara betydelsefulla för resultatet (Körner och Wahlgren, 2015) vilket erfordrar genomförandet av robusthetstester för att kontrollera att dessa hanterats korrekt. 11 Översättning av event-specific. 19

Vidare har ett stickprov utförts för att minska osäkerheten gällande användandet av sekundärdata, detta genom att jämföra den tillgängliga informationen i Retriever Business jämförts med motsvarande redovisningspost i respektive företags årsredovisning och i Thomsons Reuters Eikon. Ett antal poster har även inhämtats manuellt från respektive årsredovisning på grund av bristfällig alternativt felaktig information i Retriever Business, dessa poster är kassa och bank, avskrivningar och totala tillgångar. 3.4 Metodens begränsningar Den modifierade Jones-modellen är en frekvent använd metod i studier vilka mäter graden av resultatmanipulering (se exempelvis DeFond och Park, 1997; Kothari, Leone och Wasley, 2005) dock är forskningen inte enig angående modellens förmåga att identifiera diskretionära periodiseringar. Viss kritik har framförts mot modellens kapacitet att upptäcka låga och extrema nivåer av diskretionära periodiseringar samt att vid inkluderande av företag vilka indikerar på extremt hög finansiell prestation kan felaktiga resultat frambringas (Dechow, Sloan och Sweeney, 1995). Vid en jämförande studie av Healy-modellen, Jones-modellen, DeAngelo-modellen och Bransch-modellen påvisades det att den modifierade Jones-modellen har starkast förmåga att identifiera diskretionära periodiseringar (Dechow, Sloan och Sweeney, 1995). Detta resultat stöds även av en liknanden studie vilken påvisar att bland de existerande modellerna är det endast Jones-modellen och den modifierade Jones-modellen som har potential att tillhandahålla tillförlitliga uppskattningar av diskretionära periodiseringar (Guay, Kothari och Watts, 1996). Vidare har tillämpning av tvärsnittsmetoden fått kritik för att den uppskattar ett branschsnitt vilket kan innebära att modellen brister i att upptäcka diskretionära periodiseringar inom branscher där resultatmanipulering genom användandet av dessa är mer vanligt förekommande. Modellen upptäcker då enbart avvikelser som skiljer sig från branschens genomsnittliga diskretionära periodiseringar vilket kan ge ett missvisande resultat (Jeter och Shivakumar, 1999). Som tidigare nämnts motiveras dock valet av metod på grund av studiens omfång och tidsaspekt. 20

I originalmodellen av den modifierade Jones-modellen som bland andra används av DeFond och Park (1997) används bruttovärdet av företagens anläggningstillgångar. I svenska aktiebolags årsredovisningar är dock anläggningstillgångar frekvent angivna i nettovärden. Till följd av detta har denna studie tillämpat nettoanläggningstillgångar vid beräkning av modellen. Detta val stöds av resultat som påvisar att skillnaden mellan att inkludera bruttoanläggningstillgångar och nettoanläggningstillgångar är försumbar (Culvenor, Godfrey och Byrne, 1999). 4. Resultat och analys Resultatkapitlet inleds med deskriptiv statistik och ett t-test för medelvärden av de diskretionära periodiseringarna. Fortsättningsvis presenteras deskriptiv statistik över variablerna i regressionsmodellen och en korrelationsmatris för dessa. Detta efterföljs av en presentation av regressionsanalyserna samt diskussion kring dessa och slutligen redovisas studiens robusthetstester. 4.1 Deskriptiv statistik och t-test för diskretionära periodiseringar Tabell 3: Deskriptiv statistik för de diskretionära periodiseringarna Big four Non-Big four Medelvärde 2,853 2,581 Minimum 9,33 6,172 Medianvärde 2,678 2,526 Maximum 0,085 0,085 Standardavvikelse 1,494 1,297 Antal observationer 550 116 I tabell 3 ovan presenteras statistik som beskriver fördelningen av de diskretionära periodiseringarna för företag vilka reviderats av Big four respektive non-big four. Resultaten som presenteras är beräknade på som den naturliga logaritmen av de diskretionära priodiseringarnas absoluta värden. 21

Tabell 4: t-test för medelvärdena av de diskretionära periodiseringarna Big four Non-Big four Medelvärde -2,853-2,581 Varians 2,231 1,681 Observationer 550 116 Antagen medelvärdesskillnad 0 fg 185 t-kvot -1,999 P(T<=t) ensidig 0,024 t-kritisk ensidig 1,653 P(T<=t) tvåsidig 0,047 t-kritisk tvåsidig 1,973 I tabell 4 presenteras ett two-sampel t-test med antagen olika varians för medelvärden för företag vilka reviderats av Big four respektive non-big four. Då studien hypotetiserar att företag vilka revideras av Big four har mindre diskretionära periodiseringar kommer det kritiska värdet för ett ensidigt test att användas. Eftersom det absoluta värdet av t-kvoten överstiger den kritiska gränsen 1,999 > 1,653 kan nollhypotesen förkastas. Det är därmed statistiskt säkerställt att företag vilka revideras av Big four har mindre förekomst av diskretionära periodiseringar än företag vilka revideras av mindre revisionsbyråer. 22

4.2 Regressionens koefficienter och korrelationsmatris Tabell 5 : Deskriptiv statistik över regressionsmodellens variabler N Min Max Medel Standardavvikelse DP it 666-9,330 0,085-2,805 1,464 Revisor it 666 0 1 (N=550) 0,826 0,38 Kön it 666 0 1 (N=154) 0,231 0,422 Antal it 666 0 1 (N=59) 0,089 0,284 Skuldgrad it 666 0,008 95,076 2,420 4,674 Tillväxt it 666-0,998 400,11 0,944 16,003 ROA it 666 0 8,266 1,872 1,197 Storlek it 666 9,895 13,562 12,354 0,362 Notering: N=666 observationer från N=333 företag I tabell 5 ovan presenteras beskrivande statistik över regressionsmodellens variabler. Revisor it, Kön it och Antal it är dikotoma dummyvariabler vilka kan anta värdet 0 eller 1 där Revisor it antar värdet 1 för Big four, Kön it antar värdet 1 om den underskrivande revisorn är kvinna och slutligen Antal it antar värdet 1 om två eller fler revisorer har granskat och skrivit under företagets årsredovisning. Det går att utläsa utifrån tabellen att 82,6 % av företagen använder sig av en revisor som inkluderas i Big four samt att 23,1 % av revisorerna är kvinnor. Endast 8,9 % av företagen i studiens urval använder sig av fler än en underskrivande revisor. Vidare är samtliga dikotoma kontrollvariabler för respektive urvalsgrupp större än 50 observationer vilket fordras för genomförandet av en multipel regressionsanalys och för ett tillförlitligt resultat (Hair et al., 2014). 23

Tabell 6 : Korrelationsmatris över Pearsons korrelationskoefficient DP i t Revisor it Kön it Antal it Skuldgrad it Tillväxt it ROA it Revisor it -0,071* Kön it -0,034-0,030 Antal it -0,121*** 0,032 0,004 Skuldgrad it 0,058 0,032 0,050 0,020 Tillväxt it 0,031 0,180-0,028-0,018-0,011 ROA it -0,046 0,280 0,090** -0,034 0,080** 0,062 Storlek it -0,085** 0,117*** 0,072* 0,068* 0,054 0,140-0,098** ***,** och * påvisar en signifikans på 0,01, 0,05 respektive 0,10 signifikansnivå. Utifrån korrelationsmatrisen ovan går det att utläsa att korrelationerna mellan DP it och Revisor it, Antal it och Storlek it är statistiskt signifikanta och alla visar på en negativ korrelation med den beroende variabeln. Vidare är enbart korrelationen mellan kontrollvariabeln Storlek it och den oberoende variabeln Revisor it statistiskt signifikant vilken påvisar ett något positivt samband mellan storleken på företagen samt val av revisionsbyrå. Det framgår av matrisen att inga starka korrelationer mellan kontrollvariablerna och DP i t förekommer och inte heller inbördes de oberoende kontrollvariablerna. Att inga särskilt starka korrelationer mellan de oberoende variablerna återfinns talar för att multikollinearitet inte förekommer i urvalet. Vidare går det att utläsa från tabell 6 att Revisor it är svagt negativt korrelerad med DP i t, ett resultat som är i linje med Van Tendeloo och Vanstraelen (2008) och kan tyda på att företag vilka revideras av Big four har mindre förekomst av diskretionära periodiseringar än företag vilka revideras av mindre revisionsbyråer. Även Storlek it är negativt korrelerad med DP i t. Det ger en indikation på att större företag tenderar att ha lägre nivåer av diskretionära periodiseringar än mindre företag. Ovanstående överensstämmer också med tidigare forskning (Dechow och Dichev, 2002), dock är korrelationen som påvisas i denna studie betydligt svagare än den som återfanns i Dechow och Dichev (2002) studie. Detta kan bero 24