MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.2.2012 COM(2012) 33 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN Preliminär utvärdering av det fleråriga unionsprogrammet för att skydda barn som använder internet och annan kommunikationsteknik SV SV

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN Preliminär utvärdering av det fleråriga unionsprogrammet för att skydda barn som använder internet och annan kommunikationsteknik 1. INLEDNING Föremålet för detta meddelande är den preliminära utvärderingen av programmet Säkrare Internet 2009 2013 (i detta meddelande kallat programmet). Technopolis-gruppen fick i uppdrag att genomföra utvärderingen. Syftet med utvärderingen var i första hand att utifrån enkäter, samråd med olika aktörer och årsrapporter utvärdera programmets relevans, verkan och effektivitet samt dess bredare genomslagskraft och hållbarhet. Huvudmålen för programmet är följande: Öka medvetenheten hos allmänheten. Tillhandahålla allmänheten ett nätverk av kontaktpunkter för rapportering av olagligt och skadligt innehåll och beteende, i synnerhet barnpornografiskt material, gromning och itmobbning. Främja självreglering på detta område och involvera barn i arbetet med att skapa en säkrare onlinemiljö. Inrätta en kunskapsbas om nya tendenser när det gäller användningen av online-teknik och de konsekvenser detta har för barns liv. Jämfört med de tidigare programmen har det allmänna tillämpningsområdet för det nuvarande programmet utvidgats till att omfatta ny online-teknik, skadliga kontakter och skadligt beteende (t.ex. gromning och it-mobbning) och syftet är att inrätta en kunskapsbas inom detta område. Programmet genomförs främst via samfinansiering av projekt som sållats fram efter öppna ansökningsomgångar. Detta har resulterat i ett brett urval projekt som finansieras enligt olika handlingslinjer, kompletterat med icke-finansierade aktiviteter där detta är lämpligt. Projekten syftar till att skapa en säkrare online-miljö för ungdomar, och de icke-finansierade initiativen består bl.a. i att stödja Safer Internet Day, organisera Forumet för säkrare internet, främja självreglering inom branschen och samarbeta på internationell nivå med andra relevanta organisationer. Som en del av programåtgärderna samfinansieras centrumen för ett säkrare internet, som är mycket viktiga för arbetet med att öka medvetenheten 1. Centrumen finns i alla EU:s medlemsstater samt i Island, Norge och Ryssland. Alla centrum, med undantag för Portugal, 1 Centrum för ett säkrare Internet: http://ec.europa.eu/information_society/activities/sip/projects/centres/index_en.htm SV 1 SV

har hjälplinjer för föräldrar och barn som behöver råd i frågor som rör barns användning av online-teknik. Centrumen och hjälplinjerna ingår i nätverket Insafe 2. Centrumen för ett säkrare internet har även telefonjourer i de flesta länder. Deras huvuduppgift är att ta emot rapporter från allmänheten om olagligt innehåll på nätet. När det fastställts att det rör sig om olagligt innehåll hänskjuter telefonjouren ärendet till de behöriga tillsynsmyndigheterna i landet och/eller till internetleverantören och ber att innehållet ska avlägsnas. Om innehållet tillhandahålls i ett annat land kopplar man in en medlem i Inhope (det europeiska nätverket av telejourer). Telefonjourerna samordnas av Inhope 3. Ett centralt mål för arbetet inom programmet är att öka kunskaperna om ungdomars användning av tekniken. En rad forskningsprojekt på många olika områden stöds. Utöver att stärka forskningen på områden som rör ett säkrare internet bidrar de ökade kunskaperna genom många projekt även till kunskapsbasen för all verksamhet inom programmet. De nuvarande kunskapsfrämjande projekten omfattar följande: Projektet EU Kids Online II (valdes ut under det föregående programmet) syftar till att stärka kunskapsbasen avseende barns och föräldrars erfarenheter och förhållningssätt i fråga om risker och säkerhet när de använder internet och ny teknik i Europa. Det är det första projektet som undersöker både barns och föräldrars inställning och agerande när det gäller onlinesäkerhet i de flesta av EU:s medlemsstater. Projektet bygger vidare på det tidigare EU Kids Online I-projektet, men antalet deltagande länder har ökats från 21 till 25 länder. Det europeiska Online Grooming Project (POG) (valdes ut under det föregående programmet) syftar till att undersöka vilka strategier gärningsmän som dömts för gromning använder för att välja ut sina offer. Det är det första europeiska forskningsprojektet som undersöker karaktärsdrag och beteende hos gärningsmän som har använt internet för att söka efter unga offer. Projektet är ett samarbete mellan sex partner från fyra länder: Storbritannien, Italien, Belgien och Norge. I arbetet ingår en undersökande studie av gärningsmännens ärendeakter. Inom ramen för projektet lämnas rapporter om den vetenskapliga och politiska litteraturen i partnerländerna i projektet. I projektet ingår även intervjuer med viktiga aktörer när det gäller hur man hanterar och förebygger nätgromning. Projektet Risk taking Online Behaviour - Empowerment through Research and Training (ROBERT) har till syfte att göra kommunikation på nätet säker för barn och ungdomar genom att lära av erfarenheter av hur online-övergrepp kan se ut och faktorer som gör ungdomar sårbara respektive har en skyddande effekt 4. Vidare undersöks hur gärningsmännen går till väga vid nätgromning för att man ska få kunskap om hur ett övergrepp kan utvecklas i online-miljön. Genom att barn och ungdomar får kunskap om detta kan de skydda sig bättre på nätet. Särskilt barn som kan vara mer utsatta för dessa risker ska få möjlighet att på ett bättre sätt skydda sig själva. Inom ramen för åtgärden för bekämpning av olagligt innehåll samfinansieras initiativ till stöd för brottsbekämpande organ i kampen mot barnpornografiskt material. 2 3 4 Europeiska nätverket av informationscentrum http://www.saferinternet.org/web/guest/home;jsessionid=cfcec3a1ae9934cf71917e6c207abb2c Inhope (International Association of Internet Hotlines) http://www.inhope.org/gns/home.aspx Risktaking Online Behaviour - Empowerment through Research and Training http://www.childcentre.info/robert/about-the-project/ SV 2 SV

FIVES-projektet Forensic Image and Video Examination Support valdes ut inom det föregående programmet och omfattade perioden 1 februari 2009 31 januari 2011. Syftet med projektet var att utveckla nya IKT-verktyg för undersökning av bilder och videofilmer av sexuella övergrepp mot barn för att polisen ska få större möjligheter att hantera stora mängder av beslagtaget material. INTERPOL International Child Sexual Exploitation Image Database (ICSEDB) är ett projekt som syftar till att öka antalet barn som kan identifieras för att man ska kunna se till att missbruket upphör. Ett viktigt verktyg är en programvara för bildjämförelser som kan koppla brottsoffer till platser. Godkända användare i Interpols medlemsländer kan få tillgång till databasen direkt och i realtid. Målet är att ytterligare 30 länder med tiden ska få tillgång till systemet. För att säkerställa ett engagemang från det civila samhället har centrumen för ett säkrare internet inrättat nationella ungdomspaneler som de regelbundet samråder med. I oktober 2010 samlades ungdomar från 30 europeiska länder för andra gången för att delta i den europeiska ungdomspanelen Insafe. Deras diskussioner kring åsikter och förslag om säkerheten på internet togs även upp vid den bredare debatten vid Forumet för säkrare internet 2010. Ett annat sätt att involvera det civila samhället är den europeiska icke-statliga organisationen Alliance for Child Safety Online II (enacso). Det finansieras till och med den 31 augusti 2012 och består av europeiska barnrättsorganisationer som arbetar med internetsäkerhet för barn. Nätverket lägger fram sina gemensamma strategier och rekommendationer till förändring för nationella, europeiska och internationella beslutsfattare och andra relevanta aktörer. Programmet syftar också till att göra det lättare att använda filterprogram, innehållsmärkning och innehållstjänster. Vid en jämförande studie (SIP-Bench study) som genomförs från 2010 till 2012 har en ranglista tagits fram för att hjälpa europeiska föräldrar att välja det verktyg för föräldrakontroll som passar deras behov. De första resultaten förelåg i december 2010. Den första SIP-Bench-studien (2006 2008) visade att verktygen totalt sett förbättrades och blev lättare att installera under denna treårsperiod. Internet och mobila tekniker utvecklas i snabb takt och för att kunna reagera snabbt när barnens användning utvecklas i nya riktningar och på de risker som följer av detta är det viktigt med självreglering inom branschen. Två självregleringsinitiativ som tagits av branschen på europeisk nivå får stöd inom ramen för programmet. Under 2007 undertecknade ledande mobiloperatörer och innehållsleverantörer ett avtal om en europeisk ram för säkrare mobilanvändning bland yngre tonåringar och barn. Under 2009 undertecknade stora sociala nätverk som är aktiva i Europa principerna för säkrare nätgemenskaper för EU. Programmet stöder kampanjer och evenemang som Safer Internet Day och Forumet för säkrare internet. 2. SYFTET MED UTVÄRDERINGEN Utvärderingen omfattar den första delen av programmet Säkrare Internet 2009 2013 och huvudinriktningen är därför att bedöma hur programmet utvecklas, men utvärderingen kommer också att ligga till grund för rekommendationer till eventuella uppföljande initiativ. En utvärdering av programmet i detta skede ger, eftersom det är en preliminär utvärdering, en analys av om programmets utformning, verkan och effektivitet leder till de mål som ställts SV 3 SV

upp. Dessutom visar den om programmet är hållbart och vilka effekter det har haft med särskild tonvikt på samstämmigheten inom programmet. För att bedöma programmets relevans togs följande frågor upp vid utvärderingen: Har de problem som programmet är inriktat på ändrats? Har omständigheter, teknik, sociala eller ekonomiska faktorer ändrats sedan programmet inleddes? Är den prioriterade verksamheten och målområdena de mest relevanta, och är de fortfarande relevanta för att uppnå programmets övergripande mål? Är de nuvarande målen fortfarande relevanta för framtiden? I vilken utsträckning är målen relevanta för internetanvändare, föräldrar, lärare, barn och branschen? Har ytterligare nytta uppnåtts för målgrupperna? Programmets effektivitet utvärderades mot bakgrund av följande frågor: Har programmet genomförts på ett tillfredsställande sätt? Är förfarandena tillräckligt enkla? Har verksamheten inom programmet genomförts effektivt och var den kostnadseffektiv? Var finansieringsnivån och andra tillgängliga resurser tillräckliga? Vad gäller programmets verkan togs följande frågor upp: Hur har resultaten från programmet bidragit till ett bättre skydd av barn på internet och i den mer övergripande digitala miljön? Har programmet lett till förbättringar? Har deltagarna kunnat genomföra verksamhet som annars inte skulle ha genomförts? Kan annan verksamhet leda till att resultat uppnås mer effektivt? Vilka är de viktigaste hindren för att programmet ska kunna bli effektivare och vilka möjligheter till effektivisering finns det? Programmets effekter och hållbarhet bedömdes mot bakgrund av följande frågor: Kan man dra några lärdomar av denna utvärdering som kan användas vid utformningen och genomförandet av eventuella uppföljande program? I vilken utsträckning har programmet kompletterat andra EU-program och -initiativ så att man undviker överlappningar och maximerar effekterna? Kan man anta att verksamheten kommer att få hållbara effekter? I vilken utsträckning skulle positiva förändringar som programmet har lett till även ha åstadkommits utan EU:s insatser? SV 4 SV

Utvärderingsmetod Utvärderingsarbetet delades upp i tre överlappande faser: inledningsfasen, uppgiftsinsamlings- och analysfasen samt den preliminära utvärderingen/slutrapportsfasen. Uppgifterna samlades in genom två internetenkäter, en enkät för projektdeltagarna och en bredare enkät bland aktörerna. Frågorna vid dessa enkäter återspeglade de viktigaste utvärderingsfrågorna. Enkäterna kompletterades av samråd kring ett bredare spektrum av frågor med 25 aktörer i egenskap av representanter för projektdeltagare, branschen, politiska beslutsfattare, andra generaldirektorat och icke-statliga organisationer. 3. RESULTAT Resultaten av utvärderingen är positiva. De visar att programmet har vidareutvecklats så att det svarar mot de tekniska och sociologiska faktorer som föreligger i samband med en säkrare användning av Internet bland minderåriga. Det anpassar sig bra till de nya kraven i den yttre miljön, vilket framgår av den nuvarande tonvikten på sociala medier och itmobbning. För att se till att nya frågor tas upp måste programmet fortsätta att undersöka nya frågor och ha en långsiktig strategisk målsättning. Utvärderingen visar också att programmet har inflytande på annan nationell och internationell verksamhet. Litteratur, forskning och resultat från programmet används av många och citeras. Vidare har rekommendationerna från de senaste programutvärderingarna i stort sett införlivats i programmet. Programmet har genomförts effektivt. Kommunikationen mellan närstående EU-program har varit god på politisk nivå. Programmet är också effektivt enligt utvärderingen. Programmets resultat i form av telefonjourer, hjälplinjer och informationscentrum i flertalet medlemsstater framhävs i utvärderingen. I utvärderingen dras också slutsatsen att programmets nuvarande inriktning och struktur är ändamålsenlig och inte föranleder några betydande förändringar under nästa period. Det stöd och den finansiering som ges via programmet är av avgörande betydelse för att projekten ska kunna genomföras, särskilt med tanke på nuvarande ekonomiska åtstramningar. Den övergripande bilden av programmet är mycket positiv. Utvärderingen visar att det emellertid finns utrymme för förbättringar på vissa punkter. Enligt vissa aktörer krävs ytterligare arbete för att se till att barn involveras direkt. Projekten behöver finansiering under längre perioder för att säkerställa kontinuiteten och mer tid för reflexion. Programmet måste hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen genom marknadsanalyser, kunskapsfrämjande projekt och allmänt kunskapsutbyte. Programmet måste också kunna följa utvecklingen nationellt i fråga om lagstiftningen. Risken med nationella budgetneddragningar och därav följande ändrade prioriteringar gör att det finns ett behov av att se till att nationella och regionala prioriteringar överensstämmer med de europeiska prioriteringarna för att maximera effekterna i framtiden. 4. UTVÄRDERINGENS REKOMMENDATIONER Genom den preliminära utvärderingen har ett antal rekommendationer fastställts för att främja effekterna av framtida initiativ. SV 5 SV

Enligt rekommendationerna om relevansen bör man inom programmet även fortsättningsvis sträva efter att inrikta forskningsverksamhet och finansiering på de verksamheter som är mest relevanta för skyddet av minderåriga på internet. Programmet bör inte ställa upp fler mål utan behålla nuvarande mål. Det rekommenderas att det ska finnas en långsiktig strategisk målsättning för programmet och dess problemställningar. Kunskapsbasen kan förbättras genom att förbindelser upprättas med viktiga aktörer inom branschen, internationella organisationer, innehållsleverantörer och teknikproducenter. Många redan befintliga förbindelser med aktörer kan utnyttjas bättre. Det bör övervägas om barn kan involveras mer aktivt i programmet, bl.a. genom lämpliga metoder, aktiviteter osv. Programmets effektivitet kan förbättras genom längre finansieringsperioder för projekten och färre begränsningar för den interna fördelningen av medel. Vidare bör det övervägas om programmet kan genomföras i samverkan med andra projekt som genomförs av kommissionen. Nätverken av telefonjourer, hjälplinjer och informationscentrum bör samordnas ännu mer genom gemensamma evenemang och arbetsgrupper. Samarbetet mellan Inhope och Insafe bör uppmuntras ytterligare. Interpol är positiva till ytterligare samarbete med projekt som genomförs inom programmet. Vad beträffar verkan bör man öka medvetenheten om det arbete som bedrivs inom programmet för att det nationella och regionala politiska stödet inte ska minska. Man bör också titta närmare på åtgärder för att öka ett mer samstämmigt engagemang från branschens sida och få till stånd en större debatt om de juridiska frågorna kring skyddet av minderåriga. När det gäller internationellt nätverkssamarbete rekommenderas det att kandidatländerna och Ryssland/sydöstra Europa deltar både i arbetet med att bidra till faktaunderlaget och som mottagare av kunskap och bästa praxis från erfarna aktörer. Man bör se till att kunskapsbasen förbättras genom bidrag från forskning som bygger på den växande mängden redan publicerad information. Årsrapporterna om projekten bör förbättras när det gäller resultat och effekter. Programmet bör också säkerställa att kunskapen når vidare till skolor och läroplaner. I utvärderingsrapporten föreslås vissa initiativ för att förbättra programmets effekter och hållbarhet. För det första kan det vara klokt att överväga att upprätta två typer av forum: ett forum för att diskutera tekniska frågor som uppstår i samband med programmet och dess mål, och ett annat forum för att diskutera relevanta rättsliga frågor som uppstår i de enskilda länderna. För det andra föreslås det att ytterligare indikatorer ska tas fram för att mäta effekterna av de medvetandehöjande åtgärderna. Man bör inom programmet även se till att det finns större möjligheter för projekt som finansieras genom kommissionens olika program att utbyta kunskaper och diskutera gemensamma frågor. 5. KOMMISSIONENS KOMMENTARER OCH SLUTSATSER Den preliminära utvärderingen bekräftar att den verksamhet och de initiativ som genomförs inom programmet Säkrare Internet är framgångsrika enligt de indikatorer som använts för utvärderingen. Särskilt positivt är det att programmet har kunnat utvecklas i takt med de snabba förändringarna på området, vilket både gäller tekniska och sociologiska aspekter. Kommissionen noterar samtliga resultat och kommer att beakta rekommendationerna inom programmets pågående och framtida verksamhet och strategier. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén att SV 6 SV

(1) notera att programmet har genomförts framgångsrikt under första halvan av perioden, och (2) bistå kommissionen i arbetet med att öka synligheten, stimulera en fortsatt dialog och stödja aktörernas gemensamma ansträngningar för ett säkrare internet SV 7 SV