Registerpopulationer och kvalitetsindikatorer

Relevanta dokument
Registerpopulation i HabQ

Definition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism

Föräldraskapsstöd Bas inklusive självskattad hälsa

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa

Årsrapport 2014 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

Föräldrastöd Bas inklusive självskattad hälsa

Årsrapport 2015 Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175. Uttag av data

Vad är nyttan med HabQ? Vem har nytta av HabQ? Vilka patienter följs upp i HabQ? dvs för vem gäller resultaten?

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.

Indikatorer för God vård inom habilitering

HabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Årsrapport Linköpings universitet. Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175. Vad är HabQ?

Nuläge 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad

Övergripande modell. Version

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

HabQ Verksamhetsplan 2018

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Registrering utifrån formulär Vuxna med autism

Indikatorer för God vård inom habilitering

HabQ Verksamhetsplan 2017

Bruksanvisning för inmatning i Compos Gäller för föräldrastöd - Bas. Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd - Bas

Frågor om landstingets/regionens habiliteringsverksamhet

Urval God Vård Vuxna med autism

Årsrapport Vad är HabQ? Linköpings universitet. Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Föräldrastöd inom barn och ungdomshabiliteringen

Föräldrastöd fördjupat

Välkommen. Optimal Habilitering. 17 mars 2016 Stockholm

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Linköpings universitet. Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

Nationella kvalitetsregister. CPUP MMCUP (HabQ)

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning

Uppföljning av barn med Autism i HabQ

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning

Linköping Årsrapport Nationellt kvalitetsregister för habilitering NKR 175

Vårdproduktionsutskottet

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

BÄTTRE KVALITETSREGISTER- FORSKNING 2015 BERTIL LINDAHL, NATIONELLA KVALITETSREGISTER & SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING

Rapportering av åtgärder (KVÅ) LARO-mottagning,

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Kvalitetsregistret Neuropsyk

Lindrig utvecklingsstörning

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Avtal med Habilitering & Hälsa, Stockholms läns sjukvårdsområde,

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Stockholms läns landsting Avtal om handledning och kunskapsstöd för intensivträning för förskolebarn med autismspektrumtillstånd

Koncernkontoret Avd Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för Uppdragsstyrning Reviderad

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

MPOC Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv

Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ föräldrars synpunkter på och önskemål om information från register

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden

Habiliteringsprogram autism

Närsjukvårdsberedningen

Registerbaserade förbättringsnätverk

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål


Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?

Nationellt kvalitetsregister för habilitering


Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Användbara diagnos- och KVÅ-koder

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Möjligheter med kvalitetsregistret HabQ

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Autism

Nationellt kvalitetsregister för habilitering, NKR14-175

Styrelsemöte

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Verksamhetsplan 2014

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Autism

Optimal habilitering

Överenskommelse avseende habilitering

Habiliteringen i Dalarna

Föräldramedverkan i habiliteringsprocessen

Helårsuppföljning BUP och VUP

Nationellt kvalitetsregister för habilitering 2011

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

HEFa. Årsrapport HEFa 2006

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

AUTISMFORUM. Ett kunskapscenter för autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd.

Hälsouppföljning av barn och ungdom med Autism

Verksamhetsberättelse 2014

Transkript:

Registerpopulationer och kvalitetsindikatorer i HabQ Mål- och registerpopulation I HabQ avgränsas registerpopulationen till barn och ungdomar med funktionsnedsättning enl nedan inom specialiserad habiliteringsverksamhet. HabQ omfattar två moduler - autism och föräldrastöd. Barn och ungdomar med funktionsnedsättning vars familj erbjuds föräldrastöd Målpopulation utgörs av alla barn i Sverige med varaktiga funktionsnedsättningar 0 t o m 14 år från 2013-01-01. Registerpopulation utgörs av, under kalenderåret, nytillkomna barn med varaktiga funktionsnedsättningar 0 t.o.m. 14 år i den specialiserade habiliteringen (med start 2013-01-01). Populationen som inkluderas följs tom 17 års ålder. Många nytillkomna barn och ungdomar i specialiserad habilitering har inte fastställd diagnos vid inklusionstillfället. De registreras därför enligt nedanstående. Många nytillkomna barn och ungdomar i specialiserad habilitering har inte fastställd diagnos vid inklusionstillfället. De registreras därför enligt nedanstående funktionsnedsättningsgrupper. 1. Utvecklingsstörning (F70-79) 2. Cerebral Pares (G80) 3. Neuromuskulära tillstånd (G12, G60, G70, G71, G82, G83, G98, Q05) 4. Övriga rörelserelaterade tillstånd (F82, G11, P14, Q71, Q72, Q74, Q79, R26) 5. Autismspektrumtillstånd (F84) 6. Aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (F90) 7. Ospecificerad störning psykisk utveckling (F89) 8. Förvärvade skador i CNS (T90.5, T91.3) 9. Flerfunktionsnedsättning (F72-F73+G80, F72-F73+R26) 10. Synnedsättning (H54.1-54.6, H54.9, Z82.1) 11. Hörselnedsättning (H90.0-H90.8) 12. Övriga funktionsnedsättningsgrupper Registerpopulation o kvalitetsindikatorer 1(5)

Barn och ungdomar med autism Registerpopulationen för barn med autism utgörs av alla barn med autismspektrumtillstånd (F84 enligt ICD-10) som tas emot i den specialiserade habiliteringen före sex års ålder (med nationell start 2013-05-01). Anslutningsgrad Anslutningsgraden för HabQ utgörs av andelen regioner i vilka samtliga habiliteringsenheter anslutit sig till registret. Täckningsgrad Barn och ungdomar med funktionsnedsättning vars familj erbjuds föräldrastöd Extern täckningsgrad. Antal nytillkomna barn med funktionsnedsättning 0 t.o.m. 14 år registrerade i HabQ under kalenderåret Antal nytillkomna barn med funktionsnedsättning 0 t.o.m. 14 år i den specialiserade habiliteringen under samma samma kalenderår. Barn och ungdomar med autism Extern täckningsgrad. Den externa täckningsgraden utgörs av andelen barn som är registrerade i HabQ bland alla barn med autism som diagnos autism och registrerats vid den specialiserade habiliteringen före sex års ålder. Kvalitetsindikatorer för barn och ungdomar med funktionsnedsättning vars familj erbjuds föräldrastöd Tillgänglighet 1. Andel barn vars familj påbörjat föräldraskapsstöd basprogram inom tre månader efter första kontakten med habiliteringen (nybesök). Definition av nybesök är 1 KVÅ kod i basprogram. Definition av påbörjat basprogram är 3 KVÅ 2. Andel barn vars familjer inom de två första åren fått åtgärder inom 4 av 5 områden som rekommenderas i basprogram föräldraskapsstöd. Definition av basprogram är minst 1 KVÅ inom vardera 5 olika KVÅ områden dvs totalt 5 olika KVÅ. Registerpopulation o kvalitetsindikatorer 2(5)

3. Andel barn av vars familjer har påbörjat insatser för fördjupat föräldraskapsstöd inom 6 månader efter uttryckt behov om behovet ej tillgodosetts på annat sätt. Datakvalitet 4. Andel barn vars föräldrar efter avslutat basprogram eller två års habiliteringskontakt besvarat enkät om servicekvalitet MPOC-20. 5. Andel barn vars föräldrar med fördjupat föräldraskapsstöd har genomfört självskattning av föräldrastress. Dvs för och eftermätning med minst 1 av 3 självskattningsmått (PROM) kring föräldrastress, vilket ingår i HabQ. Resultat 6. Andel barn vars föräldrar efter avslutat basprogram eller två års habiliteringskontakt har skattat att habiliteringen i hög grad är familjebaserad i enkät MPOC-20. Målnivåer Följande målnivåer eftersträvas för kvalitetsindikatorer 1-6 för föräldrastöd 1. Alla familjer ska påbörja föräldraskapsstöd basprogram inom tre månader efter kontakt med habiliteringen (nybesök). Delmål 80 %. 2. Alla familjer ska inom de första två åren ha fått åtgärder inom minst 4 av de 5 områden som rekommenderas i basprogram. Delmål: 80%. 3. Alla familjer som uttryckt behov, ska påbörja insatser för fördjupat stöd inom 6 månader, om behovet ej tillgodosetts på annat sätt. 4. Alla familjer skall efter avslutat basprogram eller efter habiliteringsinsatser under två år erbjudas att besvara enkät om servicekvalitet/familjebaserad habilitering via webb eller vid besök på habiliteringen (PER-registrering). 5. Alla familjer som ges ett utökat fördjupat stöd skall erbjudas självskattning av föräldrastress före och efter insats. 6. Minst 80 % av familjerna som genomgått minst fyra av fem åtgärdsområden i basprogram inom de två första åren ska skatta att habiliteringen i hög grad är familjebaserad, dvs. ett medelvärde 5 på delskalor bemötande, stärkande samarbete och generell information i MPOC-20 samt tilläggsfrågor om kunskap och lärande. Fem åtgärdsområden i basprogram föräldraskapsstöd som registreras med följande sju definierade koder: 1. XS001 Information och rådgivning med företrädare för patienten. Registerpopulation o kvalitetsindikatorer 3(5)

2. DV063 Rådgivande samtal 3. GB010 Information och undervisning riktad till närstående 4. DV093 Upprättande av habiliteringsplan 5. Stöd till samordning innefattar och definieras av minst en av följande tre koder 6. AU120 Upprättande av strukturerad vård och omsorgsplan 7. XS005 Extern kontakt 8. AU124 Upprättande av samordnad individuell plan Kvalitetsindikatorer för barn och ungdomar med autism Tillgänglighet 1. Andel barn med autismdiagnos F 84 som är inbegripna i mångsidigt Insatsprogram (MI). Gäller enbart barn som har åtminstone tre terminer kvar till skolstart då de registreras vid habiliteringsenhet. 2. Andel barn med autismdiagnos F 84 som påbörjat MI-program, alternativt Riktade Insatser (RI) inom 6, respektive 2 månader efter registrering vid habiliteringen. Datakvalitet 3. Andel barn med autismdiagnos F 84 som genomfört Vineland II- och HSQ vid både baslinje och inför skolstart. Gäller enbart barn som har åtminstone tre terminer kvar till skolstart då de registreras vid habiliteringsenhet. Resultat 4. Andel barn med autismdiagnos F 84 som har förbättrat Vineland II-resultat vid skolstart jämfört med bedömning före insatser. Resultat vid MI och RI redovisas separat. Gäller enbart barn som har åtminstone tre terminer kvar till skolstart då de registreras vid habiliteringsenhet. Målnivåer Följande målnivåer eftersträvas för kvalitetsindikatorer 1-4 för barn med autism: 1. Måltal: Alla barn med autismdiagnos F 84 registrerade i autismmodulen före det datum barnet har minst 3 terminer kvar fram till skolstart ska erbjudas och erhålla MIprogram. Alla övriga barn med autismdiagnos F 84 ska erhålla Riktade Insatser (RI) under förskoleperioden. Registerpopulation o kvalitetsindikatorer 4(5)

2. Måltal: Alla familjer som valt och erbjudits MI-program ska ha påbörjat programmet inom 6 månader från registrering. Alla som önskat Riktade insatser ska ha fått sin första insats inom 2 månader från registrering. 3. Måltal: Alla barn registrerade inom Autismmodulen ska ha genomfört Vineland IIoch HSQ- bedömning före respektive efter insatser (MI/RI) under förskoleperioden. 4. Måltal: Barn som genomfört MI-program ska resultatmässigt tillhöra den övre kvartilen för de samlade Vineland II- resultaten (MI/RI) vid skolstart. 80 % av alla barn som erhållit Riktade Insatser under förskoleperioden ska ha förbättrat sitt Vinelandresultat inför skolstart. Definitioner enligt SKL Mål- och registerpopulation SKL Målpopulationen är den population som registret avser att representera, till exempel alla med en viss diagnos eller som genomgår en viss åtgärd. Per definition avser ett nationellt kvalitetsregister att målpopulationen ska omfatta hela riket, vilket inte behöver vara fallet för andra typer av register. Målpopulationen ska väljas utifrån syftet med registret. Av praktiska skäl väljer en del register att registrera en något snävare population än målpopulationen. Den population som ett register faktiskt omfattar (beroende på dess inklusions- /exklusions kriterier) kallas register- eller rampopulation. Det är av största vikt att registerpopulationen definieras noggrant, bland annat för att kunna beräkna såväl anslutningsgrad som täckningsgrad. Anslutningsgrad SKL Andel enheter som deltar i registret av alla enheter i landet som behandlar patienter med den aktuella diagnosen eller genomför åtgärden som avses. Observera skillnaden mellan anslutningsgrad och täckningsgrad. Ett nationellt kvalitetsregister kan ha 100 % anslutningsgrad men fortfarande ha låg täckningsgrad, däremot kan inte ett nationellt kvalitetsregister ha 100 % täckningsgrad utan att ha 100 % anslutningsgrad. Täckningsgrad SKL Täckningsgraden anger andel individer som finns registrerade med tillståndet eller åtgärden som avses, av alla individer som har tillståndet eller genomgått åtgärden som avses (registerpopulationen). Registerpopulation o kvalitetsindikatorer 5(5)