Sida 1 av 27 Plats och tid Dialogen, ovanför vårdcentralen. kl. 16:00-19:00 Ledamöter Barbro Orrestrand (S) (vice ordförande) Gun-Britt Ottosson (M) Lisette Vermeulen (SD) Mathias Carlzon (FR) 35-42 Glenn Zetterlind (S) Asta Royson (C) Eivor Carlsson (KD) ersätter Patrik Karlsson (KD) (ordförande) Anneli Lindström (FR) 43 ersätter Mathias Carlzon (FR) pga jäv Ersättare Hilja Lust (S) 35-42 Ulf Lundin (M) 35-42 Johanna Gunnarsson (SD) 35-42 Anneli Lindström (FR) 35-42 Rose-Marie Grune (MP) 35-42 Kerstin Sutinen (L) 35-42 Övriga närvarande Gunilla Lundgren (Förvaltningschef ÄO) 35-42 Johnny Telkkonen (Förvaltningschef IFO/LSS) Catalina Calin (Nämndsekreterare) Matilda Ernfridsson (Utvecklingsledare) 35-42 Anna-Maria Olofsson (Ekonom) 35-42 Utses att justera Justeringens plats och tid Asta Royson (C) Kommunhuset, 2019-06-11 16:00 Paragrafer 35-43 Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerande Catalina Calin Barbro Orrestrand (S) Asta Royson (C) ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag på kommunens digitala anslagstavla 2019-06-12. Anslaget tas ner 2019-07-03. Protokollet förvaras i Kommunhuset.
Sida 2 av 27
Sida 3 av 27 Innehållsförteckning 35 Arbetsmiljöverkets inspektion av arbetsmiljön inom äldreomsorgen vår 2019 36 Uppföljningsrapport per april 2019 37 Åtgärder för budget i balans, äldreomsorg 38 Åtgärder för budget i balans, IFO och FN 39 Motion om ledsagning i Bollebygds kommun 40 Förvaltningen informerar 41 Ledamöter informerar 42 Meddelanden till SN 2019 43 Ansökan om personlig assistans enligt 9 2 LSS
Sida 4 av 27 35 SN2019/66 Arbetsmiljöverkets inspektion av arbetsmiljön inom äldreomsorgen vår 2019 Beslut noterar informationen till protokollet. Ärendet Fokus för AV under inspektionen var: Framförallt hur vi förebygger risker för ohälsa och olycksfall inom ramen för vårt systematiska arbetsmiljöarbete och hur vi arbetar med: -Organisatoriska och sociala arbetsmiljöförhållanden -Att förebygga belastningsskador -Andra risker för ohälsa och olycksfall, specifika för verksamheten Lagar och föreskrifter Arbetsmiljölagen (AML) har allmänna krav på arbetsmiljö. Arbetstidslagen (ATL) styr reglering om arbetstid. Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) innehållande föreskrifter om specifika områden för arbetsmiljö. T. ex. AFS:2001:1 systematiskt kvalitetsarbete Delegerat ansvar. AFS:ar där brister upptäckts AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning AFS 2015:4 Organisatorisk- och social arbetsmiljö AFS 2012:2 Belastningsergonomi AFS 2018:4 Smittrisker Åtgärder, uppföljning och konsekvenser vid ej åtgärd Förvaltningen arbetar nu fram handlingsplaner för de olika enheterna För det som förvaltningen inte kan eller hinner åtgärda före återrapporteringen den 15 september måste en tidsatt plan, med åtgärder, utarbetas. Konsekvenser för verksamheten vid ej åtgärd är föreläggande eller förbud vilka bägge kan kombineras med ett vite.
Sida 5 av 27 Förvaltninens förslag till beslut noterar informationen till protokollet. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Resultat av inspektion Bollegården demensenheten Resultat av inspektion hemtjänsten Resultat av inspektion Bollegården, skattegårdsvägen Resultat av inspektion socialförvaltningen äldreomsorgen Skickas till Förvaltningen Paragrafen är justerad
Sida 6 av 27 36 SN2019/70 Uppföljningsrapport per april 2019 Beslut godkänner uppföljningsrapport april 2019. Ärendet Enligt kommunfullmäktiges beslut per 11 februari 2016 ska en månadsuppföljnings redovisas per februari, april och oktober. Denna rapport utgör socialförvaltningens del i den kommunövergripande rapporten. Rapporten innehåller en ekonomisk samanställning och årsprognos. I denna uppföljning prognostiseras socialförvaltningens årsresultat till -7 600 tkr jämfört med budget. Underskottet härrör från hemtjänst, institutionsvård vuxna, övrig vuxen vård, institutionsvård barn-unga och ekonomiskt bistånd. Förvaltningens förslag till beslut godkänner uppföljningsrapport april 2019. Beslutsgång Ordföranden frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Uppföljningsrapport per April 2019, Socialförvaltningen, Rapport Uppföljningsrapport per April 2019, Socialförvaltningen, Tjänsteskrivelse Skickas till Kommunstyrelsen Paragrafen är justerad
Sida 7 av 27 37 SN2019/75 Åtgärder för budget i balans, äldreomsorg Beslut Handlingarna med information om åtgärder för budget i balans för äldreomsorg kompletteras. Kompletteringen ska också innehålla beräknade besparingar per åtgärd till socialnämndens nästa sammanträde. Ärendet Socialförvaltningens resultat från 2018 visar att äldreomsorgen slutade med ett minus på 7,7 mkr. Resultatet så här långt 2019 uppvisar ett prognostiserat minus på ca 1,5mkr. Enligt Bollebygds kommun styrmodell (inkl. ekonomiska principer) ska i de fall nämndens uppföljning visar på ett negativt resultat vid årets slut förvaltningschef skyndsamt redovisa åtgärder som leder till att nollresultat vid årets slut. Redan under arbetet med fördelningen av pengarna i socialförvaltningen i början av året fanns upplevelsen att den tilldelade ramen var för liten. Budget för sjukskrivningar fick tas bort eftersom pengarna inte räckte till det. För att komma till ett nollresultat kan någon av följande åtgärder sättas in: - Dra ner personalstyrkan i verksamheten med tre årsarbetare ytterligare för att passa budgetram. Konsekvens: Sämre kvalité för brukare/boende/patienter då personalstyrkan inte räcker till att utföra de insatser som är nödvändiga och beslutade. Högre sjukfrånvaro på grund av ökad arbetsbelastning, stopp av utveckling då utvecklingsprojekt inte ryms i den slimmade personalstyrkan. Svårigheter att följa lagstiftning gällande till exempel social dokumentation samt att få bort de delade turerna såsom arbetsmiljöverket förespråkar. - Dra ner eller helt avveckla tjänster såsom stöd för enhetschefer, administrativt stöd för hela verksamheten. Konsekvens: Enhetschefer, som redan idag har hög arbetsbelastning, får en kraftigt ökad belastning. För hög arbetsbelastning länge leder till sjukdom, personalflykt, missnöje i personalgrupperna och stopp för utveckling av personalgrupperna och verksamheten. Oro leder i sin tur till sämre kvalité för brukare/boende/patienter. Omöjligt att följa arbetsmiljöverkets rekommendationer om chefers arbetsmiljö och förutsättningar. - Att stoppa utvecklingsprojekt såsom värdegrund, social dokumentation
Sida 8 av 27 Konsekvens: Värdegrundsarbetet kräver ständigt underhåll och att inte ha möjlighet till fortsatt arbeta med den kontinuerligt ger sämre kvalité för brukare/boende/patienter. Det nya strukturerade sättet att dokumentera, IBIC, kan inte införas, de inköpta IT-systemen kommer inte i drift och den sociala dokumentationen kommer inte att följa gällande lagstiftning. - Avveckla en tjänst som förvaltningschef Konsekvens: Sämre och icke närvarande ledarskap och stöd för alla medarbetare vilket leder till sämre arbetsmiljö, sämre styrning och uppföljning, lägre effektivitet då utveckling stannar av, sämre arbetsmiljö för kvarvarande förvaltningschef. I äldreomsorgens bagage finns både en revisionsrapport av PwC och en inspektion av Arbetsmiljöverket, båda med många krav på åtgärder vilka hotas av denna åtgärd. - Verksamheten börjar arbeta utifrån fasta scheman istället för idag då personalen i Time Care lägger sina egna scheman. Konsekvens: Högre effektivitet då tid inte läggs på själva schemaläggningen, bättre scheman ur ett hälsoperspektiv (färre långa arbetsperioder/långledigheter) Även om åtgärder genomförs så kommer varje sjukskrivning orsaka ytterligare nedskärning av personal då ingen budget finns för sjukvikarie/övertid. De ytterligare åtstramningarna kan inte ske på hemtjänsten, där det faktiska minuset mestadels ligger. Situationen för hemtjänsten är redan idag så slimmad att det inte går att utföra allt som ska utföras enligt lag. Det finns till exempel inget utrymme för dokumentation och personalmöten. Socialförvaltningen har beslutat att börja med fasta personalscheman istället för som idag låta personalen lägga förslag till scheman i TimeCare. SÄBO demens börjar med detta 2019-06-24 och hemtjänsten följer efter sommaren. Äldreomsorgen har vidtagit åtgärder enligt information till socialnämnden i ärende SN2019/52 daterat 2019-04-02 i syfte att komma till rätta med problemen genom att anpassa bemanningen efter budgetramen. Äldreomsorgens budget 2019 saknar emellertid utrymme för sjukfrånvaro, sjukvikarier/övertid (som tillkommer när det saknas sjukvikarier). Ytterligare åtgärder kan inte genomföras utan att kvalitén påverkas det vill säga att varken socialtjänstlagen eller arbetsmiljölagarna kan följas. Det är högst troligt att sjukfrånvaron ökar om personalstyrkan krymper ytterligare. Under hösten genomförde PwC en revision i äldreomsorgen. Den visar på en rad brister som ska åtgärdas för att uppnå lagmässiga krav. Åtgärder för bristerna finns upptagna i, den av socialnämnden, beslutade verksamhetsplanen. Under våren har även Arbetsmiljöverket genomfört en inspektion vilken även den visar på brister utifrån lagen. Vid ytterligare besparingsåtgärder så kan socialförvaltningen varken jobba med bristerna som
Sida 9 av 27 upptäcktes vid revisionen eller vid Arbetsmiljöverkets inspektion. Socialförvaltningen behöver få möjlighet att arbeta långsiktigt med att lägga grunden för en stabil organisation, med lägre personalomsättning på alla nivåer, lägre sjukfrånvaro, högre effektivitet och kvalité utifrån socialtjänstlagen och arbetsmiljölagarna. Risken för ekonomisk bestraffning (vite) finns om bristerna inte åtgärdas. I slutet på 2020 kommer socialförvaltningen att vara i balans om det långsiktiga arbetet får fortgå, samt att hålet i budgeten för hemtjänsten täcks med äskade pengar. Förvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Ledamöternas förslag till beslut Barbro Orrestrand (S) föreslår att handlingarna med information om åtgärder för budget i balans för äldreomsorg kompletteras och också innehålla beräknade besparingar per åtgärd till socialnämndens nästa sammanträde. Förslaget antas. Beslutsunderlag Åtgärder för budget i balans inom äldreomsorgen 2019 Skickas till Förvaltningschef Utvecklingsledare Paragrafen är justerad
Sida 10 av 27 38 SN2019/77 Åtgärder för budget i balans, IFO och FN Beslut Handlingarna med information om åtgärder för budget i balans för IFO och FN kompletteras. Kompletteringen ska också innehålla beräknade besparingar per åtgärd till socialnämndens nästa sammanträde. Ärendet Socialförvaltningens delar Individ- och familjeomsorgen samt Funktionsnedsättning visade i början av året en årsprognos mot ett nollresultat. Inom IFO i mars-april uppstod det situationer som kommunen enligt lag måste vidta åtgärder för i form av akuta insatser. Dessa kunde inte tillgodoses inom kommunen p.g.a. att akutverksamheten som krävs inte finns inom kommunen. Det rör sig bland annat om insatser enligt LVU och LVM som sköts av Statens institutionsstyrelse och är mycket kostsamma för kommunen. Resultatet uppvisar därför ett prognostiserat minusresultat på ca -6,4 mkr, av detta är 1,9 mkr försörjningsstöd. Enligt Bollebygds kommun styrmodell (inkl. ekonomiska principer) ska i de fall nämndens uppföljning visar på ett negativt resultat vid årets slut förvaltningschef skyndsamt redovisa åtgärder som leder till att nollresultat vid årets slut. Åtgärder För att vid årets slut redovisa ett nollresultat kan flera åtgärder sättas in, åtgärderna handlar i huvudsak om minskning av personal och verksamheter. Åtgärd 1 - Avveckling av all verksamhet som kommunen enligt lag inte måste bedriva, det gäller ungdomsgården inom ungdomsenheten och arbetsmarknadsenheten. Konsekvenser Om socialnämnden beslutar att avveckla verksamheten på ungdomsgården är det stor risk att kvalitén i den förebyggande ungdomsvården försämras. Genom mötet på ungdomsgården involveras ungdomar i samhället och bygger relationer till andra ungdomar och vuxna. Det finns mycket forskning som visar att det är i ungdomsåren man kan fånga de som hamnar i, eller riskerar att hamna i, missbruk och ungdomsgården är den förebyggande insats som kan fånga upp dessa individer. Enligt verksamhetsplanen ska kommunens verksamhet som inriktas på barn och unga under mandatperioden stärkas med målet att stävja drogmissbruk. Detta mål riskerar att inte uppnås om nämnden avvecklar ungdomsgården då det innebär minskad kontaktyta mellan kommunens personal och ungdomar med riskbeteenden. Värdet av ungdomsgården jämfört med
Sida 11 av 27 mer riktade insatser genom socialtjänstlagen och LVU är att ungdomar inte först behöver utredas utan att arbetet kan vara förebyggande i enlighet med den verksamhetsplan som finns. Om socialnämnden beslutar att avveckla arbetsmarknadsenheten riskerar socialförvaltningen att inte uppnå verksamhetsplanens mål angående samverkan för att möta personer som behöver stöd. Verksamhetsområdet Funktionsnedsättning har även inlett ett samarbete med arbetsmarknadsenheten i syfte att uppnå målet om att ge barn och ungdomar bättre förutsättningar, detta samarbete kan inte fortsätta om verksamheten avvecklas. Måluppfyllelsen ska mätas genom att hur många möjligheter till meningsfull sysselsättning som har skapats samt hur fördelningen mellan försörjningsstöd/aktivitetsstöd är jämfört med föregående år. Om arbetsmarknadsenheten avvecklas kommer färre personer få hjälp ut i arbetslivet och försörjningsstödet kan därmed antas öka. Möjligheten för kommunen att skapa möjligheter till meningsfull sysselsättning får också antas minska om arbetsmarknadsenheten inte kan delta i arbetet. Det är osannolikt att minskning av personalstyrkan eller total nedläggning av verksamheter kommer att visa önskat ekonomiskt resultat under detta år eftersom det, enligt lag, måste samverkas och processas på berörda enheter. Detta kan beräknas ta minst sex månader från beslut om nedläggning. Åtgärd 2 - Kraftiga sparkrav inom området funktionsnedsättning för att komma ner till absoluta minimumkrav på verksamheten Konsekvenser för personalen Ett sparkrav med önskad ekonomisk effekt inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning skulle innebära att området tvingas minska med 6 årsarbetare. Eftersom lagkraven på verksamhetens omfattning är oförändrade måste samma verksamhet utföras av en mindre personalstyrka. För hög arbetsbelastning länge leder till sjukdom, personalflykt, missnöje i personalgrupperna och stopp för utveckling av personalgrupperna och verksamheten. Av verksamhetsplanen framgår att förvaltningen ska ha ett medarbetarperspektiv och arbeta för att behålla personal samt öka rekryteringsmöjligheterna. Det är svårt att se att det målet kan uppnås genom föreslagna sparkrav. Det är även så att i verksamheter där brukaren har stora behov av hjälp och ibland har svårt för att förstå sin omvärld är det grundläggande med kontinuitet och kompetens, vilket är det som först försvagas vid hög personalomsättning. Detta brukar leda till att antalet tillbud och arbetsskador ökar då en instabil miljö inom verksamheten i allmänhet och inom funktionsnedsättning i synnerhet kan leda till att den fysiska arbetsmiljön blir mer riskfylld för både brukare och personal.
Sida 12 av 27 Konsekvenser för brukare Om nämnden beslutar att genomföra det förslagna sparkravet så får det även konsekvenser genom att insatserna kommer få sämre kvalité för brukare då personalstyrkan inte räcker till att utföra de insatser som är nödvändiga och beslutade. Det riskerar även att få konsekvensen att verksamhetsplanens mål om att verksamhet inom funktionshinder ska fokusera på att främja jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället inte kommer att uppnås. Om sparkravet genomförs riskerar det att inte finnas utrymme för att fortsätta arbeta med värdegrunden eller att arbeta med utveckling för att på sikt förbättra kvalitén i insatserna. Kvalitén på verksamheten riskerar således att försämras kraftigt. Det är även en överhängande risk att verksamheten inte kan upprätthålla rättssäkerheten eller garantera brukarens grundläggande trygghet. Även begreppet goda levnadsförhållanden som genomsyrar lagstiftningen på området riskerar starkt att urholkas om besparingarna genomförs då kvalitén försämras. Slutsats Utöver de direkta och tydliga konsekvenser som anges ovan så riskerar avveckling av den verksamhet som föreslagits kostnader på lång sikt. Avvecklingen skulle innebära att det blir väntetider som riskerar orsaka mänskligt lidande och viten för ej verkställda beslut. Kommunen skulle även behöva köpa insatser externt i mån av tillgång, vilket riskerar att medföra höga kostnader, administrativa uppgifter och instabilitet. Vidare skulle en möjlighet att jobba än mer proaktivt med förebyggande insatser på sikt kunna leda till minskade kostnader. Till exempel så nämns ungdomsgården som ett alternativ till avveckling för att komma ner i ram. Om vi istället skulle utöka ungdomsgårdens kapacitet för att fånga så många som möjligt i ett tidigt skede så skulle det leda till bättre måluppfyllelse på sikt. Det skulle till exempel kunna uppnås genom att anställa drogbehandlare, som är helt inriktade på att jobba mot missbruk. Det skulle då också ge förutsättning till bättre måluppfyllelse av verksamhetsplanens första mål angående arbetet riktat till barn och unga. Andra långsiktiga insatser för att komma i balans är att jobba med sjuktalen genom att synliggöra och dra slutsatser av vad vi ser och sedan försöka sätta insatsen där den behövs för att försöka få ner sjuktalen. Socialförvaltning ser för närvarande över möjligheten till avancerad resursplanering (ARP), vilket innebär att man schemalägger flera verksamheter som en verksamhet. Ett sådant genomförande är också något som kommer att ta tid men som skulle ha flertalet positiva effekter för såväl ekonomin som verksamhetsplanens mål. För att på sikt komma i balans med budget behöver socialförvaltningen arbeta för att få personal
Sida 13 av 27 som stannar i verksamheten och aktivt kan arbeta med de ärenden som ligger hos förvaltningen, får vi den stabiliteten i verksamheten är uppfattningen att den negativa trenden vänder uppåt. Socialförvaltningen behöver således få möjlighet att arbeta långsiktigt med att lägga grunden för en stabil organisation, med lägre personalomsättning på alla nivåer, lägre sjukfrånvaro, högre effektivitet och kvalité utifrån socialtjänstlagen och arbetsmiljölagarna. Risken för ekonomisk bestraffning (vite) finns om bristerna inte åtgärdas. I slutet på 2020 har socialförvaltningen förutsättningar att vara i balans om det långsiktiga arbetet får fortgå. Förvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Ledamöternas förslag till beslut Barbro Orrestrand (S) föreslår att handlingarna med information om åtgärder för budget i balans för IFO och FN kompletteras och också innehålla beräknade besparingar per åtgärd till socialnämndens nästa sammanträde. Förslaget antas. Beslutsunderlag Åtgärder för budget i balans IFO/FN Skickas till Förvaltningschef Utvecklingsledare Paragrafen är justerad
Sida 14 av 27 39 SN2019/31 Motion om ledsagning i Bollebygds kommun Beslut beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Ärendet Helena Thelin (S) har skrivit en motion för socialdemokraterna i Bollebygd om ledsagning i Bollebygds kommun. I motionen förslås att Bollebygds kommun fortsatt ska bevilja insatser som ledsagarservice enligt LSS i samma utsträckning som kommunen gjort sedan lagen kom. Insatser som ges till enskilda av en kommun måste ha stöd i lag. Exempel på lagar som ger kommunen rätt till att ge individuellt inriktade stödinsatser är socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vid myndighetsutövning mot enskilda måste nämnden iaktta ett antal förvaltningsrättsliga regler och principer bl.a. objektivitetsprincipen som innebär att nämnden ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. Insatsen ledsagning innebär att en person med funktionsnedsättning får en följeslagare ute i samhället. Tanken är att bryta den isolering som kan bli följden av en funktionsnedsättning. Ledsagning ges som bistånd enligt socialtjänstlagen eller som LSS-insatsen ledsagarservice. Insatser enligt LSS ska tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. För att ha rätt till LSSinsatser krävs att den enskilde hör till lagens personkrets. Personer som inte bedöms höra till lagens personkrets kan ha rätt till insatsen enligt SoL istället. Den enskilde ska genom insatser enligt SoL tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Eftersom beslut om insatser till enskilda måsta ha stöd i lag och föregås av en individuell bedömning är det inte möjligt att säga att kommunen ska bevilja insatser i samma utsträckning som gjorts sedan lagen kom. Motionen bör därför avslås. 1. Myndighetsutövning Grunden för den offentliga förvaltningen i Sverige finns i grundlagarna. I 1 kap. 1 Regeringsformen (1974:152), RF, anges att all offentlig makt utövas under lagarna. Gemensam för all statlig och kommunal förvaltning är den normstyrning som innebär att riksdagen stiftar lagar, regeringen utfärdar förordningar och myndigheter t.ex. Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter. Förvaltningsmyndigheter kan också ge ut allmänna råd.
Sida 15 av 27 Den allmänna kompetensregeln i 2 kap. 1 kommunallagen (2017:725) innebär att insatser som ges till enskilda av en kommun måste ha stöd i lag. Exempel på lagar som ger kommunen rätt till att ge individuellt inriktade stödinsatser är SoL och LSS. Att handlägga, utreda och besluta i en ansökan om bistånd enligt SoL eller en begäran om insatser enligt LSS är myndighetsutövning mot enskild. Utgångspunkten vid all myndighetsutövning är att myndigheten grundar sin befogenhet att bestämma om ett visst förhållande på en författning. Det finns även ett flertal förvaltningsrättsliga regler och principer som myndigheten måste iaktta i sin verksamhet t.ex. myndigheternas serviceskyldigheter, offentlighetsprincipen, objektivitetsprincipen och likställighetsprincipen. 1.1. Objektivitetsprincipen Enligt 1 kap. 9 RF ska förvaltningsmyndigheter, som en kommunal nämnd är, beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet. Rättsordningen försöker på flera sätt garantera saklighet och opartiskhet i den offentliga verksamhet genom bl.a. jävsbestämmelser och genom straffbestämmelser för tjänstefel. Den objektivitetsprincip som slås fast i RF innebär att en myndighet i sin verksamhet inte får låta sig vägledas av andra intressen än dem myndigheten är satt att tillgodose. En myndighet får inte heller grunda sina avgöranden på andra omständigheter än sådana som enligt gällande författningar ska beaktas vid prövning av ett ärende. Det betyder att en myndighet inte får låta sig påverkas av en önskan att gynna eller missgynna vissa enskilda intressen eller ta hänsyn till ovidkommande omständigheter. 2. Ansökan/begäran om insatser 2.1. Rätt till insatser enligt LSS LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer som hör till lagens personkrets (1 LSS). För att omfattas av personkretsen krävs att samtliga angivna rekvisit är uppfyllda. När en enskild begär insatser enligt LSS görs först en personkretsbedömning för att bedöma om personen har rätt till insatser enligt lagen. Till stöd för denna bedömning använder handläggarna i Bollebygds kommun en checklista framtagen av JP Infonet (se bilaga 1). [1] Om en person bedöms tillhöra lagens personkrets har personen rätt till insatser i form av stöd och service enligt 9 1-9, om hen behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt (7 LSS).
Sida 16 av 27 2.2. Rätt till insatser enligt SoL Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 SoL). 2.3. Insatsen ledsagning Ledsagning innebär att en person med funktionsnedsättning får en följeslagare ute i samhället. Syftet med ledsagningen är att den enskilde ska kunna leva ett aktivt liv som andra och till exempel gå på bio, träffa vänner och delta i sportaktiviteter. Tanken är att bryta den isolering som kan bli följden av en funktionsnedsättning. Insatsen bör ha karaktären av personlig service och anpassas efter de individuella behoven. Ledsagning ges som bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller som LSS-insatsen ledsagarservice. 2.3.1. Ledsagarservice LSS Om personen som ansöker om ledsagarservice ingår i personkretsen enligt LSS ska insatsen ges med stöd av LSS. För dem som har beviljats personlig assistans med stöd av LSS ingår ledsagning i den personliga assistansen. Personer som beviljats bostad med särskild service med stöd av LSS får vanligtvis sitt behov av ledsagning till aktiviteter utanför bostaden tillgodosett genom den personal som är knuten till bostaden. LSS-insatsen ledsagarservice ska vara avgiftsfri. 2.3.2. Ledsagning SoL Till personer som inte ingår i LSS personkrets kan ledsagning ges med stöd av socialtjänstlagen. Ledsagning kan ingå som del i ett beslut om hemtjänst eller boendestöd eller beviljas som en enskild SoL-insats. Ledsagning som beviljas som bistånd enligt SoL kan avgiftsbeläggas. 2.3.3. Skillnader i ledsagning SoL och ledsagarservice LSS I motionen framförs ett antal orsaker till varför ledsagning ska beviljas enligt LSS och inte socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Dessa gås igenom nedan. I motionen framförs att ledsagning som ges med stöd av SoL utförs av hemtjänstpersonal. Det är upp till varje kommun att bestämma hur insatser som beviljats ska utföras. I Bollebygds kommun utförs ledsagning enligt SoL av hemtjänstpersonal i de fall ledsagningen ingår som en del av en
Sida 17 av 27 hemtjänstinsats. Om ledsagning beviljas som en enskild SoL-insats till en person med funktionsnedsättning utförs insatsen av samma enhet som utför ledsagarservice enligt LSS. Om en person tidigare haft LSS-insatsen ledsagarservice och beviljats ledsagning enligt SoL är målsättningen att ha kvar samma ledsagare. Både insatser enligt SoL och LSS ska bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet (1 kap. 2 SoL, 6 LSS). Vidare framgår av motionen att det är mycket snävare ramar för vad som får ingå i ledsagningsbegreppet enligt SoL än LSS. Detta stämmer delvis. Det är egentligen ingen skillnad i innebörden av vad som är ledsagning. Däremot är det en skillnad i vilken levnadsnivå biståndet ska tillförsäkra. Insatser enligt SoL ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå medan insatser enligt LSS ska tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor (4 kap. 1 SoL, 7 LSS). Den praktiska skillnaden för den enskilde kan därför bli att vissa aktiviteter som beviljats enligt LSS inte beviljas enligt SoL. För personer med funktionsnedsättning i Bollebygds kommun utförs insatsen ledsagning av samma enhet oavsett vilket lagrum insatsen är beviljad med stöd av. Det ska inte finnas några skillnader i hur insatsen planeras ut vad det gäller tidpunkter. I motionen beskrivs att ledsagning enligt SoL är avgiftsbelagd. Det stämmer att en kommun har möjlighet att ta ut avgift för ledsagning enligt SoL vilket Bollebygd tidigare gjort. Av bildningsoch omsorgsnämndens förslag till avgifter för stöd och service till äldre och personer med funktionsnedsättning (BON 2017/299) framgår att insatser som finns i LSS ska vara avgiftsfria även om de beviljas med stöd av SoL. Det ska med andra ord inte vara någon ekonomisk skillnad för den enskilde om insatsen ges som ledsagarservice med stöd av LSS eller ledsagning med stöd av SoL. 2.4. Bedöma den enskildes behov Att bedöma behov är en av de viktigaste uppgifterna vid handläggning av ärenden. Bedömningen är alltid individuell utifrån omständigheterna i det aktuella ärendet. Till stöd för bedömningen använder handläggaren aktuell lagstiftning och andra författning, förarbeten, rättspraxis och kommunens riktlinjer. 2.5. Beslut om insatser Nämnden avslutar sin handläggning av ett ärende genom ett beslut, ett så kallat slutligt beslut. I de flesta fall innebär ett slutligt beslut att sakfrågan i ärendet avgörs, t.ex. att nämnden beslutar att bifalla eller avslå en ansökan om en insats. Ett grundläggande mål i all handläggning är att de beslut som fattas ska vara sakligt och rättsligt riktiga. Har ett beslut blivit oriktigt kan det ändras på olika sätt. Det viktigaste medlet för att få ett beslut ändrat är att överklaga det till förvaltningsdomstol.
Sida 18 av 27 2.6. Beslutanderätt Vem som har rätt att fatta beslut om en viss insats framgår av socialnämndens delegationsordning (SN2019/8). Om en ärendetyp inte finns med i delegationsordningen innebär det att beslut fattas av nämnden. Beslut om personkretstillhörighet fattas inte särskilt utan är en del av beslut enligt 9 LSS. Nämnden har delegerat beslut om personkretstillhörighet, insats i form av ledsagarservice samt ledsagare till handläggare (BON:s delegationsordning S:75, S:77 och S:151). 2.7. Överklagan Ett beslut som angår den enskilde, och som har gått hen emot helt eller delvis, får överklagas genom förvaltningsbesvär om det finns angivet i lag (22 förvaltningslagen (1986:223)). Förvaltningsbesvär innebär att domstolen kan pröva såväl beslutets laglighet som beslutets lämplighet. Domstolen kan ändra beslutet och sätta ett nytt beslut i det överklagade beslutets ställe. Domstolen kan också upphäva beslutet och återförvisa ärendet till nämnden för ny prövning. Beslutet enligt SoL och LSS överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Första instans är förvaltningsrätten. 3. Bedömning Motionärens önskan är att Bollebygds kommun fortsatt ska bevilja insatser som ledsagarservice enligt LSS i samma utsträckning som kommunen gjorts sedan lagen kom. Bakgrunden till motionen är att handläggare i några ärenden gjort bedömningen att personen inte tillhör LSS personkrets och därför inte längre har rätt till insatser enligt lagen. Handlingsutrymmet för vad Bollebygds kommun kan besluta om är begränsat genom bl.a. kommunallagen och lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Gällande insatser som ges till enskilda måste de ha stöd i lag. Aktuell motion berör möjligheten att bevilja insatser genom LSS. LSS anger uttömmande vilka personer som ska ha rätt till insatser enligt lagen. En individuell bedömning måste alltid göras. Den individuella bedömningen i enskilda ärenden har socialnämnden delegerat till handläggare inom socialtjänsten. Eftersom beslut om insatser till enskilda måsta ha stöd i lag och föregås av en individuell bedömning är det inte möjligt att säga att kommunen ska bevilja insatser i samma utsträckning som gjorts sedan lagen kom. Motionen bör därför avslås. Om man anser att de beslut som tjänstemännen fattar på delegation är felaktiga finns olika handlingsalternativ. Dels kan nämnden återkalla delegationen för en enskild tjänsteman, helt och hållet eller byta delegat till t.ex. sociala utskottet. Nämnden kan även via sina riktlinjer ange
Sida 19 av 27 ramarna för delegatens handlingsutrymme i en viss fråga. Detta måste i så fall göras med utgångspunkt i det handlingsutrymme kommunen i sin tur har utifrån gällande lagstiftning. Hänsyn måste även tas till de allmänna förvaltningsrättsliga reglerna och principerna t.ex. likställighetsprincipen. Förvaltningens förslag till beslut beslutar att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Beslutsgång Ordförande frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Beslutsunderlag Motion (S) om ledsagning i Bollebygds kommun Motion om ledsagning i Bollebygds kommun Motion (S) om ledsagning i Bollebygds kommun 153 KF Inkommen motion Motion (S) om ledsagning i Bollebygds kommun Skickas till Kommunfullmäktige Paragrafen är justerad
Sida 20 av 27 40 Förvaltningen informerar Förvaltningen fick möjligheten att bygga trädgård på Bollegården. Gården har fått fyra höns där demensboendet sköter om och är glada för det. Paragrafen är justerad
Sida 21 av 27 41 Ledamöter informerar Barbro Orrestrand (S) har varit på studiebesök hos bemanningsenheten där hon har fått information om att det ska skaffas pool-bemanning vilket var positivt. Paragrafen är justerad
Sida 22 av 27 42 SN2019/14 Meddelanden till SN 2019 Beslutsunderlag Meddelanden SN
Sida 23 av 27 2019-05-14 1 (2) Meddelanden Följande meddelanden anmäls för nämnden: Årsredovisning 2018 Kommunstyrelseförvaltningen har upprättat årsredovisning 2018 för Bollebygds kommun. Årets resultat blev ett överskott med 27,0 miljoner kronor (mnkr). Riktlinjer för konstnärlig utsmyckning av kommunala byggnader och offentliga platser Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för kommunens konstnärliga utsmyckning av kommunala byggnader och offentliga platser. Syftet med den konstnärliga utsmyckningen är att ge kommunens invånare tillgång till god konst samt att förbättra och berika kommunens offentliga miljöer och arbetsplatser. Ersättning för hemtjänst och hemsjukvård i annan kommun 2019. VästKom rekommenderar årligen de 49 kommunerna i Västra Götaland att följa vissa ersättningsnivåer när det gäller hemtjänst och hemsjukvård som utförs av annan kommun än hemkommunen. Ärende från socialt utskott 2019-05-14 40 Omprövning av vård enligt 4 kap 1 SoL, JF 41 Ansökan om fortsatt vård enligt 4 kap 1 SoL, JK 42 Ansökan om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS, JK 43 Ansökan om särskilt boende enligt 4 kap 1 SoL, VB 44 Övervägande om fortsatt vård enligt 4 kap 1 SoL, MJ 45 Ansökan om vård enligt 4 kap 1 SoL, HM 46 Ansökan om tillfälligt boende enligt 4 kap 1 SoL, KM 47 Anmälningsärenden - Dom från Förvaltningsrätten i Jönköping meddelad 2019-04-17 med mål nr 5572-18, gällande bistånd enligt SoL, ekonomiskt bistånd. Förvaltningsrätten avslår överklagandet. - Beslut från Kammarrätten i Jönköping meddelad Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se
Sida 24 av 27 2(2) 2019-05-03 med mål nr 1420-19 gällande interimistiskt beslut i fråga om personlig assistans enligt LSS. Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd. Förvaltningsrättens avgörande står därför fast.
Sida 25 av 27 43 Ansökan om personlig assistans enligt 9 2 LSS Beslut beslutar med stöd av Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att bevilja NN, personlig assistans enligt 9 2 p. med en omfattning om 78 timmar och 25 minuter per vecka, varav 37 timmar och 35 minuter per vecka utgörs av grundläggande behov. Ansökan i övrigt avslås då behovet bedöms gå utöver goda levnadsvillkor. beslutar att avslå begäran om att beslutet skall vara icke tidsbegränsat. Beslutet gäller till och med 2021-08-22. I det fall Försäkringskassan fattar beslut om bifall enligt Socialförsäkringsbalken 51 kap. upphör beslutet att gälla. Beslutet är fattat med stöd av punkt S:66 b i socialnämndens delegeringsordning. förbehåller sig rätten att återkalla beslutet i enlighet med 37 FL vid förändrade förhållanden avseende de personliga behov som ligger till grund för beslutet. förbehåller sig även rätten att återkalla beslutet i enlighet med 37 FL om behovet tillgodoses genom annan beviljad insats eller på annat sätt. Uppföljning sker årligen. Ärendet Den samlade bedömningen som görs är att NN hjälpbehov är av den karaktär och av den omfattningen att NN bör beviljas personlig assistans enligt 9 2 LSS med en total omfattning om 78 timmar och 25 minuter per vecka, varav 37 timmar och 35 minuter per vecka utgörs av grundläggande behov. Övrig ansökt tid avslås med hänvisning till föräldraansvar då föräldraansvaret anses vara omfattande och betydande för ett barn som befinner sig i NN ålder. Vidare görs bedömningen att beslutet skall tidsbegränsas. Barn som befinner sig i NN ålder utvecklas vanligtvis kontinuerligt vilket kan göra att behovet av stöd förändras med stigande ålder. NN kommer dessutom inom en snar framtid att börja i skolan, vilket troligtvis kommer att medföra ett förändrat behov av personlig assistans. Beslutsunderlag - Ansökan om personlig assistans enligt 9 2 LSS
Sida 26 av 27 Förvaltningens förslag till belsut beslutar med stöd av Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) att bevilja NN, personlig assistans enligt 9 2 p. med en omfattning om 78 timmar och 25 minuter per vecka, varav 37 timmar och 35 minuter per vecka utgörs av grundläggande behov. Ansökan i övrigt avslås då behovet bedöms gå utöver goda levnadsvillkor. beslutar att avslå begäran om att beslutet skall vara icke tidsbegränsat. Beslutet gäller till och med 2021-08-22. I det fall Försäkringskassan fattar beslut om bifall enligt Socialförsäkringsbalken 51 kap. upphör beslutet att gälla. Beslutet är fattat med stöd av punkt S:66 b i socialnämndens delegeringsordning. förbehåller sig rätten att återkalla beslutet i enlighet med 37 FL vid förändrade förhållanden avseende de personliga behov som ligger till grund för beslutet. förbehåller sig även rätten att återkalla beslutet i enlighet med 37 FL om behovet tillgodoses genom annan beviljad insats eller på annat sätt. Uppföljning sker årligen. Beslutsgång Ordförande frågar om förvaltningens förslag till beslut kan antas och finner att så sker. Skickas till Vårdnadshavare Besvärshänvisning: Hur man överklagar kommunens beslut Detta beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Jönköping. Om du vill överklaga beslutet ska du skriva till socialförvaltningen och tala om varför du anser att beslutet ska ändras och vilken ändring du vill ha. För att socialförvaltningen ska kunna ta upp ditt överklagande måste din skrivelse ha kommit in till nämnden inom tre veckor från den dag då du fick del av beslutet. Skicka din överklagan till Bollebygds kommun, Socialförvaltningen, 517 83 Bollebygd. Har du överklagat i rätt tid kommer överklagandet att skickas vidare till förvaltningsrätten om beslutet inte dessförinnan ändrats av nämnden. Det är viktigt att det framgår vilket beslut du överklagar. Underteckna överklagan och uppge namn, personnummer, postadress och telefonnummer. Om du anlitar ombud kan ombudet underteckna skrivelsen. Skicka i så fall med fullmakt. Om du vill ha ytterligare upplysningar eller vill ha hjälp med överklagandet kan du kontakta Bollebygds kommun, telefon 033-23 13 00. Besöksadressen är Kommunhuset, Ballebovägen 2, Bollebygd.
Sida 27 av 27