SN punkt 1 SNau 31. Godkännande av dagordning, val av justerare

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 2(20) Socialnämnden SN punkt 1 SNau 31 Godkännande av dagordning, val av justerare Förslag till beslut Socialnämnden godkänner dagordningen samt väljer Britt-Mari Johansson (FP) till justerare av dagens protokoll. Socialnämnden lägger föregående protokoll till handlingarna. Ärende Fastställande av dagordning, val av justerare samt läggande av föregående protokoll till handlingarna. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 3(20) Socialnämnden SN punkt 2 SNau 32 Information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen och lägger den till handlingarna. Ärende KF 14 Revidering av arvodesbestämmelser KS Förslag till fördelning av föreningsanslag 2015 KHR protokoll 2015-03-09 pdf Ks_2015_43 - Protokoll Hjälpmedelsnämnden 2014-11-28 Samspelet Protokoll 2015-03-13 Protokoll KPR 2015-03-11 Protokoll Broängen 150316 Protokoll Värmlands Läns Vårdförbunds direktion Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Sam o r d n i n g sfö r b u n d et Utskriftsdatum 2015-03-16 Sid(or) 1(6) Protokoll Datum och tid Plats 2015-03-13 kl. 09.00-11.45 Orangeriet, Trädgårdsgatan 1 A, Karlstad Ledamöter Ersättare sekreterare Justerare Margareta Ivarsson, Hammarö kommun, ordförande Monica Klar, Försäkringskassan Mariana Möllberg-Kieven, Grums kommun Anders Ljungsten, Landstinget Per-Inge Liden, Karlstad kommun Lena Hertzberg, Arbetsförmedlingen Linnea Kihlström, Kristinehamns kommun Magnus Zetterlund, Hammarö kommun Grispin Hultcrantz, Grums kommun Meta Fredriksson-Monfelt även Förbundschef Monica Klar Tid och plats för justering Underskrifter sekreterare Ordförande Justerare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Samordningsförbundet Samspelet Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ner Förvaringsplats för protokollet Underskrift

Sid(or) 2(6) Val av justerare Monica Klar valdes att justera protokollet. Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes i och med att 16 och 17 bytte plats samt tillägg av informationspunkter från förbundschefen 18. 17 Slutrapport Förstudie Arena Päivi Johansson, projektledare förstudie Arena, föredrog om resultaten i slutrapporten utifrån den förstudie som pågått från 140201 med förlängning från 150101 till150430. Förstudien är, tillsammans med arbetet i Stegarna!Utsikten och Porten, grunden för den Esf-ansökan som inlämnats, 150224, inom område P02:3. styrelsens beslut styrelsen tillstyrker slutrapporten, som är bra, lättläst och pekar på behov hos både arbetsgivare, deltagare och medarbetare. Styrelsen ger i uppdrag att utforma en enkel sammanställning av rapporten, på några :fa sidor, där även de som inte är insatta har möjlighet att läsa. 16 Slutrapport strukturerat samarbete integrerad samverkan Patric Berntsson, projektledare, föredrar om samarbetsprojektet som startade i augusti 20.14, med uppdraget att, hos parterna, ta fram strukturer och rutiner för samverkan istället för att, som oftast, bygga på eldsjälar och de som är intresserade av frågan. 2014-11-14 fastställer Styrelsen inriktningsbeslutet att: -Bra verksamhet som utvecklats och utvärderats i Samspelet ska integreras i parternas ordinarie verksamheter. Samspelet är navet i verksamheten med processtöd. Integrerad samverkan innebär att parterna finansierar in i samverkansinsatsen och Samspelet finansierar processtödet. Beredningsgruppen har jobbat vidare med frågan och styrelsen fastställde 150213 tidsplan för integrerad samverkan. styrelsens beslut Då rapporten blev klar och kommunicerad en dag innan styrelsemötet får förbundschefen i uppdrag att redigera slutprodukten vilken ska redovisas på nästa styrelsemöte, 150424, utifrån slutsats och fortsatt arbete. Postadress: Karlstads kommun, ASF 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Kontaktuppgifter. Trädgårdsgatan 1A Tel: 054-540 50 44 stadsträdgården 652 26 Karlstad Mobii:070-690 90 83 Internet: www.samspelet.se Organisationsnr. 222000-2477 Bankgiro: 167-3094

Sid(or) 3(6) 18 Aktuellt information Förbundschefen informerar enligt följande punkter: Nuläge i finansierade projekt Deltagarantal redovisas totalt, från årssiktet där totala antalet aktiva deltagare i dagsläget uppgår till165 personer. Av dessa är 24 nya under året. 23 har avslutats vilket innebär att totalt 186 personer deltagit. Flera personer kommer som konsultationer från parterna där oklarheter föreliggar om deltagande. Orsaker till icke-deltagande kan vara pågående missbruk, inte motiverad, partens ordinarie uppdrag, bara en part är aktuell etc. Till Stegen Karlstad finns en kö på 24 personer. Diskussioner pågår dels om att använda teamets kompetenser på ett mer effektivt sätt samt eventuellt tillskott av ytterligare samordnare med bemanning från Karlstad kommun, IF A. Rappport Movement, Kristinehamn Rapport har ingetts utifrån att inga deltagare finns för vårterminen. Deltagarantalet har minskat under hela hösten. De som deltagit hela terminen skattar sitt mående högre efter insatsen. Projektledningen diskuterar att använda återstående projekttid (vårterminen 2015) och projektmedel (max 38 tkr) till att kartlägga varför personer inte deltar trots identifierat behov via elevhälsan samt bra skattning från deltagande. Beslut; Styrelsen tillstyrker att en kartläggning görs, för lärande, med redan beviljade medel. Personalsituationer Stegen Karlstad: Arbetsförmedlaren kommer sitta på Arbetsförmedlingen men kommer delta i genomgångar, flerpartsmöten samt vara länken över till och på förmedlingen för dem som går vidare "som aktivt sökande". Annons finns ute på IF A, Karlstad kommun, om behov av arbetskonsulent och samordnare. Utsikten Grums: Intervjuer har genomförts med 3 intresserade för projektledarrollen. Enighet rådde i urvalet där vald person tackat ja till uppdraget. Anställning i Karlstad kommun med placering i Samspelet Personen har i uppdrag att stödja förbundet administrativt, representera brukarperspektivet i förbundet samt att föreläsa internt och externt utifrån egna livserfarenheter med Aspergers syndrom. Arkivgenomgång 150216 Karlstad kommun har genomfört granskning av arkivhantering inom förbundet utifrån köp av tjänst hos Karlstad kommun, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen (ASF). Förbundet och ASF fick godkänt, men vissa dokument skall tillskrivas mer detaljerat än i nuvarande plan samt att gallringshandlingar ska upprättas inom ASF. Diskussioner pågår med jurist om handlingar gällande deltagare där original finns hos ansvarig myndighet och det som förvaras hos Samspelet, under deltagartiden, är kopior. ~~- /~h--------------~~5~ Postadress: Besöksadress: Kontaktuppgifter: ~~~ Kartstads kommun, ASF Trädgårdsgatan 1A Tel: 054-540 50 44 651 84 KARLSTAD stadstradgården 652 26 Karlstad Mobii:070-690 90 83 lnlernet: www.samspelet.se Organisationsnr. 222000-2477 Bankgiro: 167-3094

Sid(or) 4(6) Omvärldspaning Östra Södertörn Utifrån styrelsens uppdrag informeras styrelsen i en sammanställning orn SOF Östra Södertörn, dess bemanning och pågående insatser. Rapportering tiu SCB Den årliga rapporteringen till SCB, gällande budget och utfall, har inlämnats i enlighet med fastställd tidsplan. Inkommen post Inkomna protokoll, nyhetsbrev och rapporter om utvärderingar från NNS har tidigare, via e-post, delgetts styrelsen och redovisas endast för eventuellt tyckande på mötet. Utökad beredningsgrupp? Från styrelsemöte 150213 Bemanning i beredningsgruppen utifrån befattning/uppdrag Förbundschefen har delgett beredningsgruppen styrelsens tankar om att utöka gruppen med representanter från bland annat skola och LSS-verksamhet. Gruppen ansåg att det var bättre att utöka de lokala styrgrupperna med dessa representanter. Förbundschefen informerar styrelsen om den trend som sker inom den kommunala representationen i beredningsgruppen. Vid förbundets bildande var utgångspunkten att socialchefen var rätt representant. Uppdraget har sen delegerats tilllfo-/lf A-chef där trenden nu är att IFO-chefen i sin tur delegerar till AME-chefen. Styrelsen diskuterar frågan utifrån beredningsgruppens samt syftet med vilken bemanning och vilken nivå som ska finnas. Beslut: Förbundschefen rar i uppdrag att, inom kort, i dokument beskriva uppkommen situation utifrån uppdrag och syfte. I dokumentet ska även behovet av kommunal representation från skola och LSS-verksamhet belysas. Varje kommunpolitiker ska lyfta frågan med ägare och tjänstemän inom den egna organisationen. Fördelningsmodell Från styrelsemöte 150213 Nya fördelningsmodellen, beslutad av Nationella Rådet, presenteras tillsammans med dess konsekvenser. Samspelet är, enligt nya modellen, berättigad till högre tilldelning av medel om eget kapital hamnar inom fastställd nivå. Det innebär proportionerligt att kommuner och landsting behöver avsätta mer medel inför budget 2016 för att förbundet ska kunna lyfta ökad tilldelning från staten. Beslut: Förbundschefen rar i uppdrag att, inom närmaste dagarna, sammanställa en skrivning till kommuner och landsting där fördelningen beskrivs och nya tilldelningen är uträknad. Skrivelsen ska tillsändas styrelsen ledamöter vilka kommunicerar respektive part i pågående budgetarbete. / Postadress: Karlstads kommun, ASF 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 A stadsträdgården 652 26 Karlstad Kontaktuppgifter: Tel: 054-540 50 44 Mobi1:070-690 90 83 Internet: www.samspelet.se Organisationsnr: 222000-2477 Bankgiro: 167-3094

Sid(or} 5(6) Påminnelse Utbildningsdagen den 6 maj för ledamöter, kommtmal- och landstingsråd Inbjudan KulturKlivets föreställning "Denbästaversionenavmigsjälv. Anmälan togs upp på mötet. Marknadsföring Samspelet Inbjudan har inkommit från Expand Karlstad CCC om deltagande från Samspelet den 21-22 oktober. Till en kostnad av 15 tkr får Samspelet utställningsplats och deltagande för 2 personer i båda dagarnas föreläsningar. Förfrågan har inkommit om medlemskap i BNI-frukost-nätverk Beslut: Styrelsen beslutar att Samspelet ska delta på Expand 21-22110 till en kostnad av 15 tkr vilken tas från befintligt konto. Bemanning i monter sker av Samspelets personal. Styrelsen beslutar att Samspelet inte ska var medlem i BNI-frukost eller annat liknande nätverk. Styrelsen uppmanar istället att delta som inbjuden i olika näringslivsnätverk och i nätverk som Rotary, Lions m.fl studiebesök Samordningsförbundet i Ludvika vill komma på studiebesök den 27 april Samordningsförbunden i Göteborg vill komma på studiebesök den 25 maj Beslut: Styrelsen vill informeras om upplägg för eventuellt eget deltagande. 19 Aktuellt Ledamöternas information om samordning Ingen information vid dagens möte. 20 Arsredovisning med bilagd verksamhetsberättelse Årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse för år 2014 har sammanställts. All redovisning är könsuppdelad. Årsredovisningen har kommunicerats i styrelsen 2014-02-13 där styrelsen ställde sig bakom redovisningen. Beredningsgruppen har tagit del av årsredovisningen 150204. Förfrågan har gjorts till sakkunnigbiträdet angående revision inom rimlig tid utan svar. Revisorerna har inte kontaktat förbundschefen eller efterfrågat om något material/några dokument utifrån det gångna året. "Samspelets ekonomihanterare" har informerat förbundschefen att sakkunnigbiträdet har, 150228, granskat och tillstyrkt den ekonomiska redovisningen. ~ j~ J Postadress: Karlstads kommun, ASF 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Trädgårdsgatan 1A stadsträdgården 652 26 Karlstad Kontaktuppgifter. Tel: 054-540 50 44 Mobi1:070-690 90 83 Internet: www.samspelet.se Organisationsnr. 222000-2477 Bankgiro: 167-3094

Sid(or) 6(6) Beslutsunderlag il Samspelets tjänsteskrivelse Årsredovisning med verksamhetsberättelse för år 2014, daterad 2015-03-04 il Årsredovisning med tillhörande verksamhetsberättelse, daterade 2014-03-04 styrelsens beslut Årsredovisning med tillhörande Verksamhetsberättelse för år 2014, daterade, 2014-03- 04, antas för att därefter inges, efter utförd revision, tl.u parternas beslutande organ för tillstyrkande samt fastställande om ansvarsfrihet för Samspelets styrelse för år 2014. Styrelsen påpekar vikten av att revisionen ska vara utförd i tid. styrelsen beslutar att inte underteckna årsredovisningen vid mötet utan först när rapport inkommit från revisorerna. 21 Information utifrån Ansökan om socialfondsmedel med ekonomisk rapport På styrelsemötet 150213 beslutades att socialfondsmedel ska sökas inom P02:3 med Stegama som bas och för en kombination av Porten och Förstudie Arena. Beslut om eventuell tilldelning kommer delges förbundet innan midsommar. Om Porten-ansökan är aktuell för beslut kommer Samspelet inkallas till "hearing". Styrelsen ges information om ingiven ansökan i korthet med budget och dess konsekvenser för Samspelet. Ingen ekonom har, trots flertalet förfrågningar inom parterna, funnits tillgänglig i beräknandet som är gjord av förbundschefen. Samspelet beräknas att, om esf-ansökan beviljas med intecknad medfinansie.ring, ha medel kvar får beviljande av andra insatser. Underlag Ansökan om socialfondsmedel, slutversione.n, daterad 2015-02-24 med bilagd budget Excel-fil om konsekvenser i budget för Samspelet till och med 2019-03-31 styrelsen Styrelsen tackade för redovisningen med informationen att medel kommer finnas för beviljande av även andra insatser under Esf-projekttiden. /??/la ( l lw / Postadress: Karlstads kommun, ASF 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Trädgårdsgatan 1A stadsträdgården 652 26 Karlstad Kontaktuppgifier: Tel: 054-540 50 44 Mobii:0?0-690 90 83 Internet: www.samspelet.se Organisationsnr: 222000-2477 Bankgiro: 167-3094

Kristinehamns kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2015.03-11 \ Sida 1(4) Plats och tid Beslutande Stora Björn Nya Kyrkogatan 21, 14:30-15:30 Ledamöter Britt-Marie Johansson, (fp) Carina Johansson, (s) Svante Svensson, PRO Kristinehamn Torbjörn Kihlén, PRO Björneborg Vilmar Torneborg, SPF Bro Christina Karlsson, SPR.F avd 25 Ingegerd Gustavsson, SKPF Ulla Engdahl, PRO Bäckhammar-Nybble Ersättare Agnes Utter, (mp) Mats Eriksson, PRO Kristinehamn Georg Merkell, Pro Björneborg Elly-Britt Sundman Dalsjö, SPF Bro Barbro Jansson, SPRF avd 25 Anita Ahlström, SKPF Elisabeth Pettersson, PR.O Bäckhammar-Nybble Övriga närvarande "[Skriv övriga närvarande här]" IJusterare Christina Karlsson IJusteringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Kåre Åsberg Paragrafer 1-9 Ordförande Justerare '>.'y '.'ii'-- " l-/>., ^".r?-;')/f Britt-Marie Johansson < " \ ', >> z ^-!\w.\w.\11^^.- Christina Karlsson /--' ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp 2015-03-11 <c/s- ^6 --.-) Datum då anslaget tas ned :^c i \ '-cl/ - /i Förvaringsplats för protokollet (^ Underskrift / Kåre Åsberg Justerandes sign ^, ^ f i i l.. i.- a/iv Utdrags bestyrkande

Kristinehamns kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2015-03-11 Sida 2(4) 1 Dnr [Ärendenr] Mötets öppnande KPR:s nya ordförande Britt-Marie Johansson hälsar ledamöterna välkomna. 2 Val av justerare Christina Karlsson, SPRF valdes till justerare. 3 Godkännande av ärendelista Godkändes med tillägget Instruktioner KPR under punkt 7. Föregående protokoll Föregående protokoll godkändes. Vilmar Tomeborg kommenterade 21 i föregående protokoll beteäffande serviceunjea. Den planerade hearingen fick inställas på grund av bristande intresse från de inbjudna deltagarna. Den skrivelse från 140225 som PSAK efterlyste som skickats till Kommunstyrelsen, har inkommit tiu Socialnämnden. Se 22 samma protokoll. Presentation av Socialnämndens ledamöter Ordförande presenterar de ledamöter som företräder Socialnämnden i KPR. usterandes sign 3 -u i U td rågs bestyrka n d e

Kristinehamns kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2015-03-11 Sida 3(4) Presentation av pensionärsorganisationernas ledamöter Ledamöterna presenterar sig. Aktuella frågor Mats Eriksson deltar i en referensgrupp från PRO sida när det gäller SendceUnjen som Värmlandstraflk ansvarar för. Han har fått ett månadskort och provåker Sendcelinjen i länet. PSAK har lämnat in ett antal frågor som de önskar svar från kommunen. Det berör bl a vårdcentralens telefontider, Servicelinjen, Trygghetslarm via mobilen samt kostnad för tcygghetslarm. Beträffande frågor som berör telefontider och ServiceUnjen så hänvisas tiu Landstinget respektive Värmlandstrafik. Trygghetslarm kostar 200 kronor/månad samt för ett extra larm utgår det 34 kronor/månad i avgift. Svante Svensson anser att kostnaderna är för dyra och att en del som har behov av trygghetslarm, då drar sig för att skaffa dessa. Han har en önskan att kostnaderna skall gå ner, euer helst att de skall vara gratis. Med detta så undras det hur upphandlingskostnaderna ser ut och hur avgifterna för trygghetslarmen förpaltas. För övrigt så anser Svante Svensson att kommunen är svaga på att bevaka riskerna för de som inte har trygghetslarm och att de därmed kan känna en otrygghet. IJusterandes sign \^ Utdragsbestyrkande

Kristinehamns kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2015-03-11 Sida 4(4) Övriga frågor Instrukdoner/Reglemente för KPR. PSAK står fast vid sin övertygelse om att KPR skall tillhöra Kommunstyrelsen organisatoriskt för att kunna nås av alla nämndei: i kommunen och för att &cbåtift-kunna nås av alla nämnder. Kommunstyrelsen anser att KPR skall tillhöra Socialnämnden. Därför kommer Reglementet för KPR att övergå tiu att kauas Instruktioner för KPR på grund av kommunens dokument policy. I det förslag som föreligger för Instruktioner för KPR så önskar PSAK att 5 som reglerar mandatperioden, att den uppgår till ett år i taget istället föl nuvarande fyra år. Vidare så önskar PSAK att det skrivs in i Instruktionerna för KPR 3 att ersättarna i KPR har förslags- och yttranderätt i KPR. Bergslagens räddningstjänst bjuds in tiu KPR den 6/5 och att frågor från PSAK skickas dll undertecknad sekreterare för överlämnande till räddningstjänsten. Vilmar Torneborg kommer att tjänstgöra som vice ordförande fram tiu. 24/4 då PSAK kommer att välja en ny sådan. Nästa möte Nästa möte kommer att ske den 6/5 2015 kl.14.00. lusterandes sign 3^ A Utdragsbestyrkande

Sida 1(2) N b PROTOKOLL STYRELSE STIFTELSEN BROÄNGEN 2015-03-16 Närvarande: Bengt Källberg ordf. Annette Steiness Ann-Britt Nyberg Therese Nilsson Ewy Åsberg Kristina Rydh Anna Thyberg, Roger Lundh Anders Persson Jan Norin Kopia till: Broängskyrkans församlings styrelse Socialchef Eva-Lotta Lindskog 14 Mötet öppnas Ordf. öppnar mötet och hälsar oss välkomna. 15 Föregående protokoll Protokoll fört vid sammanträde 2015-02-16 godkändes och lades till handlingarna. 16 Ekonomi Preliminärt bokslut för 2014 klart. Resultatet ser bra ut. Thomas från Pwc kommer till nästa styrelsemöte. Januari och februari ser ok ut. 17 Personal Medarbetarsamtal pågår. En i personalen har sagt upp sig och en har sökt tjänstledigt för att prova nytt jobb. En utbildningsdag för personalen är planerad till 15 april. Då blir det bla. HLR, lyftteknik, hygien och brandskydd. En personalkväll med Bowling och mat är också på gång. 18 Café Broäng Therese fick i uppdrag att se över priserna på catering delen, minnesstunder mm. Beslutades att en prishöjning på lunchpriset ska ske. Pris för pensionärer enstaka luncher 69:- (+3:-) Övriga lunchgäster 80:- E-post Organisationsnr Stiftelsen Broängen broangen@broangskyrkan.se 873600-0046 Postadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro Kungsgatan 26B 0550-410 610 0550-410 616 681 30 Kristinehamn 0550-410 613

2 Uppföljning av personalkostander kommer att ske löpande. Nytt konto för vikarier- för enklare uppföljning. 19 Fastigheten Kvarstående fråga utvändigt- Marieberg trädgårdshandel skall lämna förslag på lämpliga växter. Kommer för att gå igenom och lämna offert den 17 mars 2015. Gustav har infordrat offert på ombyggnad av larm i samband med digitalisering. Vi jobbar vidare ed detta. Fönsterplåtar behöver målas. Avvakta. Balkonger: LK Bygg kommer in med offert. Preliminär offert har kommit, 55000:- för det mest akuta och 220000:- för att allt ska åtgärdas. En detaljerad offert efterfrågas. Sortering av matavfall ska påbörjas den 1 april. 20 Dagverksamhet En SPA-dag är genomförd 11/3 vilket uppskattats mycket av de boende. Sittgympa kommer att genomföras på torsdag förmiddag jämna veckor för alla i huset. 21 Övriga frågor Avtal är tecknat med Anders Persson, han är vårt stöd för hela processen med nytt avtal/eventuell omställning för framtiden. Framtid? Anders har skissat på ett antal olika scenarion, APT: Nästa APT 1/4 kl 13:30, folktandvården kommer och har genomgång. Caféet 1/4 kl.15.30 Kommande styrelsemöte 2015 - Sammanträdestid kl. 17.00 20/4 11/5 8/6 Enligt tradition i Revsand hos Roger Kristinehamn 2015-03-17 Justeras Kristina Rydh Mötes sekreterare Bengt Källberg Ordförande

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 4(20) Socialnämnden SN punkt 3 SNau 33 Socialchefens information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen och lägger den till handlingarna. Ärende Rapport från IVO Tillsynens viktigaste iakttagelser Årsredovisning kost och servicenämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Bilaga till tjänsteskrivelse 1 (5) Landstingsservice KOST- OCH SERVICENÄMNDEN I VÄRMLAND Eva Bångerius 2015-03-02 LK/150258 Årsredovisning 2014 Kost- och servicenämnden i Värmland Ledamöter Kommuner - ledamot Marléne Lund Kopparklint (M), Karlstads kommun vice ordförande - ersättare Ingela Wretling (S), Karlstads kommun - ledamot Krister Nyström (S), Kristinehamns kommun - ersättare Håkan Nordlöf (M), Kristinehamns kommun - ledamot Georg Forsberg (C), Kils kommun - ersättare Annika Bjelvert (M), Kils kommun Landstinget -ledamot Eva Hallström (MP), Landstinget i Värmland ordförande -ledamot Johan Olsson (S), Landstinget i Värmland -ersättare Karin Andersson (M), Landstinget i Värmland -ersättare Olga Ljung (S), Landstinget i Värmland Antal nämndmöten under året Nämnden har haft tre möten under året: 2014-03-27, 2014-09-25 och 2014-11-20. Deltagande vid nämndens möten: Datum Part Ledamot 2014-03-27 LiV LiV Karlstad Kristinehamn Eva Hallström Johan Olsson Ingela Wretling Håkan Nordlöf 2014-09-25 LiV LiV Kristinehamn 2014-11-20 LiV LiV Karlstad Karlstad Kristinehamn Eva Hallström Johan Olsson Håkan Nordlöf Eva Hallström Johan Olsson Marléne Lund Kopparklint Ingela Wretling Håkan Nordlöf

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2 (5) Planeringsmöte inför nämndmöten Tre möten har genomförts där ordförande Eva Hallström, vice ordförande Marléne Lund Kopparklint samt på tjänstemannanivå från landstinget Agnetha Jonsson, Eva Bångerius samt sekreterare deltagit. Nämndens administrativa stöd Landstingsservice, Landstinget i Värmland, har ansvar för beredning och verkställighet av nämndens beslut samt planering och administration av den verksamhet nämnden ansvarar för. Följande tjänstemän har deltagit i nämndmöten och planeringsmöten Agnetha Jonsson landstingsservicechef, Eva Bångerius områdeschef landstingsservice, sekreterare har varit Anna Roos och Susanne Jangentorp. Nämndens drifts- och utvecklingsgrupp Följande personer har ingått i gruppen 2014: - Agneta Hedlund, kostchef Kils kommun - Görel Jernberg, kostchef Kristinehamns kommun - Monika Fredriksson/Karin Frejsjö, upphandlare Karlstad kommun - Frida Karlsson, dietist Karlstad kommun - Jennie Peteri, enhetschef kostnämndens verksamhet, landstinget - Maria Ohlqvist, koststrateg landstinget - Gun Lindskog-Ottersten, sekreterare landstinget - Eva Bångerius, områdeschef landstinget Gruppen har haft fem möten under 2014. Nämndens flerårsplan för 2014-2016 med handlingsplan för 2014 har utgjort grunden för gruppens arbete. Ärenden och händelser under året Budget 2015 har arbetats fram, den utgår från det volymsbehov av måltider som respektive part har uppskattat. Kost- och servicenämnden har granskats av landstingets revisor LK/140845, nämnden har lämnat svar på granskningen LK/142221. I svaret beskriver nämnden hur målområden i flerårsplanen ska följas upp och hur mätningar ska redovisas. Kontrollplan för intern kontroll 2015 har upprättats, LK/142647. Med utgångspunkt från kost- och servicenämndens flerårsplan 2014-2016 har områden för kontrollåtgärder identifierats, uppföljning av åtgärder sker på nämndens möten. Nämndens måltider blev under hösten KRAV-certifierade vilket innebär att minst 25 procent av det totala inköpsvärdet består av kravgodkända råvaror. Karlstad kommun genomförde en enkät som riktade sig till kunder med matdistribution, den presenterades för nämnden av kommunens dietist Frida Karlsson. Resultatet visade att brukarna är nöjda med matens smak, utseende och portionsstorlek samt med beställning och leverans.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 3 (5) Handlingsplan 2014 årsredovisning Nämndens flerårsplan för perioden 2014-2016 omfattar perspektiven kund/brukare, verksamhet, medarbetare, miljö och ekonomi. Flerårsplanens intentioner har konkretiserats i handlingsplan med aktiviteter för 2014. Kund/ brukare Karlstad kommun genomförde en kundundersökning som visar på stor kundnöjdhet med måltiderna, på en femgradig skala gavs värden mellan tre till fem. Några förbättringsområden hittades i enkätsvaren. Även mätningar inom landstinget (SKL:s nationella patientenkät) ger måltiderna gott betyg. Nämndens parter har forum där frågor kring mat och måltider är centrala: kostombudsträffar och matråd, träffar med distributör och kunddialoger med vårdavdelning inom landstinget. För kunskapsspridning kring nämndens verksamhet och måltider har olika aktiviteter genomförts: Karlstad kommun genomförde en vård- och omsorgsmässa, Kils kommun anordnande en seniormässa och för tekniska nämnden i Kristinehamn genomfördes en presentation som avslutades med att nämndens ledamöter serverades nämndens måltider. Verksamhet Veckomenyer för flerportionsmåltider har utökats från 7 till 14 måltider per vecka. Från och med november 2014 finns kravmärke på samtliga veckomenyer som en upplysning till beställaren att måltiderna är kravcertifierade. Livsmedelslagstiftningen på europeisk nivå har skärpts vad gäller förpackade måltider, för tillämpning ges riktlinjer och direktiv från Statens Livsmedelsverk. Den märkning som i dagsläget tillämpas på nämndens måltider fyller lagkraven men den kommer att förtydligas vad gäller allergener. Det sker när systemstödet Matilda uppgraderas 2015. Medarbetare Medarbetare och chef har genomfört ledare- och medarbetardeklaration, LOM. I landstingets medarbetarenkät visar resultaten på höga betyg för styrning och ledning. Ledarskap hamnar på index 83, medelvärde för landstinget är 77 och för styrning är index 84 att jämföra med landstingets medel på 73. Miljö Målvärde för användning av ekologiska råvaror är att 30 % eller mer av livsmedelsbudgeten används för inköp av ekologiska råvaror 2016, resultat för 2014 är 31,59 %. Nämnden och landstingets måltidsverksamhet på Centralsjukhuset blev kravcertifierade hösten 2014, certifieringskraven för nivå 1 uppfylldes. Målet för användning av etiska livsmedel är > 10 % år 2016, resultatet för 2014 är 4,68 %. Tillgången på rättviseproducerade råvaror i storköksförpackningar är mycket begränsad. Ekonomisk redovisning Budget för kostnämndens måltidsproduktion 2014 baserades på årsbehovet 261 050 måltider.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 4 (5) Budget 2014 och utfall Budget 2014 Utfall 2014 Personal 2 449 2 527 Råvaror 2 854 2 934 Material 686 477 Övriga kostnader 1 737 1 910 Kostnader totalt 7 726 7 848 Bidrag 7 726 7 726 Resultat - 122 Volym (antal måltider) 261 050 277 372 Utfall måltider 2014 Part Måltider Varav specialkost Varav personlig kost Karlstad 158 219 2 882 3 595 Kristinehamn 61 949 991 783 Kil 10 071 339 384 LiV 47 133 7 224 4 943 Summa 277 372 11 286 9 705 Kostnadsfördelning slutavräkning bidrag 2014 Enligt reglemente för kost-och servicenämnden ska över-/underskott regleras årligen och fördelas proportionellt utifrån respektive huvudmans andel av den totala volymen Part *Vägt antal måltider Fördelad kostnad Bidrag Återstår att betala Återstår att återbetala Karlstad 160 221 4 434 942 4 646 593-211 651 Kristinehamn 62 442 1 728 411 1 740 428-12 017 Kil 10 292 284 895 339 900-55 005 LiV 50 555 1 399 367 997 572 401 795 Summa 283 511 7 847 615 7 724 492 * För beräkning av kostnad för specialkost och personlig kost används vägningstal, specialkost har vägningstal 1,2 och personlig kost har vägningstal 1,4.

LANDSTINGET I VÄRMLAND 5 (5) Återbetalning sker genom kreditering av bidrag/del av bidrag i januari 2015 enligt följande: Karlstad kommun Kristinehamns kommun Kils kommun 211 651 kr 12 017 kr 55 005 kr Eva Bångerius Områdeschef Landstingsservice

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 5(20) Socialnämnden Sn/2015:31 SN punkt 4 Månadsrapport April 2015 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen och lägger rapporten till handlingarna Sammanfattning Socialförvaltningen presenterar månadsvis en rapport för att på ett tydligt sätt presentera de siffror som är av vikt för nämndens arbete med att styra och leda förvaltningens arbete. Beslutsunderlag 2015-03-28 Tjänsteskrivelse 2014-04-07 Socialnämndens månadsrapport Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Socialnämndens Månadsrapport April 2015 avser perioden 1-31 mars 2015

Innehåll 1 Socialchefen har ordet... 3 2 Ekonomi... 4 3 Försörjningsstöd... 5 4 Hemtjänstvolymer... 6 5 Sjukfrånvaro... 7 6 Delegationsbeslut... 8 6.1 Delegationsbeslut av tjänstemän... 8 6.2 Delegationsbeslut fattade av förordnade ledamöter och utskott... 9 7 Till nämnden inkomna domar och beslut... 10 2

1 Socialchefen har ordet April börjar som ett skämt och slutar med en brasa och i år har vi fått både vår och aprilväder. Nu kan vi börja ana sommaren där framme. April månad bjuder på årets första ekonomiska prognos, kvartal 1. Under tiden arbetar vi också med budget 2016 som inleddes med en fm tillsammans med socialnämnden den 8 april. Budget 2016 ska fastställas av kommunfullmäktige i juni månad. Under maj månad kommer den att hanteras i både Au och SN som information. Trots allt ekonomi o budgetarbete pågår också arbete med kvalitetsutveckling och förbättringsarbete. Installering av nyckelgömman i hela hemvården pågår och upphandlingen av verksamhetssystemet är nu ute för att företagen ska kunna lägga anbud. Från och med 18 maj kommer vår nämndsekreterare vara pappaledig och då ersättas av en vikarie som heter Lina Sjöström under drygt 6 månader. Ni får dock chansen att träffa henne redan under nämnden nu i april då hon kommer att vara med. Eva Lotta Lindskog Socialchef 3

2 Ekonomi Ekonomisk resultat 2015-03-30 ÅRSBUDGET 2015 UTFALL Resultat 24% efter Jan-Mar 2015 Utfall hämtat 02.04.2015 periodisering Förbrukat samma period under 2014 Socialnämnd (Politisk verksamhet) 1 340,3 341,6 25,5% 18,6% Administation /Ledning/Personal 27 758,8 6 528,8 23,5% 22,5% Budget underskott -1 260,7 0,0 0,0% 0,0% Extra ordinära Poster 0,0 0,3 0,0% 0,0% 27 838,5 6 870,7 24,7% 20,6% IFO ( Individ och familjeomsorg) Handläggare 20 602,5 5 127,5 24,9% 23,3% Alkohol handläggare 39,9 134,1 24,1% 25,3% Placering vuxna 2 805,0 1 217,0 43,4% 29,4% Placeringar Barn/Ungdom 20 539,3 4 314,5 18,4% 26,7% Korttidsvistelse LSS 1 113,0 96,4 8,7% 11,1% Öppenvård 22 385,9 5 492,8 24,4% 25,3% Ekonomiskbistånd 26 000,0 7 084,3 27,2% 23,4% Ensamkommande barn 6,2 3 608,1 533,5% 0,0% Arbetsmarknadsåtgärder 7 227,5 4 089,3 21,6% 21,2% 100 719,4 31 163,9 24,2% 20,6% ÄLDREOMSORG Hemvård 117 532,4 27 351,3 23,0% 25,2% Dagverksamhet 2 204,1 517,1 23,1% 23,4% Bostadsanpassning 1 500,0 239,4 16,0% 21,0% Särskiltboende inkl. korttid 129 073,5 33 027,1 24,8% 25,2% Trygghetsboende 27,3 18,1 66,2% 14,2% Sjuksköterskor/Rehab 33 993,8 7 563,8 22,3% 22,3% Bemanningscentralen 2 358,1 491,6 20,8% 18,7% 286 689,2 69 208,3 23,7% 21,4% HANDIKAPPOMSORG Boende LSS 39 374,6 9 016,3 22,9% 23,2% Boende psyk 6 569,9 1 685,7 25,1% 22,3% Daglig verksamhet 11 464,8 3 060,7 24,7% 23,0% Personlig assistent LSS 22 511,3 4 507,1 23,9% 24,3% Ledsagare/Avlösarservice 1 962,4 533,2 26,8% 23,0% 81 883,0 18 802,9 23,7% 23,2% Summa nettokostnader 497 130,0 126 045,8 23,8% 24,8% Kommentar Nämnden ekonomiska utfall efter första kvartalet visar på balans i totalen. När det gäller placeringar av vuxna är redan 43,4 % av budget är förbrukad vilket ska jämföras med riktmärket om 24 %. Föregående år hade placeringar av vuxna, under samma period, förbrukat 29,4 %. 4

3 Försörjningsstöd Avvik föreg år i tkr Viktad månadsbudg et 2015 Avvik mot viktad budget 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Jan 1875 1781 1816 1929 2659 2603 2420-182 2 171 250 Feb 1699 2244 1975 2181 2558 1769 2052 282 1 963 89 Mar 2349 2525 2330 2558 2622 2662 2486-176 2 376 110 Apr 2246 2333 2112 2200 2505 2656 2 229 Maj 2052 2080 2285 2468 2575 2364 2 242 Jun 2238 2301 2512 2270 2390 2475 2 162 Jul 2581 2428 2430 2349 2874 2583 2 358 Aug 2193 1964 1999 2427 2855 2303 2 290 Sep 2017 1875 1847 2325 2470 2465 2 199 Okt 2401 2071 1979 2704 2408 1840 2 107 Nov 2097 1925 2118 2279 2430 2552 2 200 Dec 3088 2258 1964 1912 2009 1713 1 704 Totalt 26836 25785 25368 27603 30356 27987 6958-75 449 Budget 24700 24692 27758 26000 Underskott -2903-5664 -228 Kommentar Försörjningsstödet för mars månad visar på en minskning jämfört med samma månad föregående år. Nytt från och med nu är att den raka budgetlinjen är ersatt av en viktad månadsbudget. Detta innebär att varje månads förbrukning av totalen (i procent) under åren 2012-2014 räknas fram till ett medelvärde i procent. Denna procentsats är sedan multiplicerad med årsbudgeten för 2015 varvid en viktad månadsbudget framträder. Detta är inte att jämställa med en beslutad månadsbudget utan en fingervisning av hur det ekonomiska biståndet fluktuerar över årets månader. Ovan finns även diagram över avvikelse mot viktad budget. 5

4 Hemtjänstvolymer Kommentar Nivån för mars månads beställda timmar avseende hemtjänst visar på en minskning jämförelse med föregående år om 512h. 6

5 Sjukfrånvaro Kommentar Nu har siffrorna för januari och februari fastställts och sjukfrånvaron har ökat för att under februari månad uppgå till 10,14 %. Mars månads siffror är preliminära varvid endast februari månads siffror specificeras enligt ovanstående diagram. 7

6 Delegationsbeslut 6.1 Delegationsbeslut av tjänstemän Delegerade beslut 2015 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Totalt Ekonomiskt bistånd 1073 989 1157 3219 Barn, ungdom och familj 83 100 80 263 Familjerätt 51 53 65 169 LSS 8 40 46 94 Vuxenteam 99 87 89 275 Admin / beslut om dödsboanmälan 0 4 7 11 Återkallande av serveringstillstånd 1 0 0 1 Övriga alkoholärenden 0 0 0 0 Utredning/Anmälan Lex Sarah 1 0 0 1 Bostadsanpassning 5 8 13 26 Hemtjänst 138 125 161 424 Särskilt boende*) 10 10 13 33 Dagverksamhet 3 4 3 10 Korttid 10 12 10 32 Enklare insatser 78 66 87 231 Övrigt 0 2 0 2 Totalt 1560 1500 1731 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4791 *)varav avslag om SB 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 8

6.2 Delegationsbeslut fattade av förordnade ledamöter och utskott Beslut fattade av förordad ledamot sedan senaste nämndsammanträde Löpnr. Datum Lagrum Beslut Beslutande 15:24 2015-03-16 4 kap 1 SoL Stödboende vuxen Lars Nilsson 15:25 2015-03-16 LUL Begäran om polisutredning Britt-Mari Johansson 15:26 2015-03-20 13 LVU Upphörande av vård enligt LVU Lars Nilsson 15:27 2015-03-20 4 kap 1 SoL Bevilja behandlingshem Lars Nilsson Antal beslut 4 Anmälan av utskottens fattade beslut SNu 2015-03-19 67, individärende SNu 2015-04-02 68-86, individärenden 9

7 Till nämnden inkomna domar och beslut Hittills under året har totalt 31 domar och beslut redovisats för socialutskottet. Fördelningen är enligt nedanstående diagram. I 35 % av fallen har domarna gått nämnden emot. De vanligaste typen av domar och beslut som är avgjorda av rättsinstanser är Bistånd enligt 4 kap 1 SoL. Övrigt innefattar bland annat bidrag enligt lag om mottagande av asylsökande, vårdnad och umgänge, laglighetsprövningar m.m. 10

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 6(20) Socialnämnden SN punkt 5 Socialnämndens helårsrapport 2014 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen och lägger rapporten till handlingarna Sammanfattning Förvaltningen har sammanställt helåret 2014 vad gäller Volymer och kostnader, Kvalitet och Personal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Helårsrapport 2014 Skickas till Kommunrevisionen för kännedom Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Dnr. Sn/2015: Hnr. 2015: Socialnämndens Helårsrapport 2014 Volymer och nyckeltal Kvalitet Personal

Innehåll Inledning... 3 Del 1 Volymer och nyckeltal... 4 1 Individ- och familjeomsorgen... 4 1.1 Insatser... 5 1.1.1 Placeringar av barn... 5 1.1.2 Placeringar av vuxna... 8 1.1.3 Ekonomiskt bistånd... 8 2 Äldreomsorgen... 13 2.1 Insatser... 13 2.1.1 Trygghetslarm... 13 2.1.2 Vårdplaneringar... 15 2.1.3 Boende SÄBO... 15 2.1.4 Hemtjänst... 17 3 Handikappomsorgen... 18 3.1 Insatser... 19 3.1.1 Personlig assistans enligt LSS... 19 3.1.2 Personlig assistans enligt 51 kap SFB... 20 3.1.3 LSS-boenden... 21 3.1.4 Daglig verksamhet enligt LSS... 22 Del 2 - Kvalitet... 23 4 Avvikelser HSL... 23 4.1 Läkemedel... 23 4.2 Falltillbud och fallskador... 24 5 Avvikelser, Lex Sarah, Beröm & Klagomål samt tillsyn 2014 25 5.1 Avvikelser... 25 5.2 Lex Sarah... 25 5.3 Beröm & Klagomål... 25 5.4 Granskningar i verksamheten 2014... 26 6 Måluppfyllelse till 2013 års kvalitetsberättelse... 27 6.1 Äldreomsorg:... 27 6.2 Individ- och familjeomsorgen... 28 6.3 Handikappomsorgen... 28 7 Balansgrupp 2014... 29 Del 3 Personal... 30 8 Antal anställda, köns- och åldersfördelning... 30 9 Tillbud... 31 10 Sjukfrånvaro... 32 11 Litteraturförteckning... 35 2

Inledning Förvaltningens årsrapport 2014 liknar på många sätt den som presenterades 2013. Vi har valt att behålla stora delar av innehållet men naturligtvis med 2014 års siffror och nyckeltal. Flera förbättringar har gjorts när det gäller den grafiska framställan och det görs en noggrann kvalitetssäkring av data. Råder det osäkerhet tas det inte med i presentationen. Det är viktigt att rapporten innehåller fakta som är tillförlitlig. Strukturen är densamma med en indelning i tre delar, volymer och kostnader för de tre verksamhetsområden, del två med kvalitetsuppföljning och del tre med fakta och nyckeltal som rör personal. Rapporten ska vara ett underlag för socialnämndens ledning och styrning av verksamheterna. Den ska också vara ett underlag för att se ökad efterfrågan av tjänster och kunna användas i prognosarbetet. Den ger också förvaltningen en bas för att göra fördjupningar av data och nya nyckeltal. Halvårsrapporten kommer som tidigare att innehålla en fördjupning av utvalda data. Eva Lotta Lindskog Socialchef 3

Del 1 Volymer och nyckeltal 1 Individ- och familjeomsorgen Barn, ungdom och familj, BUNG-gruppen arbetar uteslutande med myndighetsutövning, dvs. utredning av barn och unga. Familjehemsgruppen rekryterar och utreder nya familjehem och följer upp samtliga familjehemsplaceringar. Familjerätten arbetar med vårdnads- boende och umgängesutredningar och samarbetssamtal. Familjerådgivningen drivs i egen regi och Storfors kommun köper tjänsten av IFO i Kristinehamn. Boris-gruppen utför biståndsbedömda insatser i familjer, till barn- och unga och vuxna. Programverksamhet i grupp utförs av Boris. Familjecentralen Källan som arbetar med förebyggande insatser och upprätthåller kuratorsfunktionen på Ungdomsmottagningen är organiserade inom Borisgruppen. Samordnaren mot våld i nära relationer och Bostadssamordning har sin tillhörighet i gruppen. På Arbetsmarknadsenheten är arbetsmarknads- och sysselsättningsåtgärder samlade som t.ex. projektet Kom i Jobb, Passagen, och Östervik. Handläggarna i Vuxengruppen/Ekonomigruppen arbetar med myndighetsutövning rörande vuxna missbrukare, psykiskt funktionsnedsatta och ansökningar rörande försörjningsstöd. Ansvar för budget- och skuldrådgivning ligger här. Biståndshandläggar-gruppen utreder och beslutar om insatser till äldre. Receptionsfunktionen upprätthålls och viss enklare handläggning som t.ex. dödsboanmälningar utförs av gruppen. LSS-handläggarna utreder och beviljar insatser enligt LSS både till barn och vuxna. Alkoholhandläggaren arbetar med tillståndsgivning och tillsyn rörande alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Ensamkommande barn placeras företrädesvis på HVB-hemmet, hem för vård eller boende, Strandkanten och Mellanbo. Utslussningsverksamheten sköts av Mobila teamet. Återsökning av medel från Migrationsverket sker i verksamheten. 4

1.1 Insatser 1.1.1 Placeringar av barn Under 2014 har totalt 78 barn varit föremål för placeringar, exklusive ensamkommande flyktingbarn. Könsfördelning placeringar av barn 58% 42% Flickor Pojkar Av de placerade barnen är 42 % flickor och 58 % pojkar. Beslutsfördelning % av beslut LVU SoL 23% 77% De flesta placeringsbeslut sker i samförstånd och enligt Socialtjänstlagen 5

Placeringar av flickor - fördelning av placeringsform 24% 46% 12% 12% 6% SoL HVB LVU HVB LVU SIS SoL Fam.hem LVU Fam.hem Placeringar av pojkar- fördelning av placeringsform 47% 16% 22% 11% 4% SoL HVB LVU HVB LVU SIS SoL Fam.hem LVU Fam.hem Enlig diagrammen ovan kan vi se att flickor oftare har placerats enligt LVU och att fler flickor varit inlåsta på SiS-hem. Däremot har fler pojkar varit placerade på HVB-hem enligt SoL. Vad gäller barn placerade på institution kan konstateras institutionsformen HVB 1 står för 85 % av placeringarna medan SiS står för 15 %. 1 Hem för vård eller boende 6

När kostnadsfördelningen av institutionsplaceringar analyseras närmare kan konstateras att andelen barn placerade på SIS 2 -hem är 15 % medan kostnadsandelen för SIS är 34 %. Fördelning antal barn - Familjehem 29% SoL LVU 71% Familjehemsplacerade barn placeras oftast med stöd av SoL, vilket innebär att i 71 % av fallen är placeringar som sker i samförstånd. Kostnadsfördelningen av familjehemsplaceringar är i princip lika som placeringsfördelning. Det innebär att ett familjehem som tar emot ett barn som placeras enligt LVU inte har en högre ersättning. Ersättningen styrs av barnets behov. Kostnadsfördelning- Familjehem 30% SoL LVU 70% 2 Statens Institutionsstyrelse 7

1.1.2 Placeringar av vuxna Fördelning - placerade vuxna SoL - missbruk SoL - Psykiatri LVM 7% 9% 84% Av placerade vuxna är den största andelen missbruksvård, d.v.s. 93 % totalt. Beslut enligt SoL står för 84 % av dem. Totalt har 43 personer placerats. Socialnämndens kostnader för placeringar av vuxna uppgick 2014 till 7,9 mkr. 1.1.3 Ekonomiskt bistånd Analysen av det ekonomiska biståndet bör ses i ljuset av kommunens grundförutsättningar. Generella jämförelser med riket kan i viss mån göras, men för att få en mer rättvisande bild bör kommunen som helhet jämföras med de kommuner som dels hör till samma kommungrupp (kommuner i tätbefolkad region) men även de som hör till samma socioekonomiska nyckel. Kristinehamns kommun har det socioekonomiska nyckeltalet 7, där 1 innebär låg risk och 8 innebär hög risk för behov av ekonomiskt bistånd. Diagrammet nedan illustrerar hur andelen låginkomsttagare ser ut i de olika socioekonomiska nycklarna i kommungrupp 9. Andel låginkomsttagare 18-64 år (<60 % av medianinkomst) 2013 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Socioekonomisk nyckel i kommungr. 9 2 16,78 3 18,28 4 19,59 5 21,19 6 23,10 7 (inkl.kristinehamn) 23,61 8 28,20 Kommungrupp 9 innebär kommuner i tätbefolkad region - Kommun med mer än 300 000 personer inom en radie på 112,5 kilometer. 8

Antalet nyöppnade ärenden har sjunkit från 534 under januari-december 2013 till 509 under samma period i år. Den procentuella förändringen visar fortsatt att det sker en minskning av antalet nyöppnade ärenden, som dock har avstannat något. Den totala procentuella förändringen under första halvåret 2014 var -12,15% 3 och har på helåret landat på -4,91 %. Vad gäller utrikes födda så ser vi en fortsatt ökning där den under första halvåret motsvarade 10,75 % för att vid årets slut landa på 14,98 %. Att utrikes födda ökar beror till stor del ett ökat antal E-bo, d.v.s. personer som efter beslut om uppehållstillstånd på eget initiativ flyttat till Kristinehamn innan anvisning av Migrationsverket. Det finns också ett inflöde av de som genomgått etableringsperioden på arbetsförmedlingen och efter det ändå inte har egen försörjning 3 Socialnämndens halvårsrapport 2014, s. 13 9

Nämndens kostnader för ekonomiskt bistånd har minskat jämfört med föregående år. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har minskat med ca 8,5 % eller ca 2,37Mkr. Antal ansökningar 2014 61% 39% Kvinna Man Den procentuella fördelningen av könen visar på att det är fler män än kvinnor som söker ekonomist bistånd. Åldersfördelning försörjningsstöd 2014 24% 14% 3% 0% 18-24 16% 25-30 18% 18-24 25-30 31-40 41-50 51-60 61-64 65-31-40 25% 10

Åldersfördelning försörjningsstöd 2013 3% 1% 18-24 19% 12% 18-24 25-30 23% 25-30 18% 31-40 41-50 51-60 61-64 65-31-40 24% Vad gäller åldersfördelningen är det som tidigare främst personer upp till 40 år som uppbär ekonomiskt bistånd, ca 60 % av totalen. En förändring från föregående år är dock att andelen 18-24 år har minskat från 19 procent till 16 procent vilket kan vara en effekt av Kom i Jobb. Av Kristinehamns befolkning som är 18 år eller mer motsvarar åldersgruppen 18 24-åringar 10 procent av den populationen (Statistiska Centralbyrån). Att rikta arbetsmarknadsåtgärder mot denna åldersgrupp är således rätt fokus eftersom de är överrepresenterade i statistiken över ekonomist bistånd jämfört med dess andel av befolkningen i övrigt. Fördelning av orsakskod 2014 Annat försörjningshinder 15% 1% 0% 6% 2% Arbetar hel- eller deltid Arbetshinder, sociala skäl 2% 4% 12% Arbetslös Föräldraledig Sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukskriven med läkarintyg Språkhinder 58% Utan försörjningshinder Orsakerna till att personer uppbär ekonomiskt bistånd är enligt diagrammet ovan flera, dock med mycket tung övervikt av arbetslöshet som orsak. 11

Fördelning av orsakskod 2013 Annat försörjningshinder 12% 3% 1% 5% 2% Arbetar hel- eller deltid Arbetshinder, sociala skäl 3% 3% 12% Arbetslös Föräldraled Sjuk- eller aktivitetsersättning Sjukskriven med läkarintyg 59% Språkhinder Utan försörjningshinder Fördelningen jämfört med samma period föregående år ser relativt lika ut. Dock kan konstateras att sjukskrivna med läkarintyg ökat med tre procentenheter från föregående år. 16 14 12 10 8 6 4 2 Sjukskriven med läkarintyg - andel av försörjningstödstagare 0 2012 2013 2014 Denna andel, personer som är sjukskrivna med läkarintyg, har mer än fördubblats som andel sedan 2012. 12

2 Äldreomsorgen Inom ansvarsområdet finns bl.a. äldreboenden, hemtjänst, rehabilitering, hemsjukvård och dagverksamhet. För närvarande är storleken på boendena från 10 platser upp till 80 platser. Hemtjänstgrupperna har varierade storlekar, från 50 kunder upp till 130 kunder. I verksamheten finns också korttidsplatser, de flesta är belägna vid Regnbågens korttidsenhet. Antalet är ca 20 platser. Rehabilitering utförs oavsett om man bor i ordinärt boende eller på särskilt boende. En mera intensiv rehabilitering utförs på korttidsenheten ofta beroende på diagnos och hemsituationen. Hemsjukvården som består av sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetar konsultativt mot personal och utför mer avancerad sjukvård i hemmet så kallad specifik omvårdnad i hemmet. Dagverksamheten består av grupper med social inriktning och för personer med demenssjukdom. Idag arbetar ca 200 medarbetare (främst undersköterskor)på särskilt boende som är 7 till antalet, till detta tillkommer Tapiren och Broängen. Det finns ca 250 undersköterskor inom hemtjänsten som är 8 arbetsgrupper. Utöver detta är ca 33 sjuksköterskor/distriktssköterskor anställda inom hemsjukvården och ca 20 arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster och 2 hjälpmedelstekniker anställda inom rehabiliteringen. På dagverksamheten arbetar idag 3 undersköterskor. Regnbågens korttidsenhet består av 20 undersköterskor där stor del av verksamheten innebär många inskrivningar och utskrivningar och brukare med somatiska besvär och palliativ vård samt dementa diagnoser är inlagda. Flera är inne på s.k. växelvård d.v.s. inne en tid för att sedan gå hem och återkomma regelbundet. Allt för att underlätta för anhöriga/närstående i hemsituationen. Antal myndighetsbeslut fattade inom äldreomsorgen var under 2014 2 542st. 2.1 Insatser 2.1.1 Trygghetslarm Larmrapporten för 2014 bygger på ett genomsnitt av de fem första månaderna och detta på grund av att Bergslagens Räddningstjänst bytte datasystem under juni månad och kunde därför inte leverera en fulltäckande larmrapport. Ur det genomsnitt som framräknats visar att antalet brukare med larm i Larmrapport 2014 Hanterat av BRT Hanterat av personal Totalt 10 481 14 971 25 452 41% 59% 100% Antal brukare med larm: 710 Larmningar per brukare i genomsnitt 36 Antal larm från topp 40 larmare 12 876 Antal larm från övriga 12 576 Larm per brukare topp 40 i genomsnitt 322 Topp 40 andel av totalt antal larm 51% genomsnitt var 710st vilket är något fler än 2013. Det genomsnittliga antalet larmningar per brukare var 36st, vilket är något färre antal än 2013 men något fler brukare med larm. 13

Intressant att notera är att det fortfarande är topp 40 larmande brukare som larmade i genomsnitt 322 gånger vilket liknar 2013 års resultat. Topp 10 larmade i genomsnitt 667 gånger vilket är nästa hundra larmningar högre än 2013 Statistiken visar även att topp 40 står för 51 % av det totala antalet larm. Det är till största del är vår egen personal som hanterar larmen. 2013 skedde detta i 63 % av larmen och under 2014 i 59 % av fallen. 14

2.1.2 Vårdplaneringar Under 2014 genomfördes totalt 444 vårdplaneringar varav 62 % av dem genomfördes på Centralsjukhuset i Karlstad medan 38 % på Karlskoga Lasarett. Statistiken visar ytterst marginell skillnad med 437 vårdplaneringar 2013 varav 60 % på Centralsjukhuset i Karlstad och 40 % på Karlskoga Lasarett. Med ett genomsnittligt antal arbetsdagar per år om 227 stycken kan konstateras att det i genomförts cirka 1,96 vårdplaneringar per dag. Siffrorna avser fysiska vårdplaneringar på plats. Diagrammet visar fördelning av vårdplaneringar. Med annan ort avses Fogdhyttan där antalet var en (1) styck 2014. 2.1.3 Boende SÄBO Socialnämnden har totalt 262 platser avsedda för särskilt boende vilket är en minskning jämförelse med föregående år och detta beror bland annat på att nämnden har växlat platser från SÄBO till korttidsboende. Under 2014 fattades 141 delegationsbeslut avseende SÄBO. Detta innebär att ca 53,8 % av platserna omsattes under året vilket är en ökning med 2,8 procentenheter jämfört med 2013. Särskilda boenden Antal platser Sannagården 80 Regnbågen 16 Ölmegården 16 Kolgården 32 Öståsgården 10 Skogshyddan 18 Rudskoga 10 Tapiren 60 Broängen 20 Totalt 262 Varav intern regi 182 15

Vad gäller könsfördelningen av boenden på SÄBO är det fortsatt fler kvinnor än män, dock med en liten nedgång om 2 procentenheter då det 2013 var 65 % kvinnor. Medelåldern män och kvinnor som är 65+ har förändrats något sedan 2013. Kvinnorna på särskilda boenden är i dag 1,6 år äldre i genomsnitt medan männen i genomsnitt är 0,64 år äldre. 16

Antal h 2.1.4 Hemtjänst 260 000 240 000 220 000 200 000 Hemtjänstvolymer 2010-2014 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 2010 2011 2012 2013 2014 Beviljande timmar 200 689 220 194 221 622 234 118 241 867 2014 års totala hemtjänstvolym var 241 867h vilket ger ett månadsgenomsnitt om 20 156h. 2013 var den totalt volymen 234 118 och månadsgenomsnittet 18 468. På årsbasis innebär detta en ökning om 7 749h. Diagram över fördelningen av antalet beställda hemtjänsttimmar fördelat på de olika hemtjänstgrupperna. 17

3 Handikappomsorgen Handikappomsorgen verkställer insatser enligt Lagen om Stöd och Service för vissa funktionshindrade, LSS lagen. LSS lagen är konstruerad som en rättighetslag och är ett komplement till socialtjänstlagen. LSS lagen ska tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Inom ansvarsområdet finns sju gruppbostäder enligt LSS och en gruppbostad med inriktning socialpsykiatri. De flesta brukare som behöver boende i form av gruppbostad bor där en stor del av livet. Gruppbostaden är bemannad dygnet runt och består av en gemensamhetsdel och ett antal lägenheter i anslutning till gemensamhetsdelen. Alla gruppboenden har separata stugor eller satelitlägenheter i närheten av gruppbostaden där brukarna kan få stöd utifrån individuella behov. Boendena har olika utformning och inriktning. Några lägenheter finns centralt i stadsmiljö, till exempel Vega och Tullporten. Några i villabebyggelse, som Värngatan och Skäringsbol medan två gruppbostäder ligger i lantlig miljö, Mariedal och Rudsnäs i Ölme. Rudsnäs har även djurhållning som en del i daglig verksamhet. Efter utredning av LSS handläggare eller handläggare på Försäkringskassan kan man beviljas personlig assistans. Insatsen utförs i brukarens eget hem och man kan ha personlig assistans från några timmar i veckan till dygnet runt beroende på behov. När man får ett beslut om personlig assistans kan man välja om man vill anlita kommunen som assistansanordnare eller ett privat assistansbolag. 29 personer har valt privat assistanssamordnare och 17 personer har valt kommunen som assistanssamordnare. Ledsagarservice enligt LSS är ett stöd för att ha möjlighet att delta på olika aktiviteter, det är ofta barn och unga som beviljas insatsen. Socialnämnden ansvarar för 25 ledsagarinsatser. Daglig verksamhet LSS ska ge meningsfull sysselsättning utifrån personens specifika förutsättningar. Daglig kan utformas på olika sätt och ha olika omfattning. De brukare som önskar har rätt att arbeta heltid men de flesta har kortare arbetstid. Daglig verksamhet utgår från Camp Nova som består av ett antal arbetsstationer till exempel snickeri, caféverksamhet, konferensverksamhet, biltvätt samt skapande verksamhet i form av musik och drama. En viktig inriktning på daglig verksamhet är friskvård och hälsofrämjande aktiviteter. Det finns även externa arbetsplatser på kommunens förvaltningar och verksamhet på bondgård i form av Grön Arena. Öppen dagverksamhet med inriktning socialpsykiatri bedrivs på Juhlinska huset som fungerar som en mötesplats med möjlighet att delta i studiecirklar, friskvårdsaktiviteter samt skapande verksamhet. 18

3.1 Insatser 3.1.1 Personlig assistans enligt LSS Antalet brukare med personlig assistans enligt LSS var under 2014 19st varav 9 av dessa återfanns i intern regi. Könsfördelningen av de med personlig assistans enligt LSS i intern regi visar en kraftig övervikt av män där de står för 89 % av det totala antalet. Könsfördelningen i extern regi är däremot den omvända, där kvinnor är fler till antalet än män. 19

Statistiken visar att de brukare som återfinns i extern regi oftare har fler antal beviljade timmar av personlig assistans. 3.1.2 Personlig assistans enligt 51 kap SFB Antalet brukare med personlig assistans enligt 51 kap SFB (Socialförsäkringsbalken) var under 2014 41st varav 10st återfinns i intern regi. Könsfördelningen intern regi visar en fördelning där 71 % är män och 29 % kvinnor. 20

I extern regi är det däremot en större andel kvinnor, 52 % mot männens 48 %. Brukare i intern regi beviljades i genomsnitt fler timmar under 2014. 3.1.3 LSS-boenden 2014 hade socialnämnden 55 platser på boenden avsedda för LSS. Under januari 2015 öppnades ytterligare ett boende på Stenstaliden 17. Boende Antal lgh Kurlanda 7 Mariedal 6 Rudsnäs 7 Skäringsbol* 8 Tullporten 8 Vega 9 Värngatan 10 Totalt 55 *inkl 1 korttidsplats Könsfördelningen ser exakt likadan ut som 2014. Medelåldern har dock sjunkit något från 46 år 2013 till 44,9 år 2014. 21

3.1.4 Daglig verksamhet enligt LSS Volymökningar LSS daglig verksamhet 80 70 60 50 40 30 20 10 0 73 65 60 53 Vår Höst Vår Höst 2013 2013 2014 2014 Brukare Daglig verksamhet enligt LSS visar på relativt stora volymökningar där det hösten 2014 fanns drygt 21 % fler brukare inom den dagliga verksamheten jämfört med hösten 2013. 22

Del 2 - Kvalitet 4 Avvikelser HSL 4.1 Läkemedel Avvikelser Q1-Q4 2014 Läkemedel Antal fel dos 18 fel tidpunkt 6 fel vårdtagare 12 kvarglömd dos 80 annan orsak 13 Summa 129 Under 2014 har 129 avvikelser gällande läkemedel rapporterats. Detta är en minskning med drygt 20 % jämfört med 2013 då det rapporterades 163 avvikelser. Den vanligaste avvikelsen var kvarglömd dos vilken utgjorde 62 % av det totala antalet. Föregående år utgjorde samma avvikelse 61 %. Fel tidpunkt har den största förändringen då andelen har minskat från 11 % 2013 till 5 % 2014. 23

4.2 Falltillbud och fallskador Falltillbud innebär att patienten/brukaren faller eller glider av en stol eller en säng utan att någon skada uppstår. Under 2014 har detta skett vid 1 507 tillfällen jämfört med 1 469st år 2013. Fallskada innebär att någon form av skada, utgjutning, blessyr har skett. Antalet fallskador var 220st vilket är exakt lika till antalet som 2013. Fördelningen mellan falltillbud och fallskada är i paritet med föregående år, dvs att 13 % av fallen leder till fallskada. Falltillbud män 582 kvinnor 925 Summa 1 507 Fallskador Fallskada män män totalt 90 fraktur 11 sårskada 29 smärre blessyr/blåmärke 29 övrigt 21 Fallskada kvinnor kvinnor totalt 130 fraktur 35 sårskada 35 smärre blessyr/blåmärke 30 övrigt 30 Summa 220 Vad gäller typ av fallskada kan konstateras att likt föregående år så ådrar sig kvinnor frakturer mer än dubbelt så ofta som män. Dock har andelen män som ådrar sig frakturer ökat från 6 % till 12 %. Att kvinnor dels löper större risk att ramla men även dels tenderar att löpa större risk för att ådra sig fraktur vid fall belyser även SKL i sin rapport Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre. Orsakerna till dessa skillnader mellan könen kan enligt rapporten bestå i att kvinnor dels har en högre medellivslängd men även dels på grund av fysiologiska skillnader exempelvis att mäns syn inte försämras i samma omfattning som kvinnors samt att benvävnaden skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Dessa och andra förklaringar kan till viss del förklara de könsmässiga skillnaderna. 4 4 SKL., Att förklara kommunala skillnader i fallskador bland äldre, 2009, s. 31f 24

5 Avvikelser, Lex Sarah, Beröm & Klagomål samt tillsyn 2014 5.1 Avvikelser Vad gäller avvikelser har Trygghet/Säkerhet stått för 49 % av det totala antalet om 81st avvikelser. Avvikelser 2014 Trygghet/Säkerhet Hemtjänst 30 Särskilt boende 5 Omsorgen 2 Myndighetsutövning 3 SUMMA 40 Hot/Våld Särskilt boende 9 Omsorgen 6 Daglig verksamhet 5 SUMMA 20 Brister i bemötande Hemtjänst 1 Särskilt boende 2 Social psykiatri 1 SUMMA 4 Övrigt Hemtjänst 13 Särskilt boende 1 Omsorgen 2 Myndighetsutövning 1 SUMMA 17 TOTALT: 81 avvikelser 5.2 Lex Sarah Under 2014 genomfördes 5s Lex Sarah utredningar enligt 14 kap 6 SoL varav 1 ledde till anmälan till IVO. 5.3 Beröm & Klagomål Av totalt 50st Beröm & Klagomål har det oftast handlat om Trygghet/säkerhet. I 8 % av fallen fick nämnden beröm. 25

5.4 Granskningar i verksamheten 2014 Två kvalitetsgranskningar genomfördes under hösten 2014 Den första granskningen avsåg efterlevnad av riktlinje och rutin för skyddsåtgärder/begränsningsåtgärder och genomfördes i september. Syftet var att säkerställa att inte tvångsåtgärder används mot enskild individ. Ansvarig chef, ett antal vård- och omsorgspersonal samt sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast (knutna till boendet) på tre särskilda boenden intervjuades utifrån ett i förväg fastställt frågeformulär. Resultatet av granskningen visade att det förekom brister i kunskap om riktlinje och rutin i gruppen vård- och omsorgspersonal och även bland sjuksköterskor. Granskningen visade också på brister avseende dokumentationen av uppföljning av den insatta åtgärden. Tillsynsteamet gav förslag på förbättringsåtgärder bl. a att öka kunskapen bland legitimerad personal och vård- och omsorgspersonal om riktlinje och rutin samt att förbättra uppföljning och dokumentation av vidtagen åtgärd. Verksamheten har vidtagit följande åtgärder; Riktlinje och rutin finns med som en punkt vid introduktion av nyanställda sjuksköterskor. Stöd sjuksköterskekollegor emellan Ett flertal gruppchefer på särskilt boende har gått igenom riktlinje och rutin med sina medarbetare, övriga har planerat in det under våren. Det framkom en uttalad vilja från vård-och omsorgspersonal att på bästa sätt skydda den enskilde från att utsättas för skada eller att riskera att skadas, men att den skyddsåtgärd som vidtogs också innebar en begränsning av den enskildes rörelsefrihet var inte alltid självklart. Positivt var att samtlig vård- och omsorgspersonal uppgav att samarbetet med arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor gällande skyddsåtgärder var mycket gott och att legitimerad personal var lätta att nå. Den andra granskningen avsåg efterlevnad av riktlinje och rutin för rapportering enligt 14 kap 3 SoL lex Sarah och genomfördes i oktober. Syftet var att identifiera eventuella brister avseende kunskap om och efterlevnad av lag och föreskrift lex Sarah. Ansvarig chef enskilt, samt grupper av vård- och omsorgspersonal från äldreboende, hemvårdsgrupp, gruppbostad och personlig assistans, intervjuades utifrån ett i förväg fastställt frågeformulär. Resultatet av granskningen visade att det förekom brister i kunskap om riktlinje och rutin både bland chefer och vård- och omsorgspersonal. Det framkom en starkt uttalad vilja bland chefer och medarbetare att göra sitt bästa för alla brukare, men även en oro för att bli betraktad som angivare av sina arbetskamrater om en händelse rapporterades. Det förekom brister i 26

kunskap om riktlinje och rutin avseende rapportering och åtgärd av avvikelser och skyldigheten att rapportera och åtgärda enligt lagstiftningen lex Sarah. Tillsynsteamet gav förslag på förbättringsåtgärder bl. a att öka kunskapen hos gruppchefer för riktlinje och rutin samt det ansvar som åvilar funktionen. Öka kunskapen hos vård- och omsorgspersonal om riktlinje, rutin och den egna rapporteringsskyldigheten som anställningen i verksamheten innebär. Verksamheten har vidtagit följande åtgärder; Ett flertal gruppchefer inom äldreomsorgen har haft genomgång och utbildning med sina medarbetare avseende lex Sarah. Övriga har planerat in det under våren. Inom handikappomsorgen har lagstiftning, riktlinje och rutin diskuterats i verksamhetens ledningsgrupp i syfte att öka kunskap hos gruppchefer om funktionens ansvar. Halvdagsseminarier planeras under våren för samtliga medarbetare inom handikappomsorgen för att öka kunskap om värdegrund, skyldigheter som anställd (rapporteringsskyldighet enl.24 b LSS) och kontaktmannaskap. 6 Måluppfyllelse till 2013 års kvalitetsberättelse 6.1 Äldreomsorg: Inrätta brukarråd Mål: Ytterligare två äldreboenden ska ha inrättat brukarråd under 2014-15 Ett äldreboende har vi idag som har ett brukarråd, det är Kolgården. De har två möten per år. Brukare och anhöriga samt personal har varit positiva till att ha en viss påverkan på boendets innehåll. Tanken var att Sannagården skulle ha upprättat ett brukarråd 2014 men pga svårigheter att få brukare och anhöriga till råden så har vi i dagsläget inget råd. Cheferna har fått till uppgift att se till att första halvåret 2015 ska vi starta ett brukarråd på boendet. Arbeta med bemötande i hemtjänsten Mål: Resultatet i öppna jämförelser avseende bemötande i hemtjänst ska förbättras från rött till grönt vid publiceringen 2015. Resultatet från 2014 som är publicerat 2015 visar på bättre resultat än 2013. Vi har nu gått från röda siffror till gula siffror vilket är en viss förbättring. Orsaken är bla att det är en stående punkt på APT att diskutera bemötandet. Etikboxen har också tillämpats på APT där man gått igenom olika dilemman kring bla bemötandet. Kontaktmannaskap Mål: Att kontaktmännen ska förbättra sin förmåga att ge korrekt information till brukare och anhöriga Kontaktmannen måste träffa sina brukare ofta (vilket planeringscentralen ser till) så att ankomstsamtal, genomförandeplan och förändringar av insatserna till brukare blir gjorda av sin kontaktman. Genom det arbetssättet har vi förbättrat informationen till brukare och anhöriga. 27

6.2 Individ- och familjeomsorgen I organisationen finns MI-grupper inrättade vars syfte är att öva sig på metoden och utbyta erfarenheter med kollegor. Under 2014 har samtliga handläggare i ekonomigruppen genomgått utbildning i MI (motiverande samtal) och i MI vilket var en förutsättning för att arbeta med modellen Instrument. Utredningsmodellen används vid alla nybesök som inte bedöms ha ett kortvarigt behov av försörjningsstöd. Familjehemssekreterarna har genomgått utbildning för att i sin tur kunna utbilda familjehem. Utbildningen har hållits dels i Värmland och dels i Stockholm. Kristinehamns kommun har varit värd för den länsgemensamma utbildningen till familjehem. Samtliga handläggare i Barn- och ungdomsgruppen har fått internutbildning om rapporteringsskyldigheten enligt Lex Sarah. TÖS har utbildat och informerat. Handläggargruppen har gått igenom riktlinjer och rutiner tillsammans med enhetschef. Med detta får de för IFO uppsatta målen anses vara uppfyllda. 6.3 Handikappomsorgen Prioriterade områden inom kvalitetsområdet är delaktighet, bemötande och tillgänglighet. Mål: Alla verksamheter ska uppnå 3.0 i resultat på brukarenkäten som genomförs 2015. Aktiviteter för att uppnå målet under 2014. Delaktighet: Förvaltningen har tagit fram en lokal strategi för bättre samverkan med de brukarorganisationer som ingår i Nationell Samverkan För Psykisk Hälsa (NSPH) och medverkat på Kommunala Handikapprådets möten lokalt. Informationsinsatser till brukare och personal om möjligheten att få en samordnad individuell plan (SIP) har genomförts och organisationen har förberetts för att använda IT stöd för detta. Utbildning av nyckelfunktioner för implementering av SIP genomfördes januari 2015. Avdelningen planerade att i samverkan med Karlstad universitet genomföra Brukarstyrd brukarrevision på Utsikten och Nätet under 2014 men detta har inte varit möjligt att genomföra då Karlstad Universitet inte haft resurser för detta. Brukarenkät inom daglig verksamhet LSS är inte genomförd 2014. Bemötande: Genomförandeplanerna på boende och daglig verksamhet har utvecklats och fokus har varit på att förbättra brukares och anhörigas delaktighet. Under året har det varit fokus på kontaktmannaskapet och vad det innebär genom återkommande diskussioner i arbetslagen. Tillgänglighet: Lokal handlingsplan inom ramen för den nationella PRIO-satsningen har tagits fram, detta har skett i samverkan med representanter för AF, FK och brukarorganisationerna lokalt. Förvaltningen hade som mål att höja andelen personer inom socialpsykiatrin som har sysselsättning/daglig verksamhet. Då det varit stora volymökningar inom daglig verksamhet LSS har det inte funnits utrymme till att utöka utbudet av sysselsättningsplatser för personer inom socialpsykiatrin. Frågan ska utredas under 2015. 28

Personalen på boende och daglig verksamhet har fått utbildning i tillämpning av nya kognitiva hjälpmedel för funktionshindrade, detta är ett utvecklingsområde under 2015. Informationen till allmänheten har förbättrats genom att hemsidan har uppdaterats med information om vilka insatser man kan få och var man kan få information och kontakt med andra myndigheter, till exempel psykiatrin. 7 Balansgrupp 2014 2 grupper med 6 och 8 deltagare tränade 2 gånger i veckan i 6 veckor. 3 bortfall pga avbruten träningsperiod eller ofullständig testning gör att 11 deltagare redovisas nedan. 6 deltagare var män och 5 var kvinnor. Deltagarna var mellan 69 och 91 år gamla, medelåldern var 78,8 år. FBG 30 Resultat före, efter, 3 mån efter träningsperiod 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Deltagare Funktionellt Balanstest för Geriatriska patienter. Högre värden är bättre. Olika tester utfördes före, efter och för den första gruppen även 3 månader efter avslutad träningsperiod. I diagrammen representerar varje stapelgrupp en deltagare. Nummer 1-6 deltog i den första gruppen, nummer 7-11 deltog i den andra gruppen. Blå stapel visar resultat före träningsperioden, röd stapel visar resultat efter träningsperioden och gul stapel visar resultat 3 månader efter träningsperioden. 29

Del 3 Personal 8 Antal anställda, köns- och åldersfördelning Under 2014 har förvaltningen haft 916 personer med tillsvidareanställning vilket utgör 49 % av det totala antalet anställda nämnden haft under 2014. Dessa 916 är fördelade över hela året vilket innebär att nämnden vid en given månad/datum har ett lägre antal tills vidare anställda. Utöver tills vidare så är vikariat den största andelen. Fördelning sysselsättningsgrupp 2014 24% 42% Deltid Heltid Övriga 34% Av de anställda arbetar 34 % heltid. 30

Könsfördelningen bland de med tillsvidareanställning är fortsatt skev där kvinnor utgör 87 % av antalet. Andelen 55+ bland de anställda är 27 %. 9 Tillbud Antalet tillbudsrapporter under året uppgick till 86st varav de flesta i juli. 31

Likt 2013 var hot och våld var den vanligaste orsaken till tillbudsrapport. 10 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron jämfört med motsvarande period föregående år visar på att sjukfrånvaron inte längre ökar utan ligger på samma nivå som 2014. Diagrammet nedan visar även att månadsgenomsnittet är lika som 2013. 32

Ovanstående diagram visar att sjukfrånvaron till största del består av sjukdom mer än 91 dagar och till näst största del dag 2-14. Dag 2-14 är den del av sjukperioden som nämnden har sjuklöneansvar och därmed kostar allra mest. Av nämndens totala sjukfrånvarokostnader om ca 4,6Mkr uppgår dag 2-14 till 83 % av kostnaderna, d.v.s. korttidsfrånvaron. Förvaltningen arbetar sedan en tid tillbaka tillsammans med personalavdelningen i ett projekt för att minska korttidsfrånvaron. 33

Vad gäller den könsmässiga sjukfrånvaron kan konstateras att män tenderar att oftare vara korttidssjuka medan kvinnor oftare är långtidssjuka. Diagrammet på föregående sida illustrerar fördelningen av respektive köns sjukfrånvaro. När det gäller den totala sjukfrånvarons andel av ordinarie arbetstid kan konstateras att kvinnor har en nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro. Förklaringar till detta kan bland annat vara att kvinnor oftare arbetar vårdnära där både smittorisk och tung arbetsbelastning föreligger. 34

11 Litteraturförteckning Kristinehamns kommun. (u.d.). Befolkningsstatistik. Hämtat från http://www.kristinehamn.se/kommun-politik/befolkningsstatistik Socialstyrelsen. (2013). Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013. Statens institutionsstyrelses författningssamling. (den 2 12 2013). SiSFS 2013:1. Statens institutionsstyrelses föreskrifter om vårdavgifter för ungdomar som vårdas vid särskilda ungdomshem med stöd av 3 lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Statens institutionsstyrelses författningssamling. Statistiska Centralbyrån. (u.d.). Folkmängd efter region, civilstånd och år. 35

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 7(20) Socialnämnden SN punkt 6 Kvartalsprognos Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen Ärende Förvaltningsekonom Anna Hallbäck lämnar muntlig prognos om förväntat resultat om 9Mkr. Denna prognos bygger på ett förväntat underskott för placeringar inom socialtjänsten. Kommunstyrelsen har reserverat medel för detta. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 8(20) Socialnämnden SN punkt 7 SNau 37 Granskningsrapport - Ådalen Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen och lägger rapporten till handlingarna. Sammanfattning Socialnämndens granskare har besökt Ådalens hemtjänstgrupp. Förvaltningen lämnar här sina kommentarer till rapporten. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Granskningsrapport Justerandes sign Utdragsbestyrkande

RAPPORT Sida 1(4) Socialnämndens granskare Kajsa Adolfsson (S) & Larsgöran Larsson (M) Datum 2015-03-16 Socialnämnden Granskning av hemtjänstgruppen Ådalen 2015-02-26 Plats : Stenstaliden 6 Ådalsgruppen Tid: 14.00-15.30 Närvarande: Lena Karlsson, Carina Lagerström, Marianne Svensson och Gunilla Endresen. De är alla ute bland brukare i verksamheten. Granskare var Kajsa Adolfsson (Lars-Göran Larsson lämnade återbud pga sjukdom). Område för Ådalsgruppen Ådalsgruppens område sträcker sig genom halva Krhmn som från gamla biljarden och området vidare uppåt, Maxiområdet, Lisas Höjd, hembygdsgården, tullportsgatan samt flera andra områden, Ölme och Vassgårda. Antal personal De är 30 st i gruppen + gruppchef Anki. Man är åldersmässigt bra fördelat med få framtida pensionsavgångar. Gruppen har en väldigt bra sammanhållning. Alla trivs. Man har få korttidssjuka och någon som är långtidssjukskriven. Arbetstider Man arbetar mellan kl 7-21 med 6 - veckors schema. Idag har man mycket mindre delade turer överlag. Snittet är 3/ period. Delade turer ok men det passet som är kl 12-21 är jobbigare än delad tur. Önskemål om man själv kan få välja att ha 12-21 eller delad. Valmöjlighet skulle kunna hjälpa till så det inte känns så jobbigt. Utbildning Alla är undersköterskor som alla har körkort då man reser mycket. Handleder även elever på praktik. De som ska arbeta som vikarier får gå bredvid en dag och en kväll. Det är alldeles för kort tid- förr hade man en introduktionskurs på en vecka med lyftteknik mm. Efter 300 dgr får de sluta (då de har rätt till att få en fast anställning) men de flesta vill vara kvar och jobba vidare. Förlorar många bra personer på det sättet. Man borde istället än mer kvalitetssäkra vården genom KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 att om möjligt behålla dem eftersom de har lärts sig/kan rutiner hos brukarna. Vikarier får delegation på appodoserna och ögondroppar som de får gå igenom med distriktssköterskan första gången. Kontaktperson Alla är kontaktpersoner. Det är områdesuppdelat och blir ca 4-5/ person. Hur ofta man har kontakt med anhöriga beror på vårdtagaren. Man får begära tid för kontaktmannaskapet vid behov om det är något som tar längre tid. För det mesta fungerar det bra. Ofta tror anhöriga att hemtjänsten ska göra allt. Man går efter varje brukares biståndsbedömning. Man kan som personal t ex tvätta och stryker då endast gångkläder. Man har även aktivitetsstödstid att göra saker tillsammans med brukaren. Det är mycket bra. Det blir ca 1-2 tim/vecka. Ett aktivitetsstöd kan vara promenad, att hjälpa brukaren med lite städ där brukaren deltar aktivt, laga mat tillsammans med brukaren. Det som är viktigt är att brukaren själv på något sätt deltar. Det ska då finnas med som en biståndsbedömning. Man är också så ofta som möjligt hos sina egna kontaktpersoner. För att få detta att fungera så är samarbetet med Planeringsavdelningen viktig för ett så bra schema som möjligt som fungerar. Arbetsmiljö/handledning Själva handboken finns på Rodret där alla kan läsa den. Arbetsmiljö fungerar inte på samma sätt som på en avdelning. Det kan ibland uppstå vissa problem. Man kan aldrig tvinga en brukare att göra/ flytta saker. Man är där som en gäst. Det kan då bli mer svårarbetat för personalen. Diskussion om hur långt det ska gå innan man kan stänga en arbetsplats har förekommit men ännu inte genomförts. T ex önskemål om en vårdsäng...där brukaren vägrar. Det blir då genast mer svårarbetat och kräver mer av personalen. Det ska ju även fungera som en arbetsplats. Vid incidenter ska det skrivas en tillbudsrapport vilket inte alla gör och då kan man inte heller ta upp hur man kan lösa vissa problem som kan uppstår. Man får handledning vid behov av Anki. Vid frågor från brukare/ anhörig ute som är svåra att besvara så hänvisar personalen till Anki. Distriktssköterskor Två distriktsköterskor finns här i stan och två i Ölme. Fast just nu är alla fyra i Ölme för tillfället. Nya brukare- arbetsgång Vårdplanering sker på den plats de är i ett första möte. Sedan kommer en beställning via Maximilia till gruppen. Då utses samtidigt en kontaktperson. Kontaktmannen åker dit och tar emot nycklar mm. Man gör också en första genomförandeplan med vårdtagaren/ev anhörig. Samarbetet Vid behov så hjälper man varandra. Man har även samarbete med distriktssköterskor, rehab, bistånd och Planeringsavdelningen mm. Vikarier Kan man ta in vikarier utan problem samt räcker Vikariepoolen? Störst problem är det på helger. Bemanningen har ofta svårt att lösa vikairefrågan utan säger att de får lösa det själva. De får då själva ringa in någon eller fördela mellan sig för att det ska fungera vilket inte är bra. Varit mycket frustration över det.

3 Poolturerna Alla fast anställda har poolturerna. På sommaren får inga vikarier ha poolturerna därför blir det oftast fler poolturerna den tiden. Det är ung 3-7 dagar på en period. Då får man vara i hela kommunen. Detta kan göra att man känner att det svårt att ge en bra vård då man inte känner brukaren i det nya hemtjänstområdet. Det är lättare på ett boende då man har möjlighet att fråga övrig personal på plats om man funderar på något om brukaren. Det har tidigare sagt att det skulle vara inom ett begränsat område för poolturerna men har ej funkat rakt av utan de har fått gå på hela kommunen. De tycker att årsarbetstiden var bra då man hade möjlighet att styra tiden mer själva. Flexen var också ok. Den gav lite guldkant på tillvaron. Man hade även där möjlighet att styra själv. Om man idag ska till t ex läkare så får man oftast ta en heldag ledig om man inte har komptid att ta ut. Styrdokument/policyn Allt finns på Rodret. Delegation Distriktssköterskorna är de som får ge delegation. Alla med usk får det. Vikarier får det efter träff med dssk. Delegationen förnyas varje år eller vid nya sjukdomstillstånd. Inga läkare finns att tillgå för de som har hemsjukvård. Det finns endast distriktssköterskor. Har brukaren inte hemsjukvård så krånglar det till sig då personal måste kontakta vårdcentral eller anhörig vid behov. Det tar då längre tid att få ett beslut om t ex medicinering. Personal får då göra en egen bedömning eftersom dssk inte är inblandad. Då är det Vårdcentral eller ambulans som gäller. Är det ett fall i hemmet så åker man alltid två till brukaren. Då är det aldrig problem att be om hjälp. Man har mycket stort eget ansvar då man oftast jobbar själv hos en brukare. Ibland tas många beslut på kort tid av personalen. Det i kombination med det stora ansvaret borde ge högre lön. Dokumentation Personalen har ca 15 min för överlämnande och dokumentation varje dag. Det sker efter varje pass och ibland vid lunch om det är något som måste åtgärdas snabbt. 30 min lunch varje dag. Lunchen brukar vara ca 10.30 11.00 11.30 beroende på när brukaren ska ha sin lunch. Överlämning/info om vårdtagare Alla träffas och har rapport varje morgon kl 7:00. Man dra ut från Maximilia med allt som dokumenterats under dygnet som gått. En person läser det för alla i gruppen. Alla lär på detta sätt känna igen varje person. Det underlättar om man måste byta brukare osv. Även klockan 14.00 och15.30 har personal tillgång till grupptid- en person stannar då på gruppen och tar emot rapporter, nycklar mm samt skriver och har telefontid. Alla anhöriga kan ringa då och få hjälp/ svar på sina frågor. Antal bilar/ cyklar Gruppen har 13 bilar och en cykel (cykeln används till t ex stampbrogatan, tullporten). En bil saknas och gruppen ska få en ny bil men har ingen p- plats till den. KBAB har sagt nej till det då det måste finnas en elstolpe. De har just nu 13

4 bilar. Bilarna används hela dagarna. Någon bil kan ibland bli över på kvällen. När arbetsdagen är slut skriver man upp tid och mätarställning på bilen. Arbetskläder Följande brukar personalen kunna få en gång per år: tunika och sommarbyxor (tunna byxor), en uppsättning per år. Man har stora önskemål om att få en jacka samt skor som passar på vinter. Reflexjackor önskas också och/ eller sponsring av en kommunjacka med logga. Kan ej kommun ta det så kan de ge bidrag till det. Dragkedjor i egna kläder går ofta sönder p.g.a. slitaget. Skobroddar i varje bil borde också alltid finnas. Får ni gehör på högre nivå för era åsikter/tankar? Vi har som personal bra gehör från vår chef. Man får svar direkt vid behov samt fixar det som behövs göras direkt. Gruppen har inte haft något större problem på lång tid. Övrigt Humlans natt/ helgdagis Problem med Humlans helg/nattisdagis. T ex skiftgång sker på samma helg i familjen. Barnen ska hämtas 21 på kvällen då mamma/ pappa slutar jobbet. Sedan ska man lämna på morgonen vid 6.30. Det blir sena kvällar för de barnen och tidiga morgnar. Istället borde barnen kunna få sova över de nätter som skiftgång sker för båda föräldrarna samtidigt. Nu är det endast de som jobbar natt som har barnen kvar. Önskemål finns att man kunde ändra på detta. Planeringsavdelningen Gruppen har mycket bra samarbete med planeringen. Det blev ett lyft när de startade - en mycket bra funktion. Det har funnits i två år. Fixar alltid vikarier på morgon. Personalen skickar en eloge tills dem för deras arbete med schematider. Kristinehamn 2015-02-25 Vid datorn: Kajsa Adolfsson Granskare

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 9(20) Socialnämnden SN punkt 8 SNau 38 Framtida behov av Särskilt boende Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att som första steg upphandla 18 särskilda boendeplatser centralt i Kristinehamn. Socialnämndens beslut är att som ett andra steg avveckla cirka 10 särskilda boendeplatser. Socialnämnden ger som steg tre förvaltningen i uppdrag att göra en ny bedömning om avveckling av ytterligare särskilda boendeplatser. Sammanfattning Socialförvaltningen har fått i uppdrag att komma med förslag på hur många särskilda boendeplatser för äldre som Kristinehamns kommun behöver i framtiden. Förvaltningen har bedömt behovet utifrån perspektivet 2016-2020. Demografin visar på en fortsatt ökning av äldre huvudsakligen åldersgruppen 75-85. Volymerna inom hemvården ökar men en del av ökningen är timmar per person. Många väljer att bo kvar hemma även om omvårdnadsbehovet är stort. I jämförelse med andra liknande kommuner ser förvaltningen att antalet särskilda boendeplatser varierar. I öppna jämförelser visar verksamheten ett relativt gott resultat men det finns en tendens att trygghet och inflytande minskar. Förvaltningen ser ett behov av utveckling inom vissa områden i äldreomsorgen för att kunna tillgodose framtida behov. Det gäller bl.a. seniorbostäder, kompetensutveckling och demensvård. Efterfrågan på särskilt boende är störst i Kristinehamns centrala delar. Förvaltningen föreslår att socialnämnden ska besluta att upphandla 18 platser särskilt boende centralt i Kristinehamn och samtidigt förbereda för avveckling av Öståsgårdens 10 platser. Konsekvenserna kan innebära en längre väntetid för de som beviljas plats och en ökad risk för betalningsansvar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med bilagor Skickas till Registrator Förvaltningschef Justerandes sign Utdragsbestyrkande

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 10(20) Socialnämnden SN punkt 8 forts. SNau 38 forts. Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att upphandla 18 särskilda boendeplatser centralt i Kristinehamn. Socialnämndens beslut är att därefter avveckla Öståsgårdens 10 platser. Socialnämnden ger som steg tre förvaltningen i uppdrag att göra en ny bedömning om avveckling av ytterligare särskilda boendeplatser. Arbetsutskottets behandling Utskottet föreslår att förslag till beslut ändras till följande Socialnämnden beslutar att som första steg upphandla 18 särskilda boendeplatser centralt i Kristinehamn. Socialnämndens beslut är att som ett andra steg avveckla cirka 10 särskilda boendeplatser. Socialnämnden ger som steg tre förvaltningen i uppdrag att göra en ny bedömning om avveckling av ytterligare särskilda boendeplatser. Ordförande ställer förslaget mot avslag och finner bifall till förslaget. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Socialförvaltningen Eva Lotta Lindskog,0550-88 000 eva-lotta.lindskog@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(8) Datum 2015-03-30 Sn/2015:89 700 Nämnd/au - allmänt Framtida behov av Särskilt boende Sammanfattning Socialförvaltningen har fått i uppdrag att komma med förslag på hur många särskilda boendeplatser för äldre som Kristinehamns kommun behöver i framtiden. Förvaltningen har bedömt behovet utifrån perspektivet 2016-2020. Demografin visar på en fortsatt ökning av äldre huvudsakligen åldersgruppen 75-85. Volymerna inom hemvården ökar men en del av ökningen är timmar per person. Många väljer att bo kvar hemma även om omvårdnadsbehovet är stort. I jämförelse med andra liknande kommuner ser förvaltningen att antalet särskilda boendeplatser varierar. I öppna jämförelser visar verksamheten ett relativt gott resultat men det finns en tendens att trygghet och inflytande minskar. Förvaltningen ser ett behov av utveckling inom vissa områden i äldreomsorgen för att kunna tillgodose framtida behov. Det gäller bl.a. seniorbostäder, kompetensutveckling och demensvård. Efterfrågan på särskilt boende är störst i Kristinehamns centrala delar. Förvaltningen föreslår att socialnämnden ska besluta att upphandla 18 platser särskilt boende centralt i Kristinehamn och samtidigt förbereda för avveckling av Öståsgårdens 10 platser. Konsekvenserna kan innebära en längre väntetid för de som beviljas plats och en ökad risk för betalningsansvar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med bilagor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår socialnämnden att upphandla 18 särskilda boendeplatser centralt i Kristinehamn. Förvaltningen föreslår att socialnämnden därefter ska avveckla Öståsgårdens 10 platser. Nämnden ska som steg tre ge förvaltningen i uppdrag att göra en ny bedömning om avveckling av ytterligare särskilda boendeplatser. Skickas till Registrator KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialförvaltningen@kristinehamn.se Postadress 20. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Vintergatan Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 Ärendet Bakgrund Socialnämnden har gett förvaltningschefen, SN 2014-09-19 37, i uppdrag att se över det framtida behovet av särskilt boende för äldre i Kristinehamns kommun. En presentation som visade på vilka olika parametrar som påverkar efterfrågan och en jämförelse med andra kommuner presenterades på socialnämndens januarinämnd. På socialnämndens sammanträde i februari, SN 2015-02-19 49, beslutades att ge förvaltningschefen i uppdrag att komma med ett konkret förslag på hur många särskilda boende platser för äldre som förvaltningen bedömer ska behövas i ett framtidsperspektiv. Förvaltningen gör denna bedömning utifrån perspektivet 2016-2020 Inledning I samband med den första redovisningen visade förvaltningen på svårigheten med att bedöma hur många platser som exakt kommer att behövas. Det finns ett stort antal omvärldsfaktorer som påverkar. Socialnämndens ambitioner och mål har också betydelse för vilka satsningar som ska göras på annan verksamhet som kan påverka. Även vilken kvalitetsnivå som framtidens särskilda boenden ska ha har betydelse. Till det kommer också socialnämndens ekonomiska situation. Räcker den rambudget som kommunfullmäktige fastställt till den verksamhet som socialnämnden idag driver? Om inte, vad finns för alternativ att ombudgetera utifrån prioriterade och bortprioriterade områden? Påverkansfaktorer Nedan följer en redovisning av de faktorer som påverkar efterfrågan av särskilda boenden. Demografi och åldersstruktur Antalet personer över 65 år motsvarar i Kristinehamn 25 % av befolkningen. Mellan perioden 2008-2014 har ökningen av äldre främst legat i åldersspannet 65-75 år. 2015-2021 finns ökningen till största del i åldersspannet 75-85 år. Medellivslängden fortsätter att öka, även om skillnaden mellan män och kvinnor minskar, vilket innebär att fler och fler kommer att passera 100- årsstrecket. Se bilaga 1 och 2 Konsekvenser: Kristinehamn har en högre andel äldre än i många andra kommuner. Personer i åldersspannet 75-85 efterfrågar i första hand hemtjänst. Den fortsatt ökade medellivslängden innebär att fler personer riskerar att drabbas av demenssjukdom och eller andra åldersrelaterade hälsoproblem. Avlastning och anhörigstöd Kommunen har utökat antalet platser inom korttidsvården för att i större utsträckning kunna erbjuda avlastning i olika former för de som bor hemma. Avlastning kan också ske i hemmet. Socialnämnden har skickat ett förslag om RUR-projekt som innebär en utveckling av dagvård för demenssjuka till kommunstyrelsen. Projektet skulle innebära en utökad möjlighet till daglig stimulans till den som är demenssjuk och en avlastning till den som vårdar en demenssjuk anhörig hemma. Socialnämnden har ett väl fungerande anhörigstöd. Konsekvenser: Många äldre par vill naturligtvis fortsätta att leva tillsammans även om den ene makan/maken drabbas av en fysisk

3 funktionsnedsättning såsom tex stroke eller en demenssjukdom. Att kunna erbjuda en bra avlastning och ett bra stöd till anhöriga innebär att man minskar efterfrågan på hemvård och förskjuter en ev inflyttning på ett särskilt boende på framtiden. Kvalitet i hemvård Den kvalitet och de insatser som kan erbjudas i hemvården är av avgörande betydelse för om man som äldre väljer att bo kvar hemma även om man har omfattande behov. Trygghet och inflytande är då viktiga delar. Kan jag påverka de insatser jag får och känner jag mig trygg med hur de utförs? Idag är förvaltningen på väg att införa en ny utredningsmetod som kallas ÄBIC (äldres behov i centrum) Den kommer att förbättra utredningarna och ha ett större fokus på behov utifrån nedsatta funktioner än insatser. Uppdragen till utförande enhet blir tydligare och stödet till den äldre mer individuellt utformad. Äldreomsorgen i Kristinehamns kommun har en hög andel utbildade undersköterskor, 93% av personalen i hemvården är utbildade undersköterskor. Detta har betydelse för insatsernas kvalitet. Hemsjukvården är avancerad och mycket palliativ vård sker i hemmiljön. Kvalitetsregistren har förbättrat det förebyggande arbetet och uppföljning av insatserna och kommer under 2015 att utvecklas ytterligare inom hemvården. Konsekvenser: ÄBIC kommer att förbättra trygghet och inflytande i hemvården och att i större utsträckning använda kvalitetsregister i hemvård förbättra det förebyggande arbetet. Det går att förvänta sig att efterfrågan på hemvård kommer att fortsätta öka i minst samma takt som tidigare. Antalet personer som efterfrågar hemvård ökar inte i samma takt som ökningen av antalet timmar per person. Kvarboendeprincipen är stark och de som väljer att bo hemma har rätt till det. Kortare vårdtid på sjukhus och mellanvårdplatser Det finns en tydlig trend att antalet vårddygn i samband med sjukhusbesök fortsätter att minska. Detta har varit särskilt tydligt under 2014. Trots detta har vårdplaneringen varit effektiv och få har behövt stanna på sjukhuset de fem dagar kommunen har på sig att ordna med insatserna på hemmaplan. En utredning pågår på nationell nivå där man kommer att se över regleringen av vårdplanering och betalningsansvaret. Detta kan på sikt innebära en kostnadsökning för kommunerna. Det kommer också ställa krav på förändrat arbetssätt och ökad kompetens. De som idag kommer hem från sjukhuset är också i mycket sämre fysiskt tillstånd än för bara några år sen. I Socialstyrelsens rapport, Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst lägesrapport 2015, framgår att flytt till äldreboende ofta föregås av en sjukhusvistelse. (http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-2-51 ) Trots det är ambitionen att i första hand se till att personen kommer tillbaka till sin hemmiljö. Rehabilitering ger oftast snabbare resultat i hemmiljö. Vårdplaneringsteamet tar korta men insatsintensiva beslut som snabbt ska utvärderas då personens hälsotillstånd förbättrats. Landstinget har fattat beslut om att inrätta mellanvårdsplatser i länet och då bl.a. på gamla sjukhuset i Kristinehamn. När dessa kommer att komma till stånd är dock ännu oklar. Konsekvens: Kommunen får idag hem patienter från sjukhuset som vi bedömer inte alltid är utskrivningsklara. Det är inte helt ovanligt att personen avlider ganska omgående efter hemkomst. Detta ökar kraven på främst hemvården att kunna klara mycket svårt sjuka personer. Det finns ett behov, bedömer vi, av att landstinget ser över sina vårdplatser då tex eftervård efter en operation kan vara nödvändig för en äldre person. KPMG har nyligen gjort en granskning av vårdkedjan där man konstatera att det ännu finns brister i

4 samverkan mellan slutenvården och primärvården. Blir mellanvårdsplatser aktuellt kommer vårdplaneringsteamet få arbeta mot tre olika sjukhus. Sociala nätverk, aktiviteter, folkhälsa och fysisk förmåga Urbaniseringen har inneburit att för en del äldre har kontakterna med familjerna minskat. Vänner avlider och tillvaron kan bli ensam. Villan blir för stor och trädgården för arbetsam. Att planera sin framtid och tillvaro är självklart tidigare i livet då man bestämmer vilken utbildning man ska gå, var man vill bo, vilket arbete man ska söka och hur många barn man vill ha. Det finns ett ansvar att även efter 65 engagera sig i sin egen framtid. Det kan handla om att avyttra huset för att bo mer praktiskt eller engagera sig i föreningsliv för att träffa nya vänner. Här kan kommunen underlätta genom att skapa bra och trevliga mötesplatser. Ett bibliotek som lockar eller mer riktade mötesplatser eller aktiviteter till äldre. Pensionärsorganisationerna är en viktig del i detta. Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst lägesrapport 2015, att Sverige är ett av de land där de äldre har flest år med god hälsa. Antalet förväntade år med god hälsa har ökat sedan början av 2000-talet och Sverige ligger i topp. Konsekvenser: Det finns emellanåt en stor förväntan på att samhället ska lösa alla problem som uppstår när man blir äldre och ensam. Vi ser en ökning av personers om upplever sig ensamma. Här finns ett stort eget ansvar att arbeta för att inte komma i den situationen innan den uppstår. I egenansvaret ligger också att verka för sitt välbefinnande och sin hälsa. Förebyggande arbete Förebyggande arbete inbegriper allt ifrån uppsökande verksamhet till bra miljöer utomhus för äldre och folkhälsa. Ett bra folkhälsoarbete som riktar sig till äldre för att uppmuntra ett gott liv kan ha stor betydelse för framtida behov av särskilt boende. Idag bedriver kommunen en uppsökande verksamhet för de som är 80 år och då inte haft någon tidigare kontakt med kommunens äldreomsorg. Samverkan En väl fungerande samverkan med andra aktörer som har verksamhet riktad till äldre personer skapar förutsättningar för att insatser blir samordnade och därmed effektivare. Vi samverkar idag med primärvård på flera strukturella nivåer. Vi samverkar med palliativa team, psykiatrin, slutenvården och pensionärsorganisationer. Inom Region Värmland finns en bra samverkan inom ramen för Nya Perspektiv och äldres hälsa. Vi behöver också ha en väl fungerande intern samverkan. Seniorbostäder Tillgången på seniorbostäder har stor påverkan på efterfrågan på särskilt boende. En god tillgång till anpassade bostäder oavsett om de finns i det ordinarie bostadsbeståndet eller i form av seniorbostäder/trygghetsboende underlättar för äldre att bo kvar i den egna bostaden. Att inte kunna lämna sin bostad, att inte ha tillgång till servicetjänster kan vara tillräckligt för att otryggheten ska ta överhand och valet att söka sig till särskilt boende blir ett alternativ. Sannolikheten att man håller sig socialt stimulerad och pigg ökar om man bor så att man har möjlighet att delta i aktiviteter och komma ut även om man har förhållandevis stora fysiska begränsningar. Psykisk ohälsa hos äldre är vanligt förekommande ofta i form av depression och risken ökar om man upplever mig isolerad. Välfärdsteknologi

5 Den tekniska utvecklingen inom ramen för välfärdsteknologi går snabbt framåt och är en spegling av utvecklingen i övriga samhället. Den underlättar för kommunikation, skapar trygghet och ökar effektivitet och säkerhet inom äldreomsorgen. Delaktighet och känslan av inflytande är viktigt för att uppleva trygghet i hemmiljön. Socialnämnden har fattat beslut om en långsiktig plan för e-hälsa som skapar utveckling i detta område. Framtidens äldreomsorg Inledning Hur ser då framtidens äldreomsorg ut, vad behöver utvecklas? Att skapa en målbild för hur äldreomsorgen ska se ut i framtiden är viktigt. Socialnämndens verksamhetsplan för 2015 med mål som ska gälla 2015-2018 anger riktningen. Trygghet, delaktighet, självständighet, positiva upplevelser, integrering, tillgängliga bostäder, samverkan och jämställdhet är begreppen i socialnämndens mål som anger riktningen. Bil 3 Bra bostäder skapar förutsättningar för att bo kvar i hemmiljö även om omvårdnadsbehov uppstår och så småningom blir omfattande. Alla vill inte bo i särskilda kategorihus såsom seniorbostäder så det kräver att även det ordinarie bostadsbeståndet har bra och tillgängliga bostäder. En utbyggnad av seniorbostäder/trygghetsboende är dock nödvändig. Meningsfull vardag är en av de viktigaste ingredienserna för en bra tillvaro där man håller sig frisk och aktiv. Mötesplatser, föreningsliv och egna initiativ är nödvändigt. En uppsökande verksamhet som har formen av en mer rådgivande funktion skulle kunna stödja detta. Kompetent personal och personal som medvetet har sökt sig till omvårdnadsarbetet är viktigt för att kunna erbjuda en kvalificerad vård och ett gott bemötande. Satsningar på marknadsföring och attraktiva arbetsplatser behöver utvecklas. Synen på arbetet i äldreomsorgen ska vara positiv och ses som något som utvecklar den som arbetar i den. Det ska finnas bra möjligheter till kompetensutveckling. Trygghet och delaktighet ger känslan av att ha makt över sitt liv. Dokumentation sker tillsammans med den det berör. Kontinuitet och förutsägbarhet skapar trygghet. Flexibla särskilda boende med möjlighet till förändringar beroende på behov och som kan ställa om verksamhet därefter. Parboende när så behövs, mindre enheter för oroliga demenssjuka personer när så behövs. Det ska vara kvalitet i innehåll så att även den som bor på ett särskilt boende upplever meningsfullhet i tillvaron. Bra demensvård/stöd är nödvändigt för att de som drabbas av en demenssjukdom ska få en positiv tillvaro trots sin sjukdom. Bra och stimulerande aktiviteter, kognitiva hjälpmedel och avlastning till anhöriga. En väl utvecklad demensvård skapar ett mervärde för alla. Väl fungerande vård och omsorg i hemtjänsten behövs för att de som väljer att bo hemma ska känna sig trygga och kunna få den avancerade hemvård som idag kan utföras där. En primärvård med tillgång till läkare som snabbt kan ge rådgivning till kommunens sjuksköterskor och ett palliativt team som kan ge stöd till alla typer av palliativa patienter.

6 Rådgivning och stöd till äldre att göra val som underlättar för den framtida situationen. Utveckling av en mer konsultativ roll som kan innebära både telefonkontakt och besök. Förslag till förändring Inledning Bedömningen av hur många särskilda boendeplatser som behövs i Kristinehamns kommun bygger på att vissa andra förutsättningar gäller. Kristinehamnsbostäder kommer under 2015 att starta utbyggnaden av seniorbostäder/trygghetsbostäder. Ansökan om RUR-medel för att utveckla stödet till personer med demenssjukdom beviljas och den volymökning som under de senaste åren motsvarat ca 10 000 beställda hemvårdstimmar kommer även fortsättningsvis kompenseras i socialnämndens rambudget. Förutsättningar Den ekonomiska situationen för socialnämnden är ansträngd. Den tilldelade ramen för 2015 är inte tillräcklig och det är främst placeringskostnader som inte är tillgodosedda. Dessutom ser förvaltningen att volymökningen inom handikappomsorgen kommer att fortsätta under 2015-2016. Demografin talar sitt tydliga språk och antalet äldre fortsätter öka. Inom de närmaste åren kommer antalet personer över 65 öka med ytterligare 4-500 personer. Självklart kommer en del av dessa att efterfråga någon form av insats. Socialnämndens verksamhet kommer oundvikligen att ha volymökningar även i framtiden. Det finns förslag om tilläggsbudget för 2015 som är ett engångsanslag och som bara skjuter problemet framåt i tiden. Förvaltningen har de senaste åren effektiviserat många av verksamheterna samtidigt som kvalitetskraven i lagstiftning och på andra sätt ökat. Administrationen har dragit ner på tjänster och vissa chefsområdena är idag förhållandevis stora. Att med hjälp av effektiviseringar komma tillrätta med de framtida volymbehoven ser inte förvaltningen som en möjlighet. Lagstiftningen reglerar dessutom stora delar av verksamheten och ger begränsade möjligheter att ta bort delar av verksamheten. Förvaltningen har redan tidigare visat på jämförelser med andra likande kommuner som visar att antalet särskilt boende kan variera även om förutsättningarna är förhållandevis lika. Bil. 4 Förvaltningen kan också se att i öppna jämförelser så står sig kommunen relativt bra i förhållande till jämförbara kommuner. Vi ser dock en försämring avseende trygghet och inflytande i förhållande till föregående år. Bil. 5 Förvaltningen kan också konstatera att efterfrågan av vissa särskilda boenden är lägre än andra. Alla som efter beviljad ansökan erbjuds ett särskilt boende erbjuds också möjligheten att önska var man helst vill bo. Behoven går inte alltid att tillgodose men många får idag vad de önskar. Efterfrågan är störst på platser som ligger centralt och då avses i första hand Tapiren, Kolgården och Broängen. Sannagården räknas inte som centralt i det avseendet. Det äldreboende som är minst efterfrågat är Öståsgården i Bäckhammar. Trots det har antalet tomma platser varit begränsat under 2014. Konverteringen av åtta särskilda boendeplatser till korttidsplatser innebär att det idag finns 262 platser. Den fysiska lösningen på Sannagården är inte optimal. De stora avdelningarna gör att de fungerar dåligt för personer med demenssjukdom som befinner sig i en fysiskt orolig fas. Ytorna är för stora och mötena blir för

7 många. Oavsett hur många platser kommunen ska ha i framtiden bör en översyn av hur man kan förbättra förutsättning på Sannagården genomföras. Tiden som en äldre person bor på ett äldreboende är förhållandevis kort. Under 2014 togs 141 beslut om särskilt boende vilket innebär en omsättning på drygt 50 %. Det påverkar också den totala efterfrågan. Kommunen ger ytterst få avslag, under 2014 gjordes inga avslag alls. Samtliga beslut 2014 verkställdes inom tre månader, många mycket snabbare än så vilket innebär att kommunen inte riskerat sanktionsavgifter för icke verkställda beslut. Kommunen har inte haft något betalningsansvar 2014 för personer som vistats på sjukhus trots att personen varit utskrivningsklar. Förslag Förvaltningen anser det finns en möjlighet att minska antalet platser inom särskilt boende. Då efterfrågan på platser är störst på centralt belägna boenden bör avveckling ske av mindre centrala platser. Förvaltningen föreslår att en minskning sker etappvis med start av en avveckling av Öståsgården under 2016. Det innebär att man bör besluta om ett intagningsstopp under hösten 2015. Behovet av platser i södra delen i kommunen är ändå fortsatt tillgodosedd. En upphandlingsprocess av 18 särskilda boendeplatser centralt i Kristinehamn bör startas omgående. Upphandlingen ska endast gälla särskilda boendeplatser och inte som tidigare även omfatta hemtjänst i seniorboendet och dagcentral. Upphandlingen av de 18 boendeplatserna ska vara klar innan avvecklingen av Öståsgården startas. Därefter behöver förvaltningen göra en ny bedömning om ytterligare ca 10 platser går att avveckla. Den totala minskningen bör på sikt kunna omfatta 25-30 platser. Avveckling av Öståsgården ger en besparing på ca 5 mkr Utvecklingsarbete Parallellt med detta behöver ett inre organisatoriskt utvecklingsarbete ske. Särskilt inom hemvården är det viktigt att utveckla metoder och arbetssätt som förbättrar för brukare och ger en effektivare organisation. Arbetet i hemvården kan även påverkas av den eventuella förändringen i lagstiftningen avser utskrivning från sjukhus. I samband med vårdplanering tas ett kort beslut för insatser i hemmet som ofta kan vara omfattande initialt. Det är viktigt att en snabb uppföljning görs, redan inom 2-3 veckor för att bedöma vilka insatser som kan tas bort. Hemvården ska arbeta med funktionsbevarande arbetssätt vilket innebär att få de äldre att använda de funktioner som fungerar i så stor utsträckning som möjligt. Här kommer ÄBIC att var till hjälp i synsätt för både bedömare och utförare. Verksamheten behöver utveckla teamsamverkan där handläggare, rehabiliteringspersonal, sjuksköterska och vårdpersonal träffas och diskuterar de mer komplicerade ärendena för att bedöma att rätt insatser ges. Det förebyggande arbetet för att på olika sätt undvika framtida behov av vård och omsorg ska utvecklas. Ett bra exempel är de balansgrupper som rehabenheten arbetar med. Konsekvenser Efterfrågan av platser på kommunens särskilda boenden är inte jämnt fördelat över året. Det innebär att vissa perioder finns toppar i efterfrågan och dessa kommer bli svårare att hantera med färre platser. Om lagstiftningen avseende betalningsansvar ändras ökar också risken för att det uppstår kostnader för detta. Om kommunen får färre dagar på sig att lösa situationen på hemmaplan kan det innebära att personen behöver stanna längre tid. Idag är kommunen snabb att erbjuda plats på särskilt boende vilket innebär att med färre platser kommer väntetiderna att bli längre vilket kan innebära sanktionsavgifter. Även

8 möjligheten att välja minskar då det annars inte kommer gå att erbjuda plats i rimlig tid. Vi ser ingen risk att neddragningen skulle innebär behov av att varsla personal, verksamheten är så pass stor och en viss omsättning sker kontinuerligt varför det kommer kunna erbjudas tjänster på andra platser i kommunen. Eva Lotta Lindskog Socialchef

Källa: SCB Medellivslängd 2009-2060 Medellivslängd År Män Kvinnor Diff 2009 79,36 83,24 3,88 2010 79,54 83,36 3,82 2011 79,72 83,48 3,76 2012 79,89 83,6 3,71 2013 80,06 83,71 3,65 2014 80,24 83,83 3,59 2015 80,41 83,94 3,53 2016 80,58 84,06 3,48 2017 80,75 84,17 3,42 2018 80,91 84,28 3,37 2019 81,08 84,39 3,31 2020 81,24 84,5 3,26 2021 81,4 84,61 3,21 2022 81,54 84,71 3,17 2023 81,68 84,8 3,12 2024 81,8 84,89 3,09 2025 81,92 84,97 3,05 2026 82,04 85,05 3,01 2027 82,15 85,13 2,98 2028 82,27 85,2 2,93 2029 82,38 85,28 2,9 2030 82,5 85,36 2,86 2040 83,48 86,05 2,57 2050 84,17 86,54 2,37 2060 84,82 87,01 2,19 88 86 84 82 80 78 76 74 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 83,24 79,36 Män Kvinnor 84,5 83,94 81,24 80,41 Diff medellivslängd mellan könen 85,36 82,5 87,01 84,82

Ålder År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 År 2024 65-74 år 2629 2772 2890 3037 3209 3304 3403 3516 3586 3564 3573 3510 3443 3363 3283 3215 3185 75-84 år 1892 1881 1876 1844 1852 1878 1898 1926 1940 2018 2104 2244 2362 2476 2594 2668 2748 85-784 811 796 821 823 838 846 854 875 881 897 891 903 898 909 934 948 5305 5464 5562 5702 5884 6020 6147 6296 6401 6463 6574 6645 6708 6737 6786 6817 6881 Bilaga 2 4000 3500 3000 2500 2000 1500 65-74 år 75-84 år 85-1000 500 0 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 År 2024

Socialnämndens Verksamhetsplan 2015 Sn/2014:269/700 Hnr. 2014:871

SOCIALNÄMND Kommunfullmäktige 17 juni 2014 2015 2016 2017 Kommunbidrag, tkr 496 880 496 951 496 950 varav: nivåsänkning, tkr -2 000 serviceutökning, tkr 11 680 pris- och lönekompensation, tkr 3 718 engångsanslag, tkr 0 SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Socialnämndens kärnverksamhet är att utifrån behov ge omvårdnad, omsorg och rehabilitering för äldre, att ge stöd och hjälp för människor att bli självförsörjande och leva ett självständigt liv, att genom utredning och insatser ge barn, ungdomar och vuxna stöd, hjälp och service samt stöd och service till funktionshindrade. Kärnverksamheterna regleras av följande lagar: Socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Föräldrabalken (FB) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utöver den lagstyrda kärnverksamheten har nämnden ansvar för verksamheter utifrån lokala politiska beslut, till exempel arbetsmarknads- och sysselsättningsåtgärder, boende för ensamkommande flyktingbarn med mera. Värdegrund etc Nämndens värdegrund är Att skapa värde för den enskilde. Värdegrunden ska genomsyra allt vad vi gör genom att ge ett gott bemötande och professionellt yrkesetiskt förhållningssätt med förankring i politiska beslut och styrdokument på nationell, regional och lokal nivå. Definitionen av kvalitet inom nämnden är: Att ge rätt insats till rätt brukare i rätt tid till rätt pris. Nationella och regionala mål Socialtjänstlagen Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården.

LSS Verksamheten skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som omfattas av lagen. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Nya Perspektiv Utvecklingsarbetet Nya Perspektiv är en gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland. Där har mätbara mål för områden som rör socialnämndens ansvar fastställts. Områdena är Den sårbara familjen, Riskbruk och riskbeteende, Psykisk hälsa samt Äldres hälsa. SOCIALNÄMNDENS VERKSAMHETSMÅL Övergripande mål Kristinehamns kommun ska vara en trygg och säker kommun. Kommunen ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktigt god ekonomi. Mål 1 Invånarna ska känna att de har inflytande Socialnämndens mål Socialnämndens verksamheter ska genomsyras av en hög grad av delaktighet för att öka individens självständighet Indikatorer Upplevelse av delaktighet i öppna jämförelser Nöjd med sitt val Uppleva sig lyssnade på Planerade aktiviteter 2015 Kontaktpolitiker Brukarråd Brukarrevision Ökad samverkan med brukarorganisationer Följa upp nöjdheten med val av särskilt boende Införa ÄBIC Följa upp upplevelsen av vårdplanering Utveckla systematiska arbetet med klagomål Utveckla kontaktmannaskapet Genomföra fler sammanhållna individuella planer (SIP)

Mål 2 Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser. Socialnämndens mål Socialnämndens verksamheter ska genom god tillgänglighet skapa positiva upplevelser av motion samt natur- och kulturupplevelser för den enskilde. Indikatorer Aktiviteter i genomförandeplanerna Antal mötesplatser Planerade aktiviteter 2015 Gratis aktiviteter Utveckla aktivitetsombudens roll Göra skillnad mellan helg och vardag Utveckla levnadsberättelsen Samverka med de aktörer som står för det ordinarie aktivitetsutbudet så att nämndens målgrupper inkluderas Kartläggning av aktiviteter Mål 3 Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer. Socialnämndens mål Socialnämnden ska upprätthålla en bredd av boendealternativ, verka för en ökad integrering och fler tillgängliga bostäder. Den som behöver stöd och hjälp av socialtjänsten ska uppleva trygghet i kontakten och i mötet med verksamhetens företrädare. Indikatorer Upplevd trygghet Kontinuitet i insatsen Nöjd med sitt val Antal Lex Sarah som rör bemötande Domstolsbeslut Antal Lex Maria Planerade aktiviteter 2015 Ökad samverkan med samhällsaktörer som ansvarar för den fysiska tryggheten/miljön Utveckla värdegrundsarbetet oavsett verksamhet Utveckla mätetal för kontinuitet

Mål 4 Barnomsorg och skola ska hålla så hög kvalitet att den lockar nya invånare. Socialnämndens mål Socialnämnden ska ha en god flerpartssamverkan på både individnivå och strukturnivå för att bidra till att alla barn klarar skolan samt ger möjlighet till en god fysisk och psykisk hälsa. Indikatorer Följa samverkansrutin för familjehemsplacerade barn/unga Samverkansmöten i formaliserade forum Antal samverkanstillfällen där skola, socialtjänst och familj deltar Planerade aktiviteter 2015 Öka skolan/förskolans medverkan vid samordnad individuell planering (SIP) Utveckla och intensifiera samarbetet mellan barn & familj och elevhälsoteam Delta i arbete med första linjen Utöka samarbetet på familjecentralen Utveckla former för överlämning av anmälningsärenden Mål 5 Samtliga verksamheter i kommunen ska ge goda förutsättningar för näringslivet. Socialnämndens mål Socialnämnden ska ha en medveten och aktiv arbetsmarknadspolitik för att öka anställningsbarheten hos de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Socialnämnden ska använda bra upphandlingsrutiner och upphandlingsunderlag för rättvisa konkurrensförhållanden Indikatorer Inga överklagade upphandlingar Antal personer förberedda inför arbetslivet i verksamheten inom arbetsmarknadsenheten Planerade aktiviteter 2015 Samordning praktikplatser Arbetsmarknadsprojekt Undersöka möjligheten att starta sociala företag Rätt kompetenser i arbetsgrupper vid framtagande av förfrågningsunderlag

Mål 6 Kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor. Socialnämndens mål Socialnämnden ska aktivt verka för att ge rättvisa insatser vad gäller jämställdhet och mångfald. Indikatorer Upplevd jämställd behandling/bemötande Antal utbildad personal inom området mångfald och jämställdhet Planerade aktiviteter 2015 Viktig information på de mest förekommande språken Jämförelser av insatser i förhållande till kön Mål 7 Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. Socialnämndens mål Socialnämnden ska vid alla upphandlingar ta hänsyn till miljöfrågor Socialnämnden ska verka för ett minskat bilanvändande för att förbättra miljö och hälsa Indikatorer Antal körda mil/brukare Antal miljöbilar Matsvinn Antal personer som är utbildade i ecodriving Minskad elförbrukning Planerade aktiviteter 2015 Miljöplan Utbildning i ecodriving Källsortering Mäta matsvinn på boende Nattfrid El-cyklar i hemtjänsten Se över logistiken i hemtjänstplanering

VERKSAMHETEN 2015 MED UTBLICK MOT FRAMTIDEN En sammanfattning av SKL:s omvärldsbevakning Vägval för framtiden innehåller följande trender som påverkar det kommunala uppdraget i socialtjänsten: Förändrade krav på välfärden. Sverige har ett antal generationer av medborgare som är många i sin generation. Det innebär att vi år 2025 har många äldre, ett stort antal kvinnor i barnafödande ålder och en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor. Generationsskifte. Rekordgenerationen som gjort stora avtryck i samhället går i pension och en ung ny generation med rörliga värderingar och beteende är på väg in Ökad brist på chefer. Inom det närmaste tio åren kommer 15 000 av dagens ca 37 000 chefer nått pension Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter. För 30 år sen var det framförallt pensionärer som hade låg ekonomisk standard, idag är det mer vanligt att det är ungdomar, flykting- och anhöriginvandrare samt ensamstående kvinnor med barn. Ökat tekniskt stöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg. De medicinska innovationerna skapar förväntningar hos befolkningen. Med ökad kunskap och större möjligheter att bota eller lindra, i kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar. När som helst, var som helst och hur som helst kan man kommunicera med allt och alla om allt. Förväntningarna på kommunerna ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig Utifrån ett närmare perspektiv både tidsmässigt och geografiskt ser socialnämnden följande framtida förändringsområden: Bostadsbrist. Redan idag har socialförvaltningen svårigheter att erbjuda bostäder till utsatta grupper. Det gäller särskilt mindre lägenheter till dem som anvisas från migrationsverket och de ensamkommande ungdomar som är på väg ut i eget boende. Förvaltningen har idag ett stort antal sociala kontrakt då hyresvärdar ställer större krav på hyresgästernas ekonomiska förutsättningar. Det upplevs som en utveckling åt fel håll. Kompetensförsörjning. Under de närmaste fem åren kommer ca 90 personer av verksamhetens största arbetsgrupper (undersköterskor, boendeassistenter och sjuksköterskor) att gå i pension. Det ser liknande ut i övriga grannkommuner och därför kommer konkurrensen om medarbetare med denna yrkesbakgrund att vara hård. Dessutom är det många personer från värmlandskommunerna som väljer att resa till Norge för att arbeta. Intresset för vård och omsorgsfrågor är lågt bland ungdomar idag. Bemanningskrav i äldreomsorgen. De föreskrifter som är beslutade beträffande biståndsbedömning och bemanningskrav för personer med en demenssjukdom på kommunernas särskilda boenden kommer träda ikraft 30 mars 2015. Det är mycket troligt att föreskrifterna också, efter den remiss som nu är ute, också kommer att omfatta alla personer som får beslut om insatsen särskilt boende. Det betyder i praktiken att individuellt utformade insatser i beslutet ska styra den bemanning som ska utföra insatserna. Här finns också en inbyggd utveckling avseende ÄBIC (äldres behov i centrum) och det klassificeringssystem (ICF) som är kopplat det detta. Detta sätt att utreda och dokumentera kommer ställa krav på tid för dokumentation hos både beställaren och utföraren. En ny föreskrift om dokumentation som träder ikraft 2015 beskriver dessa krav.

Demografi. Under de närmaste åren kommer det bli fler personer över 65 år. 2015-2019 ökar antalet med 350 personer. Ökningen finns huvudsakligen bland de som är över 75 år. Den volymökning som skett under 2014 inom främst hemvård förväntas därför fortsätta öka med ungefär samma volymer som de senaste två åren. Barn och unga med psykisk ohälsa. Både nationellt, regionalt och lokalt har man uppmärksammat och arbetat med den ökning av psykisk ohälsa som finns bland barn och unga. Det finns ännu inga tecken på att detta håller på att förändras varför verksamheten på flera nivåer måste fortsätta att utveckla stödet till dessa barn och unga. Samverkan med skolan är av stor betydelse Metodutveckling. Det ställs ökade krav på kvalitetssäkrade metoder och en metodutveckling som är evidensbaserad. Detta utvecklar i sin tur nya manualer, nya stödsystem och behov av kompetensutveckling. Att inom verksamheterna hantera denna utveckling kräver metodstöd. Digital och teknisk utveckling. Utvecklingen är snabb och har en tydlig inriktning på medborgarperspektivet i form av delaktighet, val, självbestämmande. Medborgaren ska själv äga sin information, kunna beställa tjänster digitalt och välja sitt stöd. Det ställer stora krav på en ökad service i form av tillgänglighet. Vi är på väg mot en 24-timmars service på riktigt. I socialnämndens långsiktiga plan för trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik finns bland annat teknik som möjliggör mobil dokumentation och projektet Nattfrid med. Säker inloggning för att säkra individens integritet tillsammans med förändrad lagstiftning i personuppgiftslagen kommer öka kraven på kommunens hantering av uppgifter.

Bilaga 4 Antal platser: SÄBO, korttidsvård och seniorbostäder Kristinehamn Arvika Mariestad SÄBO 270 243 186 Senior/servicehus/trygghetsboende 78 145 135 korttidsvård 20 33 23 Kristinehamn senior/servicehus/trygghetsboende Stenstaliden 8 Uranus 42 Hotell 70 16 Broängen 12 SA: 78

Öppna jämförelser Äldreomsorg resultat från 2014 publicerat januari 2015 Kommun Trygghet hemtjänst Bemötande hemtjänst Tillräckligt med tid, hemtjänst Riket Rank Jämf. Riket Rank av Jämf. Riket Rank av Jämf. % av 286 Föreg. år % 286 Föreg. % 284 Föreg. år år Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Riket Rank av Jämf. % 286 Föreg. år 45-78 - 84-88 - Kristinehamn 49 67 78 127 80 210 89 95 Mönsterås 49 67 80 89 88 50 86 175 Nybro 38 247 76 168 83 148 86 175 Ystad 37 257 71 248 74 265 81 261 Tanum 55 16 90 3 90 25 89 95 Tranemo 33 277 68 270 73 271 80 267 Karlskoga 43 171 72 234 85 101 86 175 Fagersta 44 150 76 168 81 190 90 65

Kommun Möjlighet påverka tider, hemtjänst Riket % Rank av 285 Jämf. Föreg. år Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänstklagomål Riket % Rank av 287 Jämf. Föreg. år Hemtjänst i sin helhet Riket % Rank av 285 Jämf. Föreg. år Personalkontinuitet, hemtjänst Riket Antal Rank av 184 60-62 _ 91 _ 15 Jämf. Föreg. år Kristinehamn 55 203 67 50 92 101 18 146 _ Mönsterås 70 21 64 99 95 23 _ Nybro 64 83 56 234 91 134 12 35 Ystad 50 251 59 190 85 262 _ Tanum 65 66 61 165 95 23 14 69 Tranemo 47 269 54 254 84 267 12 35 Karlskoga 57 176 51 273 90 178 18 146 Fagersta 60 135 63 125 93 70 12 35

Kommun Trygghet, särskilt boende Bemötande särskilt boende Tillräckligt med tid, särskilt boende Riket Rank Jämf. Riket Rank av Jämf. Riket Rank av Jämf. % av 261 Föreg. år % 262 Föreg. % 262 Föreg. år år Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Riket Rank av Jämf. % 245 Föreg. år 51 _ 59 _ 74 _ 81 _ Kristinehamn 55 70 59 125 77 80 73 216 Mönsterås 49 153 _ 64 51 74 119 88 22 Nybro 53 103 56 173 77 80 85 55 Ystad 50 137 53 203 73 139 76 179 Tanum 57 55 73 6 79 55 89 13 Tranemo 52 121 60 109 74 119 79 136 Karlskoga 50 137 52 222 80 43 77 163 Fagersta 49 153 53 203 63 246 72 225

Kommun Trivsamma gemensamma utrymmen, särskilt boende Riket Rank Jämf. % av 260 Föreg. år Trivsamt utomhus, särskilt boende Riket Rank av Jämf. % 240 Föreg. år Maten, särskilt boende Riket % Rank av 261 Jämf. Föreg. år Måltidsmiljö, särskilt boende Riket Rank av Jämf. % 256 Föreg. år 67 _ 67 _ 76 _ 71 _ Kristinehamn 73 57 77 27 83 50 76 45 Mönsterås 65 146 65 149 72 177 76 45 Nybro 73 57 79 19 81 71 74 71 Ystad 56 239 65 149 77 116 69 148 Tanum 71 73 59 189 72 177 84 4 Tranemo 66 137 69 96 89 11 77 30 Karlskoga 65 146 56 206 76 128 54 253 Fagersta 62 188 71 78 63 253 70 130

Kommun Möjlighet att komma utomhus, särskilt boende Riket Rank Jämf. % av 255 Föreg. år Sociala aktiviteter, särskilt boende Riket Rank av Jämf. % 241 Föreg. år Möjlighet påverka tider, särskilt boende Riket Rank av Jämf. % 242 Föreg. år Särskilt boende i sin helhet Riket Rank av Jämf. % 262 Föreg. år 60 _ 63 _ 61 _ 84 _ Kristinehamn 65 69 67 75 59 140 90 27 Mönsterås 56 156 _ 71 33 _ 63 87 80 189 Nybro 57 145 76 14 54 196 86 81 Ystad 61 105 61 142 63 87 81 170 Tanum 68 38 70 45 80 1 86 81 Tranemo 77 8 83 4 64 78 94 6 Karlskoga 47 224 41 236 46 228 80 189 Fagersta 50 208 67 75 55 192 76 236

Kommun Väntetid till särskilt boende Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende 2013-2014 Riket Antal dgr Rank av 182 Jämf. Föreg. år Riket % Rank av 271 Jämf. Föreg. år Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende 2013-2014 Riket % Rank av 117 Jämf. Föreg. år Smärtskattning sista levnadsveckan 2013-2014 Riket % Rank av 240 48 58 31 32 _ Kristinehamn 15 11 _ 86 10 _ 59 19 _ 29 134 Mönsterås _ 32 117 Nybro 42 72 5 267 _ 19 85 _ 63 30 Ystad _ 40 200 24 157 Tanum 21 21 55 150 35 109 Tranemo 69 134 55 150 13 206 Karlskoga 65 129 68 77 _ 69 10 _ 23 166 Fagersta 108 173 69 71 75 12 Jämf. Föreg. år

Kommun Brytpunktssamtal 2013-2014 Riket Rank Jämf. % av 240 Föreg. år Eftersamtal 2013-2014 Riket % Rank av 240 Jämf. Föreg. år Behovsordination av opioid 2013-2014 Riket Rank av Jämf. % 240 Föreg. år Fallskador 80 år och äldre 2011-2013 Riket Rank av Jämf. antal 290 Föreg. år 58 _ 70 _ 94 _ 58 _ Kristinehamn 64 74 37 214 93 144 57 124 Mönsterås 82 9 93 32 99 18 58 139 Nybro 58 111 65 135 95 96 66 242 Ystad 61 96 39 207 100 1 68 255 Tanum 58 111 100 1 94 120 48 21 Tranemo 46 187 48 186 94 120 51 42 Karlskoga 66 60 77 90 95 96 67 250 Fagersta 29 233 95 18 91 177 55 96

Kommun Frakturer på lår och höft, 2011-2013 Riket Antal Rank av 279 Jämf. Föreg. år Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke, 2011-2013 Riket % Rank av 160 Jämf. Föreg. år Funktionsförmåga 12 månader efter stroke 2011-2013 Riket % Rank av 248 Jämf. Föreg. år Tre eller fler psykofarmaka, 75 år och äldre Riket % Rank av 275 912 57 _ _ 9,3 _ Jämf. Föreg. år Kristinehamn 799 52 _ 65 25 69 98 7,6 63 Mönsterås 870 100 75 30 8,3 92 Nybro 953 146 _ 62 37 60 219 8,2 87 Ystad 1211 270 _ 63 30 64 183 9,3 134 Tanum 814 63 _ 63 30 60 219 12,7 240 Tranemo 924 151 _ 77 3 59 231 13,8 258 Karlskoga 1128 254 _ 57 80 60 219 9,8 157 Fagersta 1157 261 _ 58 73 71 71 9,8 157

Kommun Tio eller fler läkemedel 75 år och äldre Riket % Rank av 276 Jämf. Föreg. år Olämpliga läkemedel 75 år och äldre Riket % Rank av 275 Jämf. Föreg. år Användning av antipsykotiska läkemedel 75 år och äldre Riket % Rank av 275 Jämf. Föreg. år Kommunens information på hemsidan Riket % Rank av 290 20,5 10,9 6,3 87 _ Jämf. Föreg. år Kristinehamn 18,2 81 14,4 249 5,8 109 91 63 Mönsterås 17,8 72 7,6 27 5,6 93 96 18 Nybro 13,8 15 9,3 67 5,4 86 78 205 Ystad 24,6 234 10,0 98 4,9 59 96 18 Tanum 23,0 206 11,0 139 4,5 44 100 1 Tranemo 32,3 275 9,6 85 8,1 220 70 261 Karlskoga 20,9 156 12,4 193 6,8 163 91 63 Fagersta 17,9 74 9,1 62 7,0 175 87 116

Bakgrundsmått 1. Avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges Riket Avvikelse från standardkostnad 2013 % Kostnad per invånare, hemtjänst 2013 Kronor Kostnad per brukare, hemtjänst 2013 Kronor Kostnad per invånare, särskilt boende 2013 Kronor Kostnad per brukare, särskilt boende 2013 Kronor Andel 80 år och äldre 2013 % Antal personer per handläggare Antal Kristinehamn - 9,1 21 453 316 281 22 705 521 419 6,9 197 Mönsterås 2,9 18 238 304 448 26 786 557 468 6,5 114 Nybro 1,2 21 486 244 047 24 195 586 678 6,9 129 Ystad - 8,5 16 914 214 815 20 951 735 895 7,1 89 Tanum 7,7 16 538 286 398 32 797 690 458 6,9 131 Tranemo - 1,2 17 952 212 044 31 782 624 737 6,8 115 Karlskoga 4,0 26 708 516 181 22 063 545 354 6,7 _ Fagersta 2,8 15 488 173 470 32 758 500 303 6,6 202

Bakgrundsmått 2. Avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges Andel äldre med hemtjänst 2013 % Andel äldre i särskilt boende 2013 % Omfattning av hemtjänst % Hälsotillstånd, hemtjänst % Hälsotillstånd, särskilt boende % Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst % Riket 7,0 4,2 20 30 25 6 12,0 Kristinehamn 6,8 4,4 16 34 26 7 10 Mönsterås 6,0 4,8 18 25 20 7 7 Nybro 8,8 4,1 29 27 19 5 11 Ystad 7,9 2,8 41 26 18 8 16 Tanum 5,8 4,8 15 26 28 6 7 Tranemo 8,5 5,1 13 25 29 4 12 Karlskoga 5,2 4,0 17 29 27 7 14 Fagersta 8,9 6,5 16 33 17 7 17 Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende9 %

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 11(20) Socialnämnden SN punkt 9 SNau 39 Uppföljning av organisationsförändring Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för utvärderingen och lägger skrivelsen till handlingarna. Sammanfattning Socialförvaltningen gjorde i samband med rekrytering av ny förvaltningschef en förändrad organisation. Verksamhetsområdena renodlades och 5,5 tjänster inom stab och ledning togs bort. Utvärderingen visar på flera positiva effekter så som tydligare ledarskap och stab. HSL-forum är ett bra sätt att samla hälso- och sjukvårdsfrågor. Verksamheten för ensamkommande har hamnat rätt i organisationen och den öppna verksamheten är samlad till en enhet. Nackdelarna är ett stort verksamhetsområde inom ÄO och brister i metodstöd till IFO. Belastningen på ledning och stab har ökat då antalet personer som handlägger ärenden minskat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2013-12-10 Tjänsteskrivelse 2015-03-26 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Socialförvaltningen Eva Lotta Lindskog, 0550-88633 eva-lotta.lindskog@kristinehamn.se Datum 2015-03-26 Utvärdering av förändrad organisation på socialförvaltningen Sammanfattning Socialförvaltningen gjorde i samband med rekrytering av ny förvaltningschef en förändrad organisation. Verksamhetsområdena renodlades och 5,5 tjänster inom stab och ledning togs bort. Utvärderingen visar på flera positiva effekter så som tydligare ledarskap och stab. HSL-forum är ett bra sätt att samla hälsooch sjukvårdsfrågor. Verksamheten för ensamkommande har hamnat rätt i organisationen och den öppna verksamheten är samlad till en enhet. Nackdelarna är ett stort verksamhetsområde inom ÄO och brister i metodstöd till IFO. Belastningen på ledning och stab har ökat då antalet personer som handlägger ärenden minskat. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2013-12-10 Tjänsteskrivelse 2015-03-26 Ärendet Bakgrund I samband med att kommunen rekryterade en ny förvaltningschef juli 2013 hade vikarierande förvaltningschef valt att vakanshålla ett antal tjänster på förvaltningens centrala funktion. När den nya förvaltningschefen tillträtt gjordes en genomlysning av organisationen och dess resurser och information om en förändrad organisation presenterades för socialnämnden på sammanträdet i december 2013. Ny organisation Den nya organisationen innebar att förvaltningen ändrade från fyra verksamhetsområden till tre. Verksamhetsområdena renodlades till att omfatta äldreomsorg inklusive hälso- o sjukvård, ÄO, handikappomsorg, HO, och individ och familjeomsorg, IFO. Ett särskilt forum för HSL frågor inrättades. Staben minskades med 3,5 årsarbetare varav tre tjänster som utvecklingsledare och en halvtid som utredare. En enhetschefstjänst inom IFO återbesattes inte. Totalt minskade ledningen med 5,5 årsarbetare. Samtidigt föreslogs en förändrad organisation inom de öppna insatserna på IFO där ett arbete skulle c:\users\lims7925\appdata\local\microsoft\windows\inetcache\content.outlook\973s4ntv\utvärdering ny organisation 2015 (2).docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 påbörjas med att samla alla öppna och biståndsbedömda insatser under en enhet. Utvärdering Förändringen har resulterat i ett antal positiva konsekvenser. Både centralt och ute i organisationen upplevs ett tydligare ledarskap. Detta delvis beroende på att kompetensområdena nu är avgränsade. Att som verksamhetschef försöka täcka kompetens från flera områden är svårt och att ha äldreomsorgsfrågor på flera verksamhetschefer ger ett behov av ständig avstämning med risk för att det annars går ut olika budskap. Detta resultat syns inte minst i medarbetarenkäten som genomfördes hösten 2014. Även stabsfunktionerna upplevs som tydligare. Verksamheten för ensamkommande barn införlivades i IFO-verksamheten och ingår därmed i ett sammanhang som är positivt. Utvecklingen av samlade öppna och biståndsbedömda insatser har pågått under 2014 och finns i dag i form av BoRIS-gruppen med gemensamma lokaler på Stenstaliden 17. Denna verksamhet kommer att utvärderas då den varit igång en tid. HSL-forumet är ett väl fungerande forum för frågor som rör hälso- o sjukvård och som ger verksamheten en möjlighet att på strategisk och operativ nivå fokusera på dessa frågor. Staben har också genomfört en förändring i den fysiska placeringen då staben och verksamhetsledning sitter på samma plan på Nya Kyrkogatan. Den förändringen är positiv då stabens nyckelpersoner har god tillgänglighet till varandra och till verksamhetsledning. Nackdelarna är främst de som befarandes i samband med införandet av den nya organisationen. Området ÄO är stort och verksamhetschefen har 18 första linjens chefer under sig. Verksamhetschefen har dock stöd i hälso- och sjukvårdsfrågorna av Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och förvaltningschef. Tjänsten som SAS, socialt ansvarig samordnare, var en av de tjänster som drogs in och konsekvenserna som tydligast märkts har varit behov av metodstöd och stöd i samband med IVO:s tillsyn. Detta har i viss mån kompenserats av den nya tjänst som metodstödjare som tillsatt under en treårsperiod med RURmedel. Förvaltningens stab o ledning märker också av förtätningen av arbetsuppgifter. Det är ibland svårt att hinna få fram alla de underlag, rapporter, tjänsteskrivelser och enkätunderlag som förväntas då antalet tillgängliga handläggare är färre. Förvaltningens förslag till beslut Socialförvaltningen förslår att socialnämnden tackar för utvärderingen och lägger skrivelsen till handlingarna Eva Lotta Lindskog socialchef

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Socialförvaltningen Eva Lotta Lindskog, 0550-88633 eva-lotta.lindskog@kristinehamn.se Datum 2013-12-10 socialnämnden Information om förändrad organisation på socialförvaltningen Bakgrund Socialförvaltningen har sen den bildades av dåvarande IFO och omvårdnadsförvaltning 2008 haft fyra verksamhetschefer och en stab bestående av utvecklingsledare och verksamhetsutvecklare. Flera av dessa tjänster har under den senaste tiden blivit vakanta. Förvaltningschefen har i samband med detta inte rekryterat nya medarbetare. Den ekonomiska situationen för socialnämnden visar på ett underskott för 2013 och en ram inför 2014 som inte täcker samtliga förväntade verksamhetskostnader. Förändrad ledningsorganisation Socialförvaltningens nya organisation består av tre verksamhetschefer vilka ansvarar för var sitt verksamhetsområde. Äldreomsorg/HSL, handikappomsorg samt individ och familjeomsorg. På så sätt renodlas varje kompetensområde. Verksamhetsområde äldreomsorg som blir det störta området får ett HSL-forum där hälso och sjukvårdsfrågor särskilt diskuteras. Forumet består av socialchef, verksamhetschef äldreomsorg/hsl, MAS och två enhetschefer med ansvar för sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal. Vid behov kommer också övriga verksamhetschefer att delta då HSL insatser även ges inom dessa verksamhetsområden. Ett nära samarbete ska ske mellan samtliga verksamhetsområden där t.ex. aktivitet och arbetsmarknadsfrågor har tydliga beröringspunkter. Inom IFO ska det på sikt utvecklas en insatsstyrka där samtliga öppna insatser ska samlas för att på ett effektivt sätt kunna erbjuda ett brett utbud av stöd till både barn, ungdomar och vuxna. Staben minskas med tre utvecklingsledare och en halvtids utredare. En av utvecklingsledartjänsterna har varit vakant i flera år. Arbetsuppgifterna fördelas på övriga medarbetare i staben. Den nya organisationen ska gälla fom 1/1 2014 med undantag av insatsstyrkan som ska byggas upp under våren 2014. Risker och konsekvenser Minskning av verksamhetschef HSL innebär att ett större och bredare ansvar läggs på verksamhetschef för äldreomsorg. Området får dessutom fler gruppchefer då verksamheten renodlas. Det finns risk för ökad arbetsbelastning. För att motverka detta krävs ett tydligt stöd till verksamhetschefen där TÖS och socialchef blir viktiga KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 nyckelpersoner i detta stöd. HSL frågorna riskerar att bli marginaliserade i den stora äldreomsorgsverksamheten Ett särskilt HSL-forum blir ett sätt att skapa utrymme för HSL-frågor både operativt och utifrån utvecklingsperspektivet. Minskning av antalet utvecklingsledartjänster innebär att de viktigaste uppgifterna fördelas på övriga medarbetare i staben. Vissa uppgifter får bortprioriteras och som konsekvens betyder det bl.a. minskad produktion av data och statistik. Här finns en ökad risk för överbelastning för övriga medarbetare i staben. Prioriteringar behöver göras för dessa medarbetare. När det gäller tjänsten SAS har vissa arbetsuppgifter kunnat läggas över på TÖS. Däremot saknas det metodstöd som ingick i uppdraget och som kräver kompetens inom myndighetsutövning för IFO. Detta resulterar i ökad belastning för enhetscheferna och vissa andra medarbetare. Någon form av förändring inom ramen för IFO behöver göras i framtiden. Utredartjänsten kommer att kunna avvecklas utan konsekvenser då den huvudsakligen genomförde utredningar på uppdrag. Inom ramen för nämndsekreteraren finns ett visst utrymme för kortare utredningar. Uppföljning En uppföljning ska göras mars 2015 då organisationen varit igång lite drygt ett år. Mindre justeringar kan göras löpande. Eva Lotta Lindskog Socialchef

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 12(20) Socialnämnden SN punkt 10 SNau 40 Remissvar - Motion angående BAL Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden föreslår för KF att motionen anses besvarad. Sammanfattning Moderaterna har skrivit en motion om att uppdra åt Socialförvaltningen att skyndsamt införa Yrkesintroduktionsprogrammet BAL. Detta utifrån det kommande rekryteringsbehovet som kan bli i framtiden inom vård och omsorg. Genom detta BAL-avtal anser M att detta kan underlätta framtida personalrekryteringar och ge ungdomar en chans att etablera sig på arbetsmarknaden och inom vård och omsorgsyrket. Socialnämnden har utrett frågan och föreslår att KF anser motionen besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Motion Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Socialförvaltningen Helene Berkes,0550-xx xxx helene.berkes@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Datum 2015-03-30 Sn/2015:58 008 Motioner/enkel fråga/medb.förslag Motion om att införa yrkesintroduktion programmet BAL Sammanfattning Moderaterna har skrivit en motion om att uppdra åt Socialförvaltningen att skyndsamt införa Yrkesintroduktionsprogrammet BAL. Detta utifrån det kommande rekryteringsbehovet som kan bli i framtiden inom vård och omsorg. Genom detta BAL-avtal anser M att detta kan underlätta framtida personalrekryteringar och ge ungdomar en chans att etablera sig på arbetsmarknaden och inom vård och omsorgsyrket. Socialnämnden har utrett frågan och föreslår att KF anser motionen besvarad. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Motion Förslag till beslut Socialnämnden föreslår för KF att motionen anses besvarad. Skickas till Kommunstyrelsen Ärendet Moderaterna har skrivit en motion om att uppdra åt Socialförvaltningen att skyndsamt införa Yrkesintroduktionsprogrammet BAL. Detta utifrån det kommande rekryteringsbehovet som kan bli i framtiden inom vård och omsorg. Genom detta BAL-avtal anser M att detta kan underlätta framtida personalrekryteringar och ge ungdomar en chans att etablera sig på arbetsmarknaden och inom vård och omsorgsyrket. KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress /Eget_Besöksadress1/ Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax /Eget_Fax/ Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 Remissvar Socialnämnden ser BAL och BUI som intressanta avtal och genom vår medverkan i Kompetensplattformen för hälsa, vård och omsorg i Värmland så tar vi del av det arbetssättet och förslag på hur vi kan jobba vidare med detta. När det gäller vård och omsorg så är det i första hand just BUI- avtalet som är intressant att börja med då det vänder sig till redan utbildade inom området men som saknar erfarenheten. BAL-avtalet skulle kunna vara aktuellt för en person som står väldigt nära att bli klar med sin utbildning inom vården. Socialnämnden undersöker dock möjligheterna att inom arbetsmarknadsenheten använda sig av BAL-avtalet. Där kan det vara av intresse att genom yrkesintroduktions anställningar kunna underlätta för den målgruppen att skapa erfarenhet och utbildning inom olika områden. Eva Lotta Lindskog Socialchef Helene Berkes Personalstrateg

Dnr. Sn/2015:58/008 Hnr. 2015:140 Till: Kommunfullmäktige i Kristinehamns kommun MOTION OM ATT INFÖRA YRKESINTRODUKTIONS PROGRAMMET BAL Arbetsmarknadens parter har genom Sveriges kommuner och Landsting (SKL), Kommunal och Pacta tecknat två yrkesintroduktionsavtal, varav BAL (Bestämmelser för arbetslivsintroduktionsanställning) är ett av dem. Detta för att fler unga ska få jobb och utbildning inom vård och omsorg. På Socialnämndens möte den 19 september 2014 (SN 131) gavs en redovisning av socialchefen där hon redogjorde för det framtida personalbehovet inom vård och omsorg. Under en 10 års period kommer 143 undersköterskor att gå i pension samt 46 stycken boendeassistenter/boendestödjare om de väljer att gå i pension vid 65 år ålder. BAL riktar sig till personer som saknar examen och arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg och har fyllt 19 år. Inom programmet får ungdomar och unga vuxna en introduktionsanställning på ett år som är uppdelad på 75 procent arbete och 25 procent handledning. När man anställer någon på BAL ger man den personen en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och prova på yrket för att sedan kunna välja att studera istället för tvärt om. Insikten i arbetsuppgifterna ökar chansen att de personer som väljer att utbilda sig, gör det för att de trivs och vill arbeta inom området. Avtalet ger även arbetsgivaren chansen att rekrytera personer som har en påbörjad men inte avslutad utbildning inom vård och omsorg och ge denne möjligheten att avsluta sin utbildning under anställningstiden. Personen blir då anställningsbar på en tillsvidaretjänst efter avtalets slut. Syftet med avtalet är att på ett långsiktigt sätt minska arbetslösheten, få fler intressera sig för vård- och omsorgsyrken, samt bredda utbytet för framtida rekryteringar. Arbetsgivaren, d v s Kristinehamns kommun, avgör inriktning för utbildningen vilken på så vis anpassas för att möta våra kompetens- och förmågebehov. Moderaterna ser detta som en möjlig väg för våra ungdomar att komma in i arbetslivet och få egen försörjning, arbetslivserfarenhet och samtidigt en utbildning. Vidare är detta ett sätt för Kristinehamns kommun att möjliggöra nödvändig kompetensförsörjning inom vård och omsorg. Det är särskilt positivt att avtalet upprättats av arbetsmarknadens parter och således förankrat hos dessa, Med anledning av ovanstående föreslår vi att Kommunfullmäktige beslutar: Att uppdra åt Socialförvaltningen att skyndsamt införa yrkesintroduktionsprogrammet BAL Att återredovisning i ärendet bör ske till Kommunfullmäktiges möte den 23 april 2015 Marie Oudin Oppositionsråd (M) Monica Marker ledamot kommunstyrelsen (M)

Dnr. Sn/2015:58/008 Hnr. 2015:157

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 13(20) Socialnämnden SN punkt 11 SNau 41 Reviderat reglemente Hjälpmedelsnämnden Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer reviderat reglemente för Hjälpmedelsnämnden i Värmland. Sammanfattning Landstinget i Värmland har reviderat hjälpmedelsnämnden i Värmlands reglemente varvid samtliga deltagande kommuner behöver fatta likalydande beslut. Ändringarna är endast av redaktionell karaktär och förvaltningens förslag är att socialnämnden ska föreslå kommunfullmäktige att fastställa det reviderade reglementet. Ärendet Landstinget i Värmland har reviderat hjälpmedelsnämnden i Värmlands reglemente varvid samtliga deltagande kommuner behöver fatta likalydande beslut. Ändringarna är endast av redaktionell karaktär och förvaltningens förslag är att socialnämnden ska föreslå kommunfullmäktige att fastställa det reviderade reglementet. Ändringarna i reglementet är markerade med kursiv text i högerspalten och originallydelsen är markerade med kursiv text i motsvarande vänsterspalt. Beslutsunderlag 2015-03-24 Tjänsteskrivelse 2015-02-20 Förslag på reviderat reglemente Skickas till Hjälpmedelsnämnden i Värmland Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Socialförvaltningen Marcus Liniver,0550-88 554 marcus.liniver@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-24 Sn/2015:92 003 Reglementen Sida 1(1) Redaktionell revidering av Hjälpmedelsnämnden i Värmlands reglemente Sammanfattning Landstinget i Värmland har reviderat hjälpmedelsnämnden i Värmlands reglemente varvid samtliga deltagande kommuner behöver fatta likalydande beslut. Ändringarna är endast av redaktionell karaktär och förvaltningens förslag är att socialnämnden ska föreslå kommunfullmäktige att fastställa det reviderade reglementet. Ärendet Landstinget i Värmland har reviderat hjälpmedelsnämnden i Värmlands reglemente varvid samtliga deltagande kommuner behöver fatta likalydande beslut. Ändringarna är endast av redaktionell karaktär och förvaltningens förslag är att socialnämnden ska föreslå kommunfullmäktige att fastställa det reviderade reglementet. Ändringarna i reglementet är markerade med kursiv text i högerspalten och originallydelsen är markerade med kursiv text i motsvarande vänsterspalt. Beslutsunderlag 2015-03-24 Tjänsteskrivelse 2015-02-20 Förslag på reviderat reglemente Förslag till beslut Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer reviderat reglemente för Hjälpmedelsnämnden i Värmland. Skickas till Hjälpmedelsnämnden i Värmland Eva Lotta Lindskog Förvaltningschef Marcus Liniver Nämndsekreterare KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialfprvaltningen@kristinehamn.se Postadress 20. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Vintergatan Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

~ Landstinget <&f ivårmlana sekretariatet Handläggare, namn och telefon Johanna Orre, 054-61 42 04 Datum 2015-02-20 Ertdatum KRISTINEHAMNS KOMMUN Kommunstyrelsen 2015-02:) 4. 3 l (l) Dnr:... /~.~Y..~.... Ansv. hand!:... ~s..... Vår beteckning LK/150363 Er beteckning,) hj'ao r: Cf~/oos 1--l n r ~ok.r~ ~~If Samtliga kommuner i Värmlands län Redaktionell revidering av Hjälpmedelsnämnden i Värmlands reglemente I samband med den nya mandatperioden gjorde landstinget i Värmland en översyn av fullmäktiges arbetsordning och reglementen för styrelse och även för övriga nämnder, så även för Hjälpmedelsnämnden. De ändringar som är gjorda är dock endast av mindre, redaktionell karaktär med syfte att underlätta läsningen, och ändrar ingenting i det sakliga innehållet. Bifogar ett dokument som visar de ändringar som är gjorda, samt beslutet ifrån landstingsfullmäktige den 26 november 2014. Hjälpmedelsnämndens reglemente fömtsätter att samtliga deltagande kommuner fattar likalydande beslut, vilket är önskvärt. :ryi~d vänliga hälsninga~~\ ~~-~&-e k oh ann a O!Te \ Enhetschef sekretariatet. _j Postadress Landstinget l Värmland 651 82 Karlstad Besöksadress Rosenborgsgatan 50 Telefon (växel) 054 61 50 00 Telefax 054 1519 66 E postadress johanna.orre@llv.se Organisationsnummer 232100 0156

~ Landstinget <oo> ivärmlana LK/142184 Dokumentnamn Reglemente får hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna Orre, enhetschef, sekretariatet Ansvarig verksamhet sekretariatet, Adminish ativa staben Fastställare Landstingsfullmäktige Verslon 1,0 Glitig fr.o.m. 2014-11-26-27 Slda 1 (5) Glltlgt.o.m. Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland Landstinget i Värmland och Arvika-, Eda-, Filipstads-, Forshaga-, Grums-, Hagfors-, Hammarö-, Karlstads-, Kils-, Kristinehamns-, Munkfors-, Storfors-, Sunne-, Säffle-, Torsby- och Åljängs kommun, har kommit överens om att fr.o.m. 2004-07-01 inrätta en gemensam nämnd, kallad Hjälpmedelsnämnden i Värmland. Den gemensamma nämnden ingår i landstingets organisation. Landstinget i Värmland är juridisk person för den gemensamma nämnden. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande huvudmännen ingånget samverkansavtal for den gemensamma nämnden. Uppgifter m.m. l Den gemensamma nämnden ska verka får att länets invånare erbjuds en god hjälpmedelsfcirsötjning på lika villkor. Hjälpmedlen ska följa brukaren. Den gemensamma nämnden har ansvar for att erbjuda hjälpmedel for funktionshindrade enligt 3 b 2 p hälso- och sjukvårdslagen (HSL), med undantag for syn-, hörsel-, och ortopedtekniska hjälpmedel. Den hjälpmedelsverksamhet som enligt 18 b HSL är en kommunal angelägenhet, kommer även fortsättningsvis att utfåras av respektive kommun med undantag av att fastställa policydokument, riktlinjer och kompetenskrav för forskrivning samt upphandling av hjälpmedel. UtfOrande av dessa uppgifter har överlåtits till den gemensamma nämnden. Till nämndens uppgifter enligt ovan hör foljande så kallade samordningsuppgifter, kompetensuppgifter och stöduppgifter: Samordllillgsuppgifter - Fastställa policydokument och riktlinjer for hjälpmedelsverksamhet inom länet. - Fastställa kompetenskrav for forskrivning av hjälpmedel inom länet. - Vid behov lägga forslag till patientavgifter som överlämnas till respektive huvudman for beslut. - Hantera luälpmedelsfrågor som hamnar i gråzonen mellan landstingets och kommunernas ansvarsområden genom att foreslå förslag till lösning. - Svara för omvärldsbevakning av vissa l~älpmedelsfrågor av övergripande karaktär samt spridandet av information till utsedda funktioner i landstinget och kommunerna. - Svara for brukarmedverkan på länsnivå i hjälpmedelsfrågor inom enhetens ansvarsområde enligt HSL. - Svara for att driva grupper för samverkan i hjälpmedelsfrågor. -Samordna och genomföra upphandling av hjälpmedel for patterna samt svara för lagerhållning och distribution av dessa hjälpmed~t(umdstinget i Värmland är, i egenskap av värdlandsting för nämnden, upphandlande enhet).

djb Landstinget <oo> ivärmlana Dokumentnamn Reglemente :llir hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna Orre, enhetschef, sekretariatet LK/142184 Ansvarig verksamhet sekretariatet, Administrativa staben Fastställare Landstingsfullmäktige Verslon --- - 1,0 ~ -. Glitig fr.o.m; 2014-11-26-27 Sida 2 {5) Glltlgt.o.m. Kompetensuppgifter - -Svara för att ha spetskompetens (specialistkompetens), eller kunna hänvisa till sådan;sori1 v.ia - : konsultation och rådgivning kan bistå fårskrivarna. ' - - Svara för att ha kompetens och resurser att förskriva samt underhålla elektriskt drivna rullstolar och kommunikationshjälpmedel.. - Svara får att ha kompetens att utföra teknisk service och specialanpassning på hjälpmedel. -Erbjuda kompetensutveckling inom hjälpmedelsområdet får fårskrivare och övrig personal inom länets hjälpmedelverksamhet - Informera om hjälpmedelsfrågor. stöduppgifter - Tillsammans med parterna arbeta fram ett för verksamheten ändamålsenligt kvalitetssystem och nyckeltal -Föreslå möjligheter att samverka/samordna hjälpmedelsverksamheten i länet får att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Den gemensamma nämnden ska vidare ansvara för driften av en gemensam hjälpmedelsenhet Enheten ska utgöra ett kompetenscentrum med en stödfunktion till övriga hjälpmedelsenheter (t ex hjälpmedelsenheter i kommunal regi samt arbetsterapi och sjukgymnastik inom slutenvård och öppenvård) samt vara koordinator får samordning av ovan angivna uppgifter. Utöver vad som fåljer av lag ska nämnden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet Nämnden ska till respektive huvudmans fullmäktige halvårsvis skriftligen rappottera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. Nämnden ska samråda med berörda kommunala nämnder hos respektive huvudman samt med andra myndigheter och med enskilda organisationer. Sammanträden 2 Den gemensamma nämnden sammanträder på tid och plats som nämnden bestämmer. Nämnden ska sammanträda minst två gånger per år. Sammansättning 3 Nämnden består av 19 ledamöter och 19 ersättare. Landstinget i Värmland utser tre ledamöter och tre ersättare. Arvika-, Eda-, Filipstads-, Forshaga-, Grums-, Hagfors-, Hammarö-, Karlstads-, Kils-, Kristinehamns-, Munkfors-, Storfors-, Sunne-, Säffle-, Torsby- och Åtjängs kommun utser vardera en ledamot och en ersättare. Huvudmännen är överens om att den gemensamma nämndens partipolitiska sammansättning så långt som möjligt bör motsvara sammansättningen i landstingsfullmäktige.

dih Landstinget WiVärmlana Dokumentnamn Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna Orre, enhetschef, sekretariatet Ll</142184 Ansvarig verksamhet sekretariatet, Adminish ativa staben 1,0 Fastställare Verslon Glitig fr.o.m. Landstingsfullmäktige 2014-11-26-27 Sida 3 {5) Glltlgt.o.m. A v kommunallagen följer att Landstinget i Värmland ska utse posterna som ordfårande och vice ordförande. Huvudmännen är överens om att ordförande bör nomineras bland landstingets ledamöter, samt vice ordfårande bör nomineras bland kommunernas ledamöter, båda får samma tid som ledamöterna utses i nämnden. Såväl val av ledamöter och ersättare som nominering av ordfårande respektive vice ordfårande ska föregås av samråd mellan patterna. Ersättarnas tjänstgöring 4 Om en ledamot är förhindrad att delta i ett helt eller i en del av ett sammanträde ska en ersättare fi ån den huvudman som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som har bötjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare fi ån samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället får en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti trätt in. Ersättare har rätt att närvara och yttra sig på sammanträdena även när de inte gänstgör. Anmälan om förhinder 5 En ledamot eller ersättare som är fårhindrad att delta i ett helt eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Kallelse 6 Ordfåranden ansvarar får att kallelsen utfårdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats får sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillhandahållas vmje ledamot och ersättare senast sju dagar före sammanträdesdagen. En föredragningslista bör bifogas kallelsen. Ordförande bestämmer i vilken utstrtlckni'ng handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantag får kallelse ske på annat sätt.

~ Landstinget <oo> i Värmlana Dokumentnamn Reglemente for hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna OITe, enhetschef, sekretariatet Ll</142184 Ansvarig verksamhet sekretariatet, Adminish ativa staben 1,0 Verslon Fastställare. : _ Glitig fr.o.m. Landstingsfullmäktige 2014-11-26-27 Slda 4 (5) Giltigt.o.m.,. När varken ordförande eller vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta.. :~-,... _ '.. Ersättare för ordföranden 7 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt' eller i en del av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldei'n äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfalliga ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse annan ledamot att vara ersättare får ordföranden. Ersättaren fullgör ordfårandens samtliga uppgifter. Justering och anslag av protokoll 8 Protokollet justeras av ordfåranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbmt. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll ska anslås på varje samverkande huvudmans anslagstavla. Nämndens sekreterare har ansvar för att kontrollera när nämndens protokoll anslagits på de olika anslagstavlorna. Reservation 9 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har bestämts för justering av protokollet. Delgivning 10 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, nämndens sekreterare eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 11 Avtal, andra handlingar och skrivelser söm beslutas av nämnden ska undettecknas av ordförandeneller, om ordföranden inte kan, av vice ordförande och av nämndens sekreterare. Skrivelser från nämnden som gäller löpande ärenden av mindre vikt undettecknas av nämndens. sekreterare. I övrigt bestärruner nämnden vem som ska undetteckna handlingar. 'c... ' '. '. ~-.

~ Landstinget W i Värmlana Dokumentnamn Reglemente for hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna Orre, enhetschef, sekretariatet LK/142184 Ansvarig verksamhet sekretariatet, Administrativa staben Fastställare Landstingsfullmäktige Verslon Sida 1,0 5 (5) Giltig fr.o.m. 2014-11-26-27 Giltig t.o.m. Revision 12 Nämnden ska granskas av revisorerna hos respektive samverkande huvudman. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av fullmäktige hos var och en av de samverkande huvudmännen. Arvode 13 Varje huvudman ansvarar själv fcir samtliga kostnader fcir sina respektive fårtroendevalda enligt respektive huvudmans arvodesregler. Arbetsutskott 14 Inom nämnden ska finnas ett arbetsutskott bestående av sex ledamöter och sex ersättare. De samverkande huvudmännen är överens om att tre ledamöter och tre ersättare bör utses bland landstingets företrädare och tre ledamöter och tre ersättare bör utses bland kommunernas företrädare. Den gemensamma nämnden utser en ordfårande och en vice ordförande bland utskottets ledamöter. Huvudmännen är överens om att ordfårande bör nomineras bland landstingets ledamöter, samt vice ordfårande bör nomineras bland kommunernas ledamöter, båda fcir samma tid som ledamöterna utses i nämnden. Såväl val av ledamöter och ersättare som nominering av ordfårande respektive vice ordfårande ska fciregås av samråd mellan patterna. Om ordfårande i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är forhindrad att fullgöra sitt uppdrag fcir en längre tid, får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare fcir ordfåranden fullgöra uppgifterna. Om ersättarnas Uänstgöring i utskottet gäller vad som sägs om ersättare i 4 i tillämpliga delar. Utskottet sammanträdet på tid och plats som utskottet bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst tre ledamöter begär det. Utskottet handlägger och beslutar i de ärenden eller grupper av ärenden som nämnden enligt särskilt beslut uppdrar till utskottet att svara fcir. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Beredning av ärenden 15 De ärenden som ska avgöras av den gemensamma nämnden i dess helhet ska beredas av utskottet om beredning behövs. När ärendet har beretts ska utskottet lägga fram fårslag till beslut. Nuvarande lydelse antagen av landstingsfullmäktige 26-27 november 2014.

t1rb Landstinget <oo> i Värmlana LK/142184 l (9) -- Dokumentnamn. ' Ansvarig verksamhet Verslon Slda Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland sekretariatet, Administrativa staben 1 (9) Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Glltlgt.o.m. Johanna On e, enhetschef, sekretariatet Landstingsfullmäktige Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland Nuvarande lydelse Landstinget i Värmland och Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Gmms, Hagfors, Hammarö, Karlstads, Kils, Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, T ors by och Åtjängs kommuner har kommit överens om att fr o m 2004-07-0 l inrätta en gemensam nämnd, kallad Hjälpmedelsnämnden i Värmland. Den gemensamma nämnden ingår i landstingets organisation. Landstinget i Värmland är juridisk person för den gemensamma nämnden. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande huvudmännen ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. Uppgifter m.m. l Den gemensamma nämnden skall verka för att länets invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsötjning på lika villkor. Hjälpmedlen skall följa brukaren. Den gemensamma nämnden har ansvar för att erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade enligt 3 b 2 p hälso- och sjukvårdslagen (HSL), med undantag för syn-, hörsel-, och ottoperltekniska hjälpmedel. Den hjälpmedelsverksamhet som enligt 18 b HSL är en kommunal angelägenhet, kommer även fortsättningsvis att utföras av respektive kommun med undantag av att fastställa policy, riktlinjer och kompetenskrav för förskrivning samt upphandling av hjälpmedel. Utförande av dessa uppgifter har överlåtits till den gemensamma nämnden. Föreslagen lydelse Landstinget i Värmland och Arvika-, Eda-, Filipstads-, Forshaga-, Grums-, Hagfors-, Hammarö-, Karlstads-, Kils-, Kristinehamns-, Munkfors-, Storfors-, Sunne-, Säffle-, Tarsbyoch Åtjängs kommun, har kommit överens om att fr.o.m. 2004-07-01 inrätta en gemensam nämnd, kallad Hjälpmedelsnämnden i Värmland. Den gemensamma nämnden ingår i landstingets organisation. Landstinget i Värmland är juridisk person för den gemensamma nämnden. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande huvudmännen ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. l Den gemensamma nämnden ska verka för att länets invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsötjning på lika villkor. Hjälpmedlen ska följa brukaren. Den gemensamma nämnden har ansvar för att erbjuda hjälpmedel får funktionshindrade enligt 3 b 2 p hälso- och sjukvårdslagen (HSL), med undantag för syn-, hörsel-, och ortopedtekniska hjälpmedel. Den hjälpmedelsverksamhet som enligt 18 b HSL är en kommunal angelägenhet, konuner även fotisättningsvis att utfåras av respektive kommun med undantag av att fastställa policydokument, riktlinjer och kompetenskrav för förskrivning samt upphandling av hjälpmedel. Utförande av dessa uppgifter har överlåtits till den gemensamma nämnden.

dib Landstinget W i Vannlana Dokumentnamn Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna Orre, enhetschef, sekretariatet LK/142184 2 (9)-. ~ Ansvarig verksamhet sekretariatet, Administrativa staben Fastställare Landstingsfullmäktige Verslon Giltig fr.o.m. Slda 2 (9) Glltlgt.o.m. - l (forts.) Till nämndens uppgifter enligt ovan hör följande så kallade samordningsuppgifter, kompetensuppgifter och stöduppgifter: Samordningsuppgifter - Fastställa policy och riktlinjer för hjälpmedelsverksamhet inom länet. - Fastställa kompetenskrav för förskl'ivning av hjälpmedel inom länet. -Vid behov lägga förslag till patientavgifter somföreläggs respektive huvudman för beslut. - Hantera hjälpmedelsfrågor som hamnar i gråzonen mellan landstingets och kommunernas ansvarsområden genom att föreslå förslag till lösning. - Svara för omvärldsbevakning av vissa hjälpmedelsfrågor av övergl'ipande karaktär samt spridandet av information till utsedda funktioner i landstinget och kommunerna. - Svara för brukannedverkan på länsnivå i hjälpmedelsfrågor inom enhetens ansvarsområde enligt HSL. - Svara för att driva grupper för samverkan i hj älpmedelsfrågor. - Samordna och genomföra upphandling av hjälpmedel för parterna samt svara för lagerhållning och distl'ibution av dessa hjälpmedel. (Landstinget i Värmland är, i egenskap av värdlandsting för nämnden, upphandlande enhet). Kompetensuppgifter - Svara för att ha spetskompetens (specialistkompetens), eller kunna hänvisa till sådan, som via konsultation och rådgivning kan bistå förskl'ivarna. - Svara för att ha kompetens och resurser att förskriva samt underhålla elektriskt drivna rullstolar och kommunikationshjälpmedel - Svara för att ha kompetens att utföra teknisk service och specialanpassning på hjälpmedel. l (fotts.) Till nämndens uppgifter enligt ovan hör följande så kallade samordningsuppgifter, kompetensuppgifter och stöduppgifter: Samordllillgsuppgifter - Fastställa policydokument och riktlinjer för hjälpmedelsverksamhet inom länet. - Fastställa kompetenskrav för förskrivning av hjälpmedel inom länet. - V id behov lägga förslag till patientavgifter som överlämnas till respektive huvudman för beslut. - Hantera hjälpmedelsfrågor som hamnar i gråzonen mellan landstingets och kommunernas ansvarsområden genom att föreslå förslag till lösning. - Svara för omvärldsbevakning av vissa hjälpmedelsfrågor av övergripande karaktär samt spridandet av information till utsedda funktioner i landstinget och kommunerna. - Svara för brukarmedverkan på länsnivå i hjälpmedelsfrågor inom enhetens ansvarsområde enligt HSL. - Svara för att driva grupper för samverkan i hjälpmedelsfrågor. - Samordna och genomföra upphandling av hjälpmedel för patterna samt svara för lagerhållning och distribution av dessa hjälpmedel. (Landstinget i Värmland är, i egenskap av värdlandsting för nämnden, upphandlande enhet). Kompetensuppgifter - Svara för att ha spetskompetens (specialistkompetens), eller kunna hänvisa till sådan, som via konsultation och rådgivning kan bistå förskrivarna. - Svara för att ha kompetens och resurser att förskriva samt underhålla elektriskt drivna rullstolar och kommunikationshj älpmedel. - Svara för att ha kompetens att utföra teknisk service och specialanpassning på hjälpmedel... ;..

tfrb Landstinget <oo> i Värmlana Dokumentnamn Reglemente for hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna Orre, enhetschef, sekretariatet LK/142184 3 (9) - ---. - ~.. "--.- Ansvarig verksamhet Verslon Slda sekretariatet, Administrativa staben 3 (9) Fastställare Glitig fr.o.m. Glltlgt.o.m. Landstingsfullmäktige 1 (forts.) - Erbjuda kompetensutveckling inom hjälpmedelsområdet för förskrivare och övrig personal inom länets hjälpmedelverksamhet - Informera om hjälpmedelsfrågor. l (f01ts.) - Erbjuda kompetensutveckling inom hjälpmedelsområdet för förskrivare och övrig personal inom länets hjälpmedelverksamhet -Informera om hjälpmedelsfrågor. stöduppgifter - Tillsammans med parterna arbeta fram ett för vet ksamheten ändamålsenligt kvalitetssystem och nyckeltal. - Föreslå möjligheter att samverka/samordna 11iälpmedelsverksamheten i länet fcir att fårbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Den gemensamma nämnden skall vidare ansvara för driften av en gemensam hjälpmedelsenhet Enheten skall utgöra ett kompetenscentrum med en stödfunktion till övriga 11iälpmedelsenheter (t ex hjälpmedelsenheter i kommunalregi samt arbetsterapi och sjukgymnastik inom sluten vård och öppen vård) samt vara koordinator för samordning av ovan angivna uppgifter. Utöver vad som följer av lag skall nämnden tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet Nämnden skall till respektive huvudmans fullmäktige halvårsvis skriftligen rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. Nämnden skall samråda med berörda kommunala nämnder hos respektive huvudman samt med andra myndigheter och med enskilda organisationer. stöduppgifter - Tillsammans med patterna arbeta fi am ett föt' verksamheten ändamålsenligt kvalitetssystem och nyckeltal - Föt eslå möjligheter att samverka/samordna hjälpmedelsverksamheten i länet f'ör att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Den gemensamma nämnden ska vidare ansvara för driften av en gemensam hjälpmedelsenhet Enheten ska utgöra ett kompetenscentrum med en stödfunktion till övriga hjälpmedelsenheter (t ex hjälpmedelsenheter i kommunalregi samt arbetsterapi och sjukgymnastik inom slutenvård och öppenvård) samt vara koordinator för samordning av ovan angivna uppgifter. Utöver vad som följer av lag ska nämnden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet Nämnden ska till respektive huvudmans fullmäktige halvårsvis skriftligen rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. Nämnden ska samråda med berörda kommunala nämnder hos respektive huvudman samt med andra myndigheter och med enskilda organisationer.

r:!th Landstinget <oo> i Värmlana Dokumentnamn Reglemente ilir hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna Orre, enhetschef, sekretariatet LK/142184 4 (9) Ansvarig verksamhet Verslon Slda sekretariatet, Administrativa staben 4 (9) Fastställare Giltig fr.o.m. Giltlgt.o.m. Landstingsfullmäktige Sammanträden Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 Den gemensamma nämnden sammanträder på tid och plats som nämnden bestämmer. Nämnden skall sammanträda minst två gånger per år. Sammansättning 3 Nämnden består av 19 (nitton) ledamöter och 19 (nitton) ersättare. Landstinget i Värmland utser 3 (tre) ledamöter och 3 (tre) ersättare. Arvika, Eda, Filipstads, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstads, Kils, Kristinehamns, Munkfors, Stmfors, Sunne, Säffle, Torsby och Arjängs kommuner utser vardera l (en) ledamot och 1 (en) ersättare. Huvudmännen är överens om att den gemensamma nämndens partipolitiska sammansättning så långt som möjligt bör motsvara sammansättningen i landstingsfullmäktige. Av kommunallagen -följer att Landstinget i Värmland skall utse posterna som ordrorande och vice ordförande. Huvudmännen är överens om att ordrorande bör nomineras bland landstingets ledamöter, samt vice ordförande bör nomineras bland kommunernas ledamöter, båda for samma tid som ledamöterna utses i nämnden. Såvälutseende av ledamöter och ersättare som nominering av ordforande respektive vice ordförande skall föregås av samråd mellan parterna. 2 Den gemensamma nämnden sammanträder på tid och plats som nämnden bestämmer. Nämnden ska sammanträda minst två gånger per år. 3 Nämnden består av 19ledamöter och 19 ersättare. Landstinget i Värmland utser h e ledamöter och tre ersättare. Arvika-, Eda-, Filipstads-, Forshaga-, Grums-, Hagfors-, Hammm ö-, Karlstads-, Kils-, Kristinehamns-, Munkfors-, Storfors-, Sunne-, Säffle-, Torsbyoch Åtjängs kommun utser vardera en ledamot och en ersättare. Huvudmännen är överens om att den gemensamma nämndens partipolitiska sammansättning så långt som möjligt bör motsvara sammansättningen i landstingsfullmäktige. A v kommunallagen följer att Landstinget i Värmland ska utse posterna som ordforande och vice ordförande. Huvudmätmen är överens om att ordförande bör nomineras bland landstingets ledamöter, samt vice ordrorande bör nomineras bland kommunernas ledamöter, båda för samma tid som ledamöterna utses i nämnden. Såväl val av ledamöter och ersättare som nominering av ordforande respektive vice ordrörande ska föregås av samråd mellan patte rna.

r:!ib Landstinget WiVärmlana Dokumentnamn Reglemente for hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna Orre, enhetschef, sekretariatet LK/142184 5 (9) Ansvarig verksamhet Verslon Slda sekretariatet, Administrativa staben 5 (9) Fastställare Glitig fr.o.m. Glltlgt.o.m. Landstingsfullmäktige Ersättarnas tjänstgöring Nuvarande lydelse 4 Om en ledamot är forhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammantrade skall en ersättare från den huvudman som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersättarna inte valts proportionellt skall de gänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som har bötjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma patti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället för en ersättare från ett annat parti. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti trätt in. Ersättare har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör. Föreslagen lydelse 4 Om en ledamot är förhindrad att delta i ett helt eller i en del av ett sammanträde ska en ersättare från den huvudman som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ersätta ma inte valts propmtionellt ska de tjänstgöra enligt den av fullmäktige bestämda ordningen. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. En ersättare som har bötjat tjänstgöra har företräde oberoende av turordningen. En ersättare från samma parti som den frånvarande ledamoten har dock alltid rätt att träda in i stället for en ersättare från ett annat patt i. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra om ersättare från annat parti trätt in. Ersättare har rätt att närvara och yttra sig på sammanh ädena även när de inte tjänstgör. Anmälan om förhinder 5 En ledamot eller ersättare som är fårhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. 5 En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett helt eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare.. ~ l

~ Landstinget <oo> i Värmlana Dokumentnamn Reglemente for l~älpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare J ohanna Orre, enhetschef, sekretariatet LK/142184 6 (9) Ansvarig verksamhet Version " Sida sekretariatet, Administrativa staben 6 (9) Fastställare Giltig fr.o.m. Glltlgt.o.m. Landstingsfullmäktige 7.. Kallelse Nuvarande lydelse 6 Ordfåranden ansvarar för att kallelsen utfårdas till sammanträdena. Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats får sammanträdet. Kallelsen skall på lämpligt sätt tillställas vatje ledamot och ersättare senast sju dagar fåre sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordfårande bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan skall bifogas kallelsen. I undantag får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordfårande kan kalla till sammanträde skall den till åldern äldste ledamoten göra detta. Ersättare för ordföranden 7 Om varken ordfåranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordförande tillfälligt. Den till åldem äldste ledamoten tjänstgör som ordförande tills den tillfalliga ordföranden har utsetts. Om ordföranden på grund av sjukdom eller am1at skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget får en längre tid får nämnden utse annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Föreslagen lydelse 6 Ordföranden ansvarar för attkallelsen utfårdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats får sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt tillhandahållas varje ledamot och ersättare senast sju dagar före sammanträdesdagen. En föredragningslista bör bifogas kallelsen. Ordförande bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillliör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantag får kallelse ske på annat sätt. När varken ordförande eller vice ordfårande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. 7 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt eller i en del av ett sammanträde, utser nämnden en annan ledamot att vara ordfårande tillfålligt. Den till åldern äldste ledamoten tjänstgör som ordfårande tills den tillfålliga ordfåranden har utsetts. Om ordfåranden på grund av sjukdom eller annat skäl är fårhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse annan ledamot att vara ersättare får ordföranden. Ersättaren fullgör ordfårandens samtliga uppgifter.

drh Landstinget W i Värmlana Dokumentnamn Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna Orre, enhetschef, sekretariatet.lk/142184 7 (9) Ansvarig'Verksamhet sekretariatet, Administrativa staben Fastställare Landstingsfulhnäktige Version Giltig fr.o.m. Slda 7 (9) Giltig t.o.m. Justering och anslag av protokoll 8 Protokolletjusteras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämndenjusterar den. Nämndens protokoll skall anslås på vatje samverkande huvudmans anslagstavla. Nämndens sekretariat har ansvar för att kontrollera när nämndens protokoll anslagits på de olika anslagstavlorna. Reservation 9 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen skallledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skalllämnas före den tidpunkt som harfastställts fårjusteringen av protokollet..!l Protokolletjusteras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Nämndens protokoll ska anslås på vatje samverkande huvudmans anslagstavla. Nämndens sekreterare har ansvar för att kontrollera när nämndens protokoll anslagits på de olika anslagstavlorna. 9 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har bestämts för justering av protokollet. Delgivning 10 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, nämndens sekreterare eller annan anställd som nämnden bestämmer. 10 Ingen ändring. Undertecknande av handlingar 11 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska//undettecknas av ordföranden eller vidföljall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av nämndens sekreterare. 11 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undettecknas av ordföranden eller, om ordföranden inte kan, av vice ordförande och av nämndens sekreterare.

dih Landstinget <oo> i Värmlana Dokumentnamn Reglemente får hjälpmedelsnämnden i Vätmland Dokumentägare Johanna OtTe, enhetschef, sekretariatet LK/142184 8 (9) Ansvarig verksamhet - - " Version Sida sekretariatet, Administrativa staben 8 (9) Fastställare.. Glitig fr.o.m. Glltlgt.o.m. Landstingsfullmäktige Il (forts) Från nämnden utgående skrivelser som avser löpande ärenden av mindre vikt undertecknas av nämndens sekreterare. I övrigt bestämmer nämnden vem som skall unde~teckna handlingar. Il (forts.) skrivelserfrån nämnden som gäller löpande ärendeh av. mindre vikt undettecknas av nämndens sekreterare. I övrigt bestämmer nämnd~11. vem solll ska undetteckna handlingar.. Revision 12 Nämnden skall granskas av revisorerna hos respektive samverkande huvudman. Frågan om ansvarsfrihet for nämnden skall prövas av fullmäktige hos var och en av de samverkande huvudmännen. Arvode 13 V atje huvudman ansvarar själv för samtliga kostnader for sina respektive fottroendevalda enligt respektive huvudmans arvodesregler. Arbetsutskott 14 Inom nämnden skall finnas ett arbetsutskott bestående av 6 (sex) ledamöter och 6 (sex) ersättare. De samverkande huvudmännen är överens om att 3 (tre) ledamöter och 3 (tre) ersättare bör utses bland landstingets fåreträdare och 3 (tre) ledamöter och 3 (tre) ersättare bör utses bland korumunemas företrädare. Den gemensamma nämnden utser en ordforande och en vice ordforande bland utskottets ledamöter. Huvudmännen är överens om att ordförande bör nomineras bland landstingets ledamöter, samt vice ordförande bör nomineras bland kommunernas tedamöter, båda for samma tid som ledamöterna utses i nämnden. 12 Nämnden ska granskas av revisorerna hos respektive samverkande huvudman. Frågan om ansvarsfrihet for nämnden ska prövas av fullmäktige hos var och en av de samverkande huvudmännen. 13 Vatje huvudman ansvarar själv for samtliga kostnader för sina respektive föttroendevalda enligt respektive huvudmans arvodesregler. 14 Inom nämnden ska finnas ett arbetsutskott bestående av sex ledamöter och sex ersättare. De samverkande huvudmännen är överens om att tre ledamöter och tre ersättare bör utses bland landstingets företrädare och tre ledamöter och tre ersättare bör utses bland kommunernas företrädare. Den gemensamma nämnden utser en ordforande och en vice ordforande bland utskottets ledamöter. Huvudmännen är överens om att ordforande bör nomineras bland landstingets ledamöter, samt vice ordförande bör nomineras bland kommunernas ledamöter, båda för samma tid som ledamöterna utses i nämnden.

~ Landstinget <oo> i Värmlana Dokumentnamn Reglemente fdr hjälpmedelsnämnden i Värmland Dokumentägare Johanna OtTe, enhetschef, sekretariatet LK/142184 9 (9) Ansvarig verksamhet sekretariatet, Administl'ativa staben Fastställare Landstings fullmäktige Verslon Giltig fr.o.m. Slda 9 (9) Glltlgt.o.m. 14 (fmts.) Såväl utseende av ledamöter och ersättare som nominering av ordfårande respektive vice ordförande skall föregås av samråd mellan parterna. Om ordförande i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid, får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordfåranden fullgöra dennes uppgifter. Om ersättarnas tjänstgöring i utskottet gäller vad somföreskrivits om ersättare i 4 i tillämpliga delar. Utskottet sammanträder på tid och plats som utskottet bestämmer. Sammanträden skall också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst tre ledamöter begär det. Utskottet handlägger och beslutar i de ärenden eller grupper av ärenden som nämnden enligt särskilt beslut uppdrar till utskottet att svara för. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Beredning av ärenden 15 De ärenden som skall avgöras av den gemensamma nämnden i dess helhet skall beredas av utskottet om beredning behövs. När ärendet har beretts skall utskottet lägga fram fårslag till beslut. 14 (forts.) Såväl val av ledamöter och ersättare som nominering av ordförande respektive vice ordförande ska föregås av samråd mellan patterna. Om ordförande i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid, får styrelsen utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra uppgiftema. Om ersättarnas tjänstgöring i utskottet gäller vad som sägs om ersättare i 4 i tillämpliga delar. Utskottet sammanträder på tid och plats som utskottet bestämmer. Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser att det behövs eller när minst tre ledamöter begär det. Utskottet handlägger och beslutar i de ärenden eller grupper av ärenden som nämnden enligt särskilt beslut uppdrar till utskottet att svara för. Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamötema är närvarande. 15 De ärenden som ska avgöras av den gemensamma nämnden i dess helhet ska beredas av utskottet om beredning behövs. När ärendet har beretts ska utskottet lägga fram förslag till beslut.

*Landstinget i Värmland Utdrag ur PROTOKOLL LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2014-11-26-27 LK/142690 Utdrag 2014-12-1 O Anna-Lena Wingqvist 108 LK/142184.Revidering av arbetsordning för landstingsfullmäktige samt reglemente för landstingsstyrelsen och övriga nämnder Till grund föi ärendet låg landstingsstyrelsens förslag till revidering av landstingsfullmäktiges arbetsordning och landstingsstyrelsens och övriga nämnders reglementen. Under överläggningen yttrade sig Fredrik Larsson och Ulric Andersson. Fredrik Larsson yrkade bifall tilllandstingsstyrelsens förslag med ändringar i 31, 65 och 60 i fullmäktiges arbetsordning (se bilaga) samt ändringar i revisoremas reglemente 15 (se bilaga). Ändringama redovisades även i utdelat material. Ulric Andersson yrkade ändring av 82 första stycket i arbetsordningen från lydelsen: "I samråd med fullmäktiges presidium fastställer beredningamas presidium uppdragen för respektive beredning" Till följande lydelse: "Fullmäktige fastställer årligen prioriterade uppdrag för beredningatna inom deras respektive mmåde." Efter att ärendet avslutats upprättades och godkändes följande beslutsordning: "Bifaller fullmäktige Fredrik Larssons yrkande om bifall till landstingsstyrelsens förslag med ändringar i 31, 65 och 60 i fullmäktiges arbetsordning samt ändringar i revisoremas reglemente 15?" Ordföranden fann att landstingsfullmäktige beslutat enligt Fredrik Larssons yrkande... ' "Bifaller fullmäktige Ulric Andersson yrkande på en ändring av 82 första stycket i arbetsordningen?" Ordföranden fann att landstingsfullmäktige avslagit Ulric Anderssons yrkande.

Efter att omröstning begärts av Ulric Andersson upprättades följande voteringsproposition: "Den som bifaller landstingsstyrelsens förslag röstar JA och den som det ej vill röstar NEJ. Vinner NEJ så har landstingsfullmäktige beslutat enligt Ulric Anderssons yrkande vilket innebär en ändring av 82 första stycket i fullmäktiges arbetsordning. Omröstning resulterade i att 37ledamöter röstade JA, 44ledamöter röstade NEJ. Följande ledamöter röstade JA: Stina Höök (M), Margareta Ivarsson (C), Fatrik Fonander (M), Birgitta Wessmark (SIV), Jesper Johansson (MP), Elisabeth Kihlström (KD), Gert Ohlsson (FP), Ingvar Klang (M), Thomas Ohlsson (C), Stellan Jansson (M), Helene Torvaldsdotter Dehring (M), Eva Hallström (MP), Olof Olsson (KD), Eva Wikström Hallonsten (FP), Johnny Lundgren (M), Börje Wahlund (M), Asso Zand (MP), Madeleine Blom (KD), Görel Hopman (SIV), Jane Larsson (C), Fereshteh Jalayer (M), Henrik Samuelsson (M), Dan Aria Sucuri (FP), Berit Larsson (SIV), Gustav Olsson (M), Anna Högberg (M), Erik A Eriksson (C), Ulla Carlberg (C), Uno Halfvardsson (FP), Malin Berglund (M), J an Carling (SIV), Mia Breivik (MP), Agneta Nilsson (KD), Lars Österdahl (M), Marianne Utterdahl (SIV), Fredrik Larsson (M) och Eva Siclenvall (C). Följande ledamöter röstade NEJ: Monica Gundahl (S), Mats Sandström (S), Ingela Wretling (S), Erik Olsson (S), Ann-Marie Larsson (S), Hans Magnusson (S), Christina Wahrolin (S), Mats Thuner (S), Jessica Hilden (S), Per Aspengren (S), Birgitta Gauffin (S), Lennart Halvarsson (S), Monica Bergkvist Andersson (S), Gett Bjömvall (S), Inga-Lill Röhr (S), Per Grovberger (S), Aurea Rioflorido Karlsson (S), Jornark Polintan (S), Ulric Andersson (S), Göran Eriksson (S), Jessica Larsson (S), Jan Bohlin (S), Pia Falk (S), Kenneth Joham1esson (S), Cecilia Mtuya (S), TommyGlader (S), Aina Wåhlund (S), Gerd Karlsson (S), Ulrika Nilsson (S), Gert Raiml (V), Bodil Murås (V), Eva-Lena Gustavsson (S), Anders Nilsson (V), Susanna Göransdotter (V), Madeleine Nyvall (V), Haniet Ulrici (SD), Lisbet Jambro (SD), Lisen Perssoon (SD), Gisela Nyqvist (SD), Marcus Karlsson (SD), Anina Laroma (SD), Anders Ahl (SD) och Karl-Johan Adolfsson (C). Landstingsfullmäktige beslutade således att fastställa förslag till förändring i arbetsordningen för landstingsfullmäktige samt i revisorernas reglemente enligt Fredrik Larsson yrkande,

att fastställa förslag till förändring av arbetsordningen 82 för landstingsfullmäktige enligt Ulric Anderssons yrkande, att fastställa reviderat reglemente för landstingsstyrelsen samt att fastställa reviderade reglementen för hjälpmedelsnämnden, kost- och servicenärnnden, krisledningsnämnden och patientnämnden. Socialdemokraterna och vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet till förrnån för sitt eget yrkande. Vid protokollet J ohanna On e Justeras den 9 december 2014 Lars Österdahl Mats Sandström Elisabeth Kihlströrn Justering av ovanstående protokoll har kungjorts på landstingets anslagstavla den 9 december 2014. I tjänsten:

,,... ::1... : ':-' ~ ~ ' ; ; :

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 14(20) Socialnämnden SN punkt 12 SNau 42 Revidering av socialnämndens delegationsordning Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden godkänner tilläggen och ändringarna i delegationsordningen. Sammanfattning Socialnämndens delegationsordning vilken antogs SN 9 2015-01-08 behövs revideras. Anledningen till detta är dels att vissa moment behövs förenklas samt dels att vissa formuleringar behövs ändras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag på reviderad delegationsordning Skickas till Verksamhetschefer samt enhetschefer IFO Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Socialförvaltningen Marcus Liniver,0550-88 554 marcus.liniver@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Sida 1(2) Datum 2015-03-26 Sn/2015:7 002 Delegation, attesträtt Revidering av socialnämndens delegationsordning Sammanfattning Socialnämndens delegationsordning vilken antogs SN 9 2015-01-08 behövs revideras. Anledningen till detta är dels att vissa moment behövs förenklas samt dels att vissa formuleringar behövs ändras. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag på reviderad delegationsordning Förslag till beslut Socialnämnden godkänner tilläggen och ändringarna i delegationsordningen. Skickas till Verksamhetschefer samt enhetschefer IFO Ärendet Socialnämndens delegationsordning vilken antogs SN 9 2015-01-08 behövs revideras. Anledningen till detta är dels att vissa moment behövs förenklas samt dels att vissa formuleringar behövs ändras. Ändringarna som föreslås presenteras nedan samt återfinns i bifogat förslag på ny delegationsordning: Punkt Ändring Tillägg vice ordförande samt förordnad ledamot som 1.42 delegat. Fomulering i avvaktan på utskottets beslut byts mot när utskottets beslut inte kan avvaktas. 1.67 Tillägg samt begäran till polis/åklagare om utredning. Socialchef får delegation gällande yttranden till 1.83, 2.38, 3.31, 4.43, 5.43, tillsynsmyndighet såsom IVO vilket underlättar processen 6.30 för handläggare. Utskottet kommer fortsatt få information om yttranden av större vikt. 3.2 Omformulering där ekonomiärenden utöver 1 basbelopp KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress 20. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Vintergatan Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 Punkt Ändring (utöver riktlinjer) först till utskott. Ändrat benämning från kvinnofridsboende till skyddat boende för personer utsatta för våld i nära relation Strukit 3.7 Samråd med kvinnofridshandläggare. Fördelat längd på beslut så att enhetschef måste ta beslut om det är mer varaktig art av skyddat boende. Ny punkt som avser beslut om ekonomiskt bistånd med 3.9 anledning av tillfälligt boende. Tillägg att enhetschef får fatta beslut om 1+1 månad. Detta då nuvarande förfarandsätt enligt 4.13 delegationsordningen genererar flera extra utskott samt ökat inkallande av förordnad ledamot. 4.15 Beslut om öppenvårdsinsatser exkluderat boende Handläggare för fatta beslut om 1+1 veckas tillfälligt 4.16 boende istället för en vecka. Tillfälliga boenden längre än så beslutas av enhetschef. 4.54 Lika som 3.7 6.19 Ändrat benämning från gruppchef till enhetschef Tillägg att förvaltningschef måste samråda med 9.2 ordförande före tecknande av avtal med externa utförare av brukarnära insatser. Ny punkt. Förvaltningschef utser attestanter inom 9.6 förvaltningen, d.v.s. vilka som har rätt att mottagningsoch beslutsattestera fakturor. Eva Lotta Lindskog Förvaltningschef Marcus Liniver Nämndsekreterare

Delegationsordning Socialnämnden i Kristinehamn Mandatperioden 2014-2018 Fastställd av Socialnämnden 2015-01-08 SN 9 Reviderad: 2015-04-16 SN xx

1(54) Socialförvaltningen Inledning Delegationsordningen förtecknar vilka ärenden som socialnämnden har delegerat beslutanderätt åt utskott, enskild ledamot eller tjänsteman. Om ärendetyp inte finns med i förteckningen är socialnämnden beslutsfattare. Rätten att fatta beslut enligt delegationsordningen omfattar såväl bifall som avslag om inte annat är angivet. Beslutets rättsverkan Beslut som är fattade med stöd av delegation har samma rättsverkan som om det fattats av nämnden. Nämnden kan aldrig ändra ett beslut fattat av delegat. Däremot kan nämnden välja att föregripa ett beslut samt frånta delegat beslutanderätt. Ett beslut kan däremot överklagas genom förvaltningsbesvär (vid individärenden och myndighetsutövning mot enskild) samt genom laglighetsprövning vid beslut av allmän karaktär. Jäv eller förfall Vid jäv eller förfall för delegat som är anställd, träder i första hand delegatens närmaste chef in och i andra hand närmast överordnad chef. Beslut som inte får delegeras av nämnden Enligt kommunallagens 6 kapitel 34 får följande typer av beslut inte delegeras 1. Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet 2. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut i nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats 3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt 4. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och 5. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter (ex SoL) Vid tveksamhet hos delegat Rätt att besluta på delegation innebär inte att delegaten är skyldig att besluta. Om delegaten anser att ärendet är svårbedömt eller av annan orsak inte kan besluta, kan ärendet föras upp till socialnämnden för beslut. Om ärendet är av principiell art ska delegaten lyfta ärendet till nämnd. Anmälan av beslut Delegationsbeslut ska enligt kommunallagen anmälas till socialnämnden och detta vid nästkommande sammanträde. Detta görs på något av följande sätt =utdrag ur verksamhetssystem över beslut fattade under perioden. P=Kopia på beslutets sätts i delegationspärm som hålls tillgänglig för nämnden. Gäller även ordförandebeslut. U=Utskottets protokoll sätts i pärm som hålls tillgänglig för nämnden. Brådskande ärenden Enligt 6 kap 36 kommunallagen får en nämnd uppdra åt ordföranden att besluta å nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut (s.k. ordförandebeslut) ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde. Nämnden kan även besluta att förordnade ledamöter (socialjour), vilka ska vara namngivna, kan fatta beslut i nämndens ställe. =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

2(54) Socialförvaltningen Vidaredelegation Kommunallagens 6 kap 37 medger viss vidaredelegation där förvaltningschef kan vidaredelegera beslutsfattandet till annan tjänsteman. Dessa beslut ska anmälas till förvaltningschef och nämnden ska alltid vara informerade om vem eller vilka som fattar beslut i förvaltningschefens ställe =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

3(54) Socialförvaltningen Innehåll 1. Barn- och ungdom... 4 2. Familjerätt... 17 3. Ekonomiskt bistånd... 23 4. Vuxen... 29 5. LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 36 6. Äldreomsorg... 43 7. Hälso- och sjukvård... 50 8. Alkohol, läkemedel, tobak och spel... 51 9. Övrigt... 54 =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

4(54) Socialförvaltningen 1. Barn- och ungdom Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan Skyddsbedömning ska genomföras och dokumenteras omedelbart om anmälan rör barn. I Beslut om att göra 11 kap. 1 SoL 11 kap. 2 SoL 1.1 skyddsbedömning och 11 kap. 1 a SoL framgår hur Handläggare inleda utredning 11 kap. 2 SoL utredning som rör barn ska genomföras. Beslut om att inleda utredning ska göras inom 14 dagar om anmälan rör barn 1.2 Beslut om att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning ska läggas ned 11 kap. 1 SoL 11 kap. 1 a SoL Enhetschef Ska göras inom 14 dagar om anmälan rör barn 1.3 Beslut om att utredning inte ska föranleda åtgärd 11 kap. 1 SoL Handläggare Efter samråd med enhetschef 1.4 Förlängning av utredningstid i ärenden som rör barn och unga 11 kap. 2 SoL Verksamhetschef Förlängningsbeslutet ska vara tidsbegränsad till en (1) månad. Ev. ytterligare förlängning beslutas av utskott 1.5 Beslut om uppföljning av ett barns situation efter avslutad utredning 11 kap. 4 a SoL Enhetschef Uppföljningen ska avslutas senast 2 månader efter att utredningen avslutats (11 kap. 4 c SoL) 1.6 Beslut om uppföljning av ett barns situation efter avslutad placering 11 kap. 4 b SoL Enhetschef Uppföljningen ska avslutas senast 2 månader efter att placeringen avslutats (11 kap. 4 c SoL) 1.7 Beslut om bistånd i form av kontaktperson/-familj 4 kap. 1 SoL Enhetschef (Se 3 kap. 6 b SoL) =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

5(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 1.8 Beslut om upphörande av kontaktperson/-familj 4 kap. 1 SoL Handläggare 1.9 Beslut om förordnande och entledigande - av kontaktperson - av kontaktfamilj Handläggare Handläggare 1.10 1.11 1.12 Beslut om hemterapi/andra öppna insatser Medgivande att barn tas emot för stadigvarande vård och fostran i enskilt hem som inte tillhör någon av dess föräldrar eller annan vårdnadshavare Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden betr. förvaltningen av underårigs egendom 4 kap. 1 SoL Handläggare 6 kap. 6 SoL Utskottet 5 kap. 3 SoF Handläggare (Se 3 kap. 6 a SoL) Ett beslut om att bereda en underårig vård i ett visst familjehem är att betrakta som ett medgivande enligt 6 kap. 6. Utredning av familjehemmet skall alltid ske. Särskilt medgivande krävs endast för privatplacering U P 1.13 Framställan till domstol om behov av målsägandebiträde för underårig 5 kap. 2 SoF Handläggare P 1.14 1.15 Beslut om särskilt kvalificerad kontaktperson Beslut om att upprätta vårdplan 4 kap. 1 SoL Handläggare 11 kap. 3 SoL 5 kap. 1 a SoF Handläggare I samråd med gruppchef (se 3 kap. 6 b SoL) 1.16 Beslut om att utse särskilt utsedd socialsekreterare till placerat barn 6 kap. 7 c SoL Enhetschef 1.17 Beslut att erbjuda medling med anledning av brott som begåtts av person under 21 år 5 kap. 1 c SoL Handläggare =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

6(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan Underrättelse till åklagare om det kan antas att åtgärd 1.18 krävs enl. 30 b LUL eller 32 kap. 4 BrB 12 kap. 8 SoL Enhetschef P 1.19 Beslut om framställan om överflyttning av ärende till annan kommun 2a kap. 10, 11 SoL Enhetschef 1.20 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun 2a kap. 10, 11 SoL Enhetschef Efter samråd med Verksamhetschef 1.21 Övervägande om vård i annat hem än det egna fortfarande behövs 6 kap. 8 SoL Utskott Övervägande är inte ett beslut. Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:e månad är skyldig att överväga om vård enligt socialtjänstlagen fortfarande behövs. Den är tillämplig vid både SoLplaceringar och privata placeringar. U 1.22 Beslut om tillfällig placering i jourhem och familjehem samt vid tillfällig placering på institution 4 kap. 1 SoL Enhetschef Verksamhetschef vid institutionsplacering Högst tre månader 1.23 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av placering i familjehem 4 kap. 1 SoL Utskott Kan avse fortsatt placering U 1.24 Beslut om bistånd åt barn och ungdom i form av placering i hem för vård eller boende; HVB 4 kap. 1 SoL Utskott Kan avse fortsatt placering U 1.25 Beslut om upphörande av bistånd i form av vård i hem för vård eller boende eller i familjehem 4 kap. 1 SoL Nivå i ursprungsbeslutet =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

7(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan Beslut om att väcka talan i domstol om överflyttning 1.26 av vårdnad rörande barn Beslutet kan inte 6 kap. 8 FB SN som rotats i enskilt hem delegeras - eller familjehem 1.27 Beslut om att väcka talan i domstol om överflyttning av vårdnad då en eller båda föräldrarna är förhindrade att utöva vårdnaden 6 kap. 8a FB SN Beslutet kan inte delegeras - 1.28 Beslut om att väcka talan i domstol om överflyttning av vårdnad då en eller båda föräldrarna är döda 6 kap. 9 FB SN Beslutet kan inte delegeras - 1.29 Beslut om att väcka talan i domstol om överflyttning av vårdnad från särskild förordnad vårdnadshavare 6 kap. 10 FB SN Beslutet kan inte delegeras - 1.30 Beslut om att väcka talan i domstol om ändring av vårdnad 6 kap. 7 FB SN Beslutet kan inte delegeras. 6 kap. 7 FB tillsammans med 5 kap. 2 SoF innebär att SN kan väcka talan om vårdnad och umgänge om någon åtgärd behöver vidtas - 1.31 Beslut om att väcka talan i domstol om ändring av umgänge 6 kap. 15 a 1 st FB SN Beslutet kan inte delegeras. 6 kap. 15 a 1 st FB tillsammans med 5 kap. 2 SoF innebär att SN kan väcka talan om vårdnad och umgänge om någon åtgärd behöver vidtas - =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

8(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan Beslut om att åtgärd får vidtas om barnet står under vårdnad av båda vårdnadshavarnas och den 1.32 ena inte samtycker Beslutet kan angående 1. psykiatrisk/ 6 kap. 13a FB Utskott överklagas till förv psykologisk utredning eller domstol behandling 2. U öppenvårdsinsats enl SoL 3. kontaktperson/familj 4. insats enligt 9 4,5 eller 6 LSS 1.33 1.34 1.35 Beslut om omedelbart omhändertagande av barn och ungdom under 20 år. Kompletterande beslutanderätt Beslut om ansökan hos förvaltningsrätt om vård enligt LVU Beslut om begäran hos Förvaltningsrätt om förlängd tid för ansökan om vård 6 1 st. LVU 6 2 st LVU Utskott 4 LVU Utskott Ordförande, vice ordförande samt av Nämnden utsedd ledamot Ordförandebeslut anmäls på nästkommande nämndssammanträde Ansökan till förvaltningsrätten avser vård enligt 2 och 3 LVU. 8 LVU Enhetschef U P U 1.36 Beslut om hur vården ska ordnas och var den unge skall vistas under vårdtiden. Kompletterande beslutanderätt 11 1 st. LVU 11 3 st LVU Utskott Ordförande, vice ordförande samt av Nämnden utsedd ledamot Anmäls på nästkommande nämndssammanträde U P Beslut om att den unge får vistas i sitt eget hem under vårdtiden 11 2 st. LVU Utskott U 1.37 Kompletterande beslutanderätt 11 3 st LVU Ordförande, vice ordförande samt av Nämnden utsedd ledamot Anmäls på nästkommande nämndssammanträde P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

9(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan Övervägande är inte ett beslut. Bestämmelsen innebär att nämnden minst en gång var 6:e Övervägande om vård med månad är skyldig att stöd av 2 LVU 1.38 13 1 st. LVU Utskott överväga om vård U fortfarande behövs enligt LVU fortfarande behövs. Hur socialnämnden ska följa vården regleras i 13 a LVU 1.39 Prövning av om vård med stöd av 3 LVU ska upphöra 13 2 st LVU Utskott Så kallad omprövning U 1.40 Särskilt övervägande om skäl finns att ansöka om överflyttning av vårdnad enligt 8 kap 8 FB. Beslut om att omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU skall upphöra 13 3 st LVU Utskott Utskott Den s.k. 3-årsregeln, när den unge varit placerad i samma fam.hem under tre år. U U 1.41 Kompletterande beslutanderätt 9 3 st LVU Ordf., vice ordf. eller annan ledamot som nämnden förordnat att fatta beslut om omedelbart omhändertagande Ordförandebeslut redovisas till nästa nämnd. P 1.42 Beslut om hur rätt till umgänge med den unge ska utövas och/eller beslut om att den unges vistelseort inte ska röjas för föräldern eller vårdnadshavaren. - när överenskommelse inte kan nås med föräldern eller vårdnadshavaren - när överenskommelse inte kan nås med föräldern eller vårdnadshavaren och 14 2 st. LVU Utskott Ordförande, vice ordförande eller Beslutet kan överklagas Beslutet ska övervägas var 3:e månad U P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

10(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan i avvaktan på Socialutskottets beslut när utskottets beslut inte kan avvaktas annan förordnad ledamot. 1.43 Övervägande om beslut om umgänge eller hemlighållande av vistelseort enligt 14 2 st. 1. och 2. fortfarande behövs 14 3 st. LVU Utskott Beslutet ska övervägas var 3:e månad U 1.44 Beslut avseende hemlighållande av underårigs vistelseort gentemot föräldrarna 26 kap 2 OSL Verksamhetschef 1.45 Beslut om att vården enligt 2, 3 LVU ska upphöra 21 LVU Utskott U 1.46 Beslut om regelbunden kontakt med särskilt utsedd kontaktperson eller behandling i öppna former 22 1 st. LVU Utskott Ska prövas var 6:e månad U 1.47 Prövning av om beslut om förebyggande insats skall upphöra att gälla. 22 3 st. LVU Utskott Ska prövas var 6:e månad U 1.48 Beslut om att förebyggande insats enligt 22 1 st. LVU skall upphöra 22 3 st. LVU Utskott U 1.49 Beslut om den unges umgänge med förälder eller andra vårdnadshavare efter beslut om flyttningsförbud eller tillfälligt flyttningsförbud när överenskommelse inte kan nås 31 LVU Utskott U 1.50 Ansökan hos förvaltningsrätten om flyttningsförbud 24 LVU Utskott Ansökan underställs förvaltningsrätten U =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

11(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan Övervägande om Övervägande ska ske 1.51 flyttningsförbud var 3:e månad 26 1 st. LVU Utskott fortfarande behövs. U 1.52 Beslut om att flyttningsförbud skall upphöra 26 2 st. LVU Utskott U 1.53 Beslut om tillfälligt flyttningsförbud Kompletterande beslutanderätt 27 1 st. LVU Utskott Ordförande, vice ordförande samt av Nämnden utsedd ledamot Beslutet skall underställas förvaltningsrätten enl. 28 LVU U P 1.54 1.55 Beslut om att tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 1 st LVU ska upphöra Beslut om läkarundersökning, att utse läkare samt plats för läkarundersökningen 30 2 st LVU Utskott U 32 LVU Enhetschef 1.56 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra läkarundersökning 43 1 st 1 p. LVU Nämnd eller nämndens ordf. och nämndens vice ordf. OBS! beslutanderätten kan inte delegeras till annan ledamot - P 1.57 Beslut att begära polishandräckning för att genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av LVU 43 1 st 2 p. LVU Nämndens ordf., nämndens vice ordf. annan ledamot eller tjänsteman som nämnden förordnat P 1.58 Beslut om ekonomiskt bistånd till barn och ungdom i samband med placering i familjehem eller i hem för vård eller boende - enligt kommunens riktlinjer - utöver kommunens riktlinjer 4 kap. 1 SoL Handläggare Utskott p =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

12(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 1.59 Beslut om ersättning till familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner (arvode och omkostnadsersättning) - enligt riktlinjer - därutöver Handläggare Utskott Efter samråd med gruppchef P U 1.60 Beslut om ersättning till särskild förordnad vårdnadshavare 6 kap 11 SoL Handläggare P 1.61 Beslut om ersättning för förlorad arbetsinkomst till familjehem Utskott I avvaktan på beslut i Utskott Enhetschef P U 1.62 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är under 18 år och får vård i ett annat hem än det egna 8 kap. 1 2 st. SoL, 6 kap. 2 SoF Enhetschef P 1.63 Beslut om framställning till försäkringskassa om ändring av betalningsmottagare för allmänt barnbidrag /studiebidrag när barn är placerade utom hemmet 16 kap. 18 SFB SN Ej delegeringsbart enligt 10 kap 5 SoL - 1.64 Underrättelse till försäkringskassan om att barn med underhållsstöd placerats i familjehem eller HVB-hem respektive återflyttat till förälder 18 kap. 19 SFB SN Ej delegeringsbart enligt 10 kap 5 SoL - 1.65 Beslut rörande den unges personliga förhållanden i den mån beslutet inte är att hänföra till 11 1 och 2 st. LVU 11 4 st. LVU Handläggare =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

13(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 1.66 Yttrande till åklagarmyndigheten 11 LuL Enhetschef 1.67 Yttrande till åklagare med anledning av eventuell utredning samt begäran till polis/åklagare om utredning beträffande den som är under 15 år 31 LuL 33 LuL Enhetschef Den unges vårdnadshavare ska underrättas 1.68 Begäran hos åklagare om förande av bevistalan 38 LuL Enhetschef P 1.69 Anmälan om behov av offentligt biträde 3 Lagen om offentligt biträde Enhetschef P 1.70 Yttrande till passmyndighet vid utfärdande av pass utan vårdnadshavares medgivande 3 2st Passförordningen Enhetschef P 1.71 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef Extern ex advokat P 1.72 Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef P 1.73 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsrätt eller kammarrätt ändrat nämndens beslut och/eller avgivande av yttrande i SoL-, LVU-, LVM- och LSS ärenden där ursprungsbeslutet fattats av handläggare/utskott/nämnd 22-23 samt 29 FL Nivå i ursprungsbeslut 1.74 Överklagande till förvaltningsrätt när IVO ändrat nämndens beslut avseende överflyttning av ärende till kommunen/till annan kommun 2 a kap. 11 SoL Utskott U =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

14(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 1.75 Beslut huruvida omprövning ska ske 27 FL Handläggare 1.76 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent 24 1 st. FL Nivå i ursprungsbeslutet OBS! 30 FL 1.77 Avvisande av ombud och biträde 9 FL Den som har att besluta i ärendet P 1.78 1.79 Yttrande till allmän domstol i brottmål avseende unga lagöverträdare Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning 32 kap. 1-5 BrB 10-11 LUL 3 Lagen om offentligt biträde och 7 förordningen om offentligt biträde Handläggare Enhetschef P 1.80 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 6 kap. 9 smittskyddslagen Enhetschef P 1.81 1.82 Anmäla till smittskyddsläkare när smittad inte följer förhållningsregler Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid verkställighet av myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av 5.000 kr 6 kap. 12 smittskyddslagen 3 kap. 2 skadeståndslagen Enhetschef Enhetschef Utöver 5.000 kronor verksamhetschef P P 1.83 Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap. 5 SoL Utskott Socialchef Tillsynsmyndighet är IVO (Inspektionen för vård och omsorg), JO och JK. Yttrande av principiell betydelse bör beslutas av nämnd. Enhetschef ansvarar för tjänsteskrivelse U P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

15(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan och underlag inför socialutskottets beslut avseende IVOs ansökan om sanktionsavgift 1.84 Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 12 kap. 10 SoL 10 kap. 2 OSL 10 kap. 18 a-23 OSL Enhetschef P Beslut om utlämnande av allmän handling till enskild 2 kap. 14 TF, 6 kap. 4 OSL Handläggare 1.85 till - enskild med personakt - annan myndighet på begäran - uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 12 kap. 1-3 OSL 6 kap. 5 OSL 10 kap. 2, 4 OSL Handläggare efter samråd med enhetschef Handläggare Verksamhetschef Om avslutat ärende där handläggare ej längre finns i organisationen utser enhetschef tjänsteman att besluta om utlämnande. P 1.86 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap. 6 SoL Verksamhetschef P 1.87 Anonymitetsprövning vid anmälan 25 kap 7 OSL och 26 kap 5 OSL Verksamhetschef P 1.88 Polisanmälan om brott som hindrar nämndens verksamhet 12 kap 10 SoL Enhetschef Av 10 kap 2 OSL framgår att Nämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar Nämndens verksamhet P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

16(54) Socialförvaltningen Barn och ungdom Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 1.89 Beslut om köp av plats i annan kommun eller hos annan vårdgivare Utskott U 1.90 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 5 kap 3 SoF Handläggare Vuxen, Barn och Ungdom, Familjerätt, LSS, Äldreomsorg 1.91 1.92 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger Yttrande i ärende om förordnande av god man eller förvaltare för någon som fyllt 16 år 5 kap 3 SoF Handläggare 11 kap 16 2st FB Handläggare Vuxen, Barn och Ungdom, Familjerätt, LSS, Äldreomsorg Vuxen, Barn och Ungdom, Familjerätt, LSS, Äldreomsorg 1.93 Beslut om att förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person att i hemmet ta emot andras barn. 5 kap 2 SoL SN Beslutet kan inte delegeras - 1.94 1.95 Anmälan till IVO om allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden Beslut om ansökan om god man för ensamkommande barn 14 kap 7 SoL Lex Sarah 3 God man för ensamkommande barn TÖS Handläggare Rapport till SN P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

17(54) Socialförvaltningen 2. Familjerätt Familjerätt Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 2.1 Beslut om att inleda utredning 11 kap. 1 SoL Handläggare 2.2 Beslut om att inleda och genomföra utredning om fastställande av faderskap när faderskapspresumtion ej föreligger eller när dom eller bekräftelse finns och faderskapet kan ifrågasättas 2 kap. 1, 4 FB Handläggare 2.3 Godkännande av faderskapsbekräftelse 2.4 Godkännande av faderskapsbekräftelse/föräldr askapsbekräftelse vid insemination 2.5 Beslut om att lägga ner påbörjad faderskapsutredning 2.6 Beslut om att återuppta nedlagd utredning 1 kap. 4 1 st. Handläggare FB 2 kap. 5 FB 1 kap. 9 FB Handläggare 2 kap. 7 FB SN 2 kap. 1 FB Enhetschef - 2.7 Beslut om att inleda utredning om någon annan man än den som är gift med barnets moder kan vara far till barnet 2 kap. 9 1 st. FB Handläggare 2.8 Beslut att lägga ner eller att inte inleda faderskapsutredning vid ifrågasatt faderskapspresumtion 2.9 Beslut om initiativ till rättsgenetisk undersökning 2 kap. 9 FB SN Beslutet kan inte delegeras. Beslutet kan överklagas till länsstyrelsen 2 kap. 6 FB Handläggare - 2.10 Beslut att väcka, föra talan och inge faderskapsutredning till rätten i mål om faderskap 3 kap. 5 2 st., 6 2 st. och 8 FB Handläggare Samråd med gruppchef =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

18(54) Socialförvaltningen Familjerätt Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 2.11 Beslut att godkänna 6 kap. 6 1 st., Handläggare föräldrars avtal om vårdnad, 14 a 2 st., boende och umgänge 15 a 3 st. FB 2.12 Beslut att ej godkänna föräldrars avtal om vårdnad boende och umgänge 6 kap. 6 1 st., 14 a 2 st., 15 a 3 st. FB Enhetschef Beslutet kan ej överklagas 2.13 Beslut att utse utredare i vårdnads- och umgängesärenden 2.14 Lämnande av upplysningar inför interimistiskt beslut i tingsrätt beträffande vårdnad, boende eller umgänge 2.15 Lämnande av upplysningar till tingsrätt i vårdnads-, boende- och umgängesmål 6 kap. 19 FB Enhetschef 6 kap. 20 FB Handläggare 6 kap. 19 FB Handläggare 2.16 Godkänna avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader 7 kap. 7 2 st. FB Handläggare 2.17 Beslut om att väcka talan i domstol om en förälders umgänge med sitt barn eller mellan barnet och någon annan än föräldern (ex moreller farförälder). 2.18 Beslut om samtycke till fortsatt adoptionsförfarande 2.19 Medgivande att ta emot ett barn för adoption 2.20 Återkallelse av medgivande att ta emot adoptivbarn 6 kap. 15a FB SN Beslutet kan inte delegeras. 6 kap. 15 a FB tillsammans med 5 kap. 2 SoF innebär att SN kan väcka talan i fråga om umgänge 6 kap. 14 SoL Handläggare 6 kap. 12 SoL Utskott 6 kap. 13 SoL Utskott - U U =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

19(54) Socialförvaltningen Familjerätt Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 2.21 Vägran att samtycka till att adoptionsförfarande får fortsätta 6 kap. 14 SoL Utskott U 2.22 Yttrande till domstol vid adoption (nationell) och närståendeadoption 2.23 Beslut om anmälan till överförmyndaren om förhållanden betr. förvaltningen av underårigs egendom 4 kap 10 FB Nämnd Beslutet kan inte delegeras om det går den sökande emot. 5 kap. 3 SoF Handläggare - 2.24 Yttrande enligt Namnlagen 45-46 Namnlagen Enhetschef P 2.25 Yttrande beträffande äktenskapsdispens 2.26 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 2.27 Utseende av ombud att föra nämndens talan 15 kap 1 ÄktB Enhetschef 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef Extern ex advokat 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef P P P 2.28 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsrätt eller kammarrätt ändrat nämndens beslut och/eller avgivande av yttrande i SoL-, LVU-, LVM- och LSS ärenden där ursprungsbeslutet fattats av handläggare/utskott/nämnd 22-23 samt 29 FL Nivå i ursprungsbeslut P/U 2.29 Överklagande till förvaltningsrätt när IVO ändrat nämndens beslut avseende överflyttning av ärende till kommunen/till annan kommun 2 a kap. 11 SoL Utskott U 2.30 Beslut huruvida omprövning ska ske 27 FL Handläggare =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

20(54) Socialförvaltningen Familjerätt Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 2.31 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent 24 1 st. FL Nivå i ursprungsbeslutet OBS! 30 FL 2.32 Avvisande av ombud och biträde 9 FL Den som har att besluta i ärendet P 2.33 Yttrande till allmän domstol i brottmål 12 kap. 10 SoL, 10 kap. 23 OSL Verksamhetschef Avser vuxen, kan delegeras P 2.34 Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning 3 Lagen om offentligt biträde och 7 förordningen om offentligt biträde Enhetschef P 2.35 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 2.36 Anmäla till smittskyddsläkare när smittad inte följer förhållningsregler 2.37 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid verkställighet av myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av 5.000 kr 6 kap. 9 smittskyddslagen 6 kap. 12 smittskyddslagen 3 kap. 2 skadeståndslagen Enhetschef Enhetschef Enhetschef Utöver 5.000 kronor verksamhetschef P P P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

21(54) Socialförvaltningen Familjerätt Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 2.38 Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap. 5 SoL Utskott Socialchef Tillsynsmyndighe t är IVO (Inspektionen för vård och omsorg), JO och JK. Yttrande av principiell betydelse bör beslutas av nämnd. Enhetschef ansvarar för tjänsteskrivelse och underlag inför socialutskottets beslut avseende IVOs ansökan om sanktionsavgift U P 2.39 Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 12 kap. 10 SoL 10 kap. 2 OSL 10 kap. 18 a -23 OSL Enhetschef P 2.40 Beslut om utlämnande av allmän handling till enskild till - enskild med personakt - annan myndighet på begäran 2 kap. 14 TF, 6 kap. 4 OSL 12 kap. 1-3 OSL 6 kap. 5 OSL Handläggare Handläggare efter samråd med enhetschef Handläggare Om avslutat ärende där handläggare ej längre finns i organisationen utser enhetschef tjänsteman att besluta om utlämnande P - uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 10 kap. 2, 4 OSL Verksamhetschef 2.41 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap. 6 SoL Verksamhetschef P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

22(54) Socialförvaltningen Familjerätt Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 2.42 Anonymitetsprövning vid 25 kap 7 OSL Verksamhetschef anmälan och 26 kap 5 OSL P 2.43 Polisanmälan om brott som hindrar nämndens verksamhet 2.44 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 2.45 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 12 kap 10 SoL Enhetschef Av 10 kap 2 OSL framgår att Nämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar Nämndens verksamhet 5 kap 3 SoF Handläggare Vuxen, Barn och Ungdom, Familjerätt, LSS, Äldreomsorg 5 kap 3 SoF Handläggare Vuxen, Barn och Ungdom, Familjerätt, LSS, Äldreomsorg P 2.46 Yttrande i ärende om förordnande av god man eller förvaltare för någon som fyllt 16 år 11 kap 6 2st FB Handläggare Vuxen, Barn och Ungdom, Familjerätt, LSS, Äldreomsorg 2.47 Anmälan till IVO om allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden 2.48 Beslut om framställan om överflyttning av ärende till annan kommun 14 kap 7 SoL Lex Sarah 2a kap. 10, 11 SoL TÖS Enhetschef Rapport till SN P 2.49 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun 2a kap. 10, 11 SoL Enhetschef Efter samråd med Verksamhetschef =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

23(54) Socialförvaltningen 3. Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 3.1 Beslut om att inleda 11 kap. 1 SoL Handläggare utredning 3.2 Beslut i ärenden om ekonomiskt bistånd - enligt norm och riktlinjer - utöver norm och riktlinjer 4 kap. 1 SoL 3.3 Beslut om fritidspeng 4a kap. 1-3 SoL 2 kap. 1 a-1 b SoF 3.4 Beslut om ek bistånd- med villkor om praktik eller kompetenshöjande åtgärd 4 kap. 1 SoL och 4 kap. 4 SoL Handläggare Enhetschef. Vid ekonomiärenden utöver upp till ett (1) basbelopp, annars förs ärendet till utskott. Handläggare Handläggare /U 3.5 - med vägrande av eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd 3.6 Beslut om bistånd i form av förmedling av egna medel 3.7 Beslut om kvinnofridsboende skyddat boende för personer utsatta för våld i nära relation - tillfälligt upp till en månad - varaktigt 3.8 Beslut om socialt kontrakt, avser hyreskontrakt 4 kap. 5 SoL Handläggare 4 kap. 1 SoL Handläggare 4 kap. 1 SoL Handläggare Samråd med kvinnofridshandläggare Enhetschef 4 kap. 1 SoL Enhetschef Gäller andrahands hyreskontrakt 3.9 Beslut om ek. bistånd med anledning av tillfälligt boende 4 kap 1 SoL Handläggare Max 1+1 vecka. Utöver detta fattar enhetschef beslut. =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

24(54) Socialförvaltningen Ekonomiskt bistånd Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 3.10 Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader 4 kap. 1 SoL Handläggare Bouppteckning eller dödsboanmälan krävs och utgifter i som underlag vid omedelbar anslutning till biståndsprövning. dödsfallet 3.11 Beslut om att återkräva ekonomiskt bistånd som är beviljat enligt 4 kap. 1 SoL. 3.12 Besluta om att återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1-2 SoL 9 kap. 1 SoL Handläggare 9 kap. 2 SoL Handläggare Återkrav får endast ske om biståndet getts under villkor om återbetalning 3.13 Beslut om att föra talan hos förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap 2 9 kap. 3 1 st. SoL Enhetschef P 3.14 Beslut om att föra talan i förvaltningsrätt om återkrav enligt 9 kap. 1 SoL 9 kap. 3 SoL Utskott U 3.15 Beslut om eftergift av ersättningsskyldighet enligt 8 kap. 1, 9 kap. 1 och 9 kap. 2 9 kap. 4 SoL Verksamhetschef 3.16 Framställan av retroaktivt beviljad ersättning från Försäkringskassan när försörjningsstöd utbetalats enligt 4 kap 1 SoL 107 kap. 5 SFB Handläggare 3.17 Polisanmälan om misstänkt brott enligt bidragsbrottslagen Bidragsbrottslagen Enhetschef Mall för anmälan följs P 3.18 Beslut att ordna gravsättning 5 kap 2 Begravningslagen Enhetschef Kommunen har rätt till ersättning för kostnaderna från dödsboet =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

25(54) Socialförvaltningen Ekonomiskt bistånd Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 3.18 Beslut om att föra talan i 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef Extern ex. advokat ärenden eller mål vid allmän domstol eller P förvaltningsdomstol 3.19 Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef P 3.20 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsrätt eller kammarrätt ändrat nämndens beslut och/eller avgivande av yttrande i SoL-, LVU-, LVM- och LSS ärenden där ursprungsbeslutet fattats av handläggare/utskott/nämnd 22-23 samt 29 FL Nivå i ursprungsbeslut P/U 3.21 Överklagande till förvaltningsrätt när IVO ändrat nämndens beslut avseende överflyttning av ärende till kommunen/till annan kommun 16 kap 1 SoL Utskott U 3.22 Beslut huruvida omprövning ska ske 3.23 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent 27 FL Handläggare 24 1 st. FL Nivå i ursprungsbeslut OBS! 30 FL 3.24 Avvisande av ombud och biträde 3.25 Yttrande till allmän domstol i brottmål 3.26 Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning 9 FL Den som har att fatta beslut i ärendet 12 kap. 10 SoL, Verksamhetschef Kan delegeras 10 kap. 23 OSL 3 Lagen om Enhetschef offentligt biträde och 7 förordningen om offentligt biträde P P P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

26(54) Socialförvaltningen Ekonomiskt bistånd Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 3.27 Uppgiftslämnande till 6 kap. 9 Enhetschef smittskyddsläkare smittskyddslagen P 3.28 Anmälan till smittskyddsläkare när smittad inte följer förhållningsregler 6 kap. 12 smittskyddslagen Enhetschef 3.29 Dödsboanmälan 20 kap. 8 a ÄB Utsedd Handläggare Folkbokföringsmyndighet skall underrättas om vem som är delegat. P 3.30 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid verkställighet av myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av 5.000 kr 3 kap. 2 skadeståndslagen Enhetschef Utöver 5.000 kronor verksamhetschef P 3.31 Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap. 5 SoL Utskott Socialchef Tillsynsmyndighet är IVO (Inspektionen för vård och omsorg), JO och JK. Yttrande av principiell betydelse bör beslutas av nämnd. Enhetschef ansvarar för tjänsteskrivelse och underlag inför socialutskottets beslut avseende IVOs ansökan om sanktionsavgift U P 3.32 Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 12 kap. 10 SoL 10 kap 2 OSL 10 kap. 18a-23 OSL Enhetschef P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

27(54) Socialförvaltningen Ekonomiskt bistånd Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan Beslut om utlämnande av 2 kap. 14 TF, Handläggare allmän handling till enskild 6 kap. 4 OSL 3.33 till - enskild med personakt - annan myndighet på begäran 12 kap. 1-3 OSL 6 kap. 5 OSL Handläggare efter samråd med enhetschef Handläggare Om avslutat ärende där handläggare ej längre finns i organisationen utser enhetschef tjänsteman att besluta om utlämnande. P - uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 10 kap. 2, 4 OSL Verksamhetschef 3.34 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap. 6 SoL Verksamhetschef P 3.35 Anonymitetsprövning vid anmälan 25 kap 7 OSL och 26 kap 5 OSL Verksamhetschef P 3.36 Polisanmälan om brott som hindrar nämndens verksamhet 3.37 Beslut om köp av plats i annan kommun eller hos annan vårdgivare 12 kap 10 SoL Enhetschef Av 10 kap 2 OSL framgår att Nämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar Nämndens verksamhet Utskott P U 3.38 Beslut om anmälan till IVO om allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden 3.39 Beslut om framställan om överflyttning av ärende till annan kommun 14 kap 7 SoL Lex Sarah 2a kap. 10, 11 SoL TÖS Enhetschef Rapport till SN P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

28(54) Socialförvaltningen Ekonomiskt bistånd Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 3.40 Beslut i fråga om 2a kap. 10, 11 Enhetschef Efter samråd med mottagande av ärende från SoL Verksamhetschef annan kommun =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

29(54) Socialförvaltningen 4. Vuxen Vuxen Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 4.1 Beslut om att inleda utredning 11 kap. 1 SoL Handläggare 4.2 Beslut om att utredning inte ska inledas eller att inledd utredning skall läggas ned 4.3 Beslut om att utredning inte ska föranleda åtgärd 4.4 Beslut om bistånd i form av kontaktperson 4.5 Beslut om att bistånd i form av kontaktperson ska upphöra 4.6 Beslut om förordnande och entledigande av kontaktperson/kontaktfamilj 4.7 Beslut om arvode och omkostnadsersättning till kontaktperson - enligt riktlinje - utöver riktlinje 4.8 Beslut om bistånd i form av arbete, sysselsättning, rehabilitering för psykiskt funktionshindrade 4.9 Beslut om bistånd i form av boendestöd för psykiskt funktionshindrade 4.10 Beslut om korttidsplats för psykiskt funktionshindrade 4.11 Beslut om bistånd i form av särskilt boende för psykiskt funktionshindrade 11 kap. 1 SoL Enhetschef 11 kap. 1 SoL Handläggare 4 kap. 1 SoL Handläggare 4 kap. 1 SoL Handläggare Handläggare Handläggare Utskott 4 kap. 1 SoL Handläggare 4 kap. 1 SoL Handläggare 4 kap. 1 SoL Handläggare 4 kap. 1 SoL Handläggare U =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

30(54) Socialförvaltningen Vuxen Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 4.12 Teckna och säga upp Boendesamordnare hyresavtal avseende brukares boende inom och utom kommunen 4.13 Beslut om bistånd till vuxna i form av vård och behandling i hem för vård eller boende eller i familjehem 4.14 Beslut om upphörande av bistånd i form av vård i hem för vård eller boende eller i familjehem, för vuxna 4.15 Beslut om öppenvårdsinsats i form av exempelvis Boris. 4.16 Beslut om -bistånd i form av tillfälligt boende 4 kap. 1 SoL Enhetschef 1+1 månad upp till en (1) månad Utskott utöver 1+1 månad 4 kap. 1 SoL Enhetschef 4 kap 1 SoL Handläggare Ej boende eller skyddat boende vilket regleras i andra punkter i delegationsordningen. 4 kap. 1 SoL Handläggare Efter samråd med enhetschef. Max 1+1 vecka. Utöver detta, enhetschef. U -socialt kontrakt (andrahandskontrakt) 4 kap. 1 SoL Enhetschef 4.17 Beslut om omedelbart omhändertagande av missbrukare 13 LVM Utskott Ordförande, vice ordförande samt av Nämnden utsedd ledamot om utskottets beslut ej kan avvaktas. Beslutet ska dokumenteras och skrivas under av beslutsfattaren. Muntliga beslut bör endast ske i sådana akuta situationer när dokumentation och underskrift inte kan avvaktas. Sådana beslut dokumenteras i efterhand. Beslutet anmäls till nästkommande nämndsammanträd e. U/P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

31(54) Socialförvaltningen Vuxen Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 4.18 Beslut om att inleda 7 LVM Enhetschef utredning om det finns skäl för tvångsvård 4.19 Beslut om att utredning inte 7 LVM Enhetschef ska inledas eller att påbörjad utredning skall läggas ned alternativt övergå i en utredning enligt 11 kap 1 SoL 4.20 Beslut om läkarundersökning samt utse läkare för undersökningen 4.21 Beslut om att begära polishandräckning för att föra en missbrukare till läkarundersökning 4.22 Beslut om att begära polishandräckning för inställelse vid LVM-hem eller sjukhus 4.23 Beslut om ansökan hos Förvaltningsrätt om vård enligt LVM 9 LVM Handläggare 45 1 st p. 1 LVM Enhetschef 45 2. LVM Enhetschef 11 LVM Utskott U 4.24 Beslut om ersättning från den enskilde till kommunen för missbruksvård i form av plats vid hem för vård eller boende eller familjehem (vuxna) 8 kap. 1 SoL 6 kap. 1 SoF Handläggare 4.25 Beslut om ersättning till familjehem (arvode, omkostnadsersättning) - enligt riktlinje - utöver riktlinje Handläggare Utskott Uppdraget ska regleras genom avtal med familjehemmet U 4.26 Beslut om ersättning för missbruksvård i form av plats i hem för vård eller boende eller i familjehem (vuxna) 8 kap. 1 1st SoL 6 kap. 1 SoF Handläggare =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

32(54) Socialförvaltningen Vuxen Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 4.27 Beslut om anmälan till 106 kap. 13, 38-40 Handläggare Försäkringskassa om att nämnden ska uppbära del av sjukpenning för den som bereds vård i sådant hem för SFB vård eller boende eller familjehem enligt SoL som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika 4.28 Yttrande till allmän domstol när den som begått brottslig gärning kan bli föremål för LVM-vård 4.29 Yttrande till åklagare vid åtalsprövning 31 kap. 2 1st BrB Verksamhetschef Kan delegeras 46 LVM Enhetschchef P P 4.30 Yttrande i körkortsärende 3 kap 8, 5 kap 2 Körkortsförordningen Handläggare P 4.31 Upplysningar i vapenärenden Handläggare P 4.32 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 4.33 Utseende av ombud att föra nämndens talan 4.34 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsrätt eller kammarrätt ändrat nämndens beslut och/eller avgivande av yttrande i SoL-, LVU-, LVM- och LSS ärenden där ursprungsbeslutet fattats av handläggare/utskott/nämnd 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef Extern ex. advokat 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef 22-23 samt 29 FL Nivå i ursprungsbeslut P P U/P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

33(54) Socialförvaltningen Vuxen Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan Beslut om framställan om överflyttning av ärende till 4.35 annan kommun 2a kap. 10, 11 SoL Enhetschef 4.36 Beslut i fråga om mottagande av ärende från annan kommun 2a kap. 10, 11 SoL Enhetschef Efter samråd med Verksamhetschef 4.37 Beslut huruvida omprövning ska ske 4.38 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent 27 FL Handläggare 24 1 st. FL Nivå i ursprungsbeslutet OBS! 30 FL 4.39 Avvisande av ombud och biträde 9 FL Den som har att besluta i ärendet P 4.40 Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning 3 Lagen om offentligt biträde och 7 förordningen om offentligt biträde Enhetschef P 4.41 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 6 kap. 9 smittskyddslagen Enhetschef P 4.42 Anmäla till smittskyddsläkare när smittad inte följer förhållningsregler 4.43 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid verkställighet av myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av 5.000 kr 6 kap. 12 smittskyddslagen 3 kap. 2 skadeståndslagen Enhetschef Enhetschef Utöver 5.000 kronor verksamhetschef P P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

34(54) Socialförvaltningen Vuxen Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 4.44 Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap. 5 SoL Utskott Socialchef Tillsynsmyndighet är IVO (Inspektionen för vård och omsorg), JO och JK. Yttrande av principiell betydelse bör beslutas av nämnd. Enhetschef ansvarar för tjänsteskrivelse och underlag inför socialutskottets beslut avseende IVOs ansökan om sanktionsavgift U P 4.45 Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 12 kap. 10 SoL 10 kap 2 OSL 10 kap. 18 a-23 OSL Enhetschef P 4.46 Beslut om utlämnande av allmän handling till enskild 2 kap. 14 TF, 6 kap. 4 OSL Handläggare till - enskild med personakt - annan myndighet på begäran 12 kap. 1-3 OSL 6 kap. 5 OSL Handläggare efter samråd med enhetschef Handläggare Om avslutat ärende där handläggare ej längre finns i organisationen utser enhetschef tjänsteman att besluta om utlämnande. P - uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 10 kap. 2, 4 OSL Verksamhetschef 4.47 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap. 6 SoL Verksamhetschef P 4.48 Anonymitetsprövning vid anmälan 25 kap. 7 OSL och 26 kap. 5 OSL Verksamhetschef P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

35(54) Socialförvaltningen Vuxen Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 4.49 Beslut om polisanmälan om vissa brott som hindrar nämndens verksamhet 12 kap 10 SoL Enhetschef Av 10 kap 2 OSL framgår att Nämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla P brott som hindrar Nämndens verksamhet 4.50 Beslut om köp av plats i annan kommun eller hos annan vårdgivare 4.51 Beslut om anmälan till överförmyndaren om behov av god man/förvaltare 4.52 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 4.53 Yttrande i ärende om förordnande av god man eller förvaltare för någon som fyllt 16 år Utskott 5 kap 3 SoF Handläggare Vuxen, Barn och Ungdom, Familjerätt, LSS, Äldreomsorg 5 kap 3 SoF Handläggare Vuxen, Barn och Ungdom, Familjerätt, LSS, Äldreomsorg 11 kap 6 2st FB Handläggare Vuxen, Barn och Ungdom, Familjerätt, LSS, Äldreomsorg U 4.54 Beslut om kvinnofridsboende skyddat boende för personer utsatta för våld i nära relation 4 kap. 1 SoL Samråd med kvinnofridshandläg gare - tillfälligt upp till en månad Handläggare - varaktigt Enhetschef 4.55 Stöd till anhöriga 4 kap 1 SoL Handläggare Bistånd med stöd av 4.56 Beslut om anmälan till IVO vid allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden 14 kap 7 SoL Lex Sarah TÖS/SAS 5 kap 10 SoL Rapport till SN P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

36(54) Socialförvaltningen 5. LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 5.1 Beslut om personkretstillhörighet 1 LSS Handläggare 5.2 Biträde av personlig assistent 5.3 Ekonomiskt stöd för att bekosta personlig assistent vid tillfälligt utökade behov 5.4 Ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för personlig assistent 9 2. LSS Handläggare 9 2. LSS Handläggare 9 2. LSS Handläggare 5.5 Ledsagarservice 9 3. LSS Handläggare 5.6 Biträde av kontaktperson 9 4. LSS Handläggare 5.7 Avlösarservice i hemmet 9 5. LSS Handläggare 5.8 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 9 6. LSS Handläggare 5.9 Beslut om boende i familjehem för barn och ungdomar 9 8. LSS Utskott 6 kap 6 SoL Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne. U =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

37(54) Socialförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 5.10 Beslut om boende i bostad 9 8. LSS med särskild service för barn och ungdomar - inom kommunens Handläggare boenden - inom boenden som drivs av annan än kommunen Utskott 5.11 Beslut om boende för 9 9. LSS vuxna i bostad med särskild service etc. - inom kommunens Handläggare boenden - inom boenden som drivs av annan än kommunen Utskott 5.12 Beslut om daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig Personkrets 1 och 2. 9 10. LSS Handläggare 5.13 Beslut om att utbetala assistansersättning till annan person än den som är berättigad till insatsen 5.14 Beslut om upphörande av insats - 5.15 Beslut om återbetalning av assistansersättning 5.16 Förhandsbesked om rätt till insats enligt LSS för person som inte är bosatt i kommunen 5.17 Beslut om att utreda behoven för enskild på tillfälligt besök i kommunen och besluta om insatser enligt LSS 11 LSS Utskott Handläggare 12 LSS Utskott 16 2 st. LSS Handläggare 16 3 st. LSS Handläggare U =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

38(54) Socialförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 5.18 Beslut om avgift från föräldrar vars barn är 20 LSS 6 kap 2 SoF Handläggare Beslutet är inte överklagbart. under 18 år och får omvårdnad i ett annat hem än det egna 5.19 Beslut om att anmäla behov av assistansersättning till försäkringskassa 5.20 Beslut om att underrätta Försäkringskassan när någon som får assistansersättning enligt 51 kap SFB får insats beviljad som kan påverka behovet av personlig assistans 5.21 Beslut om anmälan till försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättningen enl. 51 kap SFB används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personlig assistans 5.22 Beslut om anmälan till Inspektionen för Vård och omsorg om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas 5.23 Beslut om ersättning till familjehem (arvode och omkostnadsersättning) - enligt riktlinjer - utöver riktlinjer 5.24 Beslut om ersättning till kontaktperson/-familj (arvode och omkostnadsersättning) - enligt riktlinjer - utöver riktlinjer 15 p.8 LSS Handläggare 15 p.9 LSS Handläggare 15 p. 10 LSS Handläggare Samråd med Enhetschef 15 p. 11 LSS Enhetschef Handläggare Utskott Handläggare Utskott P P P U P U =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

39(54) Socialförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 5.25 Anmälan till överförmyndare att person 15 6. LSS Handläggare för enskilda i ordinärt som omfattas av LSS är i boende behov av förmyndare, Gruppchef för förvaltare eller god man enskilda i 5.26 Anmälan till överförmyndare att förmyndare, förvaltare eller god man inte längre behövs 5.27 Teckna avtal med brukare om personlig assistans gruppbostad 15 6. LSS Handläggare för enskilda i ordinärt boende Gruppchef för enskilda i gruppbostad Av Verksamhetschef utsedd Gruppchef P 5.28 Teckna avtal med privata assistanssamordnare Av Verksamhetschef utsedd Gruppchef P 5.29 Teckna och säga upp hyresavtal, avseende brukares boende inom och utom kommunen Boendehandläggare 5.30 Beslut om anmälan till IVO vid allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden 24 e LSS Lex Sarah TÖS Rapport till SN P 5.31 Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol 5.32 Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef Extern ex. advokat 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef P P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

40(54) Socialförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 5.33 Överklagande och yrkande om inhibition när 22-23 samt 29 FL Nivå i ursprungsbeslut förvaltningsrätt eller kammarrätt ändrat nämndens beslut och/eller avgivande av yttrande i SoL-, LVU-, LVM- och P/U LSS ärenden där ursprungsbeslutet fattats av handläggare/utskott/nämnd 5.34 Överklagande till förvaltningsrätt när IVO ändrat nämndens beslut avseende överflyttning av ärende till kommunen/till annan kommun 16 kap 4 SoL Utskott U 5.35 Beslut huruvida omprövning skall ske 5.36 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent 27 FL Handläggare 24 1 st. FL Nivå i ursprungsbeslutet OBS! 30 FL 5.37 Avvisande av ombud och biträde 9 FL Den som har att fatta beslut i ärendet P 5.38 Yttrande till allmän domstol i brottmål 5.39 Yttrande över ansökan om rättshjälp genom offentligt biträde samt yttrande över kostnadsräkning 31 kap. 2 BrB VC kan delegeras 3 Lagen om offentligt biträde och 7 förordningen om offentligt biträde Enhetschef P P 5.40 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 6 kap 9 smittskyddslagen Enhetschef P 5.41 Anmäla till smittskyddsläkare när smittad inte följer meddelade förhållningsregler 6 kap 12 smittskyddslagen Enhetschef P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

41(54) Socialförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 5.42 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid 3 kap. 2 skadeståndslagen Enhetschef/Gruppchef Utöver 5.000 kronor verksamhetschef verkställighet av myndighetsutövning som P förorsakats av personal upp till ett belopp av 5.000 kr 5.43 Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap. 5 SoL Utskott Socialchef Tillsynsmyndighet är IVO (Inspektionen för vård och omsorg), JO och JK. Yttrande av principiell betydelse bör beslutas av nämnd. Enhetschef ansvarar för tjänsteskrivelse och underlag inför socialutskottets beslut avseende IVOs ansökan om sanktionsavgift U P 5.44 Beslut om polisanmälan angående vissa brott mot underårig samt vissa grövre brott 12 kap. 10 SoL 10 kap 2 OSL Enhetschef/Gruppchef P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

42(54) Socialförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 5.45 Beslut om utlämnande av allmän handling till enskild 2 kap. 14 TF, 6 kap. 4 OSL Handläggare till - enskild med personakt - annan myndighet på begäran - uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 12 kap. 1-3 OSL 6 kap. 5 OSL 10 kap. 2, 4 OSL Handläggare efter samråd med enhetschef Handläggare Verksamhetschef Om avslutat ärende där handläggare ej längre finns i organisationen utser enhetschef tjänsteman att besluta om utlämnande. P 5.46 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 5.47 Beslut om polisanmälan om vissa brott som hindrar nämndens verksamhet 5.48 Yttrande i ärende om förordnande av god man eller förvaltare för någon som fyllt 16 år 5.49 Beslut om bistånd i form av boendestöd för psykiskt funktionshindrade som även har eller av LSS handläggare bedöms få beslut om insats enligt LSS. 12 kap. 6 SoL Verksamhetschef 12 kap 10 SoL Enhetschef/Gruppchef Av 10 kap 2 OSL framgår att Nämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar Nämndens verksamhet 11 kap 6 2st FB Handläggare Vuxen, Barn och Ungdom, Familjerätt, LSS, Äldreomsorg 4 kap. 1 SoL Handläggare P P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

43(54) Socialförvaltningen 6. Äldreomsorg Äldreomsorg Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 6.1 Beslut om att inleda 11 kap 1 Handläggare utredning SoL 6.2 Beslut om att utredning inte skall inledas eller att inledd utredning skall läggas ned 11 kap 1 SoL Handläggare 6.3 Beslut om bistånd i form av hemtjänst i form av omvårdnadsoch servicekaraktär 6.4 Beslut om hemvårdsbidrag 6.5 Beslut om bistånd i form av särskilt boende 4 kap 1 SoL Handläggare 4 kap 2 SoL Handläggare 4 kap 1 SoL Handläggare 6.6 Beslut om bistånd i form av särskilt boende med anledning av ansökan från person bosatt i annan kommun 2 kap 3 SoL 4 kap 1 SoL Handläggare 6.7 Beslut om bistånd i form av korttidsboende 6.8 Beslut om bistånd i form av plats i social dagverksamhet 6.9 Beslut om bistånd i form av ledsagare 4 kap 1 SoL Handläggare 4 kap 1 SoL Handläggare 4 kap 1 SoL Handläggare 6.10 Omprövning av beslut Beslut huruvida omprövning skall ske 27 FvL 27 FvL Handläggare =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

44(54) Socialförvaltningen Äldreomsorg Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 6.11 Prövning av att 24 1 st. FvL Handläggare överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent 6.12 Beslut om avgift: - Beslut om fastställande av avgiftsunderlag - - Beslut om fastställande av avgift 8 kap 4 SoL 8 kap 5-6 SoL Handläggare - Avgifter Handläggare Avgifter Delegeras av Nämnd enl. 6 kap 33 KL - Beslut om fastställande av förbehållsbelopp - Beslut om ändring av avgift 6.13 Beslut om nedsättning eller befrielse av avgift i samband med dubbla boendekostnader vid inflyttning till särskilt boende - Max 3 månader 8 kap 7-8 SoL 8 kap 9 SoL 8 kap 2 SoL Handläggare - Avgifter Handläggare - Avgifter Handläggare- Avgifter Delegeras av Nämnd enl. 6 kap 33 KL - 3 6 månader Förvaltningschef - Därutöver Utskott 6.14 Beslut om nedskrivning av eller befrielse från skuld avseende debiterad avgift Enligt beslutad riktlinje och rutin Enhetschef Delegeras av Nämnd enl. 6 kap 33 KL =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

45(54) Socialförvaltningen Äldreomsorg Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 6.15 Beslut om anmälan till överförmyndare om att behov av god 5 kap 3 SoF Gruppchef - För enskild i särskilt boende man/förvaltare föreligger Handläggare För enskild i ordinärt boende 6.16 Beslut om anmälan till överförmyndaren om att behov av god man/förvaltare inte längre föreligger 5 kap 3 SoF Gruppchef - för enskild i särskilt boende Handläggare för enskild i ordinärt boende 6.17 Beslut om anmälan till IVO om allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden 14 kap 7 SoL Lex Sarah TÖS Rapport till SN P 6.18 Yttrande över ansökan till bostadsbidrag i de fall sökande eller medlem av hushållet är funktionshindrad 8 Förordning om statskommun ala bostadsbidrag Handläggare P 6.19 Beslut om bidrag till enskild person till bostadsanpassning - Upp till 60 000 kr 4-16 Lag om bostadsanpas sning Handläggare inom rehabenheten - 60 000 kr till 150 000 kr Gruppchef Enhetschef - Därutöver Förvaltningschef I samråd med ordförande =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

46(54) Socialförvaltningen Äldreomsorg Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 6.20 Beslut om att föra talan i ärenden eller 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef Extern ex. advokat mål vid allmän domstol eller P förvaltningsdomstol 6.21 Utseende av ombud att föra nämndens talan 10 kap. 2 SoL Verksamhetschef P 6.22 Överklagande och yrkande om inhibition när förvaltningsrätt eller kammarrätt ändrat nämndens beslut och/eller avgivande av yttrande i SoL-, LVU-, LVMoch LSS ärenden där ursprungsbeslutet fattats av handläggare/utskott/n ämnd 22-23 samt 29 FL Nivå i ursprungsbeslut P/U 6.23 Beslut huruvida omprövning skall ske 6.24 Prövning av att överklagande skett i rätt tid och avvisning av överklagande som kommit in för sent 27 FL Handläggare 24 1 st. FL Nivå i ursprungsbeslutet OBS! 30 FL 6.25 Avvisande av ombud och biträde 9 FL Den som har att besluta i ärendet P 6.26 Yttrande till allmän domstol i brottmål 6.27 Uppgiftslämnande till smittskyddsläkare 31 kap. 2 BrB 6 kap 9 smittskyddslagen VC Enhetschef kan delegeras P P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

47(54) Socialförvaltningen Äldreomsorg Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 6.28 Anmälningsskyldighet 6 kap 12 Enhetschef enligt smittskyddslagen (när smittskyddslagen smittad inte följer P meddelade förhållningsregler) 6.29 Beslut om att ersätta enskild person för egendomsskada vid verkställighet av myndighetsutövning som förorsakats av personal upp till ett belopp av 5.000 kr 3 kap. 2 skadeståndslagen Gruppchef eller enhetschef Utöver 5.000 kronor verksamhets chef P 6.30 Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap. 5 SoL Utskott Socialchef Tillsynsmyndi ghet är IVO (Inspektionen för vård och omsorg), JO och JK. Yttrande av principiell betydelse bör beslutas av nämnd. Enhetschef ansvarar för tjänsteskrivel se och underlag inför socialutskotte ts beslut avseende IVOs ansökan om sanktionsavgi ft U P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

48(54) Socialförvaltningen Äldreomsorg Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 6.31 Beslut om utlämnande 2 kap. 14 TF, av allmän handling till enskild 6 kap. 4 OSL Handläggare till - enskild med personakt - annan myndighet på begäran - uppställande av förbehåll i samband med utlämnande till enskild 12 kap. 1-3 OSL 6 kap. 5 OSL 10 kap. 2, 4 OSL Handläggare efter samråd med enhetschef Handläggare Verksamhetschef Om avslutat ärende där handläggare ej längre finns i organisatione n utser enhetschef tjänsteman att besluta om utlämnande. P 6.32 Beslut att lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 12 kap. 6 SoL Verksamhetschef P 6.33 Beslut om polisanmälan om vissa brott som hindrar nämndens verksamhet 12 kap 10 SoL Enhets-/gruppchef Av 10 kap 2 OSL framgår att Nämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar Nämndens verksamhet P 6.34 Beslut om köp av plats i annan kommun eller hos annan vårdgivare Utskott U =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

49(54) Socialförvaltningen Äldreomsorg Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 6.35 Yttrande i ärende om förordnande av god man eller förvaltare 11 kap 6 2st FB Handläggare Vuxen, Barn och Ungdom, för någon som fyllt 16 Familjerätt, år LSS, Äldreomsor g 6.36 Beslut om vistelse på dagvård för personer med minnesproblematik 6.37 Beslut om insatser av omvårdnadskaraktär för enskilda personer under vistelse på dagvård för personer med minnesproblematik 4 kap 1 SoL Demensvårdsutvec klare 4 kap 1 SoL Demensvårdsutvec klare =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

50(54) Socialförvaltningen 7. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 7.1 Utredning och anmälan till socialnämnd av händelser som medfört allvarlig skada eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada inom kommunens hälsooch sjukvård 3 kap. 5 PSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS P 7.2 Beslut om att till IVO (Inspektionen för vård och omsorg) anmäla händelser som medfört allvarlig skada eller hade kunnat medföra allvarlig vårdskada inom kommunens hälsooch sjukvård. 3 kap. 5 PSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

51(54) Socialförvaltningen 8. Alkohol, läkemedel, tobak och spel Alkohol, läkemedel, tobak och spel Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan ALKOHOLLAGEN (AL) 8.1 Beslut i ärenden rörande stadigvarande serveringstillstånd 8 kap. 2 2 st. AL Socialnämnd - 8.2 Beslut om serveringstillstånd om verksamheten förändras till sin omfattning avseende serveringstider och serveringslokaler 9 kap. 11 2 st. AL Handläggare P 8.3 Beslut om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten 8 kap 2 1 st. AL - Bifall samt bifall med avslag i vissa delar Handläggare P - Avslag Nämndens ordf. och vice ordf. 8.4 Beslut om tillfälligt serveringstillstånd till slutna sällskap 8.5 Beslut om fortsatt serveringstillstånd med anledning av ansökan från konkursbo 8 kap 2 1 st. AL 9 kap 12 2 st. AL Handläggare Handläggare Ärendet ska behandlas med förtur P P 8.6 Beslut om ändring av tidigare meddelat serveringstillstånd att även avse andra alkoholhaltiga drycker 8 kap 2 3 st. AL Utskott U 8.7 Beslut om serveringstillstånd under paus till teater eller konsert 8 kap 15 4 st. AL Utskott U 8.8 Beslut om tillfälligt serveringstillstånd avseende provsmakning 8 kap 6 p.2 AL Handläggare P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

52(54) Socialförvaltningen Alkohol, läkemedel, tobak och spel Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 8.9 Beslut om tillfälligt tillstånd för provsmakning av gårdstillverkade alkoholdrycker vid tillverkningsstället 8 kap 7 2 st. AL Utskott U 8.10 Beslut om permanent serveringstillstånd till cateringföretag 8 kap 4 AL Utskott Lokal ska anmälas U 8.11 Beslut om återkallelse av serveringstillstånd 9 kap 18 p. 2-3 AL Socialnämnd - 8.12 Beslut om återkallelse av serveringstillstånd då nämndens beslut inte kan avvaktas 9 kap 18 p. 2-3 AL Nämndens ordf. Vice ordf P 8.13 Beslut om återkallelse av serveringstillstånd på grund av att tillståndet inte längre utnyttjas 9 kap 18 p.1 AL Handläggare P 8.14 Beslut om begränsning av serveringstid av särskilda skäl 8 kap 19 1 st. AL Utskott U 8.15 Beslut om att meddela tillståndsinnehavare erinran 8.16 Beslut om att meddela tillståndsinnehavare varning 8.17 Beslut om att meddela varning till den som bedriver detaljhandel med eller servering av öl 8.18 Beslut om att förbjuda detaljhandel av öl eller servering av öl 8.19 Beslut om förbud eller inskränkning av försäljning av alkoholdrycker för visst tillfälle 8.20 Beslut om att förordna extern tillsynspersonal 9 kap 17 AL Handläggare 9 kap 17 AL Socialnämnd 9 kap 19 AL Socialnämnd 9 kap 19 AL Socialnämnd 3 kap. 10 2 st. AL Socialnämnd 9 kap 6 AL Handläggare P - - - - P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

53(54) Socialförvaltningen Alkohol, läkemedel, tobak och spel Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan LOTTERILAGEN 8.21 Yttrande angående värdeautomatspel TOBAKSLAGEN(TL) 44 Lotterilagen Handläggare P 8.22 Kontroll av efterlevnad avseende lag och föreskrift 19 a p. 2B- C + p.3 TL Handläggare P 8.23 Beslut om varning vid överträdelse av lag och föreskrift 8.24 Beslut om försäljningsförbud vid upprepade överträdelser av lag och föreskrift 20 a TL Socialnämnd 20 a TL Socialnämnd - - LAG OM HANDEL MED VISSA RECEPTFRIA LÄKEMEDEL 8.25 Kontroll av efterlevnad avseende lag och föreskrift 20 Lag om handel med vissa receptfria läkemedel Handläggare P 8.26 Rapportering av brister i efterlevnad av lag och föreskrift till Läkemedelsverket 21 Lag om handel med vissa receptfria läkemedel Handläggare Rapport till SN p =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

54(54) Socialförvaltningen 9. Övrigt Övrigt Nr Ärende Lagrum Delegat Anmärkning Anmälan 9.1 Vidaredelegering av beslutanderätt i de ärenden Förvaltningschefen äger rätt att fatta beslut. 6 kap 37 KL Förvaltningschef Nämnden ska hela tiden vara informerad om vem som fattar beslut i förvaltningschefens ställe. Beslut som fattas med stöd av P vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen. Vidaredelegering gäller i 9.2 Godkännande av externa utförare och tecknande av avtal med dessa 9.3 Svar på detaljplaner till annan nämnd inom Kristinehamns kommun då de inte rör någon verksamhet under nämndens ansvarsområde 9.4 Yttrande av ej principiell natur eller av ej större betydelse 9.5 Beslut om ändrad organisationsstruktur inom nämndens förvaltning a icke principiell betydelse. 9.6 Beslut om att utse attestanter ett led. Förvaltningschef Efter samråd med ordförande vid extern utförare av brukarnära insatser. Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Förvaltningschef Årlig sammanställning till nämnd P P P p P =VERKSAMHETSYSTEM, P=PÄRM, U=UTSKOTTSPROTOKOLL

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 15(20) Socialnämnden SN punkt 13 SNau 43 Remissvar - Folkhälsoplan Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden godkänner förslag till remissvar angående Folkhälsoplan Kristinehamns kommun med den ändring förvaltningen gjort enligt utskottets behandling. Sammanfattning Folkhälsoenheten Kristinehamns kommun har tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för kommunen. Den ska utrycka kommunens värdegrund och förhållningssätt och tala om vad kommunen vill uppnå med sitt folkhälsoarbete. Planen är sänd till Socialnämnden på remiss. Socialförvaltningen har utarbetat ett remissvar vilket återfinns i tjänsteskrivelsen till detta ärende. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-03-26 tillika remissvar Skickas till Kommunstyrelsen Johan Öhman Utskottets behandling Ledamot Ginger Johansson (V) föreslår att förvaltningen ändrar i yttrandet så det framgår att målen som anges ska vara utvärderingsbara. Ordförande ställer förslaget mot avslag och finner bifall. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Socialförvaltningen Eva Lotta Lindskog, 0550-88633 eva-lotta.lindskog@kristinehamn.se Datum 2015-03-26 Remissvar Folkhälsoplan Kristinehamns kommun Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-03-26 tillika remissvar Ärendet Folkhälsoenheten Kristinehamns kommun har tagit fram ett förslag till folkhälsoplan för kommunen. Den ska utrycka kommunens värdegrund och förhållningssätt och tala om vad kommunen vill uppnå med sitt folkhälsoarbete. Planen är sänd till Socialnämnden på remiss. Socialnämnden har ett brett ansvarsområde som omfattar kommunens medborgare från små barn till äldre. Förslaget till folkhälsoplan har ett tydligt fokus på barn och unga och socialnämnden ser positivt på den särskilda inriktningen på funktionsnedsättning. Dock är 25 % av kommunens befolkning över 65 år. Folkhälsoarbete med inriktning på den målgruppen är också viktigt. Främst då de som inte finns inom socialtjänstens verksamhet då folkhälsoarbete är en viktig del i det ordinarie arbetet med äldre. Socialnämnden ser positivt på ett arbete som riktar sig förebyggande till äldre för att på det sättet förhindra att de blir föremål för vård och omsorg. Idag har planen få lokala mål med inriktning mot äldre. I övrigt anser socialnämnden att planen är tydligt strukturerad och med tydliga lokala mål. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Johan Öhman Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden godkänner förslag till remissvar angående Folkhälsoplan Kristinehamns kommun Eva Lotta Lindskog Socialchef KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se PLAN Datum 2015-01-29 Sida 1(12) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Folkhälsoplan Kristinehamns kommun Dokumenttyp Plan Beslutsinstans [Beslutsinstans] Dokumentet gäller [Dokumentet gäller...] Dokument-ID [Dokument-ID] Dokumentansvarig [Dokumentansvarig] Datum för beslut [Datum för beslut] Ansvarig för uppföljning [Ansvarig för uppföljning] Version [Version] Reviderad [Reviderad] c:\users\vala8605\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.ie5\2taloobl\folkhälsoplan kristinehamns kommun.docx

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 2(12) 1 Inledning Människans hälsa påverkas av flera faktorer. Det handlar bl.a. om hur fysiskt aktiv man är, vad man äter och inte äter, det handlar också om tobaks- och alkoholvanor. Människans hälsa påverkas också av arv, kultur, ekonomi och arbete. Hälsa är ett tillstånd hos den enskilda individen. Begreppet folkhälsa är mer övergripande och betecknar det allmänna hälsotillståndet hos, delar av, eller en hel befolkning. Folkhälsan är ett tvärvetenskapligt område där man studerar hur hälsan påverkas av bl.a. samhällstrukturer, miljö och arbetslivet. Man studerar också hur politiska beslut påverkar befolkningens hälsa. Folkhälsoarbetet ska vara hälsofrämjande och man bör ha ett sjukdomsförebyggande perspektivet på arbetet. Långsiktighet, planering, systematiska insatser och samverkan ska skapa förutsättningarna för ett förbättrande av folkhälsan. Samarbete är nyckeln för ett bra folkhälsoarbete och många aktörer såsom staten, kommunen, landstinget och det civila samhället måste vara delaktiga för att arbetet ska bli lyckat. För att folkhälsoarbetet i Kristinehamn ska bli så bra som möjligt är det viktigt att de folkhälsopolitiska besluten grundar sig på kunskap och fakta. Det genomförs undersökningar som ger en god bild av hälsotillståndet bland befolkningen och de kan underlätta till att de beslut som tas, grundas på hur verkligheten ser ut och konsekvenserna av besluten ska märkas i vardagen genom att invånarna i Kristinehamns kommun upplever en bättre hälsa. Utgångspunkten för Kristinehamns folkhälsoplan är att alla invånare i Kristinehamns kommun ska ha rätt till en god hälsa. Barn och ungdomar, jämställdhet och demokrati samt funktionshinder är prioriterade områden. Barnkonventionens synsätt med ett medvetet och normkritiskt genus-, jämställdhet- och mångfaldsperspektiv ska integreras i folkhälsoarbetet och i det ordinarie arbetet i alla kommunens nämnder, förvaltningar och verksamheter. Tillsammans med övriga aktörer inom området, ska planen hjälpa oss att agera i samma riktning och komplettera varandras insatser. Kristinehamns kommuns folkhälsoarbete ska genomföras utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt. En förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt, är att politiker, tjänstepersoner och befolkning i Kristinehamn samarbetar. Samarbetet behöver ha både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Allt arbete ska ha sin utgångspunkt i kunskap och vetenskap. Kompetensen i kommunen ska tas till vara på bästa sätt, detta främst genom användandet av strukturerade och evidensbaserade arbetssätt.

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 3(12) Folkhälsoarbetet i Kristinehamns kommun ska: Genomsyras av ett medvetet och normkritiskt genus-, jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv med särskild inriktning på funktionshinder Öka medvetenhet och kompetens Utgå från vetenskap och kunskaper Ha ett långsiktigt perspektiv och kontinuitet Genomföras i samverkan med flera aktörer och med delaktighet från medborgare Vara strukturerat, utvärderas och följas upp Utgå ifrån hela befolkningen i kommunen men särskilt ta hänsyn till målgrupper för de prioriterade målområdena Utgå från barnkonventionen 2 Organisation Folkhälsa 1999 instiftades Trygghets- och Folkhälsorådet i Kristinehamns kommun. Syftet var att samordna myndigheter och resurser i samhället avseende trygghets- och folkhälsofrågor. Idag utgör kommunstyrelsens arbetsutskott Trygghets- och Folkhälsorådet. Arbetet med folkhälsofrågor i Kristinehamns kommun ska vara långsiktigt och bedrivas så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av ordinarie verksamhet. I Kristinehamns kommun finns sedan 2014 en Folkhälsoenhet. Folkhälsoenheten arbetar med frågor som rör folkhälsa och huvudinriktningarna är delaktighet, inflytande, barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet och alkohol, narkotika, dopning och tobak. Förutom ovanstående prioriterar Folkhälsoenheten även området brottsförebyggande arbete. 3 Tillämpningsområde Folkhälsoplanen för Kristinehamns kommun gäller för kommunens alla nämnder, förvaltningar och verksamheter i arbetet med folkhälsofrågor. Folkhälsoplanen talar om vad Kristinehamns kommun vill uppnå inom folkhälsoområdet. 4 Tillvägagångsätt och uppföljning För att folkhälsoarbetet ska bli så konkret som möjligt och ska kunna följas upp och utvärderas ska varje nämnd, utifrån de lokala folkhälsomålen för Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Uppföljning ska ske årligen och redovisas i respektive årsberättelse. Kommunens nämnder ansvarar för att genomföra relevanta konkreta åtgärder. Nämndernas uppföljning ska innehålla:

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 4(12) Vilka aktiviteter som har genomförts, kopplade till kommunens folkhälsomål som har satts upp i arbetet för en bättre folkhälsa Redogörelse för hur man har arbetat med målen och vilka insatser som gjorts Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun ska årligen sammanställa nämndernas rapporter angående folkhälsoarbetet samt analysera och utvärdera arbetet i en rapport. Vidare ska folkhälsoenheten vartannat år göra en omvärldsanalys i form av en kartläggningsrapport där man analyserar om folkhälsoarbetet i kommunen har effekt. Kartläggningsrapporten ska innehålla indikatorer kopplade till de lokala folkhälsomålen och kan ligga till grund för folkhälsopolitiska beslut i kommunen. 5 Utgångspunkter Folkhälsan påverkas av många olika faktorer och samverkan har en avgörande betydelse för att kunna främja hälsan hos de grupper som är särskilt sårbara. Förebyggande och hälsofrämjande insatser bör ingå som en stor och viktig del i folkhälsoarbetet. Ett väl fungerande folkhälsoarbete har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta innebär att folkhälsoarbetet också måste innehålla ett funktionshinderperspektiv. Denna folkhälsopolitikska plan utgår från hälsans bestämningsfaktorer som man också finner i de elva nationella delmålen. Faktorer som påverkar folkhälsan

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 5(12) De 11 nationella folkhälsomålen 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexuell och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Minskat bruk av tobak, alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning 6 Folkhälsomål Kristinehamns kommun Det övergripande folkhälsomålet för Kristinehamns kommun är; Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för alla invånare i Kristinehamns kommun. 6.1 Prioriterade målområden Denna folkhälsplans utgångspunkt är att alla invånare i Kristinehamns kommun har rätt till en god hälsa. Folkhälsoplanen utgår från ett helhetsperspektiv utifrån att flera faktorer påverkar hälsan. Folkhälsoarbetet i Kristinehamns kommun prioriterar särskilt några målområden. Dessa målområden utgår ifrån de 11 nationella folkhälsomålen och Kristinehamns kommuns kommunfullmäktiges mål. Prioriterade områden är: Delaktighet och inflytande Barn och ungas uppväxtvillkor Sexuell och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Alkohol, narkotika, dopning och tobak Brottsförebyggande arbete I Kristinehamns kommun finns det ett kommunalt handikappråd som årligen tar fram en handlingsplan med särskilda mål för funktionshindrade invånare.

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 6(12) Det är väsentligt att funktionshinderfrågor finns med inom ramen för de kommunövergripande målen så att dessa frågor ges en naturlig bevakning i kommunens ordinarie verksamhet. 6.2 Lokala folkhälsomål Förutom det övergripande folkhälsomålet för kommunen så har Kristinehamns kommun även lokala folkhälsomål kopplade till de prioriterade målområdena. 6.2.1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett samband med hälsa och med ohälsa. Diskriminering minskar möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället, utestänger människor från arbetsmarknaden och särbehandlar människor i arbetslivet. Alla har rätt till delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. Den rätten gäller oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Att aktivt arbeta med ett genus- och normkritiskt förhållningssätt och att detta ska genomsyra alla kommunala beslut som rör invånarna i kommunen är viktigt. Lokala mål: Att andelen elever som oftast eller alltid får, eller vill vara med och bestämma om för dem viktiga skolfrågor som arbetssätt och skolmiljön ökar. Att alla oavsett kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, ska bli respektfullt bemötta. Att deltagandet i samhällsdebatten mellan de politiska valen ska upplevas som inkluderande och meningsfull. Att valdeltagandet till allmänna val ska öka och särskilt i kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt. Att jämställdhet mellan kvinnor och män ska öka inom alla samhällsnivåer och på alla beslutsnivåer. Att andelen som känner tilltro till andra människor ska öka. Att andelen barn och ungdomar som känner att de har möjlighet att påverka i frågor som berör dem ska öka. Att utbilda förtroendevalda och tjänstepersoner om genus- och jämställdhet, normkritiskt arbete och HBTQ-perspektiv.

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 7(12) 6.2.2 Barn och ungas uppväxtvillkor I tidiga år grundläggs många av våra levnadsvanor. Goda uppväxtvillkor skyddar mot oönskade fysiska, psykiska och sociala effekter. Samspelet och relationen mellan barn och ungdomar och deras föräldrar är viktigt och förskola och skola är också viktiga miljöer för barn. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Samtliga aktörer i Kristinehamns kommun bör därför arbeta hälsofrämjande. Skolan spelar en särskild viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. En hälsofrämjande skola bygger på att de vuxna i skolan har en gemensam målsättning och samsyn samt att de förmår att stärka det positiva hos eleven och kan ge ett gott stöd för de elever som behöver det. Att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan är viktigt. Det finns ett samband mellan skolgång och hälsa under levnadsåren och skolprestationen kan påverka den psykiska hälsan för unga och vice versa. Att aktivt arbeta med ett genus- och normkritiskt förhållningssätt och att detta ska genomsyra alla beslut som barn och ungdomar i förskola och skola är viktigt. Lokala mål: Att de könsstereotypa valen till gymnasieskolan ska minska. Att alla elever som lämnar grund- och gymnasieskolan i Kristinehamns kommun ska ha godkända betyg i samtliga ämnen. Att alla barn och elever som går i någon av kommunens förskolor, grundskolor eller gymnasieskolor ska bli respektfullt bemötta i en miljö som är normkritisk och genusmedveten. Att föräldrar och vårdnadshavare erbjuds föräldrastöd under barnets/ungdomens hela uppväxt. Att antalet ungdomar som är öppet arbetslösa ska minska. Att andelen barn och ungdomar som befinner sig i ekonomiskt utsatta hushåll ska minska. 6.2.3 Sexuell och reproduktiv hälsa Grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande är att ha möjlighet till en trygg och säker sexualitet. Det är viktigt att samhället värnar om områden som bl.a. sex- och samlevnadsundervisning, mödrahälsovård och familjeplanering. Hälsosamt för individen är att kunna ha en sexualitet som är fri från fördomar, tvång, våld och diskriminering. Livsvillkoren för HBTQ-personer påverkas av samhällets syn på sexualitet. Dessa grupper av människor blir oftare än andra diskriminerade och utsatta för fördomar som kan leda till ohälsa. Människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt människor med annan etnisk bakgrund är i högre grad än andra i riskzonen för att utsättas för olika faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv häls. Hälsorisker förknippade med sexuellt

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 8(12) beteende förebyggs bäst genom att stärka individens identitet och självkänsla men också genom saklig sexualkunskap och en ökad förmåga till relationskomptens. Lokala mål: Sex mot ersättning, diskriminering, våld, tvång och kränkningar ska inte förekomma. Att antalet oönskade graviditeter ska minska. Att antalet sexuellt överförbara sjukdomar ska minska. 6.2.4 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och goda matvanor kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att kommunen utformas så att den ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till goda matvanor, mer fysisk rörelse i förskolan och skolan och i anslutning till arbetet samt mer fysisk rörelse under fritiden. Viktigt är också att insatserna även riktas till äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade och att de erbjuds möjligheter till motion och/eller träning på sina egna villkor. Lokala mål: Andelen individer som är fysiskt aktiva enligt de svenska rekommendationerna* ska öka. Andelen överviktiga barn och unga ska minska Utveckla miljöer för rörelse, spontanidrott, allsidig fysisk aktivitet och träning där ett normkritiskt och genusmedvetet perspektiv är integrerat. * Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet (Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet). 6.2.5 Alkohol, narkotika, dopning, tobak Bruket av beroendeframkallande medel påverkar hälsan och folkhälsan. Riksdag och regering har beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings och tobakspolitiken (Prop.2010/11:47) vilket också förkortas ANTD. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är ett samhälle fritt från narkotika och doping med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Målet innebär en nolltolerans mot narkotika och doping, minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 9(12) och att förhindra all skadlig alkoholkonsumtion bland annat genom att minska konsumtion och skadliga dryckesvanor. Det finns en tydlig koppling mellan droger, inkluderat alkohol, och våld. Många våldsbrott, inte minst det som sker i nära relation, utförs under influenserna av droger och alkohol. En minskning av alkohol- och droganvändandet kan därför, både direkt och indirekt, leda till ett tryggare samhälle. Lokala mål: Att tillgången till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. Att det ska finnas en effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn. Att antalet barn och unga som börjar använda tobak, narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol ska minska. Att skolan ska arbeta hälsofrämjande. Att utveckla eller implementera metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter. Att utveckla eller implementera metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda narkotika eller dopningsmedel. Att implementera metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen. Att deltagandet av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet ska öka. Att antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak eller spel ska minska. 6.2.6 Brottsförebyggande arbete Ett flertal brott som drabbar människor begås i deras direkta närmiljö. Därför är det viktigt att Kristinehamns kommun jobbar med brottsförebyggande arbete lokalt. Det arbetet ska omfatta kommunens samtliga invånare. Det är också viktigt att det finns en lokal samverkan i de brottsförebyggande frågorna och att det finns ett brett lokalt engagemang. Detta för att brottsbekämpningen ska bli ett långsiktigt arbete. Kristinehamns kommun och Polismyndigheten samverkar i arbetet för att minska brottslighet och därmed också öka tryggheten i inom kommunen. Lokala mål: Alla i Kristinehamns kommun ska känna sig trygga och säkra på allmänna platser och i allmänna lokaler. Att det ska finnas ett samarbete kring brottsförebyggande frågor i Kristinehamns kommun. Våld i nära relationer ska upphöra.

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 10(12) 7 Revidering Kommunfullmäktige i Kristinehamn beslutade 2014-04-24 om en ny dokumentstruktur för kommunen. Det beslutet innebär att en aktualitetsprövning av kommunens styrdokument ska ske varje år. Det innebär att denna plan varje år kommer att genomgå aktualitetsprövningen som innebär att planens status uppdateras av ansvariga för planen. Det ska, vid uppdateringen fasställas om planen är aktuell, om den ska revideras eller om den ska avslutas. 8 Anvisningar till Folkhälsoplan Varje nämnd ska utifrån de lokala folkhälsomålen för Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Förutsättningarna för detta arbete är väldigt olika och möjligheterna att genomföra målinriktade aktiviteter är också situationsbundet och styrs av många olika faktorer. Folkhälsoenheten i kommunen arbetar med frågor som rör folkhälsa och huvudinriktningarna är delaktighet, inflytande, barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet och alkohol, narkotika, dopning och tobak. Förutom ovanstående prioriterar Folkhälsoenheten även området brottsförebyggande arbete. Folkhälsoenhetens roll är också att vara behjälplig med framtagandet av aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen för folkhälsomålen, vi är också behjälpliga med metodstöd, kartläggningar, former för dialog, utbildningar och mycket annat som kan vara till hjälp i detta arbete. Vill någon nämnd eller förvaltning ha hjälp med ovanstående så kontaktar man Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten kommer årligen att erbjuda alla nämnder ett utbildningstillfälle om Folkhälsoplanen som innefattar en genomgång av mål, delmål och hur man kan arbeta med folkhälsofrågor och aktiviteter kopplade till målen.

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 11(12)

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 12(12)

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 16(20) Socialnämnden SN punkt 14 SNau 44 Remissvar - Barn- och ungdomshälsoplan Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden godkänner remissvaret. Ärendet Folkhälsoenheten har tagit fram ett förslag till en barn- och ungdomshälsoplan. Kommunstyrelsen beslutade den 10/2 2015 att skicka planen på remiss till socialnämnden, skolnämnden, kulturnämnden, överförmyndarnämnden, miljöoch byggnadsnämnden, tekniska nämnden, trygghets- och folkhälsorådet och elevråden i grund- och gymnasieskolan innan planen föreslås antas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse tillika remissvar ang. förslaget till en barn- och ungdomshälsoplan. Remissvar Under punkten1 Inledning, av barn- och ungdomshälsoplanen ges en förklaring till vad som menas med barn och ungdomar. Enligt den är man både barn och ungdom mellan 13 och 18 år. I lagens mening är man ju vuxen vid arton års ålder. Ett förtydligande behövs då det i planen används lite olika begrepp. Under punkten 3 som beskriver tillvägagångssätt och uppföljning vore det önskvärt att det gavs några konkreta exempel på aktiviteter, då det av erfarenhet visat sig vara svårt att hitta aktiviteter när verksamheten normalt inte varit van att ha ett barnperspektiv. Barn- och ungdomschecklistan som bilagts planen borde kunna fungera väl men ett förtydligande rörande ungdomssamordnaren behövs då personen som upprätthåller tjänsten har två funktioner, eller i vart fall dubbel titel. Instruktionerna till checklistan är bra men skulle också tjäna på några konkreta exempel. Som helhet är barn- och ungdomsplanen väl utformad och syftet är tydligt. En del onödiga upprepningar finns och möjligen är planen lite lång Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Socialförvaltningen Erna Blom, 0550-88456 erna.blom@kristinehamn.se Datum 2015-03-26 Remissvar, Barn-och ungdomshälsoplan Ärendet Folkhälsoenheten har tagit fram ett förslag till en barn- och ungdomshälsoplan. Kommunstyrelsen beslutade den 10/2 2015 att skicka planen på remiss till socialnämnden, skolnämnden, kulturnämnden, överförmyndarnämnden, miljöoch byggnadsnämnden, tekniska nämnden, trygghets- och folkhälsorådet och elevråden i grund- och gymnasieskolan innan planen föreslås antas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse tillika remissvar ang. förslaget till en barn- och ungdomshälsoplan. Remissvar Under punkten1 Inledning, av barn- och ungdomshälsoplanen ges en förklaring till vad som menas med barn och ungdomar. Enligt den är man både barn och ungdom mellan 13 och 18 år. I lagens mening är man ju vuxen vid arton års ålder. Ett förtydligande behövs då det i planen används lite olika begrepp. Under punkten 3 som beskriver tillvägagångssätt och uppföljning vore det önskvärt att det gavs några konkreta exempel på aktiviteter, då det av erfarenhet visat sig vara svårt att hitta aktiviteter när verksamheten normalt inte varit van att ha ett barnperspektiv. Barn- och ungdomschecklistan som bilagts planen borde kunna fungera väl men ett förtydligande rörande ungdomssamordnaren behövs då personen som upprätthåller tjänsten har två funktioner, eller i vart fall dubbel titel. Instruktionerna till checklistan är bra men skulle också tjäna på några konkreta exempel. Som helhet är barn- och ungdomsplanen väl utformad och syftet är tydligt. En del onödiga upprepningar finns och möjligen är planen lite lång Beslutet skickas till Kommunstyrelsen w:\sn\2015\04 april\snau\tjänsteskrivelse - remisssvar bou hälsoplan.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden godkänner remissvaret. Eva-Lotta Lindskog Socialchef Erna Blom Verksamhetschef

Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se PLAN Datum 2015-01-29 Sida 1(13) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Dokumenttyp Plan Beslutsinstans [Beslutsinstans] Dokumentet gäller [Dokumentet gäller...] Dokument-ID [Dokument-ID] Dokumentansvarig [Dokumentansvarig] Datum för beslut [Datum för beslut] Ansvarig för uppföljning [Ansvarig för uppföljning] Version [Version] Reviderad [Reviderad] c:\users\vala8605\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.ie5\i4jopzh0\barn- och ungdomsplan kristinehamns kommun.docx

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 2(13) 1 Inledning Kristinehamns kommun strävar efter att barns och ungdomars bästa ska genomsyra planering, beslutsfattande och utveckling av kommunen. Barnoch ungdomsplanen ska vara vägledande för samtliga nämnder och förvaltningar. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan ska implementeras i hela kommunkoncernen. Den ska, utifrån mål, ingå som en del i verksamhetsplaneringen. Med barn avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 0 och 18 år och med ungdomar avses samtliga invånare i Kristinehamn mellan 13 och 25 år. Kristinehamns kommuns barn- och ungdomsplan utgår ifrån barnkonventionen med fokus på att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter tas i beaktning i beslut som rör dem samt ifrån regeringens ungdomspolitik med fokus på delaktighet och inflytande. För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut så ska en barn- och ungdomschecklista (se medföljande bilaga) upprättas vid beredning av ärenden till nämnd och styrelse och ska bifogas ärendet som en bilaga. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Det är viktigt att politiker, personal och föräldrar har kännedom om FN:s barnkonvention. Som medarbetare och förtroendevald i Kristinehamns kommun ska man erbjudas grundläggande utbildning om FN:s barnkonvention. För att barn och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande i frågor som rör dem, ska kommunen främst arbeta med fyra metodområden som fokuserar på att sprida kunskap, spara tid, skapa rum och ge resurser. 2 Tillämpningsområde Barn- och ungdomsplanen för Kristinehamns kommun gäller för kommunens alla nämnder, förvaltningar och verksamheter i arbetet med barn- och ungdomsfrågor. Barn- och ungdomsplanen talar om vad Kristinehamns kommun vill uppnå inom barn- och ungdomsområdet. 3 Tillvägagångsätt och uppföljning För att arbetet med barn och ungdomar ska bli så konkret som möjligt och ska kunna följas upp och utvärderas ska varje nämnd, utifrån målen och delmålen för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Uppföljning ska ske årligen och redovisas i respektive årsberättelse.

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 3(13) Kommunens nämnder ansvarar för att genomföra relevanta konkreta åtgärder. Nämndernas uppföljning ska innehålla: Vilka aktiviteter som har genomförts, kopplade till kommunens barnoch ungdomsmål. Redogörelse för hur man har arbetat med målen och vilka insatser som gjorts Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun ska årligen sammanställa nämndernas rapporter angående arbetet med barn och ungdomar. Folkhälsoenheten ska också sammanställa antalet ärenden där barn- och ungdomschecklistan använts. Dessa data ska sedan analyseras, utvärderas och sammanställas i en rapport. Vidare ska folkhälsoenheten vartannat år göra en omvärldsanalys i form av en kartläggningsrapport där man analyserar om folkhälsoarbetet, inklusive barn- och ungdomsarbetet i kommunen har effekt. Kartläggningsrapporten ska innehålla indikatorer kopplade till de lokala folkhälsomålen, barn- och ungdomsmålen och kan ligga till grund för folkhälsopolitiska beslut i kommunen. 4 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs av FN:s generalförsamling 1989. Det är ett rättsligt bindande, internationellt instrument som innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. UNICEFs uppgift är att kämpa för att dessa regler följs både internationellt och nationellt. Alla barn i alla länder har samma rättigheter Barnkonventionen bygger på principen om icke-diskriminering, det vill säga att alla barn har samma rättigheter oavsett kön, hudfärg eller religion. Därför arbetar UNICEF för alla barn ska få sina behov och rättigheter tillgodosedda. Och vi värnar om att de barn som är mest utsatta får hjälp först. Fyra grundprinciper Barnkonventionen tillerkänner barn medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundläggande principer: att alla barn har samma rättigheter att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut att alla barn har rätt till liv och utveckling att alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad (Källa: UNICEF Sverige)

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 4(13) 5 Regeringens ungdomspolitik Sveriges ungdomspolitik har målet att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungas möjligheter att träda in i vuxenvärlden påverkas i hög grad av hur samhället är utformat. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. För att möta de särskilda utmaningar som unga ställs inför har riksdagen beslutat om en ny ungdomspolitik. Det nya ungdomspolitiska målet är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och berör områden som utbildning, arbete, inflytande, hälsa, fritid och kultur. Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande innebär att alla berörda verksamhetsområden har ett gemensamt ansvar för att nå det ungdomspolitiska målet. Tonåringar och unga vuxna har olika utmaningar i övergången från barn till vuxna som samhället behöver ta hänsyn till. Därför är tre områden särskilt prioriterade i den nya ungdomspolitiken fram till 2017 - ungas inflytande, ungas egen försörjning och ungas psykiska hälsa. Ungdomspolitiken är bindande för myndigheter och vägledande för kommuner och landsting. Den nationella ungdomspolitiken utgår från barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna och blir på så sätt tvingande även för kommunerna. Däremot är ungdomspolitiken endast vägledande i hur kommunerna utför politiken. Den nya ungdomspolitiken har dessutom en tydligare koppling till det ungdomspolitiska samarbetet i EU. Alla statliga beslut och insatser ska ha ett ungdomsperspektiv. Det innebär att unga bör betraktas som en mångfald individer, stödjas att bli självständiga och ha möjlighet att vara delaktiga i samhällets beslut. Ungdomsperspektivet ska utgå från ungas egen röst (delaktighet och inflytande) samt kunskap om unga. 6 Metodområden (Källa: MUCF) För att nå målet i den barn- och ungdomspolitiska planen ska kommunen främst fokusera på fyra metodområden som ska öka delaktigheten och inflytandet hos barn- och ungdomar i kommunen.

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 5(13) Sprida kunskap Handlar om att tillhandahålla information om frioch rättigheter gällande demokrati och demokratiska processer samt att göra den information som finns lättillgänglig för alla. Spara tid Handlar om att komprimera den tid det tar att vara med och påverka. Handlar också om kortare beslutsprocesser och nya kommunikationslösningar samt att släppa in medborgarna, och då främst barn och ungdomar, mer direkt. Skapa rum Handlar om att skapa möjligheter för neutrala möten främst på barn- och ungdomars egna arenor och där maktskillnaderna inte får utrymme. Grundläggande i att skapa rum är att förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamns kommun ska våga prata med ungdomar på riktigt, vara uppsökande och inbjudande. Ge resurser Handlar om att ge kunskapsmässiga och ekonomiska resurser så att barn och ungdomar får möjligheter att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor som alla andra. 7 Barn- och ungdomschecklista Barn- och ungdomschecklistan ska vara ett verktyg för Kristinehamns kommuns verksamheter. Syftet med barn- och ungdomschecklistan som verktyg i Kristinehamns kommun är att se till barns och ungdomars bästa och bättre leva upp till barnkonventionen. Inför varje beslut som ska tas i en verksamhet i kommunen ska det analyseras om beslutet på något sätt får, eller kommer att få, konsekvenser för barn och ungdomar. Om det visar sig att beslutet påverkar, eller kommer att påverka, barn och ungdomar, ska barn- och ungdomschecklistan användas.. Barn- och ungdomschecklistan ska finnas med från början av ärendeprocessen. Förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamn kommer att få årlig utbildning i arbetet med barn- och ungdomschecklistan. 8 Övergripande mål för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun Alla barn- och ungdomar i Kristinehamns kommun ska känna att de har inflytande. 8.1 Delmål för arbetet med barn och ungdomar i Kristinehamns kommun Att andelen elever som oftast eller alltid får, eller vill vara med och bestämma om för dem viktiga skolfrågor som arbetssätt och skolmiljön ökar.

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 6(13) Att deltagandet i samhällsdebatten mellan de politiska valen ska upplevas som inkluderande och meningsfull. Att valdeltagandet till allmänna val ska öka och särskilt i kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt. Att alla oavsett kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, ska bli respektfullt bemötta. Att andelen barn och ungdomar som känner att de har möjlighet att påverka i alla frågor som berör dem ska öka. 9 Revidering Kommunfullmäktige i Kristinehamn beslutade 2014-04-24 om en ny dokumentstruktur för kommunen. Det beslutet innebär att en aktualitetsprövning av kommunens styrdokument ska ske varje år. Det innebär att denna plan varje år kommer att genomgå aktualitetsprövningen som innebär att planens status uppdateras av ansvariga för planen. Det ska, vid uppdateringen fasställas om planen är aktuell, om den ska revideras eller om den ska avslutas. 10 Anvisningar till Folkhälsoplan Varje nämnd ska utifrån målen för arbetet med barn och ungdomar för Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Förutsättningarna för detta arbete är väldigt olika och möjligheterna att genomföra målinriktade aktiviteter är också situationsbundet och styrs av många olika faktorer. Folkhälsoenheten i kommunen arbetar med frågor som rör folkhälsa och huvudinriktningarna är delaktighet, inflytande, barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet och alkohol, narkotika, dopning och tobak. Förutom ovanstående prioriterar Folkhälsoenheten även området brottsförebyggande arbete. Folkhälsoenhetens roll är också att vara behjälplig med framtagandet av aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen för barn och ungdomsmålen, vi är också behjälpliga med metodstöd, kartläggningar, former för dialog, utbildningar och mycket annat som kan vara till hjälp i detta arbete. Vill någon nämnd eller förvaltning ha hjälp med ovanstående så kontaktar man Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten kommer årligen att erbjuda alla nämnder ett utbildningstillfälle om barn- och ungdomsplanen samt barn- och ungdomschecklistan som innefattar en genomgång av mål, delmål och hur man kan arbeta med barn- och ungdomsfrågor och aktiviteter kopplade till målen.

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 7(13) Bilaga till Barn- och ungdomsplan BARN- OCH UNGDOMSCHECKLISTA Nämnd: Datum: Diarienummer: Handläggare: Ärende/ärenderubrik: För att säkerställa att barn och ungdomars rättigheter beaktas vid alla kommunala beslut så ska denna barn- och ungdomschecklista upprättas vid beredning av alla ärenden som beslutas i nämnderna och ska bifogas ärendet som en bilaga. JA 1. Innebär beslutet att barn och ungdomar kommer att påverkas? NEJ Förklara oavsett svar Om ja, fortsätt med frågorna JA 2. Har barns bästa beaktas? NEJ Förklara oavsett svar 3. Beskriv eventuella intressekonflikter JA 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? NEJ Förklara oavsett svar

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 8(13) Om det behövs hjälp att få barn och ungdomars åsikter i ärendet, kontakta Folkhälsoenheten i kommunen för att bestämma vilket metodområde/metod, utifrån den barn- och ungdomspolitiska planen, som passar bäst för ändamålet samt om det går att använda andra redan befintliga undersökningar/kartläggningar för att ta del av ungdomars åsikter. Har ungdomssamordnaren kontaktats, kryssa i nedanstående ruta och skriv en kommentar om utfallet av detta. Är ungdomssamordnaren kontaktad JA Kommentar Anvisningar för barn- och ungdomschecklista för Kristinehamns kommun Barn- och ungdomschecklistan ska vara ett redskap för att säkerställa att barnkonventionen, ungdomspolitiken och dess intentioner beaktas i kommunala beslut. Barn- och ungdomschecklistan upprättas vid beredning av ärende till nämnd och ska bifogas ärendet som en bilaga. Varför en barn- och ungdomschecklista? FN:s konvention om barnets rättigheter antogs 1989 och ratificerades av Sverige 1990. Därmed har Sverige åtagit sig att följa konventionens innehåll och anda samt att aktivt förverkliga intentionerna i den. Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn. Denna grupp har inte rösträtt, men påverkas ändå i stor utsträckning av kommunala beslut. Den svenska ungdomspolitiken är sektorsövergripande och omfattar alla de beslut och åtgärder som påverkar villkoren för ungdomar inom en rad olika områden som arbete, boende, utbildning, hälsa, fritid, kultur och inflytande. Målen med den svenska ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha likvärdiga förutsättningar att skapa goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen och utgångspunkt för detta ska tas de mänskliga rättigheterna. Alla kommunala beslut och insatser som berör ungdomar bör därför ha ett ungdomsperspektiv. Det betyder att alla beslut och insatser som berör unga mellan 13 och 25 år ska: ta sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna Vidare ska ungdomar: ha möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande stödjas att bli självständiga

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 9(13) ska betraktas som en mångfald individer När ska barn- och ungdomschecklistan användas? Barn- och ungdomschecklistan ska användas vid beredning av samtliga politiska beslutsärenden, även de ärenden som inte berör barn. Barn- och ungdomschecklistan ska användas från början av ärendeprocessen. Anledningen till att checklistan ska upprättas för samtliga ärenden är dels för att tydliggöra att barnkonventionen beaktats i beredning av ärendet, dels för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av barnchecklistans användning i Kristinehamns kommun. Hur ska barn- och ungdomschecklistan användas? Anvisningarna nedan ska ses som en vägledning i arbetet med barnchecklistan. De kan fungera som exempel, men utgör inget heltäckande underlag. 1. Kommer beslutet att påverka barn och ungdomar, nu eller i framtiden? Den första frågan i checklistan handlar om att i början av ärendeberedningen göra en bedömning av om beslutet påverkar barn och ungdomar. Oavsett svar ska det ges en förklaring till vilka barn som berörs av beslutet, hur de berörs eller varför de inte berörs. Om beslutet direkt eller indirekt berör eller kan få konsekvenser för enskilda barn, barn i allmänhet eller en särskild grupp av barn ska checklistan fullföljas. Detsamma gäller vid framtagande av kommunala styrdokument, årlig budget och förändringar i organisation eller administration. 2. Har barnets bästa beaktats? Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet. När en bedömning av vad som är barnets bästa görs bör barn själva få möjlighet att uttrycka sina åsikter. Bedömningen ska också grunda sig på konventionens artiklar, samhällets regler, forskning, samt kunskaper hos dem som finns i barnets närmsta omgivning. I att beakta barn och ungdomars bästa ingår till exempel att beakta deras fysiska och psykiska välbefinnande, tillämpa aktuell kunskap om deras levnadsvillkor, samverka med relevanta aktörer och att ha barnperspektiv. Rättigheterna ska tillförsäkras alla barn och ungdomar oavsett härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl. Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 10(13) egna förutsättningar. Frågor att ställa sig kan vara: Vad är barn och ungdomars bästa utifrån aktuell forskning, rådande praxis och beprövad erfarenhet i det här beslutet? Vad är barn och ungdomars bästa på både kort och lång sikt? Hur har hänsyn tagits till barn och ungdomars rätt till likvärdiga villkor samt att inte diskrimineras på någon grund i beslutet? På vilket sätt har hänsyn tagits till barn och ungdomars rätt till utveckling utifrån sina egna förutsättningar? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter Beslutsfattare ska enligt barnkonventionen anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa, vilket kan innebära intressekonflikter. Sammanvägningen av relevanta intressen ska kunna visas. Det kan exempelvis finnas andra faktorer som väger tyngre eller att barnets bästa inte kan genomföras på grund av exempelvis otillräcklig ekonomi, personal eller kompetens. 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sina åsikter? Barn och ungdomar ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor barn anser att de berörs av. Är beslutet något som barn och ungdomar kan anse sig vara berörda av? På vilket sätt har barn och ungdomar varit delaktiga i beslutet? Hur många och vilka? I fall där beslutet berör barn och ungdomar på ett personligt plan har de fått säga sin mening? Vilka åsikter har de lyft fram? Hur har barnens och ungdomarnas åsikter beaktats i beslutet? Om barnen och ungdomarna inte varit delaktiga, förklara varför. När barn uttryckt sina åsikter ska de få uppföljning. Att ge barn möjlighet att uttrycka sina åsikter innebär inte automatiskt att beslutet måste följa barnens åsikter. Barnets rätt att komma till tals måste ytterst vara underställt principen om barnets bästa, vilket innebär att barns åsikter vägs in som en viktig del tillsammans med annan viktig information i bedömningen av vad som är ett barns eller en grupp av barns bästa. I Kristinehamns kommun arbetar vi med fyra metodområden som ska öka delaktigheten och inflytandet hos barn- och ungdomar i kommunen. Sprida kunskap Handlar om att tillhandahålla information om fri- och rättigheter gällande demokrati och demokratiska processer samt att göra den information som finns lättillgänglig för alla. Spara tid Handlar om att komprimera den tid det tar att vara med och påverka. Handlar också om kortare beslutsprocesser och nya kommunikationslösningar samt att

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 11(13) släppa in medborgarna, och då främst barn och ungdomar, mer direkt. Skapa rum Handlar om att skapa möjligheter för neutrala möten främst på barn- och ungdomars egna arenor och där maktskillnaderna inte får utrymme. Grundläggande i att skapa rum är att förtroendevalda och tjänstepersoner i Kristinehamns kommun ska våga prata med ungdomar på riktigt, vara uppsökande och inbjudande. Ge resurser Handlar om att ge kunskapsmässiga och ekonomiska resurser så att barn och ungdomar får möjligheter att delta i samhällsutvecklingen på lika villkor som alla andra. Om man behöver hjälp att få barn och ungdomars åsikter kan man vända sig till Folkhälsoenheten och i samråd komma fram till en för beslutet passande metod.

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 12(13)

Kristinehamns kommun Datum 2015-01-29 Sida 13(13)

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 17(20) Socialnämnden SN punkt 15 SNau 45 Ansökan om Rur-pengar för uppstart av Fritidsbanken Kristinehamn Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden föreslår att kommunstyrelsen avsätter projektmedel med 200 300 kr för att starta upp Fritidsbanken Kristinehamn. Sammanfattning Kristinehamns kommun har sedan 2011 arbetat med Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer. I Fritidsbankens koncept ligger att inte stigmatisera enskilda grupper vilket är helt i linje med den inriktning som handlingsplanen har, att generellt erbjuda och öka möjligheten att delta i fritidsaktiviteter. En Fritidsbank beskrivs som ett bibliotek fast med sport- och fritidsartiklar. Viktigt i konceptet är att alla kan låna och allt är gratis. En lämplig lokal finns inom kommunens egna bestånd. Genom att fritt kunna låna fritidsartiklar ökar möjligheten till att prova på nya motionsformer vilket kan leda till ökad folkhälsa och därmed samhällsbesparingar. Barn och ungdomar behöver inte avstå från att delta i aktiviteter på fri- och skoltid p.g.a. att de inte har tillgång till utrustning. I Fritidsbankens koncept finns ett miljöperspektiv som utgår från återvinning. Genom att Kristinehamns kommuns väljer att starta upp en Fritidsbank görs också en miljösatsning genom återbruk. Beslutsunderlag Underlag för ansökan. Tjänsteskrivelse. Skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Socialförvaltningen Carin Övringe,0550-88 000 carin.ovringe@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-25 Sn/2015:117 709 Övrigt Sida 1(1) Ansökan om Rur-pengar för uppstart av Fritidsbanken Kristinehamn Sammanfattning Kristinehamns kommun har sedan 2011 arbetat med Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer. I Fritidsbankens koncept ligger att inte stigmatisera enskilda grupper vilket är helt i linje med den inriktning som handlingsplanen har, att generellt erbjuda och öka möjligheten att delta i fritidsaktiviteter. En Fritidsbank beskrivs som ett bibliotek fast med sport- och fritidartiklar. Viktigt i konceptet är att alla kan låna och allt är gratis. En lämplig lokal finns inom kommunens egna bestånd. Genom att fritt kunna låna fritidsartiklar ökar möjligheten till att prova på nya motionsformer vilket kan leda till ökad folkhälsa och därmed samhällsbesparingar. Barn och ungdomar behöver inte avstå från att delta i aktiviteter på fri- och skoltid p g a att de inte har tillgång till utrustning. I Fritidsbankens koncept finns ett miljöperspektiv som utgår från återvinning. Genom att Kristinehamns kommuns väljer att starta upp en Fritidsbank görs också en miljösatsning genom återbruk. Beslutsunderlag Underlag för ansökan. Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Socialnämnden föreslår att kommunstyrelsen avsätter projektmedel med 200 300 kr för att starta upp Fritidsbanken Kristinehamn. Skickas till Kommunstyrelsen Eva Lotta Lindskog Carin Övringe Socialchef Utvecklingsledare KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress 20. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Vintergatan Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

Sida 1(3) Datum 2015-03-19 Socialförvaltningen Carin Övringe, 0550-885 79 carin.ovringe@kristinehamn.se Ansökan om Rur-pengar för uppstart av Fritidsbanken Kristinehamn Bakgrund Kristinehamns kommun har sedan 2011 arbetet med Handlingsplan för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Inom ramen för det arbetet har diskuterats möjligheten att starta upp en Fritidsbank i Kristinehamn. I Fritidsbankens koncept ligger att inte stigmatisera enskilda grupper vilket är helt i linje med den inriktning som handlingsplanen har, att generellt erbjuda och öka möjligheten att delta i fritidsaktiviteter. Intresse för samarbete har uttalats från Svenska kyrkan och Friskvården i Värmland och inom socialförvaltningen har framhållits det värde en Fritidsbank kan ha för sysselsättning i olika former. Fritidsbanken Den första Fritidsbanken startade i Deje 2013 på initiativ av Svenska Kyrkan, Forshaga kommun och projektet Ett öppnare Värmland. Bakgrunden var att man såg den ökande barnfattigdom som ett växande problem vilket bl. a visade sig genom att barn och ungdomar inte kunde delta i spontanidrott och vid skolors friluftsdagar. En Fritidsbank beskrivs som ett bibliotek fast med sport- och fritidsartiklar. Människor skänker fritidsartiklar de inte längre använder och Fritidsbanken tar tillvara och lånar ut. Viktigt i konceptet är att alla kan låna, både kommuninvånare och besökare, och att allt är gratis. Fritidsbanken bidrar genom detta till integration, ökad spontanidrott, hälsa och välbefinnande. I konceptet ligger också tanken på återbruk och 2013 tilldelades Fritidsbanken Recykling Awards hederspris på Återvinningsgalan i Stockholm. Värmlands Idrottsförbund och Svenska Kyrkan regionalt avser att stödja Fritidsbanken genom att bilda en förening som ska fungera som en paraplyorganisation för vidareutveckling och samordning av Fritidsbanken. Ett av målen är bl. a att det ska finnas en Fritidsbank i varje värmländsk kommun. KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialforvaltningen@kristinehamn.se Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 Syftet med en lokal Fritidsbank beskrivs som Familjer i kommunen ska få större möjlighet att spontanidrotta samt prova fler olika idrotter och aktiviteter utan att ekonomin ska vara en begränsande faktor. Verksamheten ska också: - Bidra till en bättre miljö - Erbjuda meningsfull sysselsättning för personer som behöver arbetsträna - Sprida idén om Fritidsbanken till andra kommuner Fritidsbanken Kristinehamn Tidigare arbete kring uppstart av en Fritidsbank i Kristinehamn har försvårats på grund av lokalfrågan. I dagsläget har en lämplig lokal hittats inom kommunens egna bestånd. Lokalen är centralt belägen och lätt tillgänglig även vid funktionsnedsättning. Lokalen rymmer både utrymme för utlåningsdel och för personella utrymmen. Inom socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet och LSS-verksamhet ser man etableringen av en Fritidsbank som möjlighet till både sysselsättning och arbetsträning samt för daglig verksamhet. Även vid språkträningsinsatser och för ungdomar inom Kom i Jobb är verksamheten lämplig. Arbetsmarknadsenheten kan även vara behjälplig med reparationer av inkomna sportartiklar och vid frakt av dessa. Dagtid finns alltså utrymme att bidra med både personal och deltagare till Fritidsbanken från arbetsmarknadsenheten. Parallellt med uppstart av en Fritidsbanken i Kristinehamn ska arbetet med att väcka intresse och engagemang för att skapa en förening Fritidsbank Kristinehamn påbörjas. Stadgar för föreningen är framtagna av Fritidsbanken och kommer att vara desamma för alla Fritidsbanker. I arbetet med att skapa en förening kommer bl. a föreningsliv och allmänt intresserade kommuninvånare att bjudas in för information. Planeringen är att det är föreningen som står för bemanning vid öppethållande av Fritidsbanken på kvällstid. Uppstart och framtida ansvar av Fritidsbanken Kristinehamn För att få en effektiv start av Fritidsbanken Kristinehamn ses med fördel att detta görs som ett projekt av Kristinehamns kommun under en begränsad tid om minst två år. Under projekttiden står kommunen ekonomiskt för lokal och övriga omkostnader samt organisering av verksamheten. Inför projekttidens avslut ska en kvantitativ utvärdering ske av den utlåningsverksamhet som genomförts samt en kvalitativ utvärdering av Fritidsbanken som en verksamhet för sysselsättning mm. Efter projekttidens slut övergår huvudansvaret för Fritidsbanken Kristinehamn till den bildade föreningen. Föreningen har därefter möjlighet att söka föreningsbidrag genom Kristinehamns kommun och kommer att vara en del av den verksamhet som Fritidsbanken Värmland stödjer som paraplyorganisation.

3 Budget Budget är beräknad på två års verksamhet för Fritidsbanken Kristinehamn. Lokal: 111 192 Dator/skrivare: 11 500 Telefon: 5 600 Inventarier: 30 000 Material: 20 000 Marknadsföring: 15 000 Avtal Fritidsbanken: 5 000 Årsavgift Fritidsbanken: 2 000 Totalt 200 300 Finansiering Fritidsbanken Kristinehamn föreslås att startas upp av Kristinehamns kommun som ett projekt med stöd av RUR-medel. Effekterna av Fritidsbanken Kristinehamn är långsiktiga och ligger tydligt i linje med uppsatta mål för kommunen. Mål Kristinehamns kommuns övergripande mål är att vara en trygg och säker kommun som ska erbjuda sina invånare en god service med hög kvalitet och god tillgänglighet utifrån en långsiktig ekonomi. Mål två: Kristinehamn ska vara en attraktiv kommun för både invånare och besökare med goda möjligheter till motion och idrott samt för natur- och kulturupplevelser. Mål 7: Kommunen ska underlätta för invånarna att leva miljömedvetet och den egna verksamheten ska vara ett gott föredöme. Effekter av Fritidsbanken Kristinehamn Fritidsbanken innebär en ökad service som kommer kommunens invånare till godo och även de besökare som väljer Kristinehamn. Alla får låna. Barnfamiljer erbjuds goda möjligheter att gemensamt prova på nya idrotter och motionsformer. Barn och ungdomar behöver inte avstå från aktiviteter på frieller skoltid pga att de inte har tillgång till utrustning. Detta kan bidra till ökad folkhälsa och där tillhörande samhällsbesparingar samt främja uppväxtförhållanden på lika villkor. I Fritidsbankens koncept finns ett miljöperspektiv som utgår från återvinning. Genom att Kristinehamns kommun väljer att starta upp en Fritidsbank görs en miljösatsning genom återbruk. Som kommuninvånare ges man då också möjlighet att delta i och bidra på den satsningen genom att skänka de fritidsartiklar man inte längre nyttjar.

UTSKICK Sammanträdesdatum 2015-04-16 Sida 18(20) Socialnämnden SN punkt 16 SNau 46 Reglemente/Instruktioner KPR Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden antar Instruktioner för det kommunala pensionärsrådet i Kristinehamns kommun och beslutar att detta ska gälla från och med den tidpunkt som kommunfullmäktige upphäver nu gällande reglemente. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige upphäver nu gällande reglemente för Kommunala pensionärsrådet. Sammanfattning Arbetsordningen för det kommunala pensionärsrådet (hädanefter benämnt KPR) behövs revideras. Förvaltningen föreslår att socialnämnden upprättar instruktioner vilka ska ersätta det reglemente som gäller idag. Förvaltningen föreslår även socialnämnden att föreslå för kommunfullmäktige att upphäva nu gällande reglemente. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till instruktioner för det kommunala pensionärsrådet Skickas till Kommunfullmäktige Kommunala Pensionärsrådet i Kristinehamns kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Socialförvaltningen Marcus Liniver,0550-88 554 marcus.liniver@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-03-24 Sn/2015:119 003 Reglementen Sida 1(2) Instruktioner för kommunala pensionärsrådet samt upphävande av dess reglemente Sammanfattning Arbetsordningen för det kommunala pensionärsrådet (hädanefter benämnt KPR) behövs revideras. Förvaltningen föreslår att socialnämnden upprättar instruktioner vilka ska ersätta det reglemente som gäller idag. Förvaltningen föreslår även socialnämnden att föreslå för kommunfullmäktige att upphäva nu gällande reglemente. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till instruktioner för det kommunala pensionärsrådet Förslag till beslut Socialnämnden antar Instruktioner för det kommunala pensionärsrådet i Kristinehamns kommun och beslutar att detta ska gälla från och med den tidpunkt som kommunfullmäktige upphäver nu gällande reglemente. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige upphäver nu gällande reglemente för Kommunala pensionärsrådet. Skickas till Kommunfullmäktige Kommunala Pensionärsrådet i Kristinehamns kommun Ärendet Arbetsordningen för det kommunala pensionärsrådet (hädanefter benämnt KPR) behövs revideras. Socialnämnden har under den tidigare period som den varit ansvarig för rådet varit bemyndigade av kommunfullmäktige att fastställa reglemente för KPR. Kristinehamns kommuns nya dokumentstruktur tillåter dock inte att reglementen fastställs av andra än KF. Eftersom nämnden numer återigen är ansvarig för KPR anser förvaltningen att nämnden även därmed ska äga det dokument som stipulerar ordningen för rådets sammansättning och arbete. Med detta som bakgrund föreslår förvaltningen att socialnämnden KRISTINEHAMNS KOMMUN E-post socialfprvaltningen@kristinehamn.se Postadress 20. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Besöksadress Vintergatan Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868

2 upprättar instruktioner vilka ska ersätta det reglemente som gäller idag. Förvaltningen föreslår även socialnämnden att föreslå för kommunfullmäktige att upphäva nu gällande reglemente. Dessa förändringar har behandlats på kommunala pensionärsrådets sammanträde 2015-03-11 utan anmärkning i bytet från reglemente till instruktion. Eftersom KPR bevakar övergripande kommunala frågor anser pensionärsorganisationerna att rådet organisatoriskt bör tillhöra kommunstyrelsen. KPR anser även att mandatperioden för KPR bör vara 1-år istället för 4-år. De önskar också att KPR, liksom Handikapprådet får en egen budget. Vad gäller instruktionernas innehåll framhöll rådet att ersättare bör ha yttrandeoch initiativrätt vilket förvaltningen tagit fasta på och fört in i förslag till instruktioner. Vad gäller mandatperioden anser förvaltningen att den bör sammanfalla med de mandatperioder som i övrigt finns i kommunen. Eva Lotta Lindskog Förvaltningschef Marcus Liniver Nämndsekreterare

Förslag på Instruktioner KPR Datum Referens Sida 1(3) Socialnämnden Arbetsmaterial Instruktioner för Kommunala Pensionärsrådet i Kristinehamns kommun Antaget av socialnämnden xxxx-xx-xx xxx E-post Organisationsnr KRISTINEHAMNS KOMMUN isocialforvaltningen@kristinehamn.se 212000-1868 Postadress Besöksadress Telefon Fax Bankgiro PlusGiro 20. Socialnämnden 0550-880 00 vx 0550-106 10 110-0213 111 00-5 681 84 Kristinehamn Nya Kyrkogatan 21