Revisionsrapport Delårsrapport per augusti 2009 Norrbottens läns landsting Oktober 2009 Anders Färnstrand, Auktoriserad revisor Per Ståhlberg, Certifierad kommunal revisor
2009-10-07 Anders Färnstrand, Projektledare Auktoriserad revisor Carina Olausson, Uppdragsledare Certifierad kommunal revisor
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...2 2.3 Revisionskriterier...3 2.4 Metod...3 3. Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed...3 3.1 Bedömning och åtgärdsförslag...5 4. Måluppfyllelse...5 4.1 Mål för verksamheten...6 4.2 Mål för ekonomin...8 4.3 Bedömning av måluppfyllelse...9 5. Övriga iakttagelser...10 5.1 Divisionerna...10 5.2 Budgetuppföljning och prognos...10
1. Sammanfattning Komrev inom PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer granskat landstingets delårsrapport för perioden 2009-01-01 2009-08-31. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för 2009. Syftet med granskningen är att ge landstingets revisorer ett underlag för sin bedömning av om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som landstingsfullmäktige beslutat. Revisorernas uttalande avges i den bedömning som de avlämnar till landstingsfullmäktige i samband med att delårsrapporten behandlas. Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av landstingets delårsrapport: 1. Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed. 2. Kommunallagens krav på en ekonomi i balans uppfylls både i delårsrapportens utfall samt i årsprognosen. 3. En utveckling som skett är att ett flertal verksamhetsmått och -mål blivit mer konkreta och på så sätt mer mätbara jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen avseende de verksamhetsmässiga målen för god ekonomisk hushållning visar sammantaget på en positiv trend. Vår bedömning är dock att nivån på måluppfyllelsen inte motsvarar att verksamheten fullt ut kan sägas bedrivs i enlighet med fullmäktiges mål. 4. Granskningen visar vidare att fullmäktige fastställt tre finansiella mål för 2009. Då årsprognosen pekar på att endast ett av dessa tre mål kommer att uppnås gör vi bedömningen att landstinget under innevarande år endast delvis kommer att uppnå god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. 5. Divisionerna har ett pågående sparprogram på 142 mnkr för att nå en ekonomi i balans. De räknar med att klara av 99 mnkr under år 2009. Omställningskostnaderna för att åstadkomma besparingarna beräknas till 24 mnkr, vilka kommer att åberopas som synnerliga skäl vid bedömning av balanskravet. Samtidigt ökar kostnaderna netto med 21 mnkr på övriga områden inom divisionerna. Vår bedömning är att beslutade sparåtgärder inte fullt ut följer fastställda tidplaner. 1
2. Inledning 2.1 Bakgrund Landsting är enligt den kommunala redovisningslagen (KRL), skyldiga att minst en gång om året upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från årets början. Delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader. I och med Kommunallagens regler om god ekonomisk hushållning så har det tillkommit en uppgift för revisorerna att bedöma hur väl delårsrapportens resultat överensstämmer med de mål med betydelse för god ekonomisk hushållning som fullmäktige fastställt: Revisorernas bedömning av delårsrapporten ska grundas på det ekonomiska resultatet och uppfyllelsen av fullmäktiges mål för ekonomi och verksamhet. 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Är resultatet i delårsrapporten förenligt med de mål fullmäktige beslutat? Följande kontrollmål är aktuella: Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av fullmäktige fastställda finansiella målen? Uppfyller resultatet i delårsrapporten de av fullmäktige fastställda målen för verksamheten? Uppfyller resultatet i delårsrapporten och prognosen de sparkrav som fastställts av fullmäktige? Granskningen inriktas mot att granska vilken information som lämnas i delårsrapporten samt rutinerna vid upprättandet. Vid granskningen av rutinerna ingår att bedöma hur periodiseringar, värderingar, prognoser mm har hanterats. Granskningen av räkenskaperna är översiktlig i syfte att ge underlag för att bedöma utfallet gentemot de finansiella mål som fullmäktige fastställt. Landstingsstyrelsen är ansvarig för upprättandet av delårsrapporten som enligt 8 kap 20 a KL ska behandlas av landstingsfullmäktige. 2
2.3 Revisionskriterier Granskningen av delårsrapporten innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning God redovisningssed Interna regelverk och instruktioner Fullmäktigebeslut 2.4 Metod Granskningen har utförts genom: - Dokumentstudier av relevanta dokument - Analys av nyckeltal för verksamhet och ekonomi i den omfattning som krävs för att bedöma om resultatet är förenligt med de av fullmäktige fastställda målen - Granska specifikationer och underlag till väsentliga balansposter i den omfattning som krävs för att i allt väsentligt säkerställa en rättvisande redovisning - Översiktlig analys av resultaträkning samt resultatprognos för året - Intervjuer med berörda tjänstemän Granskningen har utförts i enlighet med Komrevs granskningsprogram för granskning av delårsrapport av Anders Färnstrand och Per Ståhlberg, certifierade kommunala revisorer vid Komrev inom PricewaterhouseCoopers. 3. Rättvisande räkenskaper och god redovisningssed Den upprättade delårsrapporten omfattar perioden januari augusti 2009 vilket är i överensstämmelse med KRL där det sägs att delårsrapporten ska omfatta minst sex och högst åtta månader. Landstingets gemensamma regler & riktlinjer anger följande för delårsrapporten: Per april och augusti upprättar styrelsen delårsrapport I juni och oktober redovisas delårsrapporten för fullmäktige Delårsrapporten ska ge återkoppling i både kvantitativa och kvalitativa termer till mål och ramar i landstingsplanen 3
Ekonomiadministrativa föreskrifter till divisionerna finns tillgängliga via landstingets intranät. I likhet med tidigare år innehåller dessa tidplaner, instruktioner för periodisering, redovisning av nyckeltal, prognoser, periodjämförelser samt mallar för insamling av uppgifterna. Föreskrifterna innehåller också anvisningar för uppföljning av, och ev åtgärder för att uppnå, en ekonomi i balans. Landstingets delårsrapport består förutom förvaltningsberättelse av resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport, driftredovisning och investeringsredovisning. Vi bedömer att landstingets föreskrifter är väl utformade och därigenom utgör en god grund för delårsrapporternas kvalitet. Prognosen för helåret pekar på ett positivt resultat, 80 mnkr, vilket är 3 mnkr bättre än budgeterat. Prognosen före finansiella poster visar ett underskott på 3 mnkr. Avvikelsen förklaras bland annat med: Verksamhetens nettokostnad kommer att öka med 2,8 procent, i budgeten räknades med 3,2 procent Skatteintäkter och statsbidrag förväntas enligt senaste prognosen från SKL att öka med 7,5 procent, i budgeten räknades med 8,7 procent Finansnettot ligger i prognosen 65 mnkr bättre än budgeterat. I finansnettot ingår en positiv värdereglering med 69 mnkr, i och med detta är hela föregående års nedskrivning återförd. Detta betyder med andra ord att denna möjlighet till återhämtningen av ekonomin i den befintliga portföljen härmed är uttömd. I nedanstående tabell redovisas utfallet för de första åtta månaderna, budget 2009, prognos för utfallet för året samt avvikelsen mot budget. Skillnaden mellan utfallet per sista augusti och helårsprognosen är i likhet med föregående år stor. Prognos Utfall augusti Budget Avvikelse Resultaträkning (mnkr) 0908 2009 2009 mot budget Verksamhetens intäkter 502 760 679 81 Verksamhetens kostnader -4 308-6 626-6 552-74 Avskrivningar -163-249 -252 3 Verksamhetens nettokostnad -3 969-6 115-6 125 10 Skatteintäkter 2 954 4 426 4 534-108 Generella statsbidrag och utjämning 1 124 1 686 1 650 36 Resultat före finansiella poster 109-3 59-62 Finansiella intäkter 124 139 75 64 Finansiella kostnader -41-56 -57 1 Resultat 192 80 77 3 4
Balanskravet Utifrån lämnad resultatprognos för räkenskapsåret 2009 så delar vi landstingets bedömning att kommunallagens krav på en ekonomi i balans kommer att uppfyllas innevarande år. Justerat resultat från 2008 uppgår till -193 mnkr vilket ska regleras senast år 2011. Årets prognos, 80 mnkr, justerat för synnerliga skäl och realisationsvinster uppgår till 103 mnkr, vilket innebär att 90 mnkr återstår att reglera 2010-2011. 3.1 Bedömning och åtgärdsförslag Vi bedömer att landstingets delårsrapport är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt. Vi har översiktligt granskat de periodiseringar som är gjorda i samband med delårsrapporten och konstaterar att väsentliga poster så vitt vi kan bedöma har periodiserats. Vår bedömning är vidare att de föreskrifter och anvisningar som finns ger förutsättningar för att delårsrapporten ska uppfylla de krav som KRL ställer. Vår samlade uppfattning är att delårsrapporten uppfyller syftet att ge LF möjlighet att använda den som ett underlag för styrning, ledning och kontroll av den samlade verksamheten. I den delårsrapport som presenteras saknas en redogörelse för redovisningsprinciper som ligger till grund för rapporten. Hänvisning görs enbart till att samma redovisningsprinciper som vid bokslut för år 2008 tillämpas. En kortfattad beskrivning av redovisningsprinciperna är ett bra stöd för den som ska ta del av rapporten. 4. Måluppfyllelse Av kommunallagen framgår att budgeten ska ange mål och riktlinjer för vad som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna, som ska omfatta både verksamhet och ekonomi, ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. Det är sedan revisorerna som skall bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning. Att målen skall vara tydliga och mätbara, vilket alltså framgår av förarbetena till lagen, är viktigt för att möjliggöra uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen. 5
4.1 Mål för verksamheten Landstingsfullmäktige har i Landstingsplan 2009-2011 fastställt verksamhetsmässiga mål som ska ge uttryck för god ekonomisk hushållning. Landstingsplanen innehåller följande målområden: Attraktiv region God Hälsa God vård Engagerade medarbetare Förutom inriktningsmål för vart och ett av målområdena ovan har fullmäktige fastställt delmål, strategier samt metoder för uppföljning av målen. Attraktiv region Inom detta målområde vill landstingsfullmäktige att det regionala utvecklingsarbetet ska skapa förutsättningar för en region med: Attraktiva livsmiljöer Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet Tydligt regionalt företrädarskap Här presenteras bl.a. ett antal projekt med engagemang från NLL, genomförda möten samt en del befolknings- och sysselsättningsstatistik. Till viss del sker redovisningen av måluppfyllelsen genom en redogörelse av uppstartade och genomförda aktiviteter snarare än redogörelse för uppnådda mål. Med andra ord är mätbarheten i att skapa en Attraktiv region svår att utläsa utifrån det som presenteras i delårsrapporten. En utförligare måluppföljning utlovas i årsredovisningen. God hälsa I landstingsplanen framgår att när det gäller området God hälsa skall landstingets folkhälsoarbete inriktas mot att uppfylla de elva nationella folkhälsomålen (framarbetade av Statens Folkhälsoinstitut) och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, levnadsvanor och miljöer som påverkar hälsan. I landstingsplanen finns ett antal konkreta mål och mått för att följa upp bl.a. detta. Delårsrapportens redovisning på området berör dock endast delvis dessa mätetal. Rapporten redogör för vissa faktorer hämtade ur de enkätundersökningar av hälsa och levnadsvanor som genomförts i länet. Tyvärr är uppgifterna i flera fall från 2006 vilket minskar informationsvärdet om hur landstinget idag lyckas med sitt utvecklings-/förbättringsarbete. Nästa liknande enkätundersökning kommer att genomföras under 2010. 6
I oktober väntas en rapport med resultatet av undersökningar avseende skolbarns hälsa och levnadsvanor som genomförts i samarbete mellan länets skolsköterskor och landstinget. En majoritet av länets kommuner har deltagit och det är tredje året som undersökningen genomförs vilket betyder att man kommer få en bild av hur hälsoläget utvecklats sig över tiden. God vård Genom bland annat Vårdbarometern följer man upp landstingets service i form av hälsooch sjukvård till befolkningen. På samma sätt som övriga landsting ingår landstinget i Socialstyrelsens och SKL:s redovisning och jämförelse av hälso- och sjukvårdens kvalitet öppna jämförelser. Landstinget har valt att sätta följande delmål inom området God vård och dessa är: Patientfokuserad vård Tillgänglig vård Säker vård Evidensbaserad vård Kvalitativt likvärdig vård Effektiv vård Landstingsplanen 2009-2011 innehåller mer konkreta mått och mål än den föregående planen. I delårsrapporten följs dessa med något undantag och något tillägg upp. Det redovisas för en mängd statistik för att mäta och bedöma hur utvecklingen mot målet om God vård fortlöper. Resultaten som framkommer ger ingen entydig bild utan de pekar på både förbättrade och en del försämrade värden. En förklaring till vissa försämringar (exv. väntetider) som förs fram är mättidpunkten som under 2009, till skillnad från 2008 till viss del inföll under semestertider. Ett mått som redovisas och som får en direkt ekonomisk effekt om inte målvärdena uppnås är det mått som styr om man får del av Kömiljarden. Kravet är att högst 20 % av patienterna fått vänta längre än 90 dagar på besök hos specialist respektive på behandling den 30 november 2009. Per augusti 2009 klarar NLL inte dessa krav. Åtgärder för att nå detta tillgänglighetsmål till sista november är insatta. Landstinget har ett produktivitetsmått (DRG-poäng) genom vilka nationella jämförelser möjliggörs. I sina ambitioner att minska kostnaderna har landstinget satt ett mål för 2009 på området Effektiv vård som säger att kostnaden per DRG-poäng i landstinget inte skall överstiga snittet för övriga läns- och länsdelssjukhus. Utfallet 2008 visade att samtliga sjukhus i Norrbotten låg över detta snitt. 7
Engagerade medarbetare Sedan årsskiftet har personalstyrkan minskat med 141 st och uppgår per 2009-08-31 till 7 229 personer. De landstingsanställda i Norrbotten har en medelålder på 47 år och består till 81 procent av kvinnor. Inom området Engagerade medarbetare har man valt följande delmål som följs upp: Arbetstillfredsställelse Frisknärvaro och sjukfrånvaro Ledarskap Kompetens Landstinget har under våren 2009 genomfört den andra mätningen av de anställdas upplevelse av sin arbetsgivare, NLL. Förvaltningsberättelsen följer upp målen enligt nedan. Mål Följs upp Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse 2009 1. Arbetstillfredsställelse Mål: 70 % - positiv utveckling Ja Nej, 66 % Nej, 68 % 2. Frisknärvaro Mål: 75 % Ja Nej, 69 % Nej, 72 % 3. Sjukfrånvaro Mål: 5,1 % Ja Nej, 6,0 % Ja, 4,6 % 4. Ledarskap Mål: 70 % - positiv utveckling Ja Nej, 65 % Nej, 67 % 5. Kompetens Mål: 75 % - positiv utveckling Ja Nej, 72 % Nej, 73 % Som framgår når landstinget endast 1 av 5 mål 2009. Positivt är dock att på samtliga områden har det skett förbättringar jämfört med föregående mätning. 4.2 Mål för ekonomin Stark ekonomi I delårsrapporten avstäms det prognostiserade resultatet mot landstingets finansiella mål som fastställts i Landstingsplan 2009-2011. Nedan redovisas måluppfyllelsen mot utfallet per 2009-08-31 samt mot prognosen för 2009 års resultat. 8
Finansiella mål Följs upp i delårsrapport Måluppfyllelse Utfall 090831 Prognos 2009 1. Resultatmål Landstingets resultatmål är ett positivt resultat motsvarande minst 2 procent av nettokostnaderna. Mål 2009: 122 mnkr. Ja Ja, (192 mnkr) Nej, (80 mnkr) 2. Nettokostnadsandel av skatt och statsbidrag Högst 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag ska användas för att finansiera den löpande verksamheten. Ja Ja, (97 %) Nej (100 %) 3. Likviditet En likviditetsreserv motsvarande lägst 10 procent av landstingets nettokostnader. Mål 2009: 612 mnkr Ja Ja (1 010 mnkr) Ja (894 mnkr) Utifrån det ekonomiska utfallet per 2009-08-31 var samtliga finansiella mål uppfyllda. Prognosen för hur det kommer att se ut vid årsskiftet pekar på att det då endast är målsättningen avseende nivån på likviditetsreserven som kommer att infrias. 4.3 Bedömning av måluppfyllelse Vi kan i år konstatera att det skett en utveckling vad gäller uppföljningen av verksamhetsmålen. Till exempel har ett antal delområden fått konkreta och mätbara mål vilket underlättar styrbarheten i måluppfyllelsen. Fortfarande finns områden som till vissa delar saknar mätbara mål och i vissa fall saknas tillgång till aktuella jämförelsesiffror. Redovisningen av måluppfyllelsen visar på ett skiftande resultat, med andra ord både förbättrade och försämrade mätvärden. Det kan noteras att på området Engagerade medarbetare så visar samtliga mått förbättrade vården jämfört med föregående års mätning. Sammanfattningsvis bedömer vi att måluppfyllelsen för verksamheten i stort utvecklas positivt men att den kan förbättras. Avseende de finansiella målen för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om så framgår det av delårsrapporten att det prognostiserade helårsresultatet kommer resultera i att endast ett av tre mål uppfylls. 9
5. Övriga iakttagelser 5.1 Divisionerna I delårsrapporten presenteras också en uppföljning av divisionernas verksamhet och ekonomi i enlighet med landstingets ekonomistyrningsregler. Divisionernas verksamhetsberättelser ska bland annat innehålla avsnitt om måluppfyllelse, resultat samt nyckeltal. Vidare ska divisionerna redogöra för eventuella sparkrav för att nå en ekonomi i balans. Berörda divisioner har lämnat en beskrivning i sina verksamhetsberättelser i form av en tabell över vilka besparingar och åtgärder division ämnar vidta för att förbättra sin ekonomi över de närmaste åren. 5.2 Budgetuppföljning och prognos Landstinget presenterar i delårsrapporten prognos över den förväntade utvecklingen resterande del av året. Jämförelse görs också med föregående rapportperiods prognos. Avvikelser i förhållande till budgeten förklaras för landstinget totalt och för divisionerna i samband med driftredovisningen. Prognosen för divisionernas driftredovisning 2009 visas i nedanstående tabell: (mnkr) Utfall mot budget Utfall mot budget Utfall mot budget Utfall mot budget Prognos mot budget Utfall mot budget Utfall mot budget Utfall mot budget 0908 0808 0708 0608 0912 0812 0712 0612 Primärvård 17-15 -1-8 8-13 -11-10 Opererande -28-88 -71-72 -42-144 -125-112 Medicin -5-30 -24-32 -7-65 -65-65 Vuxenpsykiatri -1 7 3 11 0 8 4 13 Diagnostik -6-7 5 2-4 -11 4 3 Folktandvård 9 5 16 3 6 5 17-1 Kultur o utbildning 2 1 2 2 4 4 4 3 Länsteknik 0 1 1 1-13 Service 16 4-12 4 10-4 -21-11 S:a divisioner 4-122 -82-90 -24-219 -206-180 Politik 3 3 3 4 2 2 3 3 Gem pers rel kostn 2 1 2 1 2 3 LD med stab o sekr. 1 2 1 3 1 3 2 6 Gemens.avskrivn. 4 7 11 9 3 9 17 14 Gemens. int. o kostn. -3983-3761 -3592 196-6098 -5744-5484 165 Verksamh nettokostn -3969-3870 -3657-6115 -5947-5665 Skatter statsb finansn 4161 3821 3789 6195 5683 5680 Totalt landstinget 192-49 132 122 80-264 15 8 10
Tabellen visar att divisionerna sammantaget visar en prognos på ett negativt resultat på 24 mnkr. Största underskottet prognostiseras av division Opererande specialiteter. Inför år 2009 utökades budgetramen för Opererande specialiteter med 100 mnkr och Medicinska specialiteter med 52 mnkr. För perioden innebär det 67 respektive 35 mnkr. Sparbeting, mnkr Division Åtagande Bedömt utfall Primärvård 30 29 Opererande 41 29 Medicin 49 25 Diagnostik 17 11 Service 5 5 142 99 Som framgår ovan har divisionerna pågående sparprogram på 142 mnkr för att nå en ekonomi i balans. De räknar med att klara av 99 mnkr under år 2009. Omställningskostnaderna för att åstadkomma besparingarna beräknas till 24 mnkr, vilka kommer att åberopas som synnerliga skäl vid bedömning av ekonomi i balans. Samtidigt ökar kostnaderna netto med 21 mnkr på övriga områden inom divisionerna. Utifrån bedömningen ovan kan vi konstatera att sparåtgärderna inte följer fastställda tidplaner. Tertialjämförelser Tredje tertialet är av erfarenhet det dyraste, inte minst beroende på att antalet arbetsdagar är flest under hösten. Diagrammet nedan, som visar nettokostnadsutfallet per tertial visar på att denna trend ser ut att hålla i sig även i år. Verksamhetens nettokostnad har under perioden januari till augusti i år ökat med 2,5 procent jämfört med samma period 2008. Ökningen för helåret beräknas hamna på ca 2,8 procent. Verksamhetens nettokostnader, 4-månadersutfall 2500 Mkr 2000 1500 1000 500 0 Tert 1 Tert 2 Tert 3 2005 2006 2007 2008 2009 11
En jämförelse över utfallet 2005-2008 och det prognostiserade utfallet för 2009 avseende tertial tre visar att under denna period har landstinget under tredje tertialet gått med mellan 29 och 54 miljoner kronor i underskott per månad. Jämförelse över resultat för tertial 3 Prognos 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Verksamhetens intäkter 258 284 273 292 264 Verksamhetens kostnader, netto -2 318-2 281-2 205-2 160-2 085 Avskrivningar -86-80 -76-76 -78 Verksamhetens nettokostnader -2 146-2 077-2 008-1 944-1 899 Skatteintäkter 1 472 1 322 1 285 1 219 1 156 Generella statsbidrag och utjämning 562 575 598 595 585 Resultat före finansiella poster -112-180 -125-130 -158 Finansiella intäkter 15-19 22 23 21 Finansiella kostnader -15-16 -14-7 -3 Resultat -112-215 -117-114 -140 Landstingets prognoser har historiskt varit väl underbyggda och relativt träffsäkra. Vi bedömer att tillförlitligheten i landstingets uppföljningsrutiner och analyser är goda och att de ger förutsättningar för korrekta bedömningar. 12