Granskning av årsredovisning 2009

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Norrbottens läns landsting Mars 2010 Anders Färnstrand, Auktoriserad revisor Per Ståhlberg, Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Investeringsredovisning Driftredovisning Balanskrav God ekonomisk hushållning Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Sammanställd redovisning Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper...18

3 1 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har Komrev inom Pricewaterhouse- Coopers granskat landstingets årsredovisning. Syftet med granskningen är dels att bedöma om resultatet är förenligt med de mål för en god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat, dels att bedöma om årsredovisningen utformats i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Landstinget uppnår två av de tre finansiella mål som fullmäktige beslutat om. Vi gör därför bedömningen att landstinget under året endast delvis uppnår god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Redovisningen av måluppfyllelsen i det verksamhetsmässiga perspektivet visar på skiftande resultat men med en positiv trend. Vår bedömning är dock att nivån på måluppfyllelsen inte motsvarar att verksamheten fullt ut kan sägas bedrivas i enlighet med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning. Det kan noteras att av årsredovisningen framgår ingen samlad bild över om landstingsstyrelsen bedömer om landstinget uppnår god ekonomisk hushållning vare sig i det verksamhetsmässiga eller i det finansiella perspektivet. Landstinget lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Vår bedömning är dock att det justerade resultatet utifrån balanskravsutredningen skall vara 37 mnkr lägre än vad landstingsstyrelsen uppger i årsredovisningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i stort upprättad enligt god redovisningssed. Vår uppfattning är att landstingets ekonomiska situation och utveckling är svag. Särskilt angeläget är att bromsa kostnadsutvecklingen. Verksamhetens nettokostnader ökade med 2 procentenheter mer än vad skatteintäkterna och statsbidragen gjorde, om effekten av skattehöjningen, 442 mnkr, exkluderas. Sedan föregående år har landstinget anpassat sig till följande nya normgivning: RKRs rekommendation nr 8.2, Sammanställd redovisning. 2

4 2 Inledning 2.1 Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Landstingsstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys 3

5 balansräkning. Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt landstingets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 3 Granskningsresultat 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning Förvaltningsberättelse Översikt över utvecklingen av verksamheten Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger i stort en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Förvaltningsberättelsen innehåller också ett avsnitt om de landstingsägda bolagen och stiftelserna. Händelser av väsentlig betydelse Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Förvaltningsberättelsen innehåller informativa avsnitt om folkhälso-, befolknings- och den medicinska utvecklingen. Samhällsekonomin i stort och landstingens och kommu- 4

6 nernas ekonomi framgent analyseras. Förvaltningsberättelsen innehåller också avsnitt om reformer i antågande där Vårdval Norrbotten beskrivs, likaså planerna på att införa närsjukvård. Även arbetet med regionbildningen redovisas på ett överskådligt sätt. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Då medarbetare/personal finns som ett av landstingets målområden sker en hel del uppföljning på området både genom nyckeltal och verbal analys och uppföljning. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser bl.a. information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. I avsnittet där divisionerna får beskriva sina verksamheter framkommer information som bidrar till helhetsbilden av Norrbottens läns landsting under 2009 och den närmsta framtiden. Här presenteras väsentliga händelser, framtida behov, statistik, genomförda aktiviteter m.m. Divisionernas redogörelser utgår där så är tillämpligt från de av fullmäktige fastställda inriktningsmålen (Attraktiv region, God hälsa, God vård, Engagerade medarbetare och Stark ekonomi) Investeringsredovisning Investeringsramen som tidigare legat på 200 mnkr per år har för planperioden ökats till 265 mnkr per år. Ökningen avser främst investeringar i Sunderby sjukhus. Investeringarna uppgick under år 2009 till 195 mnkr, föregående år 197 mnkr. Vi har granskat att: Investeringsredovisningen visar landstingets totala investeringsverksamhet. Investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed. Beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring. Posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och kassaflödesanalysen. Jämförelse med tidigare år görs. Avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats. 5

7 Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Den kommunala redovisningslagen ställer krav på att förvaltningsberättelsen ska innehålla en samlad redovisning av landstingets investeringsverksamhet (KRL 4:2). I kommentarerna till lagen anges också att investeringsredovisningen ska möjliggöra en avstämning av tilldelade ramar för investeringsverksamheten och faktiskt utfall. I likhet med tidigare år bedömer vi att en särredovisning av färdigställda investeringars utfall och beslutad resursförbrukning ytterligare skulle höja informationsvärdet. Detta för att det nu inte går att utläsa om budgetavvikelsen består av att investeringarna senarelagts eller blivit billigare Driftredovisning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Divisionernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen i prognosen per sista augusti, de två senaste åren, redovisas i tabellen nedan: Mnkr Utfall mot budget Prognos augusti Prognos april Utfall mot budget Prognos augusti Prognos april Primärvård Opererande Medicin Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur o utb Service Länsteknik S:a divisioner Utifrån tabellen ovan kan vi utläsa att årets prognos i augusti visar bättre överensstämmelse med utfall jämfört med tidigare år. Noteras bör att budgetramarna för år 2009 utökades med 100 mnkr för Division Opererande specialiteter och med 52 mnkr för Division Medicinska specialiteter. Division Primärvård. Divisionen redovisar ett överskott med 12 mnkr ( mnkr, mnkr, mnkr). Intäkterna är 50 mnkr högre än budget och kostnaderna 38 mnkr högre än budget. Intäktsökning kan hänföras till intäkter från 6

8 Migrationsverket vilket även leder till högre kostnader. Vidare har årets kostnader belastats med omställningskostnader på 16 mnkr. Kostnadsöverdrag finns även på tekniska hjälpmedel och inhyrd sjukvårdspersonal. Division Opererande specialiteter. Divisionen redovisar ett underskott med 38 mnkr ( mnkr, mnkr, mnkr). Underskottet är i paritet med prognosen i augusti. Som tidigare nämnts tillfördes divisionen 100 mnkr i budgetram för Avvikelserna hänförs framförallt till riks- och regionsjukvården, 27 mnkr, omställningskostnader, 7 mnkr, samt ej uppfyllt sparbeting, 6 mnkr. Division Medicinska specialiteter. Divisionen redovisar ett underskott med 6 mnkr ( mnkr, mnkr, mnkr). Resultatet avviker från deras resultatmål med 30 mnkr. Målsättningen var att redovisa ett positivt resultat med 24 mnkr. Årets utfall ligger i paritet med prognosen från såväl april som augusti. Patientavgifter innebar ett överskott mot budget med 9 mnkr. Kostnadsöverdragen beror i huvudsak på ökade kostnader riks- och regionsjukvård, 28 mnkr, varav 12 mnkr är retroaktivt från 2008, läkemedel och sjukvårdsmaterial. Divisionens budgetram utökades 2009 med 52 mnkr. Division Diagnostik. Divisionen redovisar ett underskott med 6 mnkr (2008, -11 mnkr, tidigare år positivt utfall). Underskottet är högre jämfört med prognoser under året. Kostnadsöverdragen hänförs till omställningskostnader, inhyrda läkare samt köp av tjänster från NUS. Division Service. Divisionen redovisar ett överskott med 6 mnkr (2008, -4 mnkr, mnkr, mnkr). Uppgörelsen i tvättfrågan genererade 12 mnkr i ökade intäkter. Kostnadsöverdragen förklaras av sjukresor och kostservice. Den sammantagna bilden är att resultatutvecklingen för divisionerna är något bättre i år jämfört med tidigare. Exkluderar vi årets ramökning uppgår underskottet till -175 mnkr att jämföra med föregående års underskott med -219 mnkr. mnkr Utfall divisionerna Vi kan notera att i år redovisar 4 (5) av 9 divisioner underskott, år 2005 var det bara 2 divisioner som redovisade underskott Balanskrav Lagreglering Bestämmelserna avseende balanskravet återfinns i kommunallagens (KL) 8 kapitel 4 och 5 samt i lagen om kommunal redovisning (KRL) 4 kapitel 4. Vi har granskat: Landstingets bedömning av om balanskravet har uppfyllts. 7

9 Om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas. Om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats. Om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske. Bedömning och iakttagelser Avstämning av redovisat resultat Redovisat resultat enligt resultaträkningen uppgår till 179 mnkr. Från detta resultat avgår realisationsvinster, 1 mnkr. Landstinget åberopar synnerliga skäl avseende omstruktureringskostnader, 56 mnkr. Det justerade resultatet uppgår således till 234 mnkr. Negativt resultat från tidigare år uppgår till 193 mnkr. År 2008 åberopades synnerliga skäl för nedskrivning av värdepapper med 69 mnkr. Denna nedskrivning är i år återförd i sin helhet och ingår i det redovisade resultatet, 179 mnkr. Även återställandet av sådan nedskrivning bör, enligt vår uppfattning, räknas bort från balanskravet om nedskrivningen tidigare avräknats från kravet. Dock noterar vi att det finns ytterligare 32 mnkr i omstruktureringskostnader som tagits direkt mot resultaträkningen. Rimligtvis kan denna kostnad åberopas som synnerliga skäl. Beaktas dessa poster uppgår utgående justerat resultat till 4 mnkr. Balanskravsutredning Enligt årsredovisningen 2009 Vår bedömning 2009 Ingående justerat resultat Resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster -1-1 Återföring av tidigare nedskrivning värdepapper Omstruktureringsomkostnader (synnerligt skäl) Utgående justerat resultat 41 4 Vi instämmer i landstingets bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen uppfyller kraven avseende upplysningar kring hanteringen av negativt resultat från tidigare år. Vi håller med landstingsstyrelsen om att synnerliga skäl kan åberopas vid återföringen av omstruktureringskostnader i balanskravsutredningen God ekonomisk hushållning Av kommunallagen framgår att budgeten ska ange mål och riktlinjer för vad som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna, som ska omfatta både 8

10 verksamhet och ekonomi, ska utvärderas i förvaltningsberättelsen. Det är sedan revisorerna som skall bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för god ekonomisk hushållning. Att målen skall vara tydliga och mätbara, vilket alltså framgår av förarbetena till lagen, är viktigt för att möjliggöra uppföljning och bedömning av måluppfyllelsen. Bedömning och iakttagelser Vi kan i år konstatera att det skett en utveckling vad gäller uppföljningen av verksamhetsmålen. Till exempel har ett antal delområden fått konkreta och mätbara mål vilket underlättar styrbarheten i måluppfyllelsen. Fortfarande finns områden som till vissa delar saknar mätbara mål och i vissa fall saknas tillgång till aktuella jämförelsesiffror. Redovisningen av måluppfyllelsen visar på skiftande resultat men med en positiv trend. Vår bedömning är dock att nivån på måluppfyllelsen inte motsvarar att verksamheten fullt ut kan sägas bedrivas i enlighet med fullmäktiges mål. Avseende de finansiella målen för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om så framgår det av årsredovisningen att två av de tre uppfyllts. Vi gör därför bedömningen att landstinget under innevarande år endast delvis uppnår fullmäktiges finansiella mål. Det kan noteras att av årsredovisningen framgår ingen samlad bild över om landstingsstyrelsen bedömer om landstinget uppnår god ekonomisk hushållning vare sig i det verksamhetsmässiga eller i det finansiella perspektivet Mål för verksamheten Landstingsfullmäktige har i Landstingsplan fastställt verksamhetsmässiga mål som ska ge uttryck för god ekonomisk hushållning. Landstingsplanen innehåller följande målområden: Attraktiv region God Hälsa God vård Engagerade medarbetare Förutom inriktningsmål för vart och ett av målområdena ovan har fullmäktige fastställt delmål, strategier samt metoder för uppföljning av målen. Attraktiv region Inriktningsmålet på detta område är att Norrbotten skall vara ett attraktivt län för alla. Norrbottningarna skall känna stolthet och engagemang och vara delaktiga i den regionala utvecklingen. Landstinget skall bidra till detta genom att delta i den regionala ut- 9

11 vecklingen och ta ansvar för kulturområdet. Tre delmål på området följs upp i årsredovisningen: Attraktiva livsmiljöer Välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet Tydligt regionalt företrädarskap Till viss del sker redovisningen av måluppfyllelsen genom en redogörelse av uppstartade och genomförda aktiviteter snarare än redogörelse för resultat av dessa aktiviteter. Med andra ord är mätbarheten i att skapa en Attraktiv region svår att utläsa utifrån det som presenteras i årsredovisningen. God hälsa Vad gäller God hälsa och de beslutade inriktningsmålen säger landstingsplanen att Norrbottningarna skall ha Sveriges bästa självskattade hälsa, må bra och leva länge. Individen ska ha kunskap om vad som påverkar hälsan och ta aktivt ansvar för att bibehålla eller förbättra sin hälsa. Vidare framgår av landstingsplanen att landstingets folkhälsoarbete skall inriktas mot att uppfylla de elva nationella folkhälsomålen (framarbetade av Statens Folkhälsoinstitut) och baseras på ett helhetsperspektiv, d v s de livsvillkor, levnadsvanor och miljöer som påverkar hälsan. I landstingsplanen finns ett antal konkreta mål och mått för att följa upp bl.a. detta. I årsredovisning berörs dock endast delvis dessa mätetal. En majoritet av länets kommuner har deltagit i undersökningar avseende skolbarns hälsa och levnadsvanor som genomförts i samarbete mellan länets skolsköterskor och landstinget. Det är tredje året som undersökningen genomförs vilket betyder att man får en bild av hur hälsoläget utvecklats sig över tiden. Utifrån rapportens resultat konstateras att flickorna har mer psykiska besvär än killarna och den skillnaden ökar. Annat som noteras är att förekomsten av övervikt hos skolbarnen, framförallt hos pojkarna, är relativt omfattande. Glädjande är att alkoholkonsumtionen bland yngre inte ökar utan trenden är snarare det omvända. Landstinget jobbar aktivt med kunskapsspridning genom att bland annat skicka med bilagor i morgontidningarna, ha återkommande inslag i press, radio och TV. God vård Inom detta område anger inriktningsmålen att norrbottningen, utifrån behov, ska ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt och på rätt nivå. God vård innebär också att verksamheterna ska motsvara patienternas förväntningar, organisationen ska vara effektiv och att vården skall vara evidensbaserad. 10

12 Uppföljning av målen sker bland annat genom Vårdbarometern, intervjuer med personer och deras erfarenheter och uppfattningar om hälso- och sjukvården. Här har NLL som mål att vara bland de tre främsta. Resultatet visar att man ligger på en femteplats På samma sätt som övriga landsting ingår NLL i Socialstyrelsens och SKL:s redovisning och jämförelse av hälso- och sjukvårdens kvalitet öppna jämförelser. Resultatet i dessa jämförelser som framgår i årsredovisningen pekar på en förbättrad position. Följande delmål är satta inom området God vård: Patientfokuserad vård Tillgänglig vård Säker vård Evidensbaserad vård Kvalitativt likvärdig vård Effektiv vård Landstingsplanen innehåller mer konkreta mål och nyckeltal än den föregående planen. I årsredovisningen följs i stort sett alla dessa upp. Då nyckeltalen är nya finns i en del fall ingen historik att jämföra med vilket gör det omöjligt att uttala sig om trender i resultaten som redovisas Vid tiden för delårsrapporten i augusti 2009 låg man inte i nivå med tillgänglighetsmålen för att få ta del av den så kallade kömiljarden. Åtgärder för att nå målen sattes in vilket resulterade i att NLL, per sista november, uppfyllde dessa mål och tilldelades maximal del av de specialdestinerade pengarna. Landstinget har ett produktivitetsmått (DRG-poäng) genom vilka ytterligare nationella jämförelser möjliggörs. I sina ambitioner att minska kostnaderna har landstinget satt ett mål för 2009 på området Effektiv vård som säger att kostnaden per DRG-poäng i landstinget inte skall överstiga snittet för övriga läns- och länsdelssjukhus. Utfallet 2008 visade att samtliga sjukhus i Norrbotten låg över detta snitt. För 2009 finns inga mätvärden framme. Engagerade medarbetare Inriktningsmålen för området säger att landstingets medarbetare ska bidra till verksamheten. Varje medarbetare skall ges förutsättningar att känna sig sedd och kompetens och erfarenhet skall tas till vara. Vidare skall jämställda villkor för kvinnor och män råda. Sedan föregående år har personalstyrkan minskat med 214 personer och uppgick vid årsskiftet till personer. Samtliga personalkategorier har blivit färre undantaget läkarna och tandvårdspersonal som blivit 25 respektive 15 årsarbetare fler än föregående år. 82% av de landstingsanställda i Norrbotten är heltidsarbetande. 11

13 Inom området Engagerade medarbetare har man valt följande delmål som följs upp: Arbetstillfredsställelse Frisknärvaro och sjukfrånvaro Ledarskap Kompetens- och personalförsörjning Landstinget har under våren 2009 genomfört den andra mätningen av de anställdas upplevelse av sin arbetsgivare, NLL. Förvaltningsberättelsen följer upp målen enligt nedan. Mål Följs upp Måluppfyllelse 2008 Måluppfyllelse Arbetstillfredsställelse Mål: 70% - positiv utveckling Ja Nej, 66% Nej, 68% 2. Frisknärvaro Mål: 75% Ja Nej, 69% Nej, 70% 3. Sjukfrånvaro Mål: 5,1% Ja Nej, 5,2% Ja, 4,6% 4. Ledarskap Mål: 70% - positiv utveckling Ja Nej, 65% Nej, 67% 5. Kompetens- och personalförsörjning Mål: 75% - positiv utveckling Ja Nej, 72% Nej, 73% Som framgår når landstinget endast 1 av 5 mål Positivt är dock att på samtliga områden har det skett förbättringar jämfört med föregående mätning Finansiella mål Stark ekonomi Landstingets inriktningsmål i det finansiella perspektivet är att behålla en stark ekonomi som kännetecknas av långsiktighet och uthållighet. Nedan redovisas måluppfyllelsen mot utfallet Finansiella mål 1. Resultatmål Landstingets resultatmål är ett positivt resultat motsvarande minst 2 procent av nettokostnaderna. (Mål 2009: 122 mnkr.) Följs upp i årsredovisningen Måluppfyllelse Ja Ja, (179 mnkr, 2,9%) 2. Nettokostnadsandel av skatt och statsbidrag Högst 98 procent av skatteintäkter och statsbidrag ska användas för att finansiera den löpande verksamheten.(mål 2009: 98%) Ja Nej, (99%) 12

14 3. Likviditet En likviditetsreserv motsvarande lägst 10 procent av landstingets nettokostnader. (Mål 2009: 612 mnkr) Ja Ja (1 261 mnkr) Utifrån det ekonomiska utfallet 2009 uppfylls två av de tre mål i ekonomiperspektivet. 3.2 Rättvisande räkenskaper Resultaträkning Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år: Utfall Utfall Ökning/ Resultaträkning (mnkr) minskning Verksamhetens intäkter % Verksamhetens kostnader % Avskrivningar % Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter % Generella statsbidrag och utjämning % Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter % Finansiella kostnader % Resultat efter finansiella poster Resultat En analys av händelser och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Verksamhetens intäkter har påverkats av poster av engångskaraktär uppgående till 80 mnkr Avskrivningar har påverkats av nedskrivning med 30 mnkr. Skatteintäkter har påverkats med 442 mnkr till följd av den skattehöjning som genomfördes med 98 öre. 13

15 Finansiella intäkter har påverkats av poster av engångskaraktär uppgående till 127 mnkr. Om ovanstående jämförelsestörande poster exkluderas från resultaträkningen får vi följande justerade resultaträkning. Justerade resultat enligt ovan mnkr Justerat resultat 2009 Budget 2009 Avvikelse 2009 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Resultatet justerat för jämförelsestörande poster avviker negativt från budgeterat resultat med 75 mnkr. Noterbart är att under 2009 ökade verksamhetens nettokostnad med 2 procentenheter mer än skatteintäkterna och statsbidragen 2009 om effekten av skattehöjningen, 442 mnkr, exkluderas. Pensionskostnader/pensionsavsättningar Årets pensionskostnader är 38 mnkr eller 10% högre jämfört med Ökningen är i paritet med ökningen mellan åren 2007 och Avsättningen till pensioner exklusive ränta är 9 mnkr eller 10% högre än 2008, motsvarande siffra 2008 var 19 mnkr och 28%. Kostnaden för utbetalda pensioner och den avgiftsbestämda ålderspensionen är 28 mnkr eller 9% högre än föregående år, 17 mnkr och 6%. Inhyrd personal Arbetet med att minska kostnaderna för inhyrd personal har pågått under många år. Nedan framgår kostnadernas utveckling. mnkr Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Inhyrd sjukvårdspersonal Ökningstakten har under året avtagit men det sammantagna utfallet ligger dock på betydligt högre nivå jämfört med målet. Avvikelsen förklaras fortsatt med svårigheten att rekrytera läkare med specialkompetens. 14

16 Finansiellt netto Nedan framgår hur landstingets finansiella netto utvecklats de senaste åren. mnkr Finansiellt netto Noteras ska att 2009 påverkats positivt av den nedskrivning som belastade 2008 med 69 mnkr. Vi noterar vidare att prognostiserade räntekostnader i pensionskostnader de kommande åren blir lägre jämfört med utfallet i år Balansräkning Vi har granskat att: Balansräkningen är uppställd enligt KRL. Noter finns i tillräcklig omfattning. Upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör landstinget och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL. Föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser. Specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning. Årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Nedan redogörs för ett antal väsentliga poster som vi funnit vara korrekta men som ändå bedöms vara av intresse att följa under åren. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har under året ökat med 632 mnkr (motsvarande ca 26 procent för det ingående värdet för året). Ökningen kan hänföras till de kortfristiga placeringarna och att likvida medel visar en betydligt högre nivå. 15

17 Landstingets fastställda likviditetsmål på 10 procent av landstingets nettokostnad uppfylls. Noteras kan att i de likvida medlen, mnkr, så ingår konjunkturstöd avseende 2010 med 104 mnkr. Vårdavgiftsfordringar visar i likhet med tidigare år på en fortsatt stigande tendens och binder på så vis allt mer rörelsekapital. Likaså stiger behovet av värderegleringar. Rutiner för bevakning och inkasso bedöms dock vara tillfredställande. Inkassoföretag anlitas som sköter såväl korttids- som långtidsbevakning av förfallna fordringar. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i år minskat netto med 81 mnkr. Totalt har nettoinvesteringarna uppgått till 195 mnkr. Investeringsbudgeten enligt Landstingsplanen uppgick till 265 mnkr. Årets investeringar fördelas på tillgångsslagen: Mark, byggnader och tekniska anläggningar, 60 mnkr Maskiner och inventarier, 135 mnkr Pensionsförpliktelser Landstingets pensionsförpliktelser redovisas under olika poster enligt följande: mnkr Kortfristig skuld för utbetalning av pensionsförmåner för individuell förvaltning Avvecklingsskuld - garantipensioner Avsättningar, pensionsskuld Avsättningar, löneskatt pensionsavsättningar Ansvarsförbindelse (intjänat före 1998) Summa förpliktelser Aktualiseringsgraden har under året stigit från 88,6 procent till 89 procent. Med den aktualiseringsgrad landstinget i dag har bedömer vi att säkerheten i beräkningen är mycket god. 16

18 Avsättning har gjorts med totalt 750 mnkr sedan år Avsatta medel har stigit med drygt 110 procent. Bokfört värde på portföljen uppgår till mnkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet till mnkr. Avsatta medels andel av förpliktelser motsvarar i år 24 procent, vilket är något högre än föregående år, 22 procent. Innehåll portfölj, mnkr Svenska aktier nedskrivning svenska aktier Bokfört värde svenska aktier Utländska aktier nedskrivning utländska aktier Bokfört värde utländska aktier Ränteb papper, inkl uppl ränta Periodisering/nedskrivning Bokfört värde ränteb papper Depåkonto Fondlikvidskuld Summa värde portfölj Avvecklings- och omstruktureringsreserven och dess förändring Under året har reserverna återigen stigit till följd av beslut om nya sparåtgärder. Totalt uppgår reserverna till 81 mnkr (33 mnkr). Under året har ingående reserver minskat med 8 mnkr (19 mnkr) samtidigt som 56 mnkr (3 mnkr) lagts upp som nya reserver. Huvuddelen av reserven avser garantipensioner Kassaflödesanalys Vi har granskat att: Kassaflödesanalysen uppfyller kraven enligt 7 kap Lagen om kommunal redovisning, KRL. Kassaflödesanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar landstingets finansiering och investeringar samt överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 17

19 3.2.4 Sammanställd redovisning Landstinget anser att de inte uppfyller något av de två kriterier som uppställs i Rådet för kommunal redovisnings rekommendation 8.2, därigenom bortfaller kravet på landstingets skyldighet att upprätta sammanställd redovisning. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att landstingets tolkning står i överensstämmelse med rekommendationen Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Landstinget anger att de följer Lagen om kommunal redovisning, samt i förekommande fall rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Vi har granskat: Tillämpade redovisningsprinciper. Varje särskild redovisningsprincip som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Tilläggsinformation som krävs i KRL respektive RKRs rekommendationer. Bedömning och iakttagelser Vi bedömer att årsredovisningen lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning. 18

20 Anders Färnstrand, projektledare Carina Olausson, uppdragsledare 19