MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis
MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys Hur ska vi göra? Eva Samakovlis
Svensk miljö- och klimatpolitik Sveriges BNP och koldioxidutsläpp 1950-2007 (index 1970=100) Källa: CDIAC och SCB 250 200 150 100 50 0 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Koldioxid BNP
Svensk miljö- och klimatpolitik Utsläpp av koldioxid per person 2007 inom OECD (ton) Källa: IEA OECD EU Luxemburg USA Australien Kanada Finland Tjeckien Nederländer Irland Korea Belgien Tyskland Japan Danmark Grekland Storbritanni Nya Zeeland Österrike Polen Norge Spanien Island Italien Slovakien Frankrike Schweiz Ungern Portugal Sverige Mexiko Turkiet Kina Indien 0 5 10 15 20 25
Svensk miljö- och klimatpolitik gå före mål Klimatmålet till 2008: 4% lägre utsläpp 8 procentenheter mer Klimatmålet till 2020: 40% lägre utsläpp 15 procentenheter mer Förnybarhetsmålet till 2020: 50% förnybar energi 1 procentenhet mer Energieffektiviseringsmålet till 2020: 20% effektivare energianvändning Inte bindande på EU-nivå
Kostnader av att gå före Energieffektiviseringsmålet fördyrar klimatpolitiken med 3 miljarder Förnybarhetsmålet fördyrar EU:s klimatpolitik med upp till 90 % Sverige har länge fört en ambitiös klimatpolitik, kostnaderna för ytterligare minskningar i Sverige är höga Politikens kostnader beror på andel utsläppsminskningar i Sverige
Svensk miljö- och klimatpolitik gå före motiv En sammanhållen klimat- och energipolitik (Prop. 2008/09:162) Genom att ta ledningen stärks Sveriges möjligheter att vara pådrivande - Förhandlingsargumentet I Sverige ska de lösningar tas fram som världen efterfrågar - Teknikargumentet Politiken syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet - Konkurrensargumentet Budgetpropositionen 2011 Miljöutmaningarna ska användas som en ekonomisk hävstång för nya jobb och affärsmöjligheter Jobbargumentet
Potentiella vinster av att gå före - Förhandlingsargumentet Påstående: Sverige kan påverka andra länders klimatpolitiska ambitionsnivå positivt Om Sverige kan påverka andra länders ambition så kan de samlade effekterna bli mycket positiva Men, kan det leda till att andra länder bara följer efter? Kanske hårdnar kraven på Sverige ytterligare istället Angeläget att granska hur effektivt Sverige har varit som föregångsexempel
Potentiella vinster av att gå före - Teknikargumentet Påstående: Sverige kan påskynda den tekniska utvecklingen Klimatproblemet kräver långsiktiga lösningar och bidraget från teknisk utveckling kommer vara betydelsefullt Långsiktig och stabil prissättning av utsläppen ger incitament till teknisk utveckling Men, hur mycket mer teknisk utveckling får vi av att ensidigt sätta mer ambitiösa mål? Riktade stöd till Forskning och utveckling är mer träffsäkra
Potentiella vinster av att gå före Jobbargumentet Påstående: Miljöpolitiken skapar jobb Nettoeffekterna på sysselsättningen på lång sikt är små Klimatpolitik leder till relativprisförändringar, vissa sektorer/regioner gynnas andra drabbas Arbetslösheten beror inte på hur arbetskraften fördelas mellan sektorerna utan på arbetsmarknadens funktionssätt
Potentiella vinster av att gå före Konkurrensargumentet (Porterhypotesen) Påstående: Rätt utformad miljöpolitik leder till innovationer och kostnadsbesparingar som stärker konkurrenskraften Produktion, Q Q*** Q** Q* Teknisk utveckling Teknisk effektivitet A C B Miljökvalitet, M M* M**
Konkurrensargumentet (Porterhypotesen) - Har det skett någon strukturomvandling? Industribranschers andel av tillverkningsindustrins förädlingsvärde 100% 36+37 Övrig tillverkningsindustri 80% 28-35 Metall- maskin- o transportmedelsindustri 27 Stål- o metallverk 60% 26 Jord- o stenvaruindustri 23-25 Kemisk industri 40% 21+22 Massa- pappers- o grafisk industri 20% 20 Trävaruindustri 0% 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 17-19 Textil- beklädnads- lädero lädervaruindustri 15+16 Livsmedelsindustri
Konkurrensargumentet (Porterhypotesen) -Vad säger forskningen? Teorin: Krävs speciella antaganden om hur företag och marknader fungerar för att hypotesen ska gälla Krävs marknadsimperfektion utöver miljöproblem för att hypotesen ska gälla Miljöreglering inte lämpliga för att lösa problem utöver miljöproblem Empirin: Visar inte på någon Portereffekt Men, Mått på miljöregleringar ofta grova och ofullständiga Ekonomiska styrmedel har kort historia i flesta länder
Konkurrensargumentet (Porterhypotesen) -Exemplet Sverige Började tidigt med ekonomiska styrmedel: Koldioxidskatten 1991 Svavelskatten 1991 Kväveavgiften 1992 Unika data på miljöskyddsinvesteringar i svensk industri 2008 (miljoner kr) 800 700 600 500 400 Förebyggande Behandlande 300 200 100 0 20 Trä och trävaror 21 Massa och papper 24 Kemisk 25 Gummioch plast 27 Stål- och metallverk
Konkurrensargumentet (Porterhypotesen) - Konjunkturinstitutets analys Data på företagsnivå: förädlingsvärde, antal anställda, kapital, miljöskyddsinvesteringar (1999-2004) Analys: 1. Företagens totala effektivitet skattas 2. Hur effektiviteten påverkas av miljöskyddsinvesteringar (uppdelat på behandlande och förebyggande) Resultat: Miljöskyddsinvesteringar har ingen positiv effekt på företagens effektivitet (Porterhypotesen kan förkastas tillsvidare)
Hur ska vi göra? Undvik gå före med energieffektivisering och förnybar energi Sätt ett pris på koldioxidutsläppen - Koldioxidskatt (ta bort nedsättning o undantag mht kolläckage) -EU ETS Överväg en större andel utsläppsminskningar utomlands - Kyotoprotokollets flexibla mekanismer -EU ETS Istället för gå före -mål överväg gå före -satsningar på FoU Försöka harmonisera politiken inom EU och med resten av världen