PALLAS OUNAS
Pallas-Ounastunturi nationalpark Pallas-Ounastunturi nationalpark har tili syfte att bevara en för vara förhällanden unikt omväxlande fjäll-, skogs- myrnatur. För information, kontakta: Informationscentret, 99330 PALLASTUNTURI, tfn (9696) 2451 Parkens tillsyningsmän, 99400 ENONTEKIÖ, tfn (9696) 2 Aieal 500 km. Grundades 1938 som en landets första parker. Ligger pä Enontekis, Kittilä Muonio kommuners omräde. 510 11 Skogsforskningsinstitutet, Norra Finlands forstrevir, PB 1230, 96101 ROVANIEMI, tfn (960) 318 206 De högsta topparna: Taivaskero 807 m, Pyhäkero vid Pallas 770 m, Laukukero 763 m, Outtakka 723 m. Snösparvarna anländer ca 10. 4. Björkens lövsprickning 13. l6. 6. Midnattssolen (i Muonio) ca 25. 5. 20. 7. Höstens fgprakt som grannast 6. lo. 9 Kvarliggande snötäcke från ca 15. 10. Vintermörkret (i Muonio) ca 3. 12. 3. 1. Skogsforskningsinstitutet text pmbild: Hilkka Heinonen Friluftskartorna 1:50 000 Hetta-Outtakka Pallas-Olos täcker omrädet. teckningar: Tuula Vuorinen Oy Länsi-Suomi, Rauma 1988
Geologi PaUas-Ounastunturis fjällrygg i västra Lappland, d Finlands arm skjuter ut mot nordväst, den högsta fjällgruppen i Finlands barrskogsregion. Dess mjukt rundade toppar n mer än 700 meter över het. Fjällen rester den flera kilometer höga Svekoka relidiska bergskedjan, som bildades för 1 800 miljoner sedan. Pä 800 miljoner eroderade den ned tili ungef sin nuvarande form. Dä existerade bara primitiva livsformer pä jorden. Den senaste istiden, som slutade för 10 000 sedan, slipade ned berggrunden nägra meter g fjällen deras nuvarande utformning. Ounastunturi med omgivningar ett mjukt böljande fjällhögland med fjällmyrar -sjöar. I trakten Pallastunturi äter kännetecknas landskapet branta östsluttnin gar, dystra riner blockmarker pä kalfjället. Fjällkedjan fortsätter söderut mot Ylläs i mera läglänt form ända tili Aasaksa. Kvartsiter amfiboliter karakteristiska stenarter i bergskedjan, som hör tili Lapplands skifferomräde. Nästan överallt har marken ett täcke istida morän. Ocksä dyner, sandpyramider ("tieva") skvalrännor formationer som bildades under isti den.
Flora Pä varierar kalfjället smä omräden. nästan barblästa växtförhällandena ocksä vintern, pan men fjällgröna det endast ett typiska par arter, t.ex. kort. fjällnop höga centimeter täi snöskydd pä vegetationsperiod har sina inom vintern anpassningsförmäga bl.a. mossor sommarens växtplatser under villkor. Svackorna ger gott extrema Dessa äsar stor kräver växterna. Skorplar, dessa Höjdryggar dvg videt. Pä snöfattiga fjällhedar växer kräkris djupet större bläbsris. Andra uppe lappspira, klimatet. krypmen lappljung Yppigare vegetation kalkrika markerna i trakten tili Vid med höga Längre ned i tuvor dungar röd trolldruva. gamla. klynnetäg inte det bistra förekommer i Granen kan man de pä växer hitta artrika parken tätä med växer smä videsn. granbeständ strutbräken Fjällbjörken bälte mellan barrskogen Skogarna snö Ounastunturi. D trivs styvstarr jokkdalarna mossatyp torta d finner h fjällsippan. jokkar pä kalfjället ängar, samt växter klarar ettiga arter man i tjock inslag smalt ett kalfjället. äldriga, oftast dominerar i parkens över 200 södra del, dess utbredningsomräde n inte till den norra men delen.
De ljusa hedskogarna hör tili de bästa strövmarker na. Undervegetationen h lag, buskage saknas nastan helt träden växer glest. Tallskogar ltyp förekommer i parkens nordligaste delar. Vege tationen i dem har förändrats renbetet; den ljusa renlen har ersatts päskrisl, som renen inte äter. Myrarna i parken s.k. aapamyrar, d vatten uppdämmande revlar omväxlar med blöta flarkar. Pä ningsfattiga myrar växer dvgbjörk, blomris hjortron, pä de ningsrikaste glansvide, myrbräcka fjällska. Sjöarna i omrädet karga. Vegetationen i parken i huvudsak vild, men ett fatal arter som ätföljer bosättning kan päträffas nä stugor, leder ängar. Hit hör t.ex. kräkvicker, smörboll lappblägull.
Hetta-Pallas sommarled
Fauna Pä förekommer däggdjur kalfjället under goda lämmel. smävessla d renen Jven äter fjället. vintern. den enda fägel rör parkens karaktsfägel. I maj kommer allmänt hör flyttfäglarna tili de talrikaste starkt lever skogen örnen skogsmarkerna vintern f den tysta lappmesar de redan i na. Vid jokkar som skogen mars fäglar, kalfjällets fjällvräken. arter, som kommer berg att häcka. lskrikor, häckande korsnäbbar öppna kan man finna tjäderns spel tecken pä den annalkande ven. I skogar näbbmusarter. pä det en mängfald vanligaste sork- de däggdjuren. Nägon gäng päträffas björn, lo stora varg. stränder lever smäspov, tili sina samt vadare, t.ex. brus olika andarter. Silvertnan frän ända häckningsplatser Södra Ishet. I sjöarna i parken finns jokkarna lever harr fiskar i omrädet, Mygg, ett knott, nöje gädda, abborre sik. öring. Fiskgjusen som bromsar I uttern förbjudet för turisten. sommarvandrare erfarenhet utrotningshotade myrar rör sig Älgen myrar hane dit för liv Pä bofink duvhöken jagar i söker sig ligger strömstarar. Orrens Av rödstjten Hökugglan Ängspip fjällhedens hotad. sydligare Taltrasten, hackspett. finken allmänna. Pä fjällbjörk snösparven, fjällpiparen rovfäglar kan nämnas fjällabben större pä kalfjället förekommande ljungpiparen. demot berglkan Nere i överallt sig lever som lkan hermelin längre ned i Dalripa päträffas regionen. Först pä plats den utom sparsamt, ocksä g förekommer. Fjällripan om pä upp Dä. ryggradslösa svidknott I parken djur. har varje finns ocksä Gammelskogen med sina murknande rötsvampsangripna träd en lämplig livsmiljö noides för spindelarten Arctobius agele den nordliga barkbocken.
Renskötsel Turismen ett ungt expanderande ningsfäng i Lappland. Renskötsel har demot bedrivits ända sedan 1600-talet. Parken uppdelad mellan Näkkälä, Kyrö Muonio renbeteslag. Bäde de gamla skägg tagellskogarna de öppna fjällvidderna viktiga ningskällor för renen under olika stider. Undvik att störa renarna n du som turist rör dig i omrädet, i synnerhet pä ven n korna dräktiga. Nästa känsliga period infaller kring midsommar n renarna samlas i gden för kalvmkningen. Vandra ren kan dä genom oförsiktighet skingra hjorden. Gä lungt ät sidan eller sätt dig ned lät renarna passera om du kommer i vägen för en hjord. Och kom ihäg att stänga grinden eller ledet efter dig n du tagit dig igenom ett renstängsel. Renskötsel, jakt, fiske samt slatter betesgang pä naturängar har gammalt bedrivits i norr. De har gett upphov tili specifika naturtyper byggnads verk, som ocksä de hör tili parkens skyddsobjekt.
Parkens service I största delen parken far man göra upp eld siä läger bara pä angivna platser invid lederna. Detaljerade anvisningar ges i ordningsreglerna. I parken finns flera ödestugor samt tre stugor som mäste bokas 1 förväg. Stugorna utrustade med Informatlonscentret vid Pallastunturi ger besökaren vedkamin eller eldstad, gasolspis samt kokkl. I uppglfter om parken, dess friluftsleder natur bokningsstugorna finns bäddar med sängkläder, i stigar. Frän Pallas turisthotell gar markerade leder till Hetta, Rauhala, Jerismaja via Toras-Sieppi till ödestugorna endast britsar. Bokning tionscentret. sker i informa Olostunturi. Dessutom finns det kortare tvleder. Parken underhälls sköts Skogsforsk Under vintern halls lederna inte regelbundet öppna, ningsinstitutet. Till informationscentret kan man men parkens personal renskötarna fdas med meddela om naturobservationer brister längs snöskoter i omrädet gör det digenom lättare för lederna. Skall större grupper vandra i parken bör man skidäkare att ta sig fram. I Pyhäkeros servicestuga ges under turistsäsongen information om parken. meddela dom tili informationscentret för att förhind ra trängsel i stugorna.
SYFTET MED NATIONALPARKERNA att skydda natu ren, bevara den orörd för framtida generationer. Nationalparkerna betjänar förutom rekreation även forsk ning undervisning. DET HÄR FÅR DU GÖRA I NATIONALPARKEN röra dig fritt till fots på skidor slå läger göra upp eld på dför sedda platser plocka b svamp MEN DET ÄR FÖRBJUDET ATT skräpa ned störa djuren, ta växter stenar jaga fiska, frånsett en del Pallasjvi låta hundar katter springa fria skada byggnader byggnadsverk röra sig med motorfordon i terrängen slå läger göra upp eld på andra än dför sedda platser För den lokala befolkningen gäller sskilda bestämmelser om fiske, jakt renskötsel.
Metsäntutkimuslaitos 1988