Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Arrangör: Boverket
Gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön Hur hanteras grön infrastruktur i kommunal planering Olika typer av underlag och landskapsanalyser för att sätta gröna samband på kartan De regionala handlingsplanernas potential för fysisk planering Medverkande: Anna Koffman Veronica Boström Gelland Mia Agvald Jägborn Märta Alzén Calluna Solna kommun Uppsala kommun Länsstyrelsen Uppsala
Grön infrastruktur i fysisk planering Doris Grellmann
Hur planerar vi hållbart med fungerande grön infrastruktur och ekosystemtjänster? Hur följer vi upp om vi har lyckats?
Grön infrastrukturens betydelse Rumsliga förutsättningar för väl fungerande ekosystemtjänster
Övergripande principer för planering av grön infrastruktur (GI) Inkludera: GI ges samma värde som bebyggelsestruktur, transportinfrastruktur, vatten och avlopp, etc. Mångfunktionalitet: GI kombinerar ekologiska, sociala, ekonomiska och kulturella funktioner och värden, klimatanpassning Konnektivitet: Olika skalor: Många objekt: GI för att bevara eller skapa viktiga spridningskorridorer eller stepping-stone områden. Undvik barriärer. GI beaktas i hela planeringskedjan, från övergripande regionala förutsättningar ner på lokal kvartersnivå GI inkluderar alla typer av grön- och blåstruktur på allmän plats och privatägd mark: parker, sjöar, bäckar, gatuträd, gröna tak och väggar, ekodukt, fisktrappor, etc.
Framgångsfaktorer för planering av grön infrastruktur Strategiskt: GI:s roll för allmänna intressen, långsiktiga planeringsbehov, flexibilitet mångfunktionalitet, klimatanpassning Förankring: Dialog och samverkan med berörda aktörer och myndigheter Tvärsektoriell kunskap: Ekologer, samhällsplanerare, arkitekter, trafikplanerare, ingenjörer etc.
Levande städer Ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter. Grön infrastruktur är viktigt för Biologisk mångfald och biologisk kontroll Hälsa och välbefinnande Klimatanpassning Attraktiva och hållbara städer
Ekosystemtjänster i den byggda miljön Vägledning och metod https://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/allmant-om- PBL/teman/ekosystemtjanster/ Illustration: Boverket
PBL:s verktyg i samhällsbyggandet Illustration: Boverket
Metod för att integrera ekosystemtjänster och grön infrastruktur i planeringen
Mål och visioner: Utifrån: Nationella, regionala och kommunala mål, strategier, program Regionala handlingsplaner för GI Ekosystemtjänster Friluftsliv och hälsa Klimatanpassning
Kartläggning Sammanställning av kunskapsunderlag: Kartlägg värdefulla naturområden Identifiera viktiga gröna funktionella samband Kartlägg potentiella ekosystemtjänster Diskutera behov av kompletterande utredningar och faktaunderlag
Exempel från Umeå: Kartläggning av värdefulla naturmiljöer
Utredningar och analyser Planeringsunderlag med riktade utredningar och analyser: Utredningar om gröna samband som spridningsanalyser, landskapsanalyser mm Ekosystemtjänstanalyser Mångfunktionalitet och synergieffekter
Umeå: Gröna samband
Exempel från Upplands-Väsby Utvecklingsplan för ekosystemtjänster
Avvägningar mot andra intressen Beslutsunderlag visar konsekvenserna av planförslagen och alternativa lösningar: Konsekvenserna av olika planalternativ för ekosystemtjänster och funktionella ekologiska samband. Behov av ekologisk kompensation
Säkerställandet av grön infrastruktur Ekosystemtjänster och grön infrastruktur i utvecklingsstrategin, markanvändningskartan och hänsynskartan (ÖP-modellen) Ställningstaganden i ÖP Illustration: Boverket
Grönstruktur i Umeås översiktsplan
Ekosystemtjänster i Upplands-Väsbys översiktsplan Säkerställandet i översiktsplan
Genomförande och uppföljning Genomförandet av föreslagna åtgärder i översiktsplanen t ex grönplan Hur ÖP:s ställningstaganden följs i DP Aktualitetsprövning av översiktsplanen Följa upp gröna funktionella samband med hjälp av en indikatorart
Planering och uppföljning av grön infrastruktur med hjälp av en indikatorart Exempel: Mindre hackspett som indikatorart för älvsnära lövskogar i Umeå kommun Strandnära lövskogar är en av de artrikaste livsmiljöer inom kommunen. Risk till fragmentering i mindre och mindre områden Indikatorarten visar på fungerande gröna samband på landskapsnivå. Den indikerar hög artmångfald för en viss livsmiljö. Det tar kring 50 år tills nya lövskogar utvecklar höga naturvärden Foto: Jörgen Wiklund
Landskapsanalys och uppföljning: Planeringsunderlag: Analys av lämpliga värdetrakter för mindre hackspett på landskapsnivå Uppföljningsbart ställningstagande i översiktsplanen: Lövskogar bevaras i en sådan utsträckning och med sådan kvalité som ger förutsättningar för 15 18 häckande mindre hackspettpar i älvslandskapet. Målsättningen med 15 18 hackspettar bör följas upp vart femte år för att säkerställa att lövskogmiljöerna inte fragmenteras i den utsträckning som leder till att den biologiska mångfalden påverkas alltför negativt.
Diskussion: Bikupa: Hur arbetar vi med grön infrastruktur i vår kommun/organisation? Vilken roll kommer gröna handlingsplaner för gröninfrastruktur ha i det arbetet?
Avslutande diskussion: GI och fysisk planering vart vill vi nå? Hur kan vi utveckla vårt arbetssätt för att komma dit? verktyg hinder och möjligheter arbetssätt underlag
Tack! Mer information: Om ekosystemtjänster www.boverket.se/ekosystemtjanster Vägledningen www.boverket.se/sv/pblkunskapsbanken/allmant-om-pbl/teman/ Webbseminarium https://edge.mediaserver.com/m6/p/uorncdvv