Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 122 1 (18) Dnr: KS2011/224 Energiplan för Bollebygds kommun - med energieffektiviseringsstrategi Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se kommunen@bollebygd.se
2(18) Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND 3 Syfte 3 Omfattning 3 Organisation 4 Nulägesanalys 5 MÅL ATT FÖRHÅLLA SIG TILL INOM EUROPA, NATIONEN OCH REGIONEN 6 Energiplanens koppling till mål i andra styrdokument 7 Inriktningsmål 7 Ekokommun 7 HANDLINGSPLAN 8 Mål för Bollebygds kommun 8 Åtgärder 9 Energieffektivisering i fastigheter 9 Effektiva transporter med låg klimatbelastning 11 Säker och miljöanpassad energiförsörjning 12 Måluppfyllelse 13 Konsekvensanalys 14 UPPFÖLJNING 16 Indikatorer 16 Fastigheter 16 Transporter 16 Vatten och avlopp 17 Gatubelysning 17 Upphandling 18
3(18) Inledning Bakgrund I samband med att projektet startade inbjöds politiker, tjänstemän och representanter för den kommunala bostadsstiftelsen, fjärrvärmeleverantör, företag och ungdomsråd till ett gemensamt informationsmöte om energiplanen. Därefter har en energienkät gått ut till företag och bostadsstiftelse. Undersökning av kommunens egen energianvändning har också genomförts. Materialet har sammanställts och analyserats i en nulägesanalys. För att förstärka det lokala och regionala energi- och klimatarbetet i landet beslutade regeringen i slutet av 2009 om en förordning om statligt stöd till de kommuner och landsting som arbetar strategiskt med energieffektivisering i den egna verksamheten. Bollebygds kommun har ansökt om och beviljats stödet för åren 2010-2014. Kommunen har tagit fram en strategi för energieffektivisering, inklusive nulägesanalys och handlingsplan, som ska rapporteras till Energimyndigheten. Strategin ska omfatta den kommunala verksamheten och kommunala bolag och ska fokusera på kommunens och de kommunala bolagens energianvändning till fastigheter och transporter, men även energianvändning till gatubelysning och VA-verksamhet ingår. Enligt förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter ska kommunen välja att arbeta med minst två av sex åtgärder som finns beskrivna i förordningen. Dessa åtgärder är: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens Energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Bollebygds kommun har valt att inkludera energieffektiviseringsstrategin i energiplanen eftersom just energieffektivisering är en viktig del i energiplanen. Syfte Huvudsyftet med energiplanen är att ange inriktningen för kommunens energipolitik och att med hjälp av tydliga åtgärder föra ner de politiska målen i en handlingsplan. Denna plan ska vägleda politiker, tjänstemän och externa aktörer i kommunens energiarbete. Den ska årligen följas upp. Utöver att uppfylla de lagstadgade kraven (lagen om kommunal energiplanering SFS 1977:439) att det i varje kommun ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi är syftet även att inom ramarna för Energimyndighetens stöd för energieffektivisering inkludera en energieffektiviseringsstrategi med tydliga mål och en konkret handlingsplan som tidsatts i energiplanen. Omfattning Energiplanen omfattar all energianvändning som Bollebygds kommun kan påverka i egen regi eller i samarbete med externa partners. Viktiga dokument som använts i arbetet är kommunens ekodokument, resepolicyn samt de miljöpolitiska inriktningsmålen.
Energiplanen innehåller de energipolitiska målen samt en handlingsplan för Bollebygds kommuns arbete med energifrågor. Som underlag till energiplanen finns den nulägesanalys som gjorts av energianvändningen i kommunen. 4(18) Organisation Energiplaneprojektet har organiserats med en arbetsgrupp som kommunicerat med en styrgrupp (KSAU) och en referensgrupp (tjänstemän, elevrepresentanter, företag osv) som fått lämna synpunkter För framtagandet av handlingsplan har work-shops genomförts med arbetsgrupp, referensgrupp och slutligen styrgrupp. Konsulten Ronnie Hollsten, Hållbar utveckling Väst, har samordnat och sammanställt delar av underlaget. Arbetet med att ta fram en energiplan i ett grundutförande har bedrivits i samarbete mellan arbetsgruppen och konsult Ronnie Hollsten, Energiråd Väst. Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän vid samhällsbyggnadsavdelningen; samhällsbyggnadschef Lisa Brunnström, fastighetschef Torbjörn Eriksson, förvaltningsadministratör Christina Lomberg och energi- och klimatrådgivare Mats Gustafsson Inom projektet för energieffektivisering har energiplanen anpassats för att även innefatta energieffektiviseringsstrategin. En projektledare har anställts som ska leda och hålla ihop arbetet. Projektledaren delas av Bollebygd, Härryda och Marks kommuner och under projektperioden kommer de tre kommunerna att samarbeta kring energieffektiviseringsfrågor. Tanken är att kommunerna ska dra nytta av varandras kompetens och erfarenheter samt att man ska vinna tid på att utreda och genomföra vissa gemensamma åtgärder. Projektorganisationens uppbyggnad framgår av bild 1. En styrgrupp gemensam för de tre kommunerna har det övergripande ansvaret för projektet. Arbetet i projektet hålls samman av en samordningsgrupp bestående av representanter från kommunerna. Ett antal fokusgrupper med representanter för de tre kommunerna har bildats, vilka arbetar med olika fokusområden. Bild 1. Projektorganisationens uppbyggnad
5(18) Nulägesanalys Nulägesanalysen av kommunens energianvändning är uppdelad i två delar. En del som ger en översiktlig bild av hela den geografiska kommunens energiläge och den andra som beskriver de områden som kommunen har direkt rådighet över, det vill säga den egna verksamhetens lokaler och transporter samt Bollebos energianvändning. Nedan sammanfattas resultaten av nulägesanalysen. Hela nulägesanalysen ingår som bilaga. Energianvändningen i hela kommunen domineras av hushållen och transportsektorn. Hushållen använder främst el och biobränslen medan transporterna förbrukar diesel och bensin. Transportsektorn är därför ett viktigt område för både klimat och miljömålen men är samtidigt svår för kommunen att påverka. För Bollebygd kommuns egen verksamhet samt stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder finns mer detaljerade uppgifter och dessa redovisas i nulägesanalysen. Sammanlagt äger kommunen och Bollebo 26 bilar som tillsammans har kört cirka 50000 mil. Cirka 25 m3 diesel och 31 m3 bensin har förbrukats. Ingen E85 användes under 2009. Sammanlagt motsvarar det en energianvändning på 525 MWh. Tillsammans äger kommunen och Bollebo fastigheter med en yta av 55470 m2 (A-temp). I dessa fastigheter användes under 2009 cirka 9 GWh energi, varav 4,1 GWh var el, 3,5 GWh fjärrvärme och 1,4 GWh (140 m3) olja. Det är relativt dessa utgångsvärden som målen för energieffektiviseringen är uppsatta. Hela nulägesanalysen finns som bilaga.
6(18) Mål att förhålla sig till inom Europa, nationen och regionen April 2009 beslutade europeiska rådet om "EU:s klimat- och energipaket". I det ingår att medlemsländerna åtar sig att nå följande mål: 20 procent 1 lägre utsläpp av växthusgaser till 2020 20 procent ökad energieffektivitet 20 procent andel förnybar energi I detta mål ingår att andelen biodrivmedel skall vara 10 procent av trafikens energianvändning. Att arbeta med energieffektivisering och att öka mängden förnybar energi är inte bara viktigt ur miljöskäl utan även ur energisäkerhetsskäl. På nationell nivå antog riksdagen, juni 2009, propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik. I propositionen anges följande mål för klimat- och energipolitiken till år 2020: 40 procent minskning av växthusgaser 2 20 procent effektivare energianvändning. Minst 50 procent förnybar energi. Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn. Därutöver ska fordonsflottan vara oberoende av fossila bränslen 2030 och 2050 ska Sveriges utsläpp av växthusgaser vara noll. Länsstyrelsen i Västra Götaland har utifrån den nationella klimat- och energipolitiken utformat regionala delmål. Det är samma mål som på nationell nivå, undantaget att minskningen av utsläpp av växthusgaser är 25 procent istället för 40 procent. Mål år 2020 EU (20-20-20) Sverige Västra Götaland Minskning av 20 % (30%) Växthusgaser (basår 1990) Förnybar energi 20 % (bas 2005) Transporter 10 % Förnybart Energieffektivisering 20% (energiintensitet, bas 2005) Tabell. Mål inom EU, Sverige och Västra Götaland 40% (basår 1990) 50 % (bas 2005) Transporter 10 % förnybart 20% (energiintensitet, bas 2008) 25 % (basår 1990) 50 % Transporter 10 % förnybart 20% (energiintensitet, bas 2008) Regeringen beslutade 1999 om 15 miljökvalitetsmål, 2005 tillkom ytterligare ett mål till listan. Syftet med miljökvalitetsarbetet är att vi till nästa generation, år 2020, ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Ett av de viktigaste målen är att begränsa klimatpåverkan och inom det att minska utsläpp av växthusgaser. Miljökvalitets-målen är framtagna på nationell nivå och har därefter brutits ner till regionala delmål av respektive länsstyrelse. En analys av de svenska miljökvalitetsmålen och hur svåra de är att uppfylla finns bifogade som bilaga. 1 Målet på 20 procent kan omförhandlas till 30 procent, om andra länder gör jämförbara ansträngningar för att minska sina utsläpp. 2 Jämfört med 1990 och avser de sektorer som inte ingår EU:s utsläppshandelssystem t.ex. transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin.
De miljökvalitetsmål som framför allt är aktuella för denna energiplan är målen om Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Frisk luft, och Levande skogar. 7(18) Energiplanens koppling till mål i andra styrdokument Inriktningsmål Inför 2011 har kommunfullmäktige beslutat om prioriterade inriktningsmål för kommunens verksamhet. Bland dessa har speciell inriktningsmålen för miljö betydelse för Energiplanen. Kommunen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och ta sin del av det globala ansvaret för en minskad klimatpåverkan. Kommunen ska också vara en förebild och genom planering och beslut stimulera till och ge förutsättningarna för en god miljö. Under dessa mål finns ett antal effektmål angivna. Energibehovet per kvm i de kommunala fastigheterna ska minska med 10 % till 2014 och 20 % till 2020. En ny modell för lokalhyror ska tas fram som ger incitament till effektivt utnyttjande av lokalerna och spara energi. Vid försäljning av kommunal mark ska krav ställas enligt VG-regionens krav. En plan för kommunens gång- och cykelvägar ska tas fram som säkerställer ett väl sammanhållet och användbart gång/cykelnät som främjar cyklande. Ekokommun Bollebygds kommun är en eko-kommun. I det dokument som arbetades fram och som antogs av KF 1995-10-19 fastslogs bl a att Det är viktigt att vi alltid har det uthålliga samhället som mål i allt vad vi gör. Därför ska Bollebygd vara en ekokommun som i alla beslut, i all planering och i hela sin verksamhet ska ta ekologisk hänsyn och tillämpa kretsloppsprincipen. Vidare, Vårt miljöarbete skall syfta till en effektiv användning av energi och råvaror /. Dessa riktlinjer har legat till grund för arbetet med Energiplanen och handlingsplanen.
8(18) Handlingsplan Med bakgrund i de nationella målen och kommunens andra styrdokument och baserat på nulägesanalysen knuten till denna energiplan har en handlingsplan för att förändra kommunens energianvändning tagits fram. Denna handlingsplan består av mål samt till varje mål knutna åtgärder. Mål för Bollebygds kommun Säker och miljöanpassad energiförsörjning Kommunens energipolitik ska bidra till en säker och miljöanpassad energiförsörjning. Energieffektivisering i fastigheter Energianvändningen per m2 för kommunens fastigheter och bolag ska minska med 10 % till 2014 och 20 % till 2020, jämfört med 2009. Effektiva transporter med låg klimatbelastning Energianvändningen för transporter i tjänsten ska minska med 15 % till 2014 och 25 % till 2020 jämfört med år 2009 i kommunens verksamhet och i de kommunala bolagen. Undermål Antalet körda mil i tjänsten med bil per helårsanställd ska minska med 15 % till 2014 jämfört med 2009. Gäller för både kommunens bilar och egen bil i tjänsten. Senast 2014 ska 10 % av det förbrukade drivmedlet till kommunens bilar vara förnyelsebart. Genom såväl effektivare bilar som effektivare körsätt ska energieffektiviteten (kwh per mil) för kommunens ägda och leasade bilar ha ökat med 20 % till år 2014 jämfört med år 2009.
9(18) Åtgärder Enligt förordningen (2009:893) om energieffektiva åtgärder för myndigheter ska kommunen välja att arbeta med minst två av sex åtgärder som finns beskrivna i förordningen. Dessa åtgärder är: 1. utnyttja finansieringsinstrument för energibesparingar, däribland avtal om energiprestanda, där mätbara och förutbestämda energibesparingar ställs som krav 2. köpa in utrustning på grundval av förteckningar som Statens Energimyndighet tillhandahåller och som innehåller energieffektiva produktspecifikationer för olika kategorier av utrustning, 3. köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, även i viloläge 4. byta ut eller modifiera befintlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3 5. utnyttja energibesiktningar och genomföra rekommendationerna i dessa, eller 6. köpa in eller hyra energieffektiva byggnader eller delar av dessa, eller vidta åtgärder för att göra byggnader som myndigheten redan äger eller hyr mer energieffektiva. Bollebygd kommun har valt att arbeta främst med åtgärderna 2 och 6 men även andra områden omfattas. Samtliga åtgärder presenteras nedan. Energieffektivisering i fastigheter 1. Energieffektivitet vid upphandling För att minska energianvändningen i kommunens verksamhet är det viktigt att energiförbrukande utrustning och transporttjänster som köps in är energieffektiva, exempelvis belysning, IT-utrustning, fordon, skolskjutsar, vitvaror och pumpar. Kommunen ska vid upphandling av sådan utrustning och tjänster ställa energikrav där det är relevant. Till hjälp finns det energieffektiva produktspecifikationer för olika produktområden, som tillhandahålls av Miljöstyrningsrådet. Vid gemensamma upphandlingar med Borås stad ska Bollebygd aktivt påverka upphandlingsgruppen så att energikrav ställs. Ansvar: Kommunens inköpsansvarige Klart: 2011 2. Energikrav vid nybyggnation Vid all nybyggnation av kommunala fastigheter ska krav ställas på att energianvändningen max får vara 55kW per m2. Ansvar: Fastighet Start: 2011 3. Undvika komfortkyla Bollebygd kommun ska i sina egna fastigheter så långt det är möjligt undvika komfortkyla. Andra lösningar såsom skuggande glas eller markiser skall användas i första hand. Ansvar: Fastighet Start: 2011 4. Investeringar i energieffektivitet Fastighetsavdelningen ska arbeta kontinuerligt för att förbättra energieffektiviteten i kommunens fastigheter genom att göra lönsamma investeringar utefter en långsiktig plan för energieffektivisering. Medel söks från investeringsbudget utefter planen. Ansvar: Fastighet Start: 2011 5. Konvertera oljepannor Samtliga oljepannor skall konverteras till miljövänligare uppvärmningsalternativ. Ansvar: Fastighet Klart: 2012
10(18) 6. Särmätning av el Där det är möjligt ska kommunala fastigheter ha särmätning på elenergi så att fastighetsel och verksamhetsel kan särskiljas. Ansvar: Fastighet Klart: 2012 7. Belysningsguide En belysningsguide ska tas fram som ger vägledning ur ett energiperspektiv vid val av belysningsarmatur och belysningskällor. Guiden skall uppdateras årligen. Ansvar: Fastighet Klart: 2012, uppdateras årligen 8. Brukarsamverkan Kommunen skall aktivt arbeta med att påverka brukarna av de kommunala fastigheterna att spara energi genom information och utbildningar. Ett pilotprojekt genomförs under 2011 inom samarbetet BoHäM där bra metoder för olika verksamheter utreds. Erfarenheterna från pilotprojektet skall sedan spridas till övriga liknande verksamheter inom kommunerna. Ansvar: Fastighet Start: 2011, löpande 9. Ändrad lokalhyresmodell En ny modell för lokalhyror ska tas fram som ger incitament till effektivt utnyttjande av lokalerna och att spara energi. Under 2011-2012 genomförs ett pilotprojekt där en ny modell testas på en verksamhet. Därefter utvärderas modellen för att ev. användas på fler verksamheter. Ansvar: Fastighet Start: 2011 10. Utbildning av lokalplanerare Två lokalplanerare ska utbildas som ska ansvara för att val av inredning, möbler och material till kommunens lokaler görs med hänsyn till energieffektivitet och miljön. Ansvar: Kommunchef Klart: 2011 11. Utbildning av personal De personer som har en viktig roll i energieffektiviseringsarbetet ska utbildas i energifrågor. En kommunikationsplan och utbildningsplan för kommunens personal ska tas fram och uppdateras årligen. Ansvar: Samhällsbyggnadschef Klart: Utbildningsplan klart 2011. Utbildningar genomförda 2014.
11(18) Effektiva transporter med låg klimatbelastning 12. Resfria möten Åtgärder som ökar möjligheterna och kunskaperna för att hålla resfria möten, t.ex. genom telefonkonferens eller webbaserade möten, ska genomföras. Ansvar: Kanslichef Klart: 2011 13. Ruttplanering Ruttplanering finns för kommunens hemtjänst. Möjligheterna för att införa ruttplanering för fler områden ska undersökas. Ansvar: Förvaltningschefer Klart: 2012 14. Uppföljning av resepolicy En uppföljning av efterlevnaden av resepolicyn ska genomföras regelbundet. Ansvar: Förvaltningschef Start: 2011, sedan löpande vart tredje år. 15. Cykelstimulerande åtgärder Kommunen ska utreda möjligheterna till att installera cykelställ med tak i anslutning till kommunhuset. Ansvar: Klart: 2011 16. Plan för gång- och cykelvägar En plan för kommunens gång- och cykelvägar ska tas fram som säkerställer ett väl sammanhållet och användbart gång/cykelnät som främjar cyklande. Ansvar: Plan och byggenheten Klart: 2013 17. GPS-lösning på kommunens fordon En GPS-lösning som visar var bilen är, hur energieffektivt den kört etc. ska utredas för kommunens fordon. Ansvar: Samhällsbyggnadschef Klart: 2012 18. Utbildning i sparsam körning Samtliga fastanställda i kommunen som regelbundet kör bil ska utbildas i sparsam körning. Ansvar: Förvaltningschef Start: 2011, löpande 19. Krav vid upphandling av transporttjänster Vid upphandlingar av transporttjänster ska krav ställas på att fordonen ska vara miljöbilar där så är möjligt enligt statens definition samt att förarna ska ha utbildning i ecodriving. Till hjälp finns det energieffektiva produktspecifikationer för olika produktområden, som tillhandahålls av Miljöstyrningsrådet. Vid gemensamma upphandlingar med Borås stad ska Bollebygd aktivt påverka upphandlingsgruppen så att energikrav ställs. Ansvar: Inköpsansvarig i kommunen Start: 2011, löpande
12(18) Säker och miljöanpassad energiförsörjning 20. Personalköp av miljöbil Kommunen ska utreda möjligheten att erbjuda personalköp av miljöbil. Ansvar: Personalenhet Klart: 2012 21. Utredning gatubelysning En utredning ska göras för att klargöra möjligheterna att spara energi på gatubelysningen genom t.ex. nya belysningsarmaturer, släcka viss belysning nattetid och styra belysningen t.ex. genom dimring. Ansvar Gatuchef Klart: 2012 22. Energikrav vid försäljning av kommunala tomter Vid försäljning av kommunal mark ska krav ställas enligt Västra Götalands-regionens krav på energieffektivitet i byggnader. Ansvar: Plan och byggenheten Start: 2011, löpande 23. Lokalisering av nya bostadsområden Nya bostadsområden, arbetsplatser och service ska i första hand lokaliseras där energianvändningen kan effektiviseras avseende uppvärmning och transportbehov. Ansvar: Plan och byggenheten Start: 2011 24. Energikrav vid försäljning av kommunal mark På kommunens egen mark bör krav ställas på att de energilösningar som ska användas är långsiktigt hållbara. Vid bebyggelse av nya områden kan mark- och exploateringsavtal upprättas. Ansvar: Plan och byggenheten Start: 2011 25. Energiinformation i samband med bygglov I samband med bygglovsprocessen ska den sökande ges information om miljömässigt hållbara energialternativ och lösningar som kan minska energiförbrukningen. Ansvar: Plan och byggenheten Start 2011 26. Energiinformation för allmänheten Kommunen ska anordna kampanjer och vid kommundagar informera om energieffektivisering till allmänheten. Ansvar: Energi och klimatrådgivaren Start: Senast 2013 27. Energiinformation i skolor Energirådgivaren ska göra informationsinsatser i skolan som syftar till att öka elevernas kunskaper om varför och hur man kan spara energi. Ansvar: Energirådgivare Genomförs: 2011-2013
13(18) Måluppfyllelse Varje mål och delmål har minst en åtgärd knuten till sig och varje åtgärd är knuten till ett eller flera av målen för energiplanen. Tabellen nedan visar vilka mål och åtgärder som hör ihop. Åtgärd Energieffektiva fastigheter Energieffektivitet vid upphandling Energikrav vid nybyggnation Undvika komfortkyla Investeringar i energieffektivitet Konvertering av oljepannor Särmätning av el Belysningsguide Brukarsamverkan Ändrad lokalhyresmodell Utbildning av lokalplanerare Utbildning av personal Resfria möten Ruttplanering Uppföljning av resepolicy Cykelstimulerande åtgärder Plan för gång- och cykelvägar GPS-lösning på kommunens fordon Utbildning i sparsam körning Krav vid upphandling av fordon och transporttjänster Effektiva transporter med låg klimatbelastning Körda EE Biobränsle mil fordon Säker och miljöanpassad energiförsörjning Personalköp av miljöbil Utredning gatubelysning Energikrav vid försäljning av kommunala tomter Lokalisering av nya bostadsområden Energikrav vid försäljning av kommunal mark Energiinformation i samband med bygglov Energiinformation för allmänheten Energiinformation i skolor
14(18) Konsekvensanalys Energiplanen har stort fokus på effektiv resursanvändning och en omställning mot ett mer hållbart energisystem. Minskad energianvändning får olika miljöeffekter beroende på vilket energislag man minskar användningen av. Eftersom all energianvändning leder till miljöpåverkan kan man dock generellt säga att minskad energianvändning leder till minskad miljö och klimatpåverkan. Omställningen från fossila bränslen både för uppvärmning av fastigheter och till transporter är viktig för att minska påverkan på klimatet, men begränsas givetvis av vilken energikälla man väljer som alternativ. Målsättningen är att åtgärderna skall leda till minskad påverkan på miljön och klimatet samtidigt som de på sikt är lönsamma. Vissa åtgärder kan dock leda till en negativ utveckling om inte tillräcklig hänsyn tas till miljö och klimat vid genomförandet. Tabellen nedan åskådliggör hur stor potentialen är för energieffektivisering, minskad miljö- och klimatpåverkan samt ekonomisk lönsamhet. Dessutom redogörs för eventuella identifierade risker med åtgärden. Åtgärd Energi Miljö Ekonomi Övrigt Energieffektivitet vid upphandling ++ + + Energikrav vid nybyggnation + + Undvika komfortkyla + Investeringar i energieffektivitet ++ + ++ Minskad energiförbrukning ger minskade utsläpp vid el och värmeproduktion. Exakta miljöpåverkan beror på energislag som sparas. Konvertering av oljepannor ++ + En övergång från fossila bränslen till förnybara är en förutsättning för att skapa ett hållbart samhälle. Särmätning av el + Tillförlitliga uppgifter om energianvändningen ger bättre förutsättningar att fatta korrekta beslut och är en förutsättning för att kunna prioritera och planera åtgärder. Belysningsguide + Lågenergilampor innehåller kvicksilver. Korrekt återvinning viktigt Brukarsamverkan + + Ändrad lokalhyresmodell + + Utbildning av lokalplanerare + Utbildning av personal + Resfria möten + + + Ruttplanering + + + Uppföljning av resepolicy Cykelstimulerande åtgärder + + Plan för gång- och cykelvägar GPS-lösning på kommunens fordon Utbildning i sparsam körning + + Krav vid upphandling av fordon och transporttjänster Personalköp av miljöbil + Utredning gatubelysning (+) Energikrav vid försäljning av + kommunala tomter + Minskad energiförbrukning främst i form av el. Marginalel i det nordiska elsystemet ofta fossil. Minskningar i energianvändningen inom transportsektorn ger minskningar av både miljöfarliga utsläpp, hälsoskadliga partiklar och klimatpåverkan. + + + Vid val av exempelvis E85 kan ursprungsmärkning vara viktigt för att säkerställa att bränslets klimatpåverkan är tillräckligt låg.
15(18) Lokalisering av nya + + bostadsområden Energikrav vid försäljning av + kommunal mark Energiinformation i samband med + bygglov Energiinformation för allmänheten + Energiinformation i skolor +
16(18) Uppföljning Energieffektiviseringsstrategin ska följas upp årligen genom att följa upp indikatorerna och aktuell status för åtgärderna. En gemensam rapport innehållande en sammanfattning av uppföljningen kommer att göras för de tre kommunerna i BoHäM, Bollebygd, Härryda och Marks kommuner. En årlig redovisning per kommun av mål, åtgärder och nyckeltal skickas också till Energimyndigheten, och ska vara dem tillhanda senast 31 mars varje år tills projektperiodens slut 2014. En ekonomisk rapport av vad bidragspengarna har använts till ska också redovisas. Energiplanen som helhet ska följas upp under 2015 och 2020. Indikatorer och åtgärder skall följas upp och utvärderas för att ligga till grund för en eventuell revision av energiplanen alternativt som grund för nästa energiplan. Indikatorer Samtliga indikatorer gäller för kommunen och kommunala bolag Fastigheter Nyckeltal Enhet Kommentar Totalt köpt energi till fastigheter MWh El och graddagskorrigerad värme Köpt energi till lokaler per ytenhet kwh/m 2 El och graddagskorrigerad värme. Ytan anges i A temp Elanvändning lokaler per ytenhet kwh/m 2 Ytan anges i A temp Köpt energi till bostäder per ytenhet kwh/m 2 El och graddagskorrigerad värme Elanvändning bostäder per ytenhet kwh/m 2 Ytan anges i A temp Andel fossil värme av tillförd värme till fastigheter (bostäder och lokaler) Total energikostnad per ytenhet kr/m 2 Andel egenproducerad el från sol eller % vind av inköpt el Egenproducerad solvärme av inköpt % värme totalt Outnyttjad fastighetsarea m 2 % Olja, naturgas och torv för uppvärmning, inkl. olje- och torvandel i fjärrvärmen. Elvärme räknas inte som fossilt i detta fall. Transporter Nyckeltal Enhet Kommentar Energianvändning till biltransporter MWh Bygger på drivmedelsförbrukning för kommunens egna och leasade fordon samt privatbil i tjänsten, vilken räknas efter en schablon på 8 kwh per mil.
Körda mil i tjänsten med bil per helårsanställd Andel förnyelsebart bränsle i kommunens bilar mil/ årsarbetare Energieffektivitet för kommunens kwh/mil personbilar Andel miljöbilar % Antal flygresor per årsarbetare Antal/ årsarbetare Antal utbildade personer i sparsam körning från 2010 Antal deltagare i webbmöten i Adobe Connect Pro Både kommunens bilar och privatbil i tjänsten. % Mängd etanol, biogas och el till kommunens ägda och leasade fordon i kwh av totala mängden drivmedel i kwh. E85 räknas som 85 % förnybart, fodonsgas som 50 % förnybart, bensin och diesel som 5% förnybart år 2011. Antal Antal Gäller kommunens ägda och leasade bilar. Deltagare räknas vid varje webbmötestillfälle. En person kan räknas flera gånger om denne deltar i flera webbmöten. 17(18) Vatten och avlopp Nyckeltal Enhet Kommentar Elanvändning till dricksvattenverksamhet kwh/m 3 per debiterad vattenmängd Elanvändning till avloppsverksamhet per behandlad mängd organiskt material kwh/pe Pe=Personekvivalenter Gatubelysning Nyckeltal Enhet Kommentar Energianvändning till gatubelysning MWh Energianvändning till gatubelysning per belysningspunkt kwh/ belysningspunkt
18(18) Upphandling Nyckeltal Enhet Kommentar Upphandlingar med energikrav Antal av totala antalet Här räknas upphandlingar inom de produktområden som Miljöstyrningsrådet har tagit fram energikrav för och som omfattas av upphandlingslagstiftningen. Antal upphandlingar där energikrav har ställts av det totala antalet upphandlingar som uppfyller ovanstående kriterier.