1 ALLMÄNT 1.1 Inledning Royal Boskalis Westminster N.V. är en världsledande leverantör med verksamhet i tre segment på marknaden: Muddring och schaktning, marin infrastruktur samt sjöfarts- och terminaltjänster. Vi kan erbjuda kreativa och innovativa heltäckande lösningar för infrastruktur till havs, vid kusten och vid floddeltan i hela världen. Vår verksamhet finns över hela världen och detta gör att vårt företag har en stabil grund samtidigt som vi är flexibla för att kunna arbeta med många olika projekt. Detta ger oss utmärkta förutsättningar för en balanserad tillväxt. Vårt största produktsegment är muddring och schaktning som omfattar följande verksamheter: Konstruktion och underhåll av hamnar och farleder. Landuppfyllnad Kustskydd och skydd för flodstränder. Havsbaserade tjänster för olje- och gasindustrin. Infrastruktur på land och markförbättring. Bearbetning av berggrund under vatten. Gruvdrift. Handel med grus och sand. Miljöåtgärder. Rensning av förorenat sediment. Boskalis har cirka 14 000 medarbetare och verksamhet i 65 länder på sex kontinenter som även omfattar delägande i olika bolag. Boskalis har en mångsidig flotta med över 1 100 enheter som omfattar trailing suction hopper dredgers, självgående heavy-duty cutter suction dredgers, backhoe dredgers, grab dredgers, fall-pipe vessels och side stone dumping vessels. Fartygen som berörs uppfyller de strikta kraven enligt ISM- och ISPS-koderna. Företagets engagemang i säkerhet, hälsa, miljö och kvalitet understryks av certifieringarna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Boskalis är arbetsmiljöcertifierade och har även tagit fram säkerhetsprogrammet NINA. Mer information finns i rutan nedan. Säkerhetsprogrammet NINA (No Injuries No Accidents, inga skador, inga olyckor) Säkerheten har prioriterats hos Boskalis under många år och detta har gjort att vi har kunna förbättra oss samt minskat antalet olyckor. För att förbättra Boskalis säkerhetsarbete ytterligare och för att nå vårt mål om en olycksfri arbetsmiljö har vi utarbetat säkerhetsprogrammet NINA. NINA står för inga skador, inga olyckor och innebär att vi skapar en tydlig standard och förklarar vad vi förväntar oss av våra medarbetare när det gäller deras säkerhetsbeteende. NINA kompletteras med ett brett program för utbildning och workshops för att alla våra medarbetare ska kunna lära sig om vad NINA står för och föregå med gott exempel. NINA ingår i våra ledningssystem och styrs av tydliga indikatorer. Vår säkerhetsvision Med vår beskrivning för visionen visar vi tydligt hur vi förhåller oss till säkerheten: Våra medarbetare är vår mest värdefulla tillgång och de gör säkerhet till en viktig beståndsdel. Vårt mål är följande: Inga skador och inga olyckor. Detta ingår i företagets kultur och stöds av värden och regler. Vi förväntar oss att alla medarbetare, inklusive underleverantörer, arbetar efter dessa värden och regler. Vår beskrivning av visionen stöds av fem värden och fem regler som har utarbetats för att betona vårt engagemang för säkerhet och för att vägleda våra medarbetare och underleverantörer beträffande agerande och riskhantering. Mer information finns på: www.boskalis-nina.com
2 ANLÄGGNING OCH UTRUSTNING 2.1 Beskrivning av primär utrustning Följande fartyg eller liknande beräknas genomföra arbetet beroende på tillgång vid tidpunkten för utförandet. Trailing Suction Hopper Dredger, typ Crestway
3 TRAILING SUCTION HOPPER DREDGER (TSHD) En Trailing Suction Hopper Dredger (TSHD) är ett självgående fartyg som lastar muddermassorna i sitt lastrum. Muddringen sker genom en eller två sugledningar som löper längs med fartyget. Materialet lösgörs och samlas upp med sughuvuden som sitter längst ned på sugledningarna. Muddringspumparna finns på fartyget eller är inbyggda i sugledningarna och lyfter blandningen av jord och vatten till lastrummet. En bild på en stor TSHD visas nedan Bild 1. (3) (2) (1) (1) Lastrum (2) Sugledning (3) Sughuvud Bild 1 Trailing Suction Hopper Dredger De viktigaste delarna på en TSHD är: Vanliga fartygsfunktioner för motorer, personalens hytter samt kommandobryggan med navigering etc. Sugledningen och ledningarna på däck där blandningen transporteras. Sughuvudet som sitter på sugledningens nedre del. Detta sughuvud lösgör och samlar upp sedimentet som ska muddras med hjälp av tänder och/eller vattenstrålar. Olika typer av mudderhuvud kan monteras beroende på vilken typ av material som skall muddras. Muddringspumpen, som pumpar blandningen från havsbotten till lastrummet och om så krävs vidare från lastrummet till återvinningsområdet. Blandningen av muddermassor och vatten pumpas till lastrummet och här kan man avskilja den största vattenmängden. Muddermassorna stannar kvar i lastrummet under transporten tills det är dags för urlastning. 3.1.1 Arbetsmetod för muddring med TSHD Innan muddringsprojektet påbörjas ska en hydrografisk undersökning av arbetsområdet genomföras. Resultatet av undersökningen och arbetsområdets teoretiska profil kommer att överföras till Dredge View - Hopper Monitoring System ombord på TSHD. För att påbörja muddringen förflyttar sig TSHD till muddringsområdet. När man befinner sig i muddringsområdet sänks sugledningen till havsbotten, muddringspumpen startas och muddringen kan påbörjas. Under drift skrapar sughuvudet havsbotten och lösgör sediment som förs upp genom sugledningen och sedan pumpas till lastrummet som en blandning av sediment och vatten. När TSHD arbetar med sughuvudet på havsbotten rör sig enheten ganska sakta och sughuvudet styrs både horisontellt och vertikalt. Hastigheten beror på områdets förhållanden och materialet som muddras. Minsta hastighet är 1,5 knop och den genomsnittliga högsta hastigheten är 5 knop. Bild 2 visar TSHD under lastning.
Ledning - ystem aktiv som Ledning - system ej aktiv som inte Ventil Ventil Pump Flödesriktning Målnivå Finkornigt material Havsbotten (muddrat Överflöde högsta läge - 13,5/ - 15.5 CD Hastighet ~ 2 Bild 2 - TSHD i drift Materialet samlas i lastrummet och vattnet släpps tillbaka i havet med överflödessystemet. Överflödessystemet kan justeras för att optimera produktionen och för att minska överflödesförluster. När fartygets djupgående når lastmärket eller om omständigheterna inte tillåter ytterligare lastning upphör muddringen och sugledningen placeras på däck. Fartyget transporterar då muddermassorna till urlastningsområdet med en hastighet på 5 till 15 knop för att lossa muddermassorna. 3.1.2 Arbetsmetod för tömning av TSHD Det finns flera alternativ för tömning av muddermassorna från TSHD: Tömning av last genom att öppna bottenluckorna. Tömning genom att pumpa lasten över bogen genom ett munstycke, så kallad rainbowing. Tömning via sugledningen för att tömma materialet på en viss plats och/eller för att minska grumlingen. Pumpning av lasten för tömning under vattnet via ledningar och tömning genom en sprayponton för att tömma materialet på en viss plats och för att minska grumling. Pumpning av lasten via ledningar till ett återvinningsområde.
3.1.3 Muddringskontroll på TSHD Kontrollen av muddringsprocessen sköts genom Dredge View 2.0 Hopper Monitoring System (DV2- HMS) på TSHD som är ett system som utvecklats av Boskalis. Datasystemet övervakar och visar hela muddringsprocessen som: sughuvudets nivå, pumpinställningar, strömförsörjning och bottenluckor. Variabler som kan anges i DV2-HMS är följande: - Positionsinformation, baserat på DGPS-signaler eller på RTK-DGPS-signaler (se avsnittet survey) som ger koordinater för det horisontella planet på TSHD. - Gyrokompass som kontrollerar kursen för TSHD. - Signalmottagare för tidvatten som övervakar vattennivån. - Mätningar för list, trim och draft på TSHD. - Digital Terrain Model (DTM) som består av följande nivåer: - Utformningen, som är den framtida önskvärda situationen enligt KUNDEN. - In-survey, som innebär kontroll av havsbotten vid projektstart. - Mellanliggande survey, då man granskar havsbotten under arbetets gång. - Suction tube position monitoring system (STPM) är ett system som består av tryckmätare och vinkelomvandlare. Systemet gör att man kan beräkna horisontella och vertikala koordinater för sughuvudet. Positioneringssystemet fastställer aktuell position för fartyg och sughuvud och presenterar resultaten för det område som ska muddras på navigeringsskärmar. Resultaten kommer från beräkningar av X-, Y- och Z-inmatningarna från RTK-DGPS-positioneringen och tidvattenmätarna, rörelse och förskjutning (vinkelomvandlare och tryckmätare), sensorer samt fartygets bäring som visats på gyrokompassen. Fartyget och sughuvudets position visas på en skärm mot en bakgrund av batymetriska data, hinder, bojar samt specialfunktioner som förekomsten av kablar eller ledningar. Till exempel visas en vy med ett färgschema där man kan se kvarvarande muddringsområde tillsammans med en längdprofil samt ett tvärsnitt av kanalens havsbottennivå och målnivå. På den grafiska skärmen kan man även visa de områden som TSHD har arbetat i tidigare. Med DV2-HMS kan operatören få full kontroll över muddringsområdet, både horisontellt och vertikalt. I Bild 3 nedan visas skärmbilder på DV2-HMS. Bild 3 - DV2-HMS TSHD kontrollskärmar: Skärmar för sugrör, sugdrift samt huvudnavigering Muddringstoleranserna är en samling av positionering och spårning, markförhållanden, uppdämningar, tidvatten, datafel och operatörens kunskaper. Arbetstoleransen för TSHD kan variera från 3,0 till 10,0 m i det horisontella planet och från 0,5 till 1,0 m i det vertikala planet.
3.2 Beskrivning av hjälputrustning Följande hjälputrustning kan användas tillsammans med ovan nämnda huvudutrustning under arbetet om så krävs. Fartyg med utjämningsbalk Survey- och stödfartyg Bild 4 - Fartyg med utjämningsbalk 3.3 Utjämning 3.3.1 Introduktion till utjämning Ett kostnadseffektivt sätt att nå önskat djup är att använda en plog eller en utjämningsbalk. En plog kan användas för utjämning av material som lera, slam, sand och grus. Ett plogfartyg kan vara självgående eller bogseras av en bogserbåt. Användningsområden för en plogpråm kan vara följande: Utjämning av en ojämn botten, till exempel sanddyner. Arbete tillsammans med en Trailing Suction Hopper Dredger som jämnar ut diken och kanter som bildas av sughuvudet. Minskning av toleranser på havsbotten, om en muddrad botten ska användas i en annan konstruktion som en kassun, del av tunnel eller beläggning. Förflyttning av material från områden som är svåråtkomliga för mudderverk till områden som enkelt kan nås. Exempel på detta är bassänghörn eller hårt trafikerade farleder. Insamlande av rasmaterial, stora block eller stenar innan de tas bort med specialutrustning. En plog kan monteras på en pråm eller på akterdäck på ett självgående fartyg som en bogserbåt, stödfartyg, fartyg för stentömning eller en hopper dredger. Standardutrustningen består av en eller flera vinschar, tvåbensbockar, en plog eller utjämningsbalk, draglinor samt enheter för att mäta och kontrollera horisontell och vertikal positionering för utjämningsbalken. 3.3.2 Arbetsmetod Utjämningsbalken är upphängd på en eller flera linor som via en eller flera skivor leder till vinschar
som styr plogen i vertikal riktning. Framtill ansluts draglinor eller stålbalkar till pråmens eller fartygets bog för att hantera den horisontella kraften. Ofta är det bästa sättet att ta bort höga kanter i ett område att ta bort tunna skikt på några decimeter för varje gång så att man bibehåller hastigheten och undviker att plogen fastnar. Det slutliga djupet uppnås efter flera omgångar med plogning. För en effektiv utjämning är det viktigt att djupet är tillräckligt i närliggande områden så att man där kan lagra sedimentet som tas bort från kanterna. Bild 5 - Plogpråm, tvåbensbockar och bogserbåt Bild 6 - Exempel på plog Vid borttagning av sediment från områden som inte kan nås av annan muddringsutrustning och vid fördjupning av ett grunt område genom att förflytta sediment till närliggande områden kan transportsträckan för materialet variera mellan några meter upp till 150 m. Avståndet är ofta mer än tillräckligt eftersom en TSHD finns tillgänglig för transport av muddermassor på längre sträckor. 3.3.3 Kontroll Information från nyligen genomförda undersökningar presenteras i arbetsskisser samt i Boskalis eget system Dredge View 2.0 Hopper Monitoring System (DV2-HMS). Systemet har utvecklats från ett TSHD-system och kan enkelt visa aktuella bottennivåer med höga kanter som ska tas bort samt djupare områden där lagring av sediment kan ske. En färdplan för de olika spåren med aktuell position och uppdatering i realtid av de bearbetade spåren visas. Systemen gör att kaptenen på plogbåten kan utföra arbetet på ett effektivt sätt. Pråm Utjämning Sanddyner Bild 7 Exempel på konfiguration för en Utjämningsbalk
4 SURVEY OCH ÖVERVAKNING I avsnitten nedan finns en översikt av survey- och positioneringssystemen från Boskalis. 4.1 Allmänt Det huvudsakliga syftet med surveyn är att skapa ett vägledande system för mudderverken och all övrig utrustning, därför samlas information om höjningar på havsbotten (batymetri) in. Dessutom gör vi kvantitativa beräkningar som baseras på uppmätt batymetri som är relevant för utformningen och ursprungssituationen. Under projektets gång kontrolleras mätningarna av Boskalis surveyavdelning. Syftet med undersökningsarbetet är att kontrollera och underlätta muddringsarbetet. Undersökningen består av följande huvuddelar: Surveyutrustning kommer att installeras, kalibreras och underhållas på plats. Utrustning kommer att tillhandahållas för horisontell (RTK-DGPS) och vertikal (RTK-DGPS eller tidvattenmätning online) positioneringskontroll. Information om geometrisk utformning. Tillhandahålla aktuell survey- och utformningsinformation för övervakningssystemen ombord på mudderverken. In-survey: En batymetrisk survey kommer att genomföras för att fastställa aktuella havsbottennivåer i arbetsområdet före projektstart. I vissa projekt tillhandahålls in-survey av beställaren. Om den uppfyller kvalitetskraven kan den användas och vi utför i dessa fall ingen egen in-survey. Mellanliggande survey: Under arbetet kommer batymetriska undersökningar att genomföras för att kontrollera arbetets framskridande. Out-survey: När hela projektet eller delar av det har slutförts kommer en batymetrisk undersökning att genomföras i slutförda områden. De slutliga undersökningarna kommer att lämnas till en tekniker för godkännande. Beräkning av volymer för muddrat material. 4.2 Survey process I förra stycket beskrevs tre olika typer av undersökningar (eller surveys): In-survey, mellanliggande survey och Out-survey. I det här stycket förklaras vad undersökningarna omfattar. I Bild 9 visas kvalitetskontrollen (QC) för muddring och muddringsrelaterat arbete i ett flödesschema. Här kan man se undersökningarna i relation till arbetet.
Quality Control for Dredging, dredging related activities Pre-Contract Survey Execute Section Intermediate Surveys Re-works shaping Cleaning-up No Yes Section for Approval Sectional Out- Survey No Section Approved Yes Interim Taking-Over Certificate Work Completed No Yes Post- Contract Survey of relevant Work Area Final shaping of relevant Section No Acceptance by Client Yes Substantial Taking-Over Certificate Bild 8 - Flödesschema för kvalitetskontroll, undersökningar
4.2.1 Förundersökning (In-survey) När surveyfartyget har avslutat sin mobilisering, sina hamntester, havstester och godkänt dessa kommer den hydrografiska förundersökningen att påbörjas. Undersökningen kommer att omfatta ursprunglig havsbotten i alla arbetsområden. Resultaten kommer att ingå i förundersökningsrapporten med information om datum och planering, sammanfattning av händelser, den kalibrering och de kontroller som har utförts samt batymetriska diagram. 4.2.2 Mellanliggande undersökningar (intermediate survey) Under arbetet genomförs mellanliggande undersökningar regelbundet (dagligen) eller vid behov av platschefen för att övervaka och kontrollera arbetets gång. Undersökningsresultaten kan sammanställas och presenteras i olika typer av diagram. De uppdaterade bottenhöjningarna levereras som Digital Terrain Models (DTM) och kan användas i övervakningssystemen ombord på mudderverken och stödfartygen. Volymerna med flyttat material beräknas med genomsnittliga DTM (se avsnitt 4.6.2). DTM från den mellanliggande undersökningen kommer att dras bort från förundersökningens DTM för att fastställa mängden borttaget material. Undersökningsresultaten ingår i en veckosammanställning med rapporter om alla kalibreringar och kontroller som har utförts, avvikelsediagram och volymberäkningar. 4.2.3 Eftergranskning (Out-survey) När enskilda delar av muddringen och/eller återvinningsarbetet har slutförts ska en batymetrisk undersökning genomföras för att godkänna arbetsområdet som uppmätts i förundersökningen. Resultaten kommer att ingå i eftergranskningsrapporten och presenteras för KUNDEN med information om datum och planering, undersökningsmetod, sammanfattning av händelser, den kalibrering och de kontroller som har utförts, batymetriska diagram, avvikelsediagram och volymberäkningar. Volymerna med flyttat material beräknas med genomsnittliga DTM (se avsnitt 4.6.2). DTM från förundersökningen kommer att dras bort från eftergranskningens DTM för att fastställa mängden borttaget material. 4.3 Horisontell och vertikal kontroll För att kontrollera arbetet i tre dimensioner (två sidor och en i vertikal riktning) utförs flera mätningar till havs. I det här stycket nämns de olika mätningsmetoderna. 4.3.1 Kalibrering och testning All surveyutrustning har testats och kalibrerats innan den installeras på arbetsplatsen. Efter detta testas och kalibreras all surveyutrustning i intervaller som fastställts av tillverkaren. 4.3.2 Horisontell kontroll Allt undersökningsarbete ska utföras i ett nätsystem som anges av KUNDEN. Horisontell positioneringskontroll sköts av ett RTK-DGPS-system. Systemet installeras innan muddringen och undersökningarna påbörjas och underhålls sedan under tiden. Referensstationen installeras på en noga utvald plats för att ge kontinuerliga korrigeringar av avvikelse i arbetsområdet. 4.3.3 Vertikal kontroll Alla djup kommer att minskas till den lokala fixpunkten som fastställts av KUNDEN. Vid arbete till havs motsvarar punkten vanligtvis sjökortsdatum eller LAT (Lowest Astronomical Tide). För den vertikala positionen i relation till fixpunkten kan z-värdet från RTK-DGPS-systemet användas. Man kan även använda en tidvattenmätare eller vattennivåmätare tillsammans med telemetri via radiovågor. Mottagaren som överför tidvattenmätningarna installeras och kalibreras efter kända fixpunkter i området.
4.3.4 Mätning av djup Djupet mäts med hjälp av ett ekolod med dubbel hydrografisk frekvens som körs på frekvenser mellan 33 och 210 KHz. Kalibreringen av felindex (djupomvandling) och ljudhastigheten görs med metoden Bar check. Detta görs omedelbart före och efter varje pejling. Utkastet från omvandlaren och ljudhastigheten spelas in. Man kan även använda multibeam-ekolodet Simrad EM3002 för undersökningarna. Vid användning av ekolodet måste man beakta kvaliteten på den batymetriska informationen. Följ skriftliga anvisningar och tillverkarens instruktioner. Noggrannheten vid djupmätningar med ekolod beror på följande parametrar: Ljudhastigheten: de ljudvågor som avges är beroende av ljudhastigheten. Detta kan leda till positionsfel på grund av fel djup. Horisontell justering av omvandlaren med hänsyn till fartygets längsgående axel. Vertikal justering av omvandlaren med hänsyn till en omvandlingsenhetens lutning. Hävningskompensation, noggrannhet för multibeam-ekolodet på samma sätt som för ett vanligt ekolod. Felen kan minimeras eller undvikas genom en kalibrering som godkänts av alla parter. All batymetrisk information som samlas in av multibeam-ekolodet justeras för hävning, lutning och rullning. Informationen sparas på en arbetsstation för bearbetning i ett senare skede. Informationen från det vanliga ekolodet kan användas för att jämföra och kontrollera informationen från multibeamekolodet. En kompensator för hävning, lutning och rullning ska installeras så nära ekolodets omvandlare som möjligt. Riktning samt kompensation för hävning, lutning och rullning kommer att användas för informationen i båda ekolodssystemen. 4.4 Hydrografisk undersökning (mätningar till havs) Undersökningarna genomförs med Boskalis egna programvara (Dredge View 2.0, se avsnittet 4.6 Dredge View System) och programvaran Qinsy för inmatning av information från multibeam-ekolod ombord på surveyfartyget. Systemet har utvecklats särskilt för övervakning av muddringsarbete. När ekolodet är i drift samlas all information som tid, position, färdlinje och djup in. På skärmarna ombord visas muddringsområdet och de föreslagna undersökningslinjerna samt surveyfartygets position och navigeringshjälp, bojar och fyrar. Informationen kan avläsas av mätingenjören och kaptenen. På kontoret sker sedan efterbearbetningen av undersökningsinformationen. Mätingenjören använder sig av den egenutvecklade programvaran för bearbetning. Ljudinformationen kan kontrolleras för att upptäcka oregelbundenheter. Sedan minskas pejlingen med hjälp av z-värdet från RTK-DGPSsystemet eller med hjälp av informationen från tidvattenmätaren som samlats in online. Med Briscad eller liknande programvara kan ekolodsdiagram skapas från storlek A4 till A1 i lämplig skala. Diagrammen visar ekolodsresultaten i förhållande till muddringsområdena. 4.5 Muddringsutrustning Muddringsenheterna kommer att ha följande utrustning: RTK-DGPS-mottagare Tidvattenmottagare Gyroförstärkare Navigeringsdator med programvara för muddringsnavigering (se avsnitt 4.6 Dredge Viewsystem). Systemen samverkar med den horisontella positioneringsinformationen, tidvattenmottagaren och fartygens gyrokompasser samt fartygssensorer för övervakning av skär/skopa/sughuvudets position etc. På skärmarna visas fartygets position samt grunda områden och informationen uppdateras kontinuerligt. Navigeringsdatorn ombord på mudderverket visar en skiss av mudderverket och dess omgivning, som konturlinjer, bojar, centrumlinjer för muddring, släntfötter för muddring, sektioner,
förskjutning etc. Djupet visas som en färgdatabas med intervaller som kan väljas beroende på muddringsdjup eller utformning. Det finns även en onlinepresentation med tvärsnitt eller längdsnitt av mudderverket med sughuvudet i förhållande till aktuella nivåer för havsbotten och utformning. 4.6 Dredge View-system Programvaran som används är Dredge View 2 (DV2) som har utvecklats av Boskalis. Med programvaran kan man bearbeta all undersökningsinformation för att framställa batymetriska kartor, avvikelsekartor, volymberäkningar etc. för övervakning av muddringsarbetet och för rapportering. Grundfunktionerna i DV2 är följande: Registrering av data Databearbetning Presentation av data Volymberäkning 4.6.1 Registrering av data På surveydatorn som är sammankopplad med positioneringssystemet och ekolodet registreras position och djup. Vid survey visas fartygets position i förhållande till arbetets centrumlinje och den önskade surveylinjen. All information som registreras tidsmärks. Detta gör att DV2-systemet kan kombinera all information och sammanställa en topografisk eller hydrografisk undersökning. 4.6.2 Databearbetning Vid efterbearbetningen av surveyinformationen kontrollerar mätingenjören oregelbundenheter som grunda delar på djupet eller mellanrum i positionerna med hjälp av programvaran för bearbetning. Informationen minskas sedan ned (och korrigeras till en särskild fixpunkt) genom att ta bort tidvattennivån samt korrigeringar för squat och latens. I processen skapas en datauppsättning i X-, Y- och Z-format som enkelt kan tolkas av något av programvarupaketen för Digital Terrain Model (DTM). DV2 DTM är ett nätsystem som går från norr till söder. Vid normalinställning fylls cellerna i DV2 DTM med genomsnittliga värden för djup som omfattar just de cellerna. Olika storlekar på nätet (upplösningar) kan användas vid framställning av DTM. Storleken och positionen för cellerna är sedan identisk för kommande undersökningar. I särskilda fall kan inställningarna för DTM ändras för att visa exempelvis högsta och lägsta höjning. Olika lager för förundersökning, mellanliggande undersökning och eftergranskning skapas vid varje steg i arbetet och fylls på med information från den senaste undersökningen. Med utgångspunkt från de batymetriska kartorna i DV2 DTM kan avvikelsekartor och tvärsnitt skapas samtidigt som man kan utföra volymberäkningar. Databearbetningen registreras för att följa filernas historik under bearbetning. 4.6.3 Presentation av data Batymetriska diagram, tvärsnitt och bearbetade data från undersökningarna kontrolleras av chefsinspektören. Undersökningarna lämnas till KUNDEN när de har godkänts internt. Batymetriska diagram, avvikelsediagram samt skisser på längdprofil och tvärsnitt kan förberedas i filer eller på papper. Linjer kan ritas ut och noteras. Längdsnitt och tvärsnitt visar nivåerna före konstruktion, utformningsprofilen och mellanliggande nivåer. Alla produkterna kan användas av projektledningsgruppen samt på navigeringsskärmen av kaptenen, muddermästaren eller operatören ombord på mudderverket. 4.6.4 Volymberäkning Volymberäkning (differentiell) utförs genom att ta bort DTM-alger från förundersökning, mellanliggande undersökning och eftergranskning (se avsnitt 4.6.2) eller ytområden i tvärsnitt. Jämförelser görs mellan djupet i den ursprungliga nivån i de olika lagren i kvalitetskontrollsyfte.
4.6.5 Utrustningspaket för Dredge View För att optimera muddringsarbetet visar DV2 grafik över mudderverkets position som även omfattar position för sughuvuden, viktiga punkter som bland annat farledscentrum/släntfötter, bojar, kajkanter, muddringsgränser och eventuella faror. Ombord på mudderverket installeras följande utrustning: Navigeringsdator med skrivare och skärmar RTK-DGPS-mottagare med antenn Skärm för operatören Gyrokompass som kopplas till navigeringsdatorn DV2-systemet består av följande paket: DV2-Office, för surveykontoret DV2-BMS, DV2 Booster Monitoring System DV2-HMS, DV2 Hopper Monitoring System; DV2-CMS, DV2 Crane Monitoring System, för hydrauliska grävmaskiner, Backhoe Dredgers and Wire Cranes; DV2-CDMS, DV2 Cutter Dredger Monitoring System; DV2-DMS, DV2 Dump Monitoring System, för avlastning av stenblock med pontoner av typ Zeepaard eller Zinkoon 6 DV2-RDMS, DV2 Rock Dumper Monitoring System, för kontroll av avlastning av stenblock på ett Side Stone Dumping Vessel (SSDV) DV2-SND, för undersökningsfartyg DV2-SPMS, DV2 Spray Pontoon Monitoring System DV2-VTSAMS, DV2 Vessel Traffic System eller Anchor Monitoring System.