-g Myologiska Dis sectioner eller Afhanclling om Mus k ler ne i Men n iskokroppen, med Med. Facultetens Samtycke och under inseende HENB. WILH«B0MÅNSON Anatomise et Chirurgiae Professor Ridd. af Kongl. Nordstj. Ord. Ledarn, al Kongl. Wetenskaps Societet. i Upsala Intendent öfver Sätra Haiso-Brunn, Je in te bifogade Physiologiska A p h o r i s m e r För Medicinska graden Till offentelig granskning utgifne af PEHR FREDR. APELQUIST af Vestg. Ländsk. På Medicinska Lärosalen den 8 Dec. i858. p. v. t. f. m. XVIII. St. Upsala Leffler och Sebell.
'.. I j"/ '
AMIRALITETS- OCH STADS - APOTHEKAREN högaktningsfullt \ <7 af P. F. APELQUIST.
n Huld Moder och 9 9 Älskade Syskon tillegnadt af PEHR FREDRIK,
ÄPHORISMI PHYSIOLÜGICI. I. Legitimum eorundera processuum redilum, qui in perpetua mutabilitate corporis vivi faciilirne dignoscitur, periodicitatem appt llant. Seil corpora organica spectandam praß be ni seriem phaenomenorum, quae ad cerlas leges, statis temporibus rec»rjentia, eveniunt et praeteveunt quotidie,, aut post hebdomadas, menst-s vel annos, ut iterum ocius seriusve rev.ertantur. llecte ibitur dictum est, "passus rhythmicos om ne ni vita) epiphaniam temperare"; hamque, sicut activitas coidia non interrupta serie rnotiiuin oppositorurn absolvitur, ita tota vita corpoi ura organicoruni diveisis, se invicem lente excipientibus, sibique quodammodo adversarilibus actibus constat. Primaria autem et omuium gravissima est vicissitudo quotidiana, qua, tamquam profypo, ceterae innituutur. Vices vigiliae et somni, sensus virium et lassitudinis, appetitus cibi et saturitatis, assimilationis et egestionia sua qua:que tempora suasque, uaturali quadam necessitate finita«, diei bora«occupant. In ipsis etiam acliv-itatibus organism i prirnariis spalio viginti quattuor horarum similes observantur proguessus et regressus; etenim ut in genere sensibilitas ét irritabililas inlerdiu nutritioui prominent, ita iriprimis vila nervea malutino tempore, meridiaiio autem cordis et arteriarum incitabilitas dominantur, donrc, viribus sensim consumtis, vesperi necessitas somni atque cum ea regressus diclarum acfivitalum inciciit; his vero sensim recedentibus, reproduetivarn aclivitalem noctu pcsevalere, manifestum est, II. Est autem-phasnomenon, non minus experienlia quam scriptorum tesfcimoniis confirmatum, seil, quod mors saspius noctu, aut si accuratius ternpus definiatur, post mediam noctem, vel ante lucem incidat. Jtluic contigua est observatio, hominis quo-
que partum, nisi a caussis forluilis aceelereiur aut retardelür, plrrumque ncfctu perfici. Utrique autem simile quid offerunt inferiores onanivmi, ex. gr. arbores, quarum fructus maturi ctiam noctu decidere suleni. Haec vero omnia arctissime cohaerent cum periodicitate quotidiana, a'que huic vicissim ulleriori sunt docurnento. Seimus nimirum, reproduclivam activitatem noclu praeeipue vigere, sensibililalem vero et irritabilitatem, attenuatas diei stimulis, recedere et quasi desinere, illius autem actio ne hoc effici, ut hte instaui entur. Constat vero inter omnes, mortem non subito sed psuliafim irrepere, seil, non omnia Or gana et systemata eodein tempore, sed continua quemadmodum serie mori, experientia evictum est, sensibilifatem deinde primo, irritabilitatem, poslremo autem vim reproduclivam exstingui, Si autem aliquid huic consimile jam in statu sano locum habet, aliter evenire non potest, quam ut mors perfecta noctu iueidat, id -est, eo tempore, quo, post exstinclam sensibilitatem et irritabilitatem, reproduetiva etiam activilas, imrninuta jarn et brevissimi magnopere adhuc dissolutionem temporis intervalli ad perfectam indigens, cessat, quod necessario llsec sine fiel, cum illis diutius dnrare neque queau IIL Eadem est ratio puerperii, cum aclivitas tativorum, organorum vege quibüs genitalia muhybria sine sunt, jam in dubio adsoribenda statu solito noclu praevaleat. Itaque, cum mafurus, feetus cujus hu tri tio pariler ac corporis materni noctu absolvetur, tamquam corpus alienum in uterum agit, reactio etiam a parte organismi materni erit eo efficacior, quo magis pro infante extrudendo, in eandem, hoc unp seitamu». organo quasi collectam ob-
1 == 137 Den kommer från linea arcuata esterna och från främre delen af höftbenets yttre yta; dess fibrer ga vid främre och medlersta delen af muskeln nästan rätt, vid bakre delen snedt framåt och nedåt; de medlersta och bakre fibrerna ofvergå snarare, redan vid midten, i tendinösa fibrer; dé främre fibrerne bli va köttiga allt ända till sitt slut; hela muskeln blir nedåt mycket smalare, och fäster sig på trochanter major, på dess främre skrofliga intryck ning. Den bakre randen af dess korta sena forenar sig med höftledens capselband. Emellan dess sena och troclianfer major träffas en liten slemsäck. Den drar låret utåt, Pyriformis.. Päronformiga mtukeln. Dess bredaste köttiga del ligger i cavitas pulvis', bakom ile tre första sacral nerverne; och dess längsta, smalaste del utom den samma, under glutasus magnus, bredvid bakre ran den af gl, medius. Den kommer köttig och bred från oss. Sacri främre sida, nemltgen från dess 2:ra och 3:dje vertebrre spuriae, äfven som från främre ytan af s;ra, g.dje och 4.de processus transversi spurii, äfven från det hvassa hörnets yttre yta vid höftbe nets bakre rand; gir på tvären utåt genom höftbensutskär ningen, blir smalare och rundare, och fäster sig med en lång, rund sena vid öfre randen af trochanter major. Den roterar lätet utåt. Ge mini, Tv iiii ngsmufherne. -r O. \
sig i38 Båda ligga emellan ramus deseendens oss. isclili och trochanter major, under glutseus magnus och nervus ischiadicus på höftledgångens capselband; den öfre gränsar till pyriformis och den undre til 1 quadratus femoris} båda uptaga ändan af obturator internus emellan sig. Geminus superior kommer från yttre ytan af spina ischladica, och med en smal fascikel från dess inre yta; dess köttfibrer förena. snart med den bredvid liggande senan af obturator internus. Geminus inferior, som är större och bredare, kom mer från öfre delen af tuber ischiij- bakom serian af obtura tor internus förenar den sig nästan med den Öfre, och före nas sluteligen med denna sena. De understödja verkan af obturator internus» Obturator internus, Inre hoftbenshalsmiskeln. Den ligger till större delen vid Bäckenets sidovägg, och med sin smalaste del utom det samma, emellan båda gern i ni} i bäckenets cavitet* betäckes den af levator ani. Den kommer från den undre, mindre delen af ossis ilci inre yta, från bakre ytan på oss. pubis horisontella och ned stigande gren, från inre ytan af 09s. ischii kropp och upstigande gren, och frän inre ytan af membrana obiuratoriaj bakom yttre ändan af ramus horizontalis oss. pubis bildar den en springa, hvarigenom nervus obturatorius och vasa obturatoria ga. Dess undre köttfascikler stiga snedt upåt, dess öfre snedt nedåt, de medlersta transverselt emot incisura ischiadica; den blir hastigt smalare, vänder sig öfver denna
139 utskärning i frän Bäckenets cavitet, lägger sig emellan båda gemini, som förena 6ig med dess tendo, och fäster sig fram för pyiiformis vid öfre randen af trochanter major* Emellan incisura ischiadica och denna mnskel träffas en stor slemsäck, som äfven förlänger sig emellan gemini och ubturator. Den roterar låret utåt. Quadratus Femoris, Fyrkantiga larrtiuskeln. Den ligger vid bakre och öfversta delen af låret, under Glutaeus magnus och Nervus ischiadicus på obturator externus, dess öfre rarid gränsar till den undre geminns, och dess undre rand till adductor magnu». Under den stiger en betydlig gren af art. circumflexa femoris interna up till trochantor 'major. Den kommer från yttre sidan af tuber iachii, gar på tvären utåt, och fäster sig på linea intertrochanterica posterior. Den roterar låret utåt. Biceps Femoris, Tvuhofda lartnufkslrt. Den ligger på bakre sidan af låret utåt, under fascia lata och till en del under glutseus magnus; emot den samma lägger sig på yttre sidan vastus externus, på den inre seroitendinosus, med hvilken den uptill är hopväxt, nedtill emot knävecket aflägsnar den sig från den småningom mer utat; under dess caput longum ligger adductor magnus, och of;
14 ' ver31 senan af semlmembranosus; under detta caput dock mera inåt, nedstiger nervös isciadicus, och inåt bredvid des» gemensamjna tendo nervus peroneus. Dess Caput longura kommer rued en smal tendo från tuber ischii och ligamentum tuberoso-sacrum; blir utvertes snarare köttigt, bildar en mer bred än tjock muskelbuk, med livilken caput breve nedtill förenar sig; /öre föreningen blir den utvertes åter snarare tendinös; Dess Caput breve upkommer till största delen köttig från lårbenets linea aspera och från den aponeurotiska delen af yåstus externus, går med sina kött 11brer snedt bakat ned, och förenar sig med caput longum i en gemensam tendo, som vid condylus externus femoris",j vid caput exiernum gastrocnemii och vid ligamentum genu laterale externurn gar ned bakåt till vadbenets ledknöl, på hvas yttre yta den fä ster sig. Från dess tendo går en aponeuros till vagina cruris. Den böjer knäleden; lijel per till att utsträcka låret* drar bäckenet och med detta truncus på lar benshuf vudet bakåt; spänner vagina cruris. Semitendinosus, halfseniga lårmuskeln 1'gger på bakre sidan af låret under fascia lata; dess öfre del betackes af glutasus magnus; emot den lägger sig utåt hiceps femoris, inåt till största delen semimembranosus; under den ligger uptill addueter magnus, och nedtill semimembranosus. Den kommer köttig frän tendo cap. lopgi bisipitis ocli fran tuber ischii, dess platta köttiga buk blir småningom under nedstigandet snedt inåt smalare, och förvandlar sig vid Öfre spetsen af knäveckshålan i en lång, rund tendo,
' i4i som gar ned på undre ytan af semimembranosus och caput internum gastrocnemii, afger bakom condylus internus tibiae en stark aponeuros till vagina cruris, vänder sig derpå un der denna ledknöl framåt emot superficies interna tibiae, och fäster sig på dess främre tuberositet. Emellan dess sena och tibia träffas en gemensam slemsäck. Den verkar såsom den föregående. Semimembranosus, halfmembranosa lårmuskeln ligger vid bakre sidan af låret bredvid semitendinosus inåt, under fascia lata; dess öfversta del betäckes af semitendino» sus och caput longum bicipitis; under den ligger adductor magnus och'i trakten af knävecket, bredvid den inåt, gra. cilis; under dess öfre sena går quadratus femoris fram. Den kommer från yttre sidan af tuber ischii med en bred och tjock sena, som vänder sig inåt under biceps och semitendinosus, och fortgår på yttre sidan af dess tjocka, köttiga buk, allt ända till midcen af den samma; i trakten af knäleden öfvergå dess köttfibrer, som på inre sidan redan tidigt blifva tendinösa, uti en kort, tjock sena, som på cap. intern, gastrocnemii nedstiger emot condylus internus tibiae, och fäster sig på dess transversella tuberositet. Från dess sena afgår en aponeuros till vagina cruris. Emellan dess sena, caput internum gastrocnemii och skenbenets inre led», knöl befinner sig en slemsäck. Den verkar såsom biceps femoris. Fossa Poplitea, Knävecket. Bakre delen af knäledens capselmembran och lårbenets
knävecksyta och ledknölar utgöra den främre grundläggningen för knäveckshålan; bakiill begränsas den under fascia lata af fyra ränder: två öfre längre, och två undre kortare j af de öfre ränderne är en den inre och den andra den yttre; båda stiga snedt upåt emot hvarandra, Och stöta ofvantill ihop under en ganska spetsig vinkel; den inre, mera köttiga ran den bildas af semimembranosus, på hvilken ännu senan af semitendinosus ligger, och den yttre fastare randen bildas af biceps femoris. De undre kortare ränderne, nemligen den inre och den yttre stiga ganska snedi nedåt, närma sig små ningom hvarandra, och komma nedtill ihop nästan under en rät vinkel; båda ränderne bildas af caput internum t ch externum gastrocnemii. Bakom lårbenets båda ledknölar stöta de undre ränderne under mycket trubbiga vinklar emot de öfre, af hvilka de betäckas; emellan dessa trubbiga vinklar ar knäveckshålan vidast; ränderna hafva i afseende på formen mycken likhet med pann fontanellens ränder hos ett nyfödt barn. Häl an är upfylld med mycket fett, hvarigenom ner- Vernes och blodkärlens hufvudgrenar gå till benet: bredvid Och näsmast intill cavitetens öfre och yttre rand, inåt, lig ger nervus peroneus, som går nedåt öfver dess undre yttre rand; något djupare än denna fortsätter sig nervus poplitens i tnidten af caviteten frän den öfre spetsigare vinkeln rätt ned till dess undre vinkel, och döljer sig under ca-pitå ga strocnemii; bredvid denna nerv inåt, ännu litet djupare, ligger vena poplitea, som framkommer under knäveckshålans mre öfre rand, beräckes af mycket fett, och går vidare un der caput gastrocnemii; båda, nerven och venen, hänga ihop genom lös cellulosa; ofvantill aflä'gsna de sig något från hvarandra; under venä poplitea litet inåt ligger arteria poplitea, söm medelst cellulosa är ganska fast förenad med 7 enen. Psoas Minor, mindre Ländmuskeln,
Denna, ganska ofta felande, muskel ligger på psoas ma jor, dess ursprung betäckes af diaphragma. Den kommer från sidan af de sidsta rygg- oeh första landknotorne, och från ligamenlum inlervertebrale emellan dem; går snart öfver i en tunn sena, som småningom mer utbreder sig öfver psoas major och iüacus internus, och dels fäster sig på pecten ossis pubis, dels under ligamentum inguinale fortsätter sig i fascia lata. major." Den spänner fascia lata och förstärker verkan af psoas Psoas Major, stora, runda Ldndmuthh. Den ligger till största delen vid bukcavitetens bakre vägg, vid sidan af ländkotorne och öfre bäckenöpni ngen, framför quadratus lumborurn och iliacus internus, Qfver den samma ligger vena cruralis, och bredvid denna utåt arteria cruralis, bakom den och emellan dess köitfascikler stiger nervus cruralis ner, hvilkeri, förr än den kommer till oss. pubis horizonteila gren, lägger sig bredvid muskeln på dess yttre sida; den genomborras ock af några af de öfre nervi lumbales. Den kommer med 6 inre eller främre kottfaseikler a) från öfre randen af lista ländkotans kropp och från ligamen lum intetvertebra 1 e öfver den, b) fian uudre randen af sam«ma verteber och ligamentet under den, c) fran 2:dra, och 4ule ländkotornas kroppar, och från ligarnenta intervertebralia under dem, d) med sina sidsta och smalaste fascikler endast från 5:te ländkotans kropp; dessa fascikler skilja sig vid ländkotornas kroppar tydligen genom fina springor, hvar* igenom nerver oeh blodkärl tränga.
i44 ==; Med 5 yttre eller bakre fascikler kommer den från un dre randen och främre ytan af alla ländkotornas tvärutskott. Alla dessa fascikler förena sig genast efter sin upkomst med hvarandra i en rund muskel, som först vid nedstigan det tilltar i tjocklek, men blir åter småningom smalare vid ossis Sacri sidoflygel, förenar sig med iliacus ioternus i en gemensam sena, som framgår ur pulvis under ligamentum inguinale öfver ramus horizontalis ossis pubis, nedstiger på höftledens capselband och fäster sig på trochanter minor. Emellan detta capselband och den gemensamma senan träffas en än mindre, än större slemsäck, som ibland genom en rund öpning i capselbandet har gemenskap med höftled»4 gängens cavitet. Den böjer låret, hjelper till att rotera det utåt; böjer länderne framåt. Iliacus internus, inre hoftbensmuskeui iigger i stora bäckenet på os ilei, tili én del bakom men till största delen bredvid psoas major utåt; dess undre, utom bäckenet liggande del är fast förenad med höftledens capselband. Den kommer köttig från den öfre större delen af ossis ilei inre yta och labium internum cristze, från ligamenta, ileolumbalia, ibland från ossis sacri sidoflygel, och från oss. ilei hela främre rand; för än denna muskel upnår ramus horizontalis ossis pubis, blir den smalare och förenar sig med dén gemen samma senan af psoas major, hvilken upptager båda rousk* lernes köttfibrer på sin inre och yttre sida; köttfibrerne af iliacus internus åtfölja senan allt ända till trochanter minor, ja ga än djupare ner, och fästa sig på lahium internum line» asperfe, till en del också på linea intertrochanterica anterior. Verkan den samma som den föregåendes.