! Välkomna till 40-års partaj! Eftersom vi födelsedagsbarn är födda på 70-talet tyckte vi Hemvärnsgårdens kommunalbruna inramning passade perfekt! Här känner vi oss hemma. När vi tänker på 70-talet vimlar det av bilder: varma somrar, v-jeans, killar och tjejer med lika långt hår, dekaler med Spola kröken och Håll Sverige Rent, raggare, Päronsplit med samlarbilder, träskor, Abba, platåskor, gammaldans och allsång med Bosse Larsson, solidaritet med tredje världen, TV2, Fem myror är fler än fyra elefanter och simskola. I de omgivningarna som Martin växte upp skulle man gå i utomhussimskola medans mamma stod med denim jackan, v-jeansen och träskor med målade blommor på på-torra-land. Martin fick börja med att ligga på steniga klippor och öva torrsim. Torrsim är ingen finsk idrottsgren, nej nej, riktiga simtag skulle utföras på torra land och man fick inte skratta om man tyckte det såg puckat ut. Det var ruskigt kallt i simskolorna på 70-talet. Somrarna var väl inte sämre än nu men av någon anledning så var det alltid två skitveckor med ett fett lågtryck över Sverige. Spinkiga Martin huttrade ner i vattnet på Rörtången samtidigt som solbrända simfröken Monika Lund stod på bryggan och hejade på... Monika badade aldrig om vattnet hade en temperatur under 25 grader (alltså aldrig), men att entusiastiskt driva på lille Martin ner i isvaken och det 15-gradiga vatten det kunde hon. Det var mulet, blåsigt och kallt när Martin cyklade till Rörtången; mulet, blåsigt och kallt när Martin skulle i vattnet; och mulet, blåsigt och kallt när Martin skulle cykla hem; men det gick att köpa smågodis för 1 kr och det blev massor! Då vi växte upp så adresserades post till våra mammor till våra pappor t ex hos familjen Johansson på Gisslabacken stod det alltid till Fam: Lars-Göran Johansson Gisslabacken 19 även om det var till mamma Birgitta. Puckat men så gjorde man. Utlandsresor var en lyx för ett fåtal och de omfattade inte oss tre vi kunde på sin höjd säga att vi sannerligen visst hade varit utomlands. För både Norge och Danmark hade bevistats och Carina kunde någon gång dra till med på skolgården, om det knep, att hon minsann varit i Grekland också. För mamma Birgitta var gravid med Carina, om än bara några veckor, när hon och pappa Lasse reste dit. Och det räknades väl Statens Biografbyrå censurerade friskt i filmerna vi helst inte fick se. Motorsågsmassakern från 1974 som vi hörde talas om blev t.ex. en kortfilm den var grymt farlig sades det. Något Peter, Martin och Carina däremot fick se var Familjen Macahan där Zeb och Luke var hyvens mot rödskinnen och inte tal om de våta kinderna på vår trio när de fick se förståndiga Mary göra upp med rättvisan i Lilla huset på prärien. Barnprogrammen från då har vi alla pratat om ett antal gånger som Vilse i pannkakan, Professor Balthazar, Manne, John Blund och underbara Allt om kroppen. I Kroppen-programmet hade programledaren mjukiströja, velourskjorta med snibbar ner till bröstvårtorna, korpsvarta glasögon och det halvlånga vågiga håret gjorde allt perfekt. Han lärde oss barn om Kostcirkeln med Brödbiten, Köttbiten och Grönsaksbiten det var annat det än dagens snack om GI och BMI. En annan grej som var skönt med barnprogrammen vi fick se var hur saker producerades inne i en fabrik, ofta nått med mat. Peter kunde på allvar sitta och fundera över vad skoj det skulle vara att jobba där, där där de gör glass. Efter ett sådant inslag så förklarades det torrt, tydligt, långsamt och pedagogiskt att man kunde få hål i tänderna eller magknip om man åt glass. Ojdå! Peter drömde ändå om att få jobba i glassfabriken! 1
Hade man tur så hade man en granne som hade en VHS. Det fanns en sådan granne på Gisslabacken. Carina blev inbjuden en gång och fick se Grease i en toppmatad VHS-spelare. Världsklass! VIDEO! Då vågar man inte säga till att vasen i fyra nyanser av brunt stod mitt i bilden för på 70-talet kunde mammorna komma fram under fläkten med en fimp mellan fingrarna och skicka hem en utan att man fattade varför. Då var det bara att samla ihop sin klistermärkssamling och de två Smurfarna man ägde och ta på sig platåträskorna och gå hem utan att ha fått se färdigt filmen. Att klaga på vasjäveln var otänkbart. Träskor hade alla på den tiden. Man sparkade iväg dem för att se vem som kom längst och vi spelade t.o.m. fotboll med dem. Att få en spark på smalbenet med en träskoklädd fot gjorde grymt ont men något man fick uppleva då och då på 70-talet. När man skulle sparka till bollen kunde skon flyga 10 meter rätt upp i luften och då sprang alla runt som yra höns. Och en gång hade Carinas träsko fullt med kattskit i fotvalvsgropen och den matchen slutade inte roligt. Då bestämde mammorna på gatan att vi skulle ta av oss träskorna och ställa dem bredvid fotbollsplanen och spela barfota Carina kom hem med kattskit under foten i alla fall. Limpsadel och Bambino cykel var Da Shit på 70-talet och Peters hemmasydda manchesterbyxor slets i trasor men hör och häpna då lappade mamma Stina byxorna! På 70-talet slängdes inget utan man ärvde, lappade och lagade. Man åt gott också i Martins, Peters och Carinas hem. Vi fick Hawaiikassler. Då var det kalas, kassler med ananas som gratinerades i ugn... smaskigt! Om det var riktig fest kunde vi få päronhalvor med ett härligt After Eight-täcke till efterrätt. På Åkessons och Gustavssons farmar serverades det allt som ofta fläskkotlett från egen gård med sky eller brunsås. I köket hängde kakelplattorna i signalfärgerna brunt och orange och mammorna drömde om att få sätta upp de moderna och ljuvliga fototapeterna med björkar eller fjällmiljöer i finrummet. Vi åkte bil i Amazoner, SAAB 99 och Volvo 66 DAF. Utan bilbälten, nackkuddar, barnstolar och annat trams. Bilbälten rullade inte upp sig och de var bara ivägen, för det mesta var de nerknökade under sätet. Ibland kunde man t.o.m. få ligga på hatthyllan under bakrutan. Konstigt, det var alltid jävligt varmt när man skulle åka långt, då var det minsann sommar! (kan ha berott på att AC:n uppfanns långt senare). Vi hängde mellan förarstolen och passagerarsätet och inandades mammas och pappas cigaretter att veva ner rutan mer än två cm var kritiskt för då kunde vi få drag på oss och bli förkylda att vi drog på oss lungcancer var däremot inget någon brydde sig om. Så växte vi upp och även om man kan konstatera att allt inte var bättre förr så trivdes vi som fisken! Nu är vi 40 och tja håll till godo nu kör vi! Välkomna önskar Martin, Peter och Carina P.S. Om det är någon som undrar så ja Martin lärde sig simma han är riktigt bra på torrsim nu, Peter fick jobba i glassfabriken på GB-glace och Carina har återigen köpt nya träskor förhoppningsvis utan kattskit i fotvalvsgropen. 2
Mel: Min Soldat Hennes ben är för korta, hennes kjol är för lång. Hennes bröst är för stora, hennes blus är för trång. Men det gör detsamma, för hon är vår idol. Åh, Carola Häggkvist. Måsen Det satt en mås på en klyvarbom, och tom i krävan var kräket. Och tungan lådde i skepparns gom, där han satt uti bleket. Jag vill ha sill hördes måsen rope, och skepparn svarte: "Jag vill ha OP." Om blott jag får, om blott jag får. Nu måsen lyft ifrån klyvarbom, och vinden spela i tågen. Och OP:n svalkat har skepparns gom, jag önskar blott att jag såg 'en. Så nöjd och lycklig den arme saten, han sätter storseglet den krabaten. Till sjöss han far, och halvan tar Helan går Helan går, sjung hopp falleri faderallan lej, helan går, sjung hopp faderallan lej Och den som inte helan tar han inte heller halvan får Helan gåååååååår sjung hopp faderallan lej Mel: I ett hus vid skogens slut Ur ett glas vid bordets slut liten starköl rinner ut. Martin stirrar på sitt stop bryter nog ihop. Nej, han vaknar ur sin nöd cyklar bort till Veneröd pantsätter nu Annas föl tusen spänn till öl. 3
Mel: I natt jag drömde I natt jag drömde något som, jag aldrig drömt förut. Jag drömde det var strejk på Pripps och alla ölen var slut. Jag drömde om en jättesal där ölen stod på rad. Jag drack så där ett tjugotal och reste mig och sa; Armen i vinkel blicken i skyn så var det menat whisky och renat vårt mål alkohol! För dem som tål! SKÅL Mel: Fjäril vingad syns på Haga Som en blomma på en stängel, med en kalk utav kristall i vars djup en vänlig ängel Fällt en tår så klar och så kall. Vinet står på lut och skälver ivrigt att få nå sitt mål. Nu vi blomsterkalken välver för vår vänskap höja vi en skål. Mel: Fritiof och Carmencita Gin-tonicen, en liten grogg förutan Cola. Den hittar du intill dig när du önskar skåla. Nästan på kanten på en bricka hos tanten, som i baren har blandat och skapat denna dryck. Dit kom jag gående en kväll, mest av en nyck, för jag ville skoja till det. Tvåtusen-åttahund ra spänn kostade groggarna och sedan gick jag hem. Där på diskbänken i köket, den som aldrig gjorts ren, stod en bedårande flaska med Rosita. En som om åtta sekel jämnt kommer att omnämnas som första klassens skämt. men vad brydde jag väl mig, där jag stod barskrapad och go' för jag ville skoja till det. 4
Dans på Brännö brygga Kors va' de' vimlar av segel i d'a, är de' kappsegling? Nej, de' ä' lörda' Ja, visst då förstår jag vart pojkarna ska' dom har enna som ledit i da' Där seglar Kalle me' kubben på svaj, "Haj på daj du, hur har du det själv då? Jo, de ä' tjo va' de' veftar, kom me om du vill, du vet la var vi lägger till?" Det är dans på Brännö brygga, en gammal och kär tradition. Fullt me' publik, och trevlig musik, ja va' va' en dans utan dragspelets ton? Å en dans på Brännö brygga, är för många ett stort äventyr. Där är glädje och fest, se där ute i väst, blinkar Vinga fyr. Från Vinga sand, hörs in till land, blandat med dragspelslåt, dunket från en feskebåt. Dansen den går, hjärtat det slår, slår för en liten vän, å för Bohuslän. Ada å' Beda å' Kalle å'ja' tar en vickning i ruffen på Flory, å' preppen den hänger i tamp som den ska' men i sällskap med tra-la-la-la. Kalle som är på ett prima humör, elegant bjuder upp med ett: "Ska vi?" och med Ada i famn går han in för en dans, som om alls inte tyngdlagen fanns. Det är dans på Brännö... 5