Miljörapport för Miljöhantering i Jönköping år 2012 Textdel

Miljörapport för Miljöhantering i Jönköping år 2012 Textdel Allmänt för anläggningen Verksamhetsutövare Namn Jönköpings kommun Anläggningens namn Miljöhantering i Jönköping Org.nr 212000-0530 Länsstyrelsens anläggningsnr 0680-60-003 Verksamhetsbeskrivning 4 1. En kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Anläggningen bytte år 2011 namn till Miljöhantering i Jönköping. Sedan juni 2007 har anläggningen tillstånd att ta emot icke farligt avfall och farligt avfall för behandling, mellanlagring och deponering. Under slutet av 2008 påbörjades byggnationen av en ny anläggning inom samma fastighet. Byggnationen av den nya anläggningen drevs av en separat projektorganisation och byggdes enligt gällande tillstånd och i samråd med verksamhetsutövaren. Under början av 2010 färdigställdes ytor för mellanlagring och behandling av avfall på området. I november 2010 färdigställdes nya ytor avsedda för deponering av icke farligt avfall samt farligt avfall. Under 2011 började icke farligt avfall deponeras på de nya deponiytorna. Någon deponering av farligt avfall har inte varit aktuell under året. De huvudsakliga verksamheterna på anläggningen har under året varit mellanlagring och deponering av avfall, krossning av trä och maskinell sortering av grovavfall. Den 31 december 2008 upphörde deponeringen på den gamla deponin inom området. På den gamla deponin sker återställningsarbeten för att minimera utsläpp från deponin. Under året har renovering av gassystemet pågått samt ombyggnation av lakvattendiket runt deponin. Dessutom har utjämningsmassor lagts på deponin. Sortergården som tidigare låg inom fastigheten stängdes sista september och redovisas för sig i särskild bilaga. Anläggningen är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2004, och dess huvudsakliga miljöpåverkansfaktorer har värderats i enlighet med detta. Den huvudsakliga miljöpåverkan sker genom avgång av metangas till atmosfären. Även lagring av miljöstörande ämnen som nu och i framtiden kan leda till utsläpp från deponin till luft mark och vatten, att lakvatten sprids till mark och vatten, utsläpp av olika ämnen till luft (förutom metan) samt risk för spridning av brand till deponin är också miljöpåverkande faktorer som anläggningen bidrar till. Under året genomfördes en revision för fortsatt certifiering i enlighet med ISO 14001:2004. Lakvattnet från den gamla deponin samlas numera upp i ett nybyggt kulverterat inre dikessystem som sträcker sig runt hela den gamla deponin. Det finns även ett yttre dikessystem som syftar till att avleda rent ytvatten. Lakvatten från gamla deponin, från nya deponiytor samt från behandling- och mellanlagringsytor leds till våtmarken. Vattnet från våtmarken led sedan till reningsverket i Huskvarna för ytterligare behandling. Under utvärderingen av den ca 9 ha stora våtmarken pumpas delvis renat vattnet härifrån till Huskvarna reningsverk. Under 2012 pumpades 339 440 m³ delvis renat vatten från anläggningen till reningsverket. Utöver det har ca 74 600 m 3 pumpats direkt till Lovsjö kanal i samband med en avvikelse som inträffade under december 2011 och jan 2012. Renvatten

från det yttre diket leds ut från området via diken till Lovsjö kanal. Deponigas utvinns ur den gamla deponin. Gasen överförs via en ledning till Jönköpings Energis kraftvärmeverk vid Ryhov där el och värme produceras. Förorenade jordmassor som uppkommer vid olika markarbeten tas emot på anläggningen. Förorenade massor och massor som misstänks innehålla förorening provtas och klassas om detta inte redan är gjort. En del av massorna mellanlagras i väntan på behandling eller deponering. Mekanisk behandling av förorenad jord har genomförts under 2012. Viss behandling sker satsvis när det finns tillräckliga mängder. Massorna delas upp på farlighet och innehåll. Den största delen av inkomna massor har vidare använts som konstruktionsmassor på gamla deponin. Anläggningsarbeten med att bygga en ny yta för att ta emot blöta massor har påbörjats. Anläggningen nås via en ny väg och i anslutning till denna har ett nytt kontor- & våghus byggts inkl. 3 stycken 24-meters vågar. Systematiken kring hur hanteringen av avfall och schaktmassor hanteras inom anläggningen har förbättrats. Arbetet med att ta fram olika ansvarsområden för drift och skötsel av anläggningen har fortsatt liksom framtagandet av skötselanvisningar. Tillstånd 4 2.Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Tillståndet avser (t.ex beslutsmening) 2006-09-01 Miljödomstolen, Växjö Tingsrätt 2006-10-11 Stadsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun 2007-06-29 Miljööverdomstolen, Svea Hovrätt Tillstånd till ansökt verksamhet. Överklagat, men MÖD förordnar att vissa åtgärder, se deldom, får tas i anspråk innan domen vunnit laga kraft (igångsättningstillstånd). Tillstånd för hantering av brandfarlig vara Slutgiltig dom. Ändrar delar av MÖDs dom 2006-09-01. Tillstånd till att behandla 190 000 ton, deponera 135 000 ton och mellanlagra 60 000 ton icke-farligt avfall per år. Tillståndet medger också att vi får behandla 15 000 ton, deponera 22 000 ton farligt avfall samt mellanlagra 30 000 ton farligt avfall per år. Gällande kontrollprogram Kommentar: Datum och beslutande myndighet för aktuellt kontrollprogram Under slutet av december lämnades en komplettering av det gällande egenkontroll program in till Länsstyrelsen. Anmälningsärenden beslutade under året 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 20120330 Lst Jönköping Igenläggning av lakvattendamm

Andra gällande beslut 4 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: tex dispens för deponering av brännbart eller organiskt avfall eligt NFS 2004:4, dispens för högre utlakning av avfall enligt 2004:10, avslutnings- alternativt anpassningsplan, förelägganden, anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2007-11-26 Länsstyrelsen i Jönköpings län 2009-06-25 Länsstyrelsen i Jönköpings län 2009-07-10 Länsstyrelsen i Jönköpings län 2010-04-28 Länsstyrelsen i Jönköpings län Ny klassning av verksamheten Anmälan enl 9 kap MB: Gällande underhållsrensning och utvidgning av befintligt lakvattenmagasin L1, vid avfallsanläggningen Hult Förbud enligt miljöbalken (1998:808) rörande miljöfarlig verksamhet på avfallsanläggningen Hult. Gällande utvidgning av lakvattendamm utan tät botten. Krossning av impregnerat virke. Behandling av farligt avfall skall anmälas enligt villkor i gällande tillstånd. Tillsynsmyndighet 4 5.Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. En mer detaljerad redovisning av de olika delverksamheterna görs i bilagor, se separata mallar för detta. De total mängder som ska jämföras med de tillståndsgivna mängderna redovisas även här. Tillståndsgiven mängd /Annat mått Deponering av icke-farligt avfall max. 135 000 ton/år Behandla icke-farligt avfall max. 190 000 ton/år Mellanlagra icke-farligt max. 60 000 ton vid ett och samma tillfälle Deponering av farligt avfall max. 22 000 ton/år Faktisk produktion /Annan uppföljning Redovisas i bilaga 1 400 ton Bilaga 1 7 277 ton Bilaga 3 Totalt har 20 679 ton mellanlagrats över året 0 ton Bilaga 3 Behandla farligt avfall max. 15 000 ton/år 949 ton in Bilaga 2 Mellanlagring av farligt avfall max. 30 000 ton Totalt 949 ton +182 ton från Bilaga 2 vid ett och samma tillfälle sortergård över året Kommentar: Mängden icke-farligt avfall som genererats samt tagits emot från avfallslämnare under år 2012 uppgår till 1400 ton. Att jämföra med ca 2000 ton året innan. Inget farligt avfall har deponerats. Behandlat antal ton avser den mängd som har vägts ut efter behandling under 2012. Som information kan dock sägas att vikt på ett material som vägs in kan dock skilja sig från när det vägs ut igen. En del material drar åt sig vatten andra släpper ifrån sig vatten. En del av det inkommande avfallet går till deponi. Därför är det omöjligt att hålla koll på exakt lagerhållen mängd vid årskiftet. Mellanlagrad mängd avser totalt mellanlagrad mängd. Även trä innan behandling och flisefter behandling. Dvs. en stor del av detta har gått ut från anläggningen som flis, balat avfall tillförbränning osv. Den tillståndsgivna mängden som får mellanlagras har inte överskridits vid något tillfälle. Detta kontrolleras i samband med skattedeklarationen som görs varje kvartal. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Villkor 1. Verksamheten inbegripet åtgärder för att begränsa skador eller olägenheter för människors hälsa och miljön- skall bedrivas i huvudsak på det sätt som bolaget angett eller åtagit sig i målet om inte annat framgår av denna deldom. 2. Deponering och övrig hantering får ske av de avfall som anges i bilaga 1 till denna deldom. 4. I den utsträckning avfallet utgör organiskt avfall får det endast deponeras under förutsättning av att Naturvårdsverket meddelar föreskrifter om undantag från förbudet eller att Länsstyrelsen medger Kommentar Villkoret anses vara uppfyllt. Villkoret anses vara uppfyllt. Inget organiskt avfall har deponerats under året. Verksamheten har heller inte ansökt om några dispenser.

dispens från samma förbud. 5. Lagring och mellanlagring av farligt avfall skall ske på tät, hårdgjord yta. Vid risk för urlakning av miljöfarliga ämnen ska avfallet täckas. 6. Kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras i täta behållare, på tätt underlag av resistent material och skyddat från nederbörd samt i övrigt hanteras så att spridning av förorening förhindras. Kemiska produkter i fast form och fast farligt avfall undantas från kravet på förvaring i täta behållare. Ytor där flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall förvaras skall dessutom vara invallade. Invallningen skall rymma volymen för den största behållaren samt 10 % av övrig lagrad volym och innesluta förekommande röranslutningar och ventiler till behållarna. Förvaring av kemiska produkter och farligt avfall skall ske på sådant sätt att tillträde förhindras för obehöriga. Jordmassor som utgör farligt avfall har inkommit under året, Dessa mellanlagras på ytor avsedda för ändamålet enligt villkor 20. Farligt avfall har förvarats på sortergården och kommer från hushållen. Avfallet har förvarats på asfaltsyta och varit invallat. Miljöstationen har varit låst då anläggningen inte varit bemannad. Under hösten 2012 stängdes sortergården. Förvaring av diesel som fordonsbränsle sker i cistern enlighet med detta villkor och vad som står i tillståndet för brandfarlig vara. 7. Behandling av hushållsavfall som kan ge upphov till luktproblem skall ske i byggnad eller i tälthall som möjliggör hantering av luktproblem med t ex undertrycksventilering 8. Tillsynsmyndigheten får föreskriva villkor för hantering och behandlingen av avfall 9. Avfallsanläggningen och deponeringsområdet skall i sin helhet vara inhägnade. Mindre mängder matavfall har tillfälligt mellanlagrats på anläggningen. Detta görs i samband med driftstörningar vid kommunens rötningsanläggning. Bedömningen är dock att detta inte ger upphov till luktproblem. Inga klagomål angående lukt inkom under denna tid. Inga villkor har satts utöver detta tillstånd. Uppfylls delvis. Befintligt viltstängsel kompletterades på nya sträckor kring den nya infartsvägen under 2011. En del sträckor har enklare staket. Lovsjö kanal, våtmark, renvattendiken samt mossmarken utgör också hinder för intrång. Diskussioner om ytterligare inhägnad pågår. 10. Mellan Granö och vattenbehandlingsområdet skall insynsskydd finnas och det befintliga skyddet skall förbättras genom att träd planteras. Trädridån mellan Hults gård och anläggningen skall utnyttjas som insynsskydd. 11. Verksamhetsutövaren skall så långt rimligt förebygga, hindra eller motverka olägenheter som kan uppstå genom bildning av aerosoler, utsläpp av luktande ämnen, damning, fåglar, råttor och insekter, spridning av material med vinden. Vid lagring av balat hushållsavfall skall åtgärder vidtas för att minimera risken att fåglar kommer åt och sprider avfall. Befintlig trädridå finns bevarad. Nya träd har planterats utmed den nya infartsvägen. Uppgrävda massor från omgrävningen av Lovsjö kanal har lagts som en kulle mellan Lovsjö kanal och Granö som ger något insynsskydd. Villkoret anses vara uppfyllt. Bekämpning av fåglar sker genom kontinuerlig avskjutning. Bekämpning av råttor och andra skadedjur utförs enligt avtal med saneringsföretag. Rutiner vid brand finns och dialog förs alltid med räddningstjänst då avfall med risk för antändning tas emot på anläggningen. Räddningstjänsten har varit och sett över funktionen när det gäller eventuell

Verksamhetsutövaren skall beakta risken för spridning av material även i avtal med avfallslämnare, transportörer och liknande. Hanteringen av avfall inom anläggningen skall ske på ett sådant sätt att risken för brand förebyggs och följderna av en eventuell brand begränsas. Rutiner och anvisningar för hantering av avfall skall upprättas i samråd med räddningstjänsten eller annan sakkunnig inom området samt tillsynsmyndigheten. Skriftliga rutiner för kontroll om risk för självantändning av träavfall föreligger skall tas fram. Regelbunden kontroll enligt framtagna rutiner skall ske. För att förhindra olägenheter för människor hälsa skall skadedjursbekämpning ske regelbundet i samråd med sakkunnig inom området. Vid påträffande av skadedjur inom avfallsområdet och omkringliggande fastigheter till följd av verksamheten skall kommunen omgående vidta ytterligare åtgärder i samråd med tillsynsmyndigheten och sakkunnig inom området för att olägenheterna skall upphöra. brandbekämpning kring branddamm och behandlingsytor. Vattenposter finns installerade vid de nya behandlingsytorna. Dessa kan vara behjälpliga både för att förhindra damning och brand. Brandsläckare finns installerade i alla fordon. Branddamm finns tillgänglig för räddningstjänsten vid en eventuell brand. Nödlägesberedskapsplan finns. Den baseras på en riskanalys som gjorts för verksamheten. 12. Om olägenheter av lukt, damning eller andra luftutsläpp skulle uppkomma från verksamheten, skall verksamhetsutövaren utreda orsaken och i samråd med tillsynsmyndigheten vidta åtgärder för att eliminera olägenheterna. 13. Om fråga uppkommer om vattentäkts tjänlighet för hushållsbruk och produktion, skall verksamhetsutövaren i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om kvalitetsförsämringen kan ha orsakats av avfallsverksamheten på Hult. Om så är fallet skall åtgärder omgående vidtas för att tillhandahålla vatten samt eliminera olägenheterna. 14. Bullret från verksamheten skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ljudnivå utomhus vid befintliga bostäder än: Ekvivalent Momentant Inga klagomål ang olägenheter av lukt, damning eller luftutsläpp har inkommit under året. Under året har en förfrågan inkommit om tjänlighet på dricksvatten från en enskild brunn i samband med att lakvattenledningen bräddade. Avvikelse inlämnad till tillsynsmyndigheten. Brunnen provtogs och inga spår av lakvattenpåverkan kunde konstaterats. Inte varit aktuellt under året? Vardagar dagtid kl 07-18 50 db (A) - Nattetid kl 22-07 40 db (A) 55 db (A) Övrig tid 45 db (A) -

Om bullret från verksamheten innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter skall ovanstående ekvivalenta ljudnivå sänkas med 5 dba-enheter 15. Sprängning får endast ske helgfri måndag-fredag under tiden 08.00-16.00. All sprängning skall föregås av signal, tydlig hörbar vid berörd bostadsbebyggelse. Boende inom en radie av 1 500 m skall informeras i god tid innan sprängning. Vibrationer till följd av sprängning får i omgivande bostäder inte överstiga riktvärde 2 mm/s och gränsvärde 4 mm/s uttryckt som högsta hastighet i vertikalled. Vibrationsmätning i samband med sprängning skall ske i referenspunkt inom eller i närheten av verksamheten. Luftstötsvåg till följd av sprängningar får vid omgivande bostäder inte överstiga riktvärdet 50 (Pa) och gränsvärdet 150 (Pa) mätt som frifältsvärde. Ingen sprängning har genomförts under året 16. Innan nya markområden tas i anspråk för deponering, ska deponins botten tätas på det sätt som redovisats i den tekniska beskrivningen eller, efter samråd med tillsynsmyndigheten, på annat sätt som ger likvärdigt skydd. 17. Innan avfall får påföras deponicell ska bottenkonstruktionens material och utförande vara verifierade med godkända värden på kontrollparametrar som är avstämda mot funktionsvärden i laboratoriemiljö eller liknande. 18. Innan sluttäckning får påföras deponicell ska topptätningens material och utförande vara verifierade med godkända värden på kontrollparametrar som är avstämda mot funktionsvärden i laboratoriemiljö eller liknande. 19. Sidovallarnas höjd och nivån på utloppen fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten vid projekteringen av respektive deponicell. Inga nya deponiytor har tagits i anspråk.. Villkoret anses vara uppfyllt. Inga nya deponiytor har tagits i anspråk under året. Villkoret anses vara uppfyllt. Har ej varit aktuellt under året. Se även villkor 21 för den gamla deponi. Har ej varit aktuellt under året. 20. Inom de områden där farligt avfall skall hanteras skall finnas ett tätskikt som skydd för förorening av marken under dessa anläggningar. Tätskikten utformas i samråd med tillsynsmyndigheten. Villkoret anses vara uppfyllt.

21. Deponeringsområden skall avslutas och sluttäckas successivt. Planeringen av detta sker i samråd med tillsynsmyndigheten. En tidplan för den fortsatta avslutningen av deponin lämnades in under oktober. Laboratorieförsök har gjorts för att utreda alternativa tätskikt att använda på g.a deponin. 22. Varje behandlingskampanj av förorenade jordmassor, som klassas som farligt avfall, skall anmälas till tillsynsmyndigheten senast 6 veckor före, för att bereda myndigheten tillfälle att meddela särskilda villkor för hanteringen. 23. Mellanlagrade förorenade jordmassor skall täckas för att minimera lakvattenbildning. tillsynsmyndigheten får medge undantag. Mindre mängder förorenad jord som utgör farligt avfall har tagits in sedan start. Dessa mellanlagras i väntan på behandling och vidare provtagning. Innan behandling påbörjas kommer anmälan att lämnas enligt villkoret. För närvarande pågår arbete med att utreda vilka behandlingsmetoder som kan finnas permanent på anläggningen och möjlighet att hyra in mobila enheter för att behandla kampanjvis. Ingen behandling har ännu utförts. Förorenade jordmassor mellanlagras delvis täckta. 24. I samråd med tillsynsmyndigheten får bestämmas hur behandlade jordmassor skall bortskaffas eller återvinnas. 25. Förorenat vatten från anläggningen skall tas om hand och behandlas lokalt samt därefter under prövotiden överledas till kommunens avloppsanläggning och avloppsreningsverket i Huskvarna. Behandlingen skall kontrolleras, utvecklas och utvärderas under en prövotid av fem år från det att domen har vunnit laga kraft. Redovisning och förslag till slutgiltiga villkor för lokal behandling av förorenat vatten skall ges in till tillsynsmyndigheten innan utgången av prövotiden. Dagvatten får efter samråd med tillsynsmyndigheten avledas till lokal recipient. Samråd kommer att hållas i enlighet med villkoret. Lakvatten från gamla deponin, nya aktiva deponiytor samt dagvatten från behandlingsytor har släppts ut i våtmarken under året. I december 2011 uppstod problem med höga vattennivåer i våtmarken. Detta hotade att försämra stabiliteten i omkringliggande vägar och vallar. Då ledningskapaciteten till Huskvarna är begränsad valde man att efter samråd med Länsstyrelsen pumpa ut vatten från våtmarkens slut till i ett renvattendike uppströms anläggningen. Diket har sitt utflöde ut i Lovsjö kanal. Kontroll av vatten i utsläppspunkten till Lovsjö kanal samt nedströms anläggningen gjordes under hela perioden. Pumpningen till Huskvarna kunde återstartas den första februari 2012. Miljöhantering i Jönköping har sökt och fick godkänt om förnyad prövotid för lakvattenutredning under januari 2013. 26. Bassänger för behandling av förorenat vatten skall utföras med tät botten och täta sidor. 27. Vattennivåerna i våtmarksdammarna skall regleras så att läckage till omgivande yt- och grundvatten inte förekommer. Har ej varit aktuellt under året. Kontroll och arbeten med de automatiska styrsystemen har pågått under året.

28. Vid arbeten med Lovsjö kanal skall grumling undvikas. Överskottsvatten vid anläggandet av dammarna skall behandlas genom sedimentering. 29. Kontrollprogram med angivande mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall finnas. Har ej varit aktuellt under året Kontrollprogram med detta finns. Villkoret är uppfyllt. Naturvårdsverkets föreskrifter Kommentar: Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:4 och NFS 2004:10 ( De föreskrifter som anges i 4 8. bedöms inte vara tillämpliga för deponier mm Om så är fallet lägg till aktuell föreskrift) NFS 2004:4 Naturvårdsverkets föreskrifter om hantering av brännbart och organiskt avfall Har avfall deponerats, efter samråd med tillsynsmyndigheten, enligt undantaget i 13 avseende avfall vars fysiska eller kemiska egenskaper är sådana att avfallet inte bör bortskaffas på annat sätt än genom deponering? Nej Ja, ange avfallsslag; (mängderna redovisas nedan på deponeringsblanketten) Har dispens erhållits för deponering av brännbart eller organiskt avfall enligt 16 eller 18 i NFS 2004:4 Nej Ja, enligt nedanstående (ange datum för beslut); Avfallskod (EWC) Avfallsslag Dispensgiven mängd Deponerad mängd (redovisas även i blankett 1) Kommentar t.ex om det finns villkor för dispensen så skall de redovisas NFS 2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfarande för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall Har dispens erhållits för gränsvärden för utlakning mm enligt NFS 2004:10 35 a-c Nej Ja, enligt nedanstående Avfallskod (EWC) Avfallsslag Dispensgiven mängd Deponerad mängd (redovisas även i blankett 1) Kommentar Redogörelse för hur dokumenten för grundläggande karakterisering och ev. överenstämmelseprovning av inkommande avfall, inkl avfall för konstruktion och sluttäckning, granskas och var dessa arkiveras, enligt 36.

Avfall som avvisats, enligt 38, under året Har inte varit aktuellt Ja;( kommentera) Slambil med överblivet salt från väghållare kom oanmäld till anläggningen varvid möjligheten att ta emot detta ej kunde infrias. Avslutnings- alternativt anpassningsplan Redovisning av de punkter ( villkor ) som gäller i beslutet samt hur vart och ett av dessa har uppfyllts. Avslutningsplan beslutad, daterad 2012-04-02 Anpassningsplan beslutad Beslut ej fattat Punkter/ Villkor 1. En reviderad tidplan för sluttäckningen av deponin ska tas fram och skickas till Lst senast 15 okt 2012. Därvid ska differenssättningar i avfallet samt bildning av deponigas beaktas, bla vad avser behovet av metanoxiderande skikt. En bedömning av deponins stabilitet, där stabiliteten i marken beaktas, ska genomföras samt behovet av avjämnins- och utjämningsskikt utredas. 2. En detaljerad plan för sluttäckning av deponin ska redovisas till tillsynsmyndigheten senast 6 mån innan sluttäckningen (omfattar inte påförande av konstruktionsmassor) börjar påföras. I planen ska inga bla: a) materialval för sluttäckningens samtliga skikt, materialbalans, resultat av den analys som genomförts för differenssättningar och funktionsoch kvalitetkontrollprogram för sluttäckningen. b) detaljredovisning av hur dräneringsskiktet kommer att utformas för att effektivt avleda vatten så att kraven på genomsläpplighet genom tätskiktet ska ske. c) hur kommunen avser hantera depoinigasen i sluttäckningen d) en redovisning av hur kommunen planerar att använda deponiområdet i framtiden. 3. En prognos ska tas fram för när sättningarna i deponin kommer att ha tagits ut. prognosen ska beseras på de sättningsmätningarn som påbörjats. resultaten från mätningarna ska redovisas åreligen i miljörapporten samt sammanställas och skickas in till Lst så snart den sista mätningen genomförts. 4. Eventuella omgrävningsarbeten ska anmälas till Lst senast 6 veckor innan arbetena påbörjas. Kommentar Tidplan lämnades in av verksamheten under hösten 2012 Har ej varit aktuellt under året En modell har gjort utifrån en sättningsberäkning gjord under 2011 Har ej varit aktuellt under året

5) Användning av förorenade massor som konstruktionsmaterial vid anläggningen ska anmälas i god tid innan åtgärden avses påbörjas om den mottagna mängden överskrider 10 000 ton eller överskrider totalhalterna i kolumn 6 i bilaga 1 (konstruktionsmaterial under tätskiktet). Anmälan ska ske i god tid även vid användning av annat avfall som konstruktionsmaterial 6. Förslag på opartisk och sakkunnig kontrollant, material- och arbetsbeskrivning samt plan för kvalitets- och utförandekontroll ska skickas in senast 6 veckor innan arbetena med påförande av tätskikt påbörjas. 7. Kommunen ska anmäla till Lst så snart anläggningen är sluttäckt. 8. En utomstående opartisk kontrollant ska genomföra en slutbesiktning av den sluttäckta deponin. 9. dokumentation som ska ligga till grund för Länsstryelsens godkännande av sluttäckningen ska inkomma till Lst senast 3 månader efter att sluttäckningen är genomförd. 10. Program för undehåll, övervakning och kontroll som ska utföras vid deponin efter sluttäckning ska inkomma till Lst senast 3 månader efter att sluttäckningen är genomförd. Kommentar I samråd med tillssynsmyndigheten kommer rutiner att utformas för att uppnå en praktisk hantering i denna frågan Har ej varit aktuellt under året Har ej varit aktuellt under året Har ej varit aktuellt under året Har ej varit aktuellt under året Har ej varit aktuellt under året Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar 4 9. En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Allmänt råd: Kan tex vara mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Mätningar mm enligt kontrollprogrammet i omgivningarna tex. grund- eller ytvattenkontroll redovisas Utsläppen tiill reningssverk alternativt recipient redovisas i Emissionsdeklarationen Kortfattad sammanfattning Under året har en uppdaterad version av kontrollprogrammet arbetats fram som togs i bruk januari 2013. Utvunnen deponigas totalt under året var 1 372 990 Nm 3. På grund av schaktarbeten och andra faktorer har mycket av gasen facklats bort även under år 2012. Förhoppningen är att planerade åtgärder inom gassystemet ska öka uttaget och öka möjligheten till bättre styrning framöver. De åtgärder som hittills utförts har lett till en ökad metanhalt i deponigasen. En förstagångsbesiktning utfördes under sommaren 2012 samt en uppföljande revision gjordes under året i enlighet med miljöledningssytemet. Anpassningen av miljöledningssystemet till nuvarande verksamhet fortsätter och stora delar är klara såsom miljöriskanalys, nödlägesberedskap, delar av drift- och skötselanvisningar, framtagandet av betydande miljöaspekter, dokumentanpassning samt processkartläggning. En internrevision har genomförts under året beträffande ISO 14001. Laboratorieförsök har genomförts på alternativa tätskikt för att se om dessa kan fungera på

ett fullgott sätt istället för exempelvis gummiduk alt. bentonitmatta. Proven visar på goda resultat och ett fortsatt arbete med ytterligare provtagning samt eventuell provyta kommer att utredas under år 2013. Förfrågningar från kunder på att få lämna olika avfallsslag och jord kommer in hela tiden till Miljöhantering i Jönköping. Analysresultat och sammanställda rapporter gås igenom av personal för att kunna avgöra klassning. Där verksamheten behöver mer information för att kunna avgöra avfallets klass begär man in detta från kunden. I vissa fall har personal från den egna verksamheten skött provtagningen. Omgivningskontroll enligt kontrollprogrammet Ytvatten Kommentarer till ytvattenkontroll Provpunkt T3B är belägen i Lovsjö kanal, uppströms anläggningen. Ett förhöjt värde med avseende på konduktivitet registrerades under augusti månad 2011 och samma fenomen inträffade under oktober under 2012. Det är oklart vad detta beror på men då följande månadsvisa provtagning har visat på normala konduktivitetsvärden är det ingen anledning att utreda det vidare. T4B är belägen nedströms anläggningen. I januari var konduktiviteten 100 ms/m, vilket berodde på den medvetna bräddning som skedde under december 2011 tom januari 2012. Övriga parametrar har legat normalt. Under tiden bräddningen pågick utfördes extra provtagning i T4B med avseende på konduktivitet, syre och ph. Vattennivåerna i våtmarken var så höga att risken för översvämmning förelåg. Man släppte vatten från våtmarkens slut ut i ytvattendike uppströms anläggningen som sedan leds ut till Lovsjö kanal. Denna provtagning skedde inte inom ramen för det normala egenkontrollprogrammet. Pumpning och provtagning utfördes i samråd med Länsstyrelsen. Provpunkt K1 är en punkt belägen i ett ytvattendike på verksamhetsområdet. När vatten från våtmarkens slut har släppts enligt ovan nämnda situation.till recipient så har det släppts via en punkt uppströms K1. Därmed ser man ökad nivå på konduktiviteten även här i januari, 163 ms/m. Till skillnad från mätningarna som utfördes under år 2011 i punkt K1 har värdena stabiliserats och inte fluktuerat såsom tidigare. Efter att vattnet har letts till reningsverk igen så har halterna i K1 och T4B sjunkit och återgått till normala. Provpunkt K2 är den plats där vattnet från renvattendikena leds ut (via ett överfall) till Lovsjö kanal. Sedan mätningarna startade våren 2011 kan man se att halten ammoniumkväve varierat mycket, 0,3-4 mg/liter. Det kan vara bra att ha i åtanke då detta vatten är ett vatten utan lakvattenpåverkan från anläggningen. Inga analysresultat har stuckit ut över det normala för 9E och 9F som är ytvattenpunkter belägna sydost om anläggningen. De diagram som kan ses i Bilaga 5 visar hur halterna varierar från brunn till brunn, men ingen jämförelse med tidigare år görs där. Grundvatten Kommentarer till grundvattenkontroll Flera nya provpunkter tillkom i september 2010. Från detta datum görs också mer omfattande analyser än tidigare. Tidigare analyserades endast ph, klorid och konduktivitet på några grundvattenbrunnar i området. Därtill provtog man ett stort antal enskilda brunnar

med mer omfattande analyser. Dessa låg långt ifrån anläggningen och var belägna högre än anläggningen och fyllde därför inte den funktion som var menat. För att kunna upptäcka en eventuell påverkan snabbare så har nu dessa ersatts med nya brunnar som är bättre placerade med tanke på verksamhetens placering och grundvattenströmmarna i området. I kontrollprogrammet anges respektive brunn. Målet är nu att bygga upp en statistik kring dessa nya brunnar utifrån det nya kontrollprogrammet för att få en bild av vad som är normala analysresultat för varje enskild brunn. Sammansättningen i vattnen från de olika brunnarna kommer att skilja sig beroende på vart de är placerade. Något som försvårar detta är att det i flera brunnar är omöjligt att pumpa upp ett klart vatten. Därför finns risk för att vissa analyser blir avvikande eller inte kan utföras. Verksamheten kommer under 2013 att börja systematisera och sammanställa analysresultaten ytterligare än vad som gör här i miljörapporten under 2013. I Bilaga 6 visas hur halterna under 2012 varierar från brunn till brunn, ingen jämförelse mellan åren visas dock. Eftersom utgångsåret för det nya kontrollprogrammet var slutet av 2010 är det svårt att redan dra slutsatser om trender och referensvärden (detta gäller även lakvatten och ytvatten) Det har från förra året tillkommit två grundvattenprovpunkter, B0201 (strax väster om nya Lovsjö kanal) och U0411 (strax öster om våtmarken). Övriga kontroller buller, luft, mark etc Lakvatten Kommentarer till lakvattenkontroll Analys av lakvatten görs. Punkten L1 har fr o m år 2012 utgått. Punkt L6 är utgående lakvatten från den gamla deponin och kommer börja provtas under 2013. Punkt L5 är den punkt där lakvatten från den gamla deponin och vatten från de nya delarna möts Genomförda provtagningar lakvatten och vatten ut från våtmark (L5 och L6) redovisas i bilaga 5. Det ska poängteras att det är medelvärde över året som presenteras där och om ett värde vid en provtagning är högt eller lågt påverkar det lätt medelvärdet. Utöver det finns punkt PS3. Den punkten representerar det vatten som letts genom hela våtmarken och som ska pumpas till reningsverket. Det är värden från denna punkt som redovisas i emissionsdeklarationen. Halterna av alla ämnen har ökat sedan förra året vilket var förväntat. Det var först förra året som lakvatten leddes till våtmarken och därmed kan man förväntas sig att vattnet i våtmarken blivit mer och mer påverkat under 2012 innan systemet hittat sin balans. Det värde som överskrids är N-tot som är ca fyra ggr så högt som det satta tröskelvärdet. Det beror på att medelvärdet N-tot ökat markant under 2012, från ca 10 mg/l till drygt 40 mg/l. Och dessutom har vi pumpat iväg nästan dubbel mängd vatten till reningsverket det här året gentemot 2011. Under året har en avvikelse skett: vatten från våtmarken har letts direkt till Lovsjö kanal pga av bräddningsrisken som förelåg i januari, ca 75 000 m 3. Detta ligger utanför emissionsdeklarationen då det var en avvikelse. Dessutom blir statistiken för mottagare Lovsjö kanal väldigt missvisande då ett medelvärde för hela årets provtagning i PS3 skulle appliceras på ett flöde till recipient som bara skedde under en månads tid. Verksamheten har därför valt att inte redovisa dessa emissioner i emissionsdeklarationen. Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner 4 10. Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.

En större översyn av driftrutinen: Miljö- & säkerhetsförskrifter för anläggningen har gjorts under året. Fortsatta byggnationer av anläggningen och arbeten inför sluttäckning av den gamla deponin som har pågått under året är i sin helhet en åtgärd för att förbättra drift- och kontrollfunktioner. Stora arbeten har även skett i gassystemet för att minimera diffusa läckage från deponin. En ansvarsfördelning har tagits fram med avseende på miljöbalken. Inställningar/åtgärder för lakvatten och ytvatten kring anläggningen pågår kontinuerligt. Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm 4 11. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. En mindre brand har uppstått på yta A där sortering av grovavfall sker. Branden kunde snabbt släckas. Luftare har monterats utmed hela sponten för att ingen isbildning ska kunna ske kring sponten. I september bräddade lakvattenledningen som går från Miljöhantering i Jönköping till Huskvarna reningsverk. Anledningen är att den nya pumpen som ska pumpa ut vatten eftervåtmarken har högre pumpkapacitet än pumpstation 1 som man har pumpat lakvatten från tidigare. Ledningen hade inte tillräcklig kapacitet att ta emot det vatten som pumpen pumpade ut. Kapaciteten på pumpen ställdes så att bräddning inte kunde ske även efter strömavbrott. Mycket gas har facklats under år 2012 framförallt beror detta på stora driftsstörningar i samband med arbeten med höjning av brunnar och flytt av gasstationer mm. Det är arbeten som är nödvändiga inför den framtida sluttäckningen. Fortsättningsvis kommer också omläggning av ledningar till brunnarna att behöva utföras. Avvikelser gällande riskanalys och nödlägesberedskap togs upp i samband med extern revision i oktober. En plan har därefter skapats hur man i verksamheten ska arbeta fram förändringar som ska kunna gälla för den nya verksamheten. Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi 4 12. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar.

Fortsatta logistiska lösningar på området diskuteras kontinuerligt både i syfte att förenkla arbetet och minimera energiåtgång. Diskussion om energiåtgång vid behandling av material samt nyttan med att behandla olika material beroende på vad de kan/ska användas till pågår kontinuerligt. Kontroll när olika strömförbrukande funktioner inom verksamheten är aktiva har förtydligats bl a med avseende på våg och belysning. Arbeten inför sluttäckning av den gamla deponin som har pågått under året är i sin helhet en åtgärd för att förbättra minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. I samband med detta förväntas uppkomna lakvattenmängder minska vilket innebär minskad energiförbrukning i form av pumpning och rening av lakvatten. Omläggning av det gamla lakvattendiket kring den gamla deponin innebär att diken fortsättningsvis kommer att vara täckta. Diket grävs också på ett sådant sätt att avledningen av lakvattnet skall ske med självfall. Detta innebär att en föråldrad pumpstation har kunnat avvecklas. Förorenade massor har kunnat användas till utjämningsskikt under tätskikt på den gamla deponin. Undersökningar för att hitta alternativa utjämningsmassor istället för rena jordar pågår kontinuerligt. Ersättning av kemiska produkter mm 4 13. De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Användning av kemikalier i verksamheten är väldigt begränsad. Huvudsakligt användningsområde är kemikalier till tvätt och underhåll av fordonen på anläggningen. Nyligen har kemikalielistan uppdaterats i ett nytt IT-verktyg (Ecoonline) för kemikalieanvändning. Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. 4 14. Redovisning av de betydande åtgärder som har genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. Allmänt råd: Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Verksamheten finns för att ta emot avfall. För att kunna bedriva verksamheten är det positivt att få in mer avfall till anläggningen än vad som har kommit in tidigare. Grundläggande är att bedriva verksamheten anläggningen med god resurshushållning både var det avser material och energi. Prissättningar och information till kunder gällande deponering och sortering finns och syftar till att så långt som möjligt minska mängden avfall till deponi. Nya ytor och lakvattendiken är byggda för att vara skydd mot förorening av mark och vatten. På dessa ytor ska avfall sorteras och behandlas bland annat för att bland annat minska avfallets farlighet. Avfallsabonnemang och sorteringsskåp för den interna avfallshanteringen finns.

Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa 4 15. Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Anläggningen är ny och byggd för att minska risken för olägenhet för miljön. De nya täta ytorna, deponicellerna och lakvattenuppsamlingssystemet samt automatisk nivåregleringar av vattennivåer som sker är samlade åtgärder för att minska riskerna av spridning av föroreningar till mark och vatten. Det nya egenkontrollprogrammet har reviderats under året. Vid nybyggnationen har grindar, stängsel och staket satts upp för att förhindra intrång och öka säkerheten ute på anläggningen. Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar 4 16.En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. Allmänt råd Här bör redovisas de åtgärder som genomförts som en följd av verksamhetsutövarens egenkontrollansvar. Ingen tillverkning sker på området. Den verksamhet som kan vara jämförlig är maskinell sortering av grovavfall. Då får man ut olika fraktioner som sedan går vidare till energiutvinning, återvinning och deponi. I framtiden planeras behandling av förorenad jord och att jord ska kunna återanvändas efter rening. Bilageförteckning Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten. Förslag finns för de fem olika redovisade verksamheterna nedan. Radera, ej aktuella bilagor från dokumentet. Lägg vid behov till ytterligare bilagor. 1. Deponering 2. Mellanlagring och behandling av farligt avfall 3. Sortering och mellanlagring av annat avfall än farligt avfall 4. Råvaror, kemikalier och övriga resurser 5. Diagram analyser lakvatten, dagvatten och våtmark 6. Diagram analyser ytvatten 7. Diagram analyser grundvatten 8. Karta över provpunkter vattenprovtagning

Bilaga 1 Deponering Deponerad mängd avfall Här redovisas det avfall som hamnar i deponin, dvs under tätskiktet. Under Kommentarer anges om avfallet är flytande nyttiggörs för daglig täckning, alternativt mellantäckning, annat konstruktionsändamål - specificera deponerats med stöd av undantagen från deponeringsförbud i 13 samråd enligt NFS 2004:04 deponerats med stöd av dispens enligt 16 eller 18 (brännbart /organiskt) i NFS 2004:4 deponerats med stöd av dispens enligt 35 a-c i NFS 2004:10 (utlakning) annan information Icke farligt avfall deponi (inkl inert deponi) inkl asbest Avfallskod Vågartikelnr. Avfallsslag Ton Kommentar (EWC) 17 06 01* 470 Asbest 76,3 17 06 05* 17 09 04 465 Deponirest 1275 17 05 04 17 01 07 20 03 01 321 Hussvamp 48 Summa 1400 Stabilt icke-reaktivt farligt avfall på icke farligt avfall deponi/ deponicell Summa Total mängd avfall som tillförts icke-farligt avfall deponin Farligt avfall på farligt avfall deponi/deponicell 1400 Summa Kommentarer Inget farligt avfall har deponerats under 2012.

Massor för sluttäckning Här redovisas det avfall/övriga massor som kommer att användas för sluttäckningsändamål Ange planerad användning exempelvis modellering för släntlutningar,utjämning under tätskik, gasdränering, tätskikt, dränering, skyddsskikt,vvegetationsskikt Icke farligt avfall använt till utjämning under tätskikt Avfallskod (EWC) Vågartikelnr. Avfallsslag/ material Använd mängd (ton) Planerad användning 10 01 03 261 Aska 10 0 10 01 01 260 Bioaska 705 0 17 03 02 205-215 Stenkoltjärasfalt 595 0 17 05 XX 100 110 17 07 01 200,280- Betong, asfalt, tegel 16 700 0 290 275 Feins 9 993 MKM massor använt till utjämning under tätskikt Avfallskod Vågartikelnr. material mängd Avfallsslag/ Använd (EWC) (ton) Konstruktionsmassor MKM Planerad användning 67 287 0 Lagrad mängd (ton) vid årsskiftet Lagrad mängd (ton) vid årsskiftet Kommentar Då möjligheterna till vägning av massor efter att de inkommit till anläggningen var begränsad under år 2011 har en stor mängd av schaktmassorna uppskattats via antal dumperlass m.m. Nedan följer en beskrivning på hur dessa schaktmassor har använts inom anläggningen Ca. 35 000 ton har använts till förbelastning av nya deponiceller. Därutöver har ca. 20 000 ton körts direkt upp till g:a deponin vid anläggandet av förbelastningen runt gamla deponin. Massor till växtskiktet har körts upp på g:a deponin och lagras på västra delen. Uppskattningsvis 25 000 ton. I samband med lagring fyller detta en funktion i form belastning av deponin. Mängden schaktmassor som mellanlagrats vid ett och samma tillfälle uppskattas till 50 000 ton under året.

Lakvattenmängder Utsläppen tiill reningssverk alternativt recipient redovisas i Emissionsdeklarationen Mängd lakvatten Ange mätmetod 414 141 m 3 Kontinuerlig flödesmätning Nederbörd 714 mm Deponins storlek, ha 24 ha Vattenbalansberäkningar Uppmätt alt ange nederbördsstation Lokalt på Hult Sluttäckta ytor, ha 0 ha Vattenbalansberäkningar har gjorts över området tidigare år. Kommunen har deltagit i diskussioner kring detta med Avfall Sveriges deponeringsgrupp och enligt expertutlåtanden är avdunstningsberäkningar mycket osäkra. Att installera en egen mätstation på området kostar ca 100 000 kronor. Daglig nederbörd har mätts. För året antas schablonmässigt att cirka 45 % av nederbörden har avdunstat dvs. 321 mm. Närmsta väderstation ligger vid Flahult ca 1 mil i nordvästlig riktning. Med tanke på de osäkerheter som råder kring beräkning av avdunstning så är det osäkert om avståndet till stationen är godtagbar. SMHI erbjuder två beräkningsmodeller från Flahult. Första året till en kostnad av 13000-17000 kr. Därefter 5000-7000 kr/år. I båda fallen avråder SMHI från att titta på dygnsvärdena som helt sanna, utan snarare räkna ihop dem till vecko- eller månadsvärden. De levererar dock dygnsvärden för att minska osäkerheterna. Miljön har börjat titta på hur andra anläggningar beräknar avdunstningen. Vilken modell som väljs beror på dess osäkerhetsfaktor samt vad avdunstningsberäkningarna ska användas till framöver. Åtgärder vidtagna under året för att minska lakvattenmängderna samt övriga kommentarer Deponiytor och behandlingsytor har ökat i och med byggnationen. Ytterligare ytor planeras att tas i anspråk. Uppsamlat vatten från vissa behandlingsytor kan genom omkoppling ledas antingen till ytvattendike eller till lakvattenledning beroende på om man hanterar avfall på ytan eller inte. Nya lakvattenledningar från nya deponiytor och avfallsbehandlingsytor är ej öppna utan täckta och täta. Arbeten inför sluttäckning av den gamla deponin har pågått under hela året. I och med detta täckes även lakvattendikena och man planerar för att fylla utjämningsmagasin L2. Sättningsmätningar Redogörelse för sättningsmätningar på deponin En flygscanning utfördes under hösten 2012. Det huvudsakliga syftet är att kunna se hur man ska lägga upp arbetet inför sluttäckning. Under året som gått har stora arbeten inför en återställning av deponin medfört att kontinuerliga inmätningar har utförts. Både i syfte att förse verksamheten med underlag för utredningar inför sluttäckning samt för att veta hur man ska utföra pågående förbelastning samt omfördelning av fiberslam. Eftersom stora arbeten har pågått under tidigare år och under året har det varit svårt att mäta den övergripande sättningsbenägenheten. De nya deponiytorna är inmätta enligt ett särskilt kontrollprogram. Mätningar är gjorda både under uppbyggnaden av dessa samt en slutlig inmätning efter att de färdigställdes.

Deponigas Depongasutvinning Ja Utvunnen gas Nej Producerad mängd energi, MWh Nyttiggjord mängd, MWh: 1 731 Facklad mängd, MWh; 4 508 Producerad värme: 896 MWh Producerad el: 661 MWh Totalt producerad mängd, Nm 3 : 1 371 990 (6 239 Fordonsbränsle: MWh) Summa energiproduktion från gas: 1557 MWh Kommentarer Under 2012 utvanns 1 372 990 Nm³, vilket motsvarar 6 239 MWh med metanhalt på 44%, som har varit medel under året. Av detta har kraftvärmeverket tagit emot 1 731 1 MWh och omvandlat det till 1 618 2 MWh el och 1 769 3 MWh fjärrvärme. Mycket deponigas har även detta året facklats bort pga de pågående renoveringsarbetena dvs. närmare 4 508 MWh. Under året har det varit stora driftsproblem, som i stort hänger samman med de schaktarbeten som utförts i egenskap av att förbereda inför sluttäckningen. Nedan följer en sammanställning av de större driftsproblem som förekommit: Första halvåret 2012 En av gaskylarna har frusit. Utsugsfläktarna stängs av (därmed hela stationen) ett par dagar för att få upp värme i lokalen och tina isproppen. 27/2 pågick grävarbeten i samband med omfördelning av fiberslam på den gamla deponin. I samband med detta gick en grävmaskin på en övertäckt gasbrunn uppe på deponin. Brunnen sprack. Detta resulterade i att syre sögs in i deponigasanläggningen. I samband med detta stopp provtrycktes ledningen till Ryhov. Rörledningar till gaskylaren byts men det visade sig att även kylaggregatet har rosthål i tank och rör. I maj: Gasen har senaste tiden mestadels facklats pga rörarbete och flytt av RB 7. Periodvis har det varit helt stopp. Andra halvåret 2012 I början av november gick metanhalten ned och systemet stängde av. Sedan stängdes systemet av igen för det uppstod syre i det. I samband med det gick vår syremätare sönder och den måste lagas i England. Levererade bara 3 dagar. I slutet av dec, vatten i ledningarna leder till för lågt sugtryck. Fondering av medel för sluttäckning etc Åtgärder för att uppfylla MB 15 kap 34-35 om ekonomisk säkerhet samt att ta betalt för samtliga kostnader som rör avfallsdeponin 1 Data tagen från årsstatistiken från VA 2 Data tagen från Jeabs statistik 3 Data tagen från Jeabs statistik