P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D

Relevanta dokument
Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK)

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart

Arbetsblad för SARA:SV

Bedömningsunderlag (SAM)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för SARA:SV

Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Strukturerad bedömning av risker vid hot och trakasserier med hedersrelaterad bakgrund

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.2 PATRIARK

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Dagens upplägg. Uppföljning FREDA-beskrivning. Introduktion FREDA- Farlighetsbedömning. Introduktion Säkerhetsplanering

Vad är problemet? Omfattning (Amnesty) Sårbarhet Hur ska vi bedöma risker för hedersrelaterat våld? Sorgliga men viktiga fall i Sverige

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 5 PATRIARK

Check-10 Checklista för polisiär bedömning av risk

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

Utvärdering av SARA:SV

Statestik över index brott RPV-sektionen

PATRIARK Henrik Belfrage

PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 3.1. Henrik Belfrage PATRIARK

/2018 1(5) Socialdepartementet

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/ Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Fengsels- och. sikkerhetspsykiatri i Sverige. Henrik Belfrage

En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?

Våld och kontroll i hederns namn

Kvinnor som blivit utsatta för partnervåld

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation NCK Johannes Evers Gester Programutbildare

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Behandlingsprogram. Datum när behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ) Datum när den aktuella versionen av behandlingsprogrammet skapades: (ÅÅÅÅ-MM)

Jenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet

Forskare och poliser arbetar tillsammans för att öka kunskap och hjälpa de som utsatts för våld i nära relation i glesbygd och storstad

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Självmordsriskbedömning

Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Intern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Hur reagerar människor i krissituationer?

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

Att förebygga och arbeta mot hedersvåld i praktiken

Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

1 Utkast till lagtext

Klicka här för att ändra format

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY


Efternamn... Förnamn... Bedömare... Förnamn Efternamn Klinik/enhet

Oro och besvär Hjälpbehov Område Intervjuarskattning. Fysisk hälsa. Arbete/försörjning. Alkoholanvändning. Narkotikaanvändning.

Mall för riskbedömning

Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Policy för diskriminering och kränkande särbehandling

rättsapparaten? Eva Diesen

Migrationsprocessen i en hederskontext Anna-Karin Hasselborg. Migration?

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

SOCIALFÖRVALTNINGEN. Klarar man detta på ett tillfredsställande sätt har man skapat förutsättningar för en god arbetsmiljö.

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Rutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Min vårdplan introduktion och manual

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Efternamn... Förnamn...

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Riktlinjer. Riktlinjer mot hot och våld KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Sida 1(5) Rutin för rapport om missförhållanden inom socialtjänsten. Antagen av socialnämnden Reviderad

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn

Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi II, 15 hp

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

Handlingsprogram mot familjerelaterat våld


Skol-KOMET. Fungerar? Uppförandeproblem. Uppförandeproblem. Normalproblem. Förekomst

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

När samhället havererar

Program Strategi Policy Riktlinje. Strategi mot våld i nära relation

Caroline Mellgren, Klara Svalin, Sten Levander

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Innehåll. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv. Bakgrund Från ett riskhanteringsperspektiv

Belfrage H (2016). Psykopati. Skandinavisk bok under planering tillsammans med norska, danska, engelska och kanadensiska forskare.

Transkript:

vww.protect-international.com Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P.Randal Kropp, Henrik Belfrag & Stephen D. Hart Version 1.1D Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information Fall nr: Bedömmare: Datum: Informationskällor: Copyright 2013 by P. R. Kropp, H Belfrage & S. D. Hart. Any reproduction or retraslation, in whole or in part, is prohibited under international law. Detta arbetsblad är utformat för användning enligt de instruktioner som finns i PATRIARK, version 1.1. Användning av PATRIARK kräver utbildning enligt kriterier som anges närmare i manualen. Nedladdning kan ske från www.evidensbaseradkrim.se Senast reviderad 2018-04-24

Beskrivning av fallet och dess kontext Vem eller vilka hotar och vem eller vilka är hotade? Hur ser familjestrukturen ut? Beskriv det aktuella fallet Finns det tidigare hedersrelaterade problem i familjen?

Steg 2: Riskfaktorer Bedöm och beskriv riskfaktorers förekomst och relevans Del I: Historia av hedersrelaterat våld T1. Attityd eller uppfattning som stöder eller ursäktar hedersrelaterat våld T2. Hot eller planer på att utöva hedersrelaterat våld T3. Fysiskt våld eller försök därtill T4. Upptrappning T5. Våldets varaktighet och intensitet Övriga överväganden

Del II: Psykosociala problem hos gärningsmannen Kodning P1. Bristfällig kulturell integration P2. Upplevda allvarliga normöverträdelser P3. Problem i familjen P4. Psykiska problem eller missbruksproblem P5. Antisocial attityd och beteende Övriga överväganden

Del III: Sårbarhetsfaktorer hos offret Kodning S1. Inkonsekvent Beteende eller attityd S2. Extrem rädsla S3. Dålig tillgång till social eller professionell hjälp S4. Livsfarlig situation S5. Psykiska problem och/eller missbruksproblem Övriga överväganden

Riskformulering Utveckla en riskformulering genom att identifiera relevanta risk- och sårbarhetsfaktorer och vilken roll dessa har, samt analysera hos den eller de presumtiva gärningspersonerna: 1. Motivatorer (faktorer som ökar den upplevda belöningen eller tillfredställelsen av HRV) 2. Spärrsänkare (faktorer som minskar den upplevda kostnaden eller negativa konsekvenser av HRV) 3. Destabilisatorer (faktorer som stör och försämrar förmågan att fatta rationella beslut beträffande HRV)

Steg 3: Riskscenarier Vilka är de mest sannolika scenarierna vid ett framtida hedersrelaterat våld? Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Typ av våld - Vilken slags hedersrelaterat våld kan G sannolikt utöva? - Vem eller vilka kan sannolikt bli offer? - Vilket är det sannolika motivet? Svårighetsgrad - Vilken psykisk skada kan O komma att åsamkas? - Vilken fysisk skada kan O komma att åsamkas? - Kan ett sannolikt hedersrelaterat våld innebära livsfara för O? Tidsaspekten -Hur snart kommer ett eventuellt hedersrelaterat våld att ske? - Finns det några varningssignaler som tyder på att denna risk är hög eller ökande? Frekvens/varaktighet - Hur ofta kommer sannolikt ett framtida hedersrelaterat våld att inträffa - en gång, flera gånger, frekvent? - Ar risken kronisk eller akut ( dvs tidsbegränsad)? Sannolikhet - Hur frekvent eller vanligt är denna typ av hedersrelaterat våld generellt? - Utifrån G:s bakgrund, hur sannolikt är det att hedersrelaterat våld kommer att begås?

Steg 4: Riskhantering Rekommendation av strategier för riskhantering Scenario #1 Scenario #2 Scenario #3 Tillsyn - Vilken är det bästa sättet att upptäcka ev förändring avseende risken? - Vilka händelser eller omständigheter bör medföra en omvärdering av risken? Behandling - Vilken behandling eller rehabilitering är mest lämplig ur risksynpunkt? - Vilka brister i G:s psykosociala anpassning bör bli föremål för åtgärder? Övervakning - Vilken övervakning eller restriktioner kan användas för att hantera risker från G (ex via kontaktförbud)? Brottsofferskydd - Vilka åtgärder kan vidtas för att öka O:s säkerhet? - Kan O:s säkerhetstänkande och beteende förbättras? Övriga överväganden - Vilka övriga händelser eller omständigheter kan öka eller minska risken? - Finns något ytterligare att göra för att hantera risken?

Steg 5: Slutsatser Sammanfattande riskbedömning Kodning Kommentar Fallets prioritet - Hur omfattande åtgärder krävs för att förhindra hedersrelaterat våld? - Är tillgänglig info oklar eller bristfällig? Låg Medel Hög/akut Risk för allvarligt/dödligt våld - Hur stor är risken för allvarligt/dödligt hedersrelaterat våld? - Är tillgänglig info oklar eller bristfällig? Låg Medel Hög/akut Risk närmaste tiden - Är risken för hedersrelaterat våld akut? - Bör åtgärder vidtas omedelbart? Låg Medel Hög/akut Sannolika offer Specificera: -Vem eller vilka är sannolikt primära offer för ett hedersrelaterat våld? - Riskerar någon att bli ett sekundärt offer? Andra risker Specificera: - Finns de skäl att bedöma och hantera andra våldsrisker (t.ex. självmord, annat våld)? - Bör åtgärder vidtas omedelbart? Ny bedömning Datum för ny bedömning - Bör fallet bli föremål för ny bedömning och i så fall när? - Vilka omständigheter bör innebära en ny bedömning?