SVAR VAD TYCKER DU KÄNNETECKNAR TJÖRNS IDENTITET ALLRA MEST Dialog om Översiktsplan 2012: TJÖRNS SJÄL -SAMMANFATTNING OCH ANALYS A DIALOGARBETET KRING ÖVERSIKTSPLAN 2012 Sammanfattning och analys 1
Innehåll Inldning.... 4 Sammanfattning och analys... 6 Enkäten Tjörns själ.... 7 2
Inledning 2009 fattade kommunfullmäktige beslutet att Tjörns kommun ska starta ett kommunövergripande arbete kring hur kulturen kan bli en ännu starkare utvecklingsfaktor för Tjörns kommun genom att arbeta efter en särskild metod Cultural planning. Detta är en metod för samhällsutveckling med kulturella förtecken. Att använda sig av denna form av dialogarbete innebär att man för in en demokratisk, lyssnande metod som inkluderar medborgarna i planeringen. Det ger också en helhetsbild av samhället med livskvalitet och kulturella resurser som betydelsefulla värden att behålla och utveckla. Metoden har använts som en viktig del av dialogen i översiktsplanearbetet och tanken är att de värden och brister som har kartlagts ska arbetas vidare med i kommunens alla verksamhetsområden. Genom att ta till vara på de resurser Tjörn har idag och bemöta de brister som identifierats kan kommunen utvecklas till att bli en plats där många vill leva, bo och verka på. I detta sammanhang en ny översiktsplan har dialogarbetet skapat input under det arbetet som har handlat om att ta fram strategier för kommunens framtid. I den här sammanfattande sammanställningen av dialogarbetet ges en bild av vad Tjörnborna tycker och tänker om Tjörn idag och hur man tänker sig framtiden. Idéerna som presenteras under de kommande sidorna har mynnat ut i ett antal strategier, medborgarnas strategier, som nu tagit plats i den utställningshandling för översiktsplanen som kommunstyrelsen har att ta ställning till och som kan kommenteras av allmänheten och andra viktiga aktörer i kommunen. 3
Dialogarbetet: Sammanfattning och analys Om dialogarbetet Tjörn har under arbetet med den nya översiktsplanen genomfört ett omfattande dialogarbete i tre steg. En enkät har både delats ut i olika sammanhang (bland annat vid samrådsmöten och uppsökande vid serviceinrättningar i kommunen) och funnits att svara på via kommunens hemsida. Denna enkät, Tjörns själ, har varit en del av det dialogarbete som tar utgångspunkt i den vardagliga användningen av kommunens landskap, tätortsnära miljöer och service. Enkäten har sedan arbetet med den nya översiktsplanen inleddes 2010 fungerat som verktyg för att skapa en förståelse för hur invånare i kommunen resonerar kring ett antal olika frågor. Frågor ur enkäten har varit utgångspunkt för fyra dialogmöten, arrangerade som del av samrådsarbetet. En handfull av de viktigaste frågorna ur enkäten fungerade som underlag för fördjupade diskussioner i smågrupper. En serie liknande möten arrangerades också med femteklasser i kommunens skolor, samt med en ungdomsgrupp. Vid sidan av diskussioner med barnen om hur de ser på Tjörn nu och för framtiden, fick de i uppgift att göra vykort eller bilder med sina bilder av kommunen. Parallellt med detta har en enkätundersökning genomförts med äldre i kommunen, genom ett samarbete mellan socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen inom Göteborgsregionens projekt Bo bra på äldre dar. Resultatet av den studien redovisas också i denna sammanställning. I den här sammanställningen redovisar vi först enkäten, därefter dialogmötena med barnen och mötena från samrådet. I slutet av dokumentet finns redovisning av dialogarbetet med ungdomar och studien kring Bo bra på äldre dar. 4
Enkäten Tjörns själ I detta avsnitt ges en kvantitativ bild av Tjörns själ. Kvantitativ, eftersom det är ett stort enkätmaterial som är underlag. Drygt 600 svar har inkommit, via hemsidan eller i tryckt format. Ur dessa svar har vi lyft fram ett antal tydligt förekommande idéer under några olika rubriker, vilka motsvarar de frågor som ställts i enkäten. Under varje rubrik ryms en kvantitativ sammanställning i form av en tabell, ett diagram samt av ett ordmoln som visualiserar den bredd av ord som finns med bland de fritextsvar som kunde lämnas på varje fråga. De ord som nämnts flest gånger blir störst. Sist under varje rubrik finns en kortare analys av varje tema. Enkäten innehöll 13 frågor, varav fem var bakgrundsfrågor. Även om ett stort antal enkäter besvarats, ger inte enkäten ett statistiskt säkerställt resultat. Däremot ger det en god och väldigt bred bild av vad kommunens medborgare tänker om samtid och framtid. Inledningsvis redogörs enkätundersökningens bakgrundsfrågor. Det handlar här om hur många män respektive kvinnor som svarat på enkäten, var i kommunen de som svarat bor, om man bor året runt eller bara under perioder av året. Kön Antal i % Män/Killar 47,5% Kvinnor/ Tjejer 52,5% Ålder Ålder 41-64 -17 18-40 65 + 0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0% 35,0% 40,0% 45,0% 50,0% 5
% % % A. Almösund 2,5 % B. Bleket / Aröd 4,4 % C. Dyrön 0,2 % D. Fagerfjäll 3,4 % E. Hakenäset 1,4 % F. Höviksnäs 6,2 % G. Klädesholmen 1,4 % Bostadsort H. Kyrekesund / Härön 1,8 % Antal Antal I. i Kållekärr procent i % 4,9 % A. A. Almösund J. Almösund Lilla Askerön 2,5 % 0,5 % 2,5 % B. K. Bleket Långekärr / Aröd - 4,4 % B. Bleket/Aröd 4,4 % C. L. Dyrön Mjörn 0,2 1,9 % C. Dyrön D. M. Fagerfjäll Myggenäs 3,45,1 % % 0,2 % D. E. Fagerfjäll N. Hakenäset Rönnäng 1,4 6 %% 3,4 % E. F. Hakenäset O. Höviksnäs Skärhamn 6,2 31,2 % % 1,4 % F. G. Höviksnäs P. Klädesholmen Åstol 0,2 % 1,4 % 6,2 % G. H. Klädesholmen Q. Kyrekesund Landsbyggd / Härön Klövedal 1,8 1,4 4,4 % % H. I. Kyrkesund/Härön R. Kållekärr Landsbyggd 4,9 % Rönnäng 1,8 1,9 % I. J. Kållekärr S. Lilla Landsbyggd Askerön 0,5 Stenkyrka % 4,94,6 %% J. K. Lila T. Långekärr Landsbyggd Askerön - Valla 7,8 0,5 % % K. L. U. Långekärr Mjörn Övrigt 1,910,2 % % - L. M. Mjörn Myggenäs 5,1 % 1,9 % M. N. Myggenäs Rönnäng 6 % 5,1 % O. Skärhamn 31,2 % N. Rönnäng 6 % P. Åstol 0,2 % O. Q. Skärhamn Landsbyggd Klövedal 31,2 4,4 % Bosättning P. R. Åstol Landsbyggd Rönnäng 0,2 1,9 % Antal i % Q. S. Klövedal, A. Landsbyggd Åretruntboende landsbygd Stenkyrka 83,8 4,4 % 4,6 % R. T. Rönnäng, B. Landsbyggd Semesterboende landsbygd Valla 10,9% 7,8 1,9 % % S. U. Stenkyrka, C. Övrigt Turist 10,2 0,3 landsbygd % 4,6 % T. Valla, D. Annat landsbygd 4,9 % 7,8 % U. Övriga orter 10,2 % Bosättning Antal i % A. Hur Åretruntboende länge har du 83,8 varit % bosatt på Tjörn? B. Antal Semesterboende i % 10,9% C. A. Turist Mindre 0,3 än % 2 år 2,9 % D. B. Annat 2-5 år 4,98 % C. 5-10 år 10,4 % D. 10-20 år 13,8 % E. Mer än 20 år 32 % F. Alltid varit bosatt på Tjörn 32,9 % tt på Tjörn? 32,9 % Hur länge har du varit bosatt på Tjörn? Antal i % A. Mindre än 2 år 2,9 % B. 2-5 år 8 % Bosättning C. 5-10 år 10,4 % Antal D. 10 i procent - 20 år 13,8 % E. Mer än 20 år 32 % A. F. Åretruntboende Alltid varit bosatt på Tjörn 83,8 % 32,9 % B. Semesterboende 10,9 % C. Turist 0,3 % D. Annat 4,9 % Hur länge har du varit bosatt på Tjörn? Antal i procent A. Mindre än 2 år 2,9 % B. 2 5 år 8 % C. 5 10 år 10,4 % D. 10 20 år 13,8 % E. Alltid varit bosatt på Tjörn 32,9 % 3 19 3 19 6 3 19
Av bakgrundsfrågorna kan man utläsa att det framförallt är människor som bott i kommunen under en längre tid som har svarat på enkäten. 73 procent av de svarande har bott i tio år eller mer på Tjörn. Svarspopulationen består annars av något fler kvinnor än män, till allra störst del av åretruntboende och av boende i Skärhamn. Det sista kan förklaras av att de ansträngningar som gjorts för att få en så stor svarspopulation som möjligt har haft en uppsökande verksamhet bland annat vid invigningen av kundcentret i kommunhuset i Skärhamn. Urvalet har som sagt inte varit slumpmässigt; det övergripande kunskapsmålet har varit att få så många svar som möjligt på enkäten. Förutom det särskiljande Skärhamn, är de övriga svarande relativt jämnt fördelade över kommunen och antalet svarande boende i tätort respektive landsbygd representerar den verkliga fördelningen. Den första frågan som ställdes i enkäten handlade om huruvida man vill att befolkningen ska öka i kommunen. Det finns, med utgångspunkt i de dryga 600 svar som kommit in till kommunen på enkäten, en bred vilja att bli fler, såväl i kommunen som helhet som kring den orten man bor i. En tredjedel vill inte bli fler i sin närhet, medan knappt en fjärdedel inte vill bli fler i kommunen. Mer än hälften vill bli fler både i den lilla och den lite större geografiska skalan. Detta ger en intressant förutsättning för kommunens arbete med planering av nya bostäder och verksamheter. Med en fortsatt diskussion med medborgarna finns goda möjligheter att skapa öppna planprocesser. Mest positiv till att bli fler är man i kommunens västra orter, ofta med motiveringen att man vill behålla eller få en bättre service året runt. Vill du bli fler på din ort? Vill du bli fler på Tjörn? Vet ej 14,2 % Vet ej 14,2 % Nej 34,5 % Ja 51,3 % Nej 24,9 % Ja 61,5 % 7
När du får besök, vad på Tjörn brukar du visa då? SAMMANSTÄLLNING SVAR VAD BRUKAR DU VISA DINA BESÖKARE? UTÖVER FÖRVALDA ALTERNATIV 8
Är du särskilt stolt över något på Tjörn, i så fall vad? SAMMANSTÄLLNING SVAR VAD ÄR DU SÄRSKILT STOLT ÖVER PÅ TJÖRN? UTÖVER FÖRVALDA ALTERNATIV 9
När du får besök, vad på Tjörn brukar du visa då? När du får besök, vad på Tjörn brukar du visa då? När du får besök, vad på Tjörn brukar du visa då? skärgården och badholmarna Hamnen Skärhamn Sundsby Akvarellmuseet Klädesholmen Pilane annat, nämligen Åstol Dyrön Säby och Säbyleden Tjörnehuvud Härön Billströmska Tjörn under vattnet (dykning) 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 14,0% 16,0% Är du särskilt stolt över något på Tjörn, i så fall vad? Är du särskilt stolt över något på Tjörn, i så fall vad? Är du särskilt stolt över något på Tjörn? Vad? möjligheten att komma ner till vattnet nästan överallt skärgården naturen blandningen av natur och bebyggelse, att vi inte bygger överallt Akvarellmuseet Sundsby annat, nämligen Hamnen Skärhamn Pilane Klädesholmen Billströmska Åstol Dyrön Tjörn under vattnet (dykning) 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 14,0% 16,0% 18,0% 5 19 10
När du får besök, vad på Tjörn brukar du visa då? Är du särskilt stolt över något på Tjörn, i så fall vad? Ett knappt femtontal olika alternativ att välja fanns för dessa två flervalsfrågor (möjligheter fanns att välja flera av svaren). Visar upp kultur, stolt över natur skulle kunna sammanfatta svaren som inkommit för dessa frågor. Den enkla tillgången till havet och skärgården, öarna, är något man känner stolthet över. Men det man säger att man visar upp, är i första han urbana miljöer, som Nordiska Akvarellmuseet och de närliggande hamnmiljöerna, men också Sundsby. Det är platser som redan är befolkade av besökare man gärna visar upp för besökare. Alternativet Klädesholmen kan innebära att man visar upp flera olika saker, exempelvis restaurang Salt & Sill, som är ett viktigt besöksmål i kommunen, eller de historiska fiskemiljöerna mer allmänt. Kontakten med västerhavet och holmarna därute. Färden in mot land där bebyggelsen ligger samlad som gångna generationer lagt den. Gråa bergsmassiv som reser sig ur havet och längre in ur bördiga välhållna dalar. Tjörns identitet handlar inte om intensiteten under ett par hektiska sommarmånader. Kulturvärden såsom vacker natur, bibehållande av byggnadstradition blandat med turistmagneter så som till exempel Akvarellmuseet. Det småskaliga jordbrukslandskapet. Dalar mellan höga, ofta kala, berg. Att satsa på bebyggelse i anslutning till tätorterna bevarar detta landskap. Stort utbud för boende och turister. Blandningen mellan jordbruk, skog och skärgård. Små tätorter med så gott som all service och många naturupplevelser. Kustsamhällena, exempelvis Klädesholmen och Tjörnbron. Stoltheten för det lilla lokala samhället. Lugnet och möjligheten att bo på landet, men i närheten till staden. 11
Vad tycker du kännetecknar Tjörns identitet allra mest? SVAR VAD TYCKER DU KÄNNETECKNAR TJÖRNS IDENTITET ALLRA MEST 12 TJÖRNS SJÄL -SAMMANFATTNING OCH ANALYS AV DIALOGARBETET KRING ÖVERSIKTSPLAN 2012
Vad skulle du säga kännetecknar Tjörns identitet? Efter frågorna om vad man är stolt över och visar upp, gavs dels möjligheten att sammanfatta intrycket genom att beskriva typiska kännetecken för den Tjörnska identiteten. I pratbubblorna nedan är några vanligt förekommande svar blandade med några som uttrycker varsin sida av åsiktspaletten återgivna: För Tjörnbon: havet, naturen, närhet mellan människor. För delårsboende: havet, naturen, bebyggelsen. För turister: bebyggelsen, naturen, havet. Vackra kustsamhällen kombinerat med fina skogs- och strövområden. Nytänkande med Pilane som utomhusutställning, på ett gravröse med får. Coolt. Det ideella arbetet som är nödvändigt för alla samhällen. Du ska inte tro att du är något. Typiskt namn! Jante i förnamn och Lagen i efternamn. Svågerpolitik. Havet naturen kulturen mentaliteten. 13
Cafeer Båtplatser Mötesplats för barn och unga Fler åretruntboende En alternativ förbindelse Bättre infrastruktur Vad saknar du idag på Tjörn (verksamheter och övrig service)? Kulturhus/konsertlokal/teater annat, nämligen I enkäten ställdes två Idrottshall frågor om vad som saknas i kommunen, en handlade om kommersiella Parkeringsplatser verksamheter, en mer om kommunal service. Svarskategorierna var inte renodlade, Parkerexempelvis förekommer simhall som alternativ i båda fallen. Kommunala För verksamheter tomter fanns 18 olika svarsalternativ, medan det fanns 23 Lokaler för övrig för föreningslivet service. I båda fallen innefattade det sista svarsalternativet en möjlig öppning Lekplatser för fler förslag. Ridleder Fisketurer Museum Vad saknar du på Tjörn idag verksamheter? Vad saknar du på Tjörn idag? Verksamheter: 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% 6,0% 7,0% 8,0% 9,0% 10,0% Simhall Verksamheter som ger Verksamheter som ger kvalificerade arbetstillfällen Cafeer annat, nämligen Restauranger Matbutiker Boende för Boende besökare för och besökare turister och turister Klädbutiker Cykelaffär Skobutiker Taxibåtar Hotell Industrier Vandrarhem Zooaffär Nattklubbar Kajakcenter Dykcenter 0,0% 2,0% 4,0% 6,0% 8,0% 10,0% 12,0% 14,0% 16,0% Vad Vad saknar du på på Tjörn Tjörn idag? Övrig övrig service: service? 14 Simhall Gång- och cykelvägar Bättre kollektivtrafik Fler arbetstillfällen Hyreslägenheter Elljusspår/motionsslingor/vandringsleder Båtplatser Mötesplats för barn och unga Fler åretruntboende En alternativ förbindelse Bättre infrastruktur Kulturhus/konsertlokal/teater annat, nämligen Idrottshall Parkeringsplatser Parker Kommunala tomter Lokaler för föreningslivet Lekplatser Ridleder Fisketurer Museum 0,0% 1,0% 2,0% 3,0% 4,0% 5,0% 6,0% 7,0% 8,0% 9,0% 10,0% Vad saknar du på Tjörn idag? Verksamheter: Simhall Verksamheter som ger kvalificerade arbetstillfällen
Vad saknar du på Tjörn övrig service? SAMMANSTÄLLNING SVAR VAD SAKNAR DU PÅ TJÖRN- ÖVRIG SERVICE? UTÖVER FÖRVALDA ALTERNATIV 15
Vad saknar du på Tjörn verksamheter? SAMMANSTÄLLNING SVAR VAD SAKNAR DU PÅ TJÖRN- VERKSAMHETER? UTÖVER FÖRVALDA ALTERNATIV 16
Vi vet genom föregående fråga något om vad människor som bor och verkar i Tjörns kommun tycker om sin näromgivning, vad man gärna lyfter fram som intressanta och värdefulla delar av landskapet. Men vad saknas? Med de här frågorna har vi velat få en förståelse för vilka behov som Tjörnborna har. Utifrån de kvantitativa svaren (uttryckt i tabellerna), där alltså de möjliga svaren var förutbestämda med undantaget i en möjlighet att skriva ett eget alternativ, framträder visst mer än annat. Även för den här frågan kunde man kryssa i flera av alternativen. En simhall saknas kryssades i för båda frågorna av ett övervägande antal av de svarande. Fler mötesplatser, här uttryckt i caféer, är också saknat av många. Nästan 40 procent av de som svarat på enkäten efterlyser verksamheter som ger kvalificerade arbetstillfällen. Här kan man kanske tycka att det är märkligt att inte alla valt detta alternativ, men vardagen innehåller flera dimensioner än arbete. Konsumtion och möten med andra människor är viktiga delar av ett gott liv, vilket syns genom de olika alternativ ( klädbutiker, hotell med flera) som kryssats för av ungefär en av fem av de svarande. För frågan om vad som saknas i form av övrig service, är arbetstillfällen efterfrågade i en grad jämförbar med frågan om vilka verksamheter som saknas. Utifrån enkätsvaren är också en simhall vida efterfrågat, liksom hyresrätter i kommunen, efterfrågat av 40 procent av svaren. Mötesplatser, möjligheter för en vattenburen fritid, men även en i motionens tecken, har en stor del svarande kryssat för. Fler åretruntboende och en alternativ förbindelse med fastlandet sticker också ut bland svaren. 17
Hur tror/vill du att Tjörn ser ut år 2025? Enkätens sista fråga var helt öppen: Hur tror och vill man att Tjörn ser ut år 2025? En mängd olika idéer, förhoppningar och önskningar ryms i det stora antal svar som kommit in. Övergripande sett finns en dynamik mellan bevara och utveckla kommunen; samtidigt som man vill måna om och skydda historiska och levda miljöer så finns en tydlig önskan att möjliggöra för förändringar i den demografiska strukturen. Fler bostäder, framförallt hyresbostäder, för såväl yngre som äldre är en ofta återkommande önskan. Detta spelar med viljan att fler ska kunna bo kvar och att det därigenom ska skapas fler bofasta på ön. Det senare är viktig bland svaren; med fler bofasta finns en större möjlighet inte bara till service, utan också till en förståelse för det känsliga landskapet. Den rika och stolta historia som finns kring ön, för verksamheter och socialt liv är en potential: Hoppas att Tjörn fortfarande är en trivsam landsbygdskommun i Bo-huslän och inte en stadsdel i Göteborg, som jag befarar med nuvarande planering. Blomstrande näringsliv och en attraktiv turistö med cykelvägar kors och tvärs, som ansluter till ridvägar, båtförbindelser, caféer och kulturplatser. Skolor som attraktiva arbetsplatser för både vuxna och barn. Täta bussförbindelser mellan delar av ön och med Göteborg. Bygg ur Skärhamn och de områden där det idag finns kommersiella aktiviteter, men rör inte andra naturliga fiskebyar, stränder, vikar, klippor, låt de vara oförstörda. Vi tror att det är främst det som lockar folk till vårt Tjörn. Förhoppningsvis kan flera ytor användas till att anlägga trevliga parker och större lekplatser istället för villatomter eller annan magasinsbebyggelse. Vi behöver bevaras utan att stagnera. Förhoppningsvis har en varsam utbyggnad av våra samhällen gjorts. Byggnationer följer en Bohusländsk tradition så vår unika miljö bevaras. Billiga bostäder skapas så att ungdomar och barnfamiljer har en möjlig-het att bosätta sig här. Arbetstillfällen har skapats så att våra ungdomar stannar på ön samt att unga barnfamiljer lockas hit. Jag hoppas att de satsar mer på idrotten med konstgräs och hallar för träning och en simhall. Min dröm är att Tjörns egenart tas till vara, det som Tjörn har/hade. Tror att Tjörn tyvärr kommer att se ut som en typisk tråkig förortskommun till Göteborg. Vill och hoppas att Tjörns kommun vågar gå mot strömmen och värna om de småskaliga jordbruken och värna landsbygden. Jag vill att Tjörn utvecklas till en kreativ ö dit alla är välkomna. Högre andel personer med utländsk bakgrund bor på ön och bidrar till att samhällslivet blir mer öppet och sammanhållet där det även finns plats för oliktänkande. Jag vill också att Tjörns skolor blir bättre än vad de är idag. 18
Hur tror/vill du att Tjörn ser ut år 2025? SAMMANSTÄLLNING SVAR HUR TROR / VILL DU ATT TJÖRN SER UT ÅR 2025? 19
Fördjupning 1: Dialog med barn De barn som deltagit i dialogarbetet har haft två förberedande hemuppgifter inför de gruppsamtal som genomförts med dem. Dels har de fyllt i enkäten, och dels har de uttryckt sina tankar om vad som är värt att visa för omvärlden genom att rita och måla ett vykort. Några av dessa ses nedan. Precis som de vuxna i kommunen, tycker de barn som deltagit i dialogarbetet olika angående om det skall bli fler invånare i kommunen. Nej, det finns rätt mycket folk ändå, särskilt sommartid, Ja, det är kul med nya kompisar, Bra om det är fler som betalar skatt, vi får mer pengar då och Inte fler byggnader. Alla de som flyttar hit behöver jobb och då blir det ännu fler byggnader är några uttryck från svaren vi fått när vi mött femteklassare under samrådsarbetet. Liksom de vuxna är det ungefär hälften som ser positivt på en kommun som växer till invånarantalet och hälften som har en mer försiktig inställning till detta. När barnen ges möjlighet att uttrycka vad de saknar på Tjörn är det inte någ-ra orealistiska förslag som presenteras. De vanligaste önskemålen kan sammanfattas i några punkter: till det man efterfrågat i den förra frågan. Ett utökat friluftsliv, att det kommer att finnas bättre möjligheter att förflytta sig på ett enkelt och säkert sätt mellan orterna i kommunen och att det finns mer platser för möten, såväl i form av kommunal service som privat initierade alternativ. Ett fint citat är värt att plocka ut bland alla de olika idéer som diskuterats: Jag vill att Tjörn är lite mer som Tjörn är idag. Att det är miljövänligare. (KOMPLETTERAS MED BARNENS BILDER!) Simhall Cykelvägar som förbinder de unga med varandra på ett säkert sätt. Konstgräsplan(er) och bland annat skateboardpark med mera. Mötesplatser inomhus (fritidsgård, bowling) och utomhus (torgytor, park) ungdomar emellan. En ny idrottshall. Ett utökat kommersiellt utbud av bland annat kläder, rekreationsprodukter, caféer och restauranger. Biograf Utökad busstrafik mellan tätorterna i kommunen. Mer konstfrusen is (ny ishall eller isbana utomhus). Det finns vissa skillnader mellan de olika tätorterna, men att barn och unga vill vara aktiva och tillsammans med varandra, är en tydlig signal från dialogarbetet. Platser för detta saknas, både inom och utomhus. Eftersom kommunen präglas av flera mindre tätorter vilka i synnerhet för barn och unga är lokaliserade långt ifrån varandra, ställs stora krav på en fungerande infrastruktur som kan brukas av de unga. Även barnen gav möjlighet att fundera över framtiden. I några fall svävade fantasin i väg; rymdstation, ett högt torn, typ Eiffeltornet, Svävande bilar och mekaniska robotar. Men mest handlar det om idéer kopplade 20
21
Fördjupning 2: Samrådsmöten För den nya översiktsplanen har tre samrådsmöten hållits. I samband med dessa arrangerades rundabordssamtal med de närvarande och precis som för de unga var utgångspunkten fem av enkätens frågor, vilka på detta sätt kunde få fördjupade svar. Ett av dessa samrådsmöten var särskilt avsatt för näringslivet i kommunen, detta beskrivs efter resultatet av de andra två, från Häggvallskolan och Nordiska Akvarellmuseet. Under dessa rundabordssamtal deltog både män och kvinnor och allt från unga vuxna till seniorer. På frågan Vill du att ni ska bli fler på din ort? är bilden, vid det här laget tydligt framträdande, kluven. Det gäller inte bara boende på Tjörn, utan också kring den ort man bor i. Det räcker med folk, men fler folk ger mer underlag för service, så en förtätning kan vara önskvärd på vissa ställen, är ett uttryck som sammanfattar dynamiken väl. Kanske är nyckelordet förtätning särskilt viktigt; det är närhet till hav och natur som gör kommunen attraktiv och med en utglesning av boendet skapas en minskad tillgänglighet till denna attraktivitet. Visst finns det uttryck av NIMBY (Not In My Back Yard) bland svaren: Gärna fler, men inte till oss. Samtidigt finns det mer öppna svar på frågan: Nja, vi behöver framförallt mer jobb så att unga har arbete. Vi har för få arbetsplatser i kommunen, även om arbetslösheten inte är så hög eftersom så många arbetspendlar. Nej, det behövs inte. Var ska de få sin försörjning ifrån? Man måste först satsa på att skapa arbetstillfällen för att alla kan inte pendla. Ja, så tätbefolkat är det inte och fler människor ger bättre möjlighet till tillväxt. Det sista uttrycket ovan är representativt för många svar under dialogmötena: det kommer ur dessa möten med medborgarna flera idéer på hur man bör tänka för utvecklingen av kommunen i avseendet bostadsbyggande. Framförallt är det mer hyresrätter som behövs, menade flera som medverkade. Hur kan vi bli fler om vi inte satsar på hyresrätter?, undrade någon av samrådsdeltagarna i Häggvallskolan. Överhuvudtaget är det viktigt för Tjörnborna att det är helårsboende som det satsas på när det gäller utvecklingen generellt. Att bygga för unga lyfts fram som viktigt i näringslivsgruppen, man måste jobba för att få unga att stanna kvar på Tjörn. Vad gället Tjörns identitet och vad man skulle lyfta fram för potentiella besökare, finns uttryck som sammanhållningen, dialekten, slutet samhälle, båtar och hav, hög arbetsmoral, allt är kustnära, kultur och Akvarellen som ramar in det samlade intrycket. Det är inte helt enkelt att bli en del av gemenskapen, men när man väl blir det, finns det mycket stöd i varandra. Ur det perspektivet är öppenheten för fler Tjörnbor intressant. Håller en ny självbild på att skapas som är mer välkomnande, välkomnande men med vissa förhållningsregler bygg inte bort tillgängligheten till det som mest karaktäriserar kommunen. Likt enkäten och de unga i kommunen, värderas mötesplatser av olika slag högt när det gäller framtida satsningar vid sidan bostadsutveckling. Beroende på var i kommunen man bor och/eller verkar, blir olika saker mer eller mindre viktiga att lyfta fram i ett sammanhang som samrådsdialoger. Exempelvis är centrumutveckling kring Almö Livs och skapandet av en tydligare entré till Tjörn något som lyfts fram under rundaborden i Häggvallskolan, samtidigt som behovet av ett ökat kommersiellt utbud är en viktig fråga för Skärhamnsborna. Men några saker skär över den geografiska lokaliseringen; cykelbanor, simhall och en utbyggd och mer effektiv kollektivtrafik. Överhuvudtaget en utvecklad kommunal service efterfrågas. Att samla denna service (undantaget kollektivtrafik och cykelbanor, förstås) är också ett återkommande tema från diskussionerna: Hela bygden kan inte leva. Samhällsservicen behöver koncentreras när det finns för lite underlag att hålla det levande och fungera överallt och Samla framtida service till ett ställe om man behöver utveckla ishall, bibliotek etc. är uttryck för dessa diskussioner. 22 Ja, en förtätning är bra om det sker på rätt sätt. Inte bara med villor utan även med hyresrätter. Framtidsbilder fick även denna grupp medborgare producera under samrådsmötena. I dessa är Tjörn fortfarande ett öppet landskap, med hög tillgänglighet till de viktiga stränderna. Kommunen har utvecklat en strategi som samlar funktioner till några större servicepunkter, som försörjs med en bättre utvecklad kollektivtrafik. Därmed minskar bilanvändandet och miljön blir bättre för de boende och för naturen. En utvecklad kollektivtrafik till sjöss är också en del av visionerna för framtiden i
kommunen, kanske en båtpool? Kanske är inte en fast förbindelse lösningen på en ökad befolkning och dess ökade kommunikationsbehov? Är det istället en utökad båttrafik i form av färjor som är vägen framåt, detta för att, som någon uttryckte det vid samrådsmötet på Nordiska Akvarellmuseet, utgå från att det är en ö. Det är en del av identiteten. Kanske är en till fast förbindelse rent av negativt för Tjörns framtid? Blir det för enkelt att pendla till Göteborg och Kungälv, finns risken att Tjörn får en ännu tydligare karaktär av sovkommun, resonerade någon under samrådsmötet med näringslivet på Billströmska. Från just näringslivssidan trycks det på också på hyreslägenheter och möjligheten för unga att stanna kvar i kommunen som viktigt för framtiden. 23
Sammanfattande analys, enkäten med fördjupningar Enkäten Tjörns själ ger en bred bild av vad drygt 600 personer i kommunen tycker och tänker om Tjörn i dag och för framtiden. Det är i denna undersökning delvis en samlad bild som framträder, samtidigt som det finns åtskilda uppfattningar om vad kommunen har, och vad den inte har och behöver eller inte behöver. Den kvantitativa delen skapar grova kategorier som är förhållandevis enkla att förstå: det stora flertalet ser utveckling av kommunen som positiv, till och med i närheten av det område man själv bor och verkar i. Genom fritextsvaren vidgas och nyanseras bilden. Där ryms både positiva bilder av kommunen, av landskapet, av förutsättningarna för vardagsliv och fritid bredvid mer kritiska synpunkter knutna till hur utvecklingen av kommunen sett ut och varför man tycker att den sett ut på det sättet. Ur de fritextsvar som valts ut här och de har valts ut för att visa på spännvidden bland de över 600 olika svaren framträder dock inte några signifikant olika uppfattningar om Tjörn idag: det är naturen, havs- och skärgårdsmiljön och ett antal välkända kulturella institutioner som lyfts fram som det värdefullt och intressant att både skydda och skapa möjligheter för andra att bo och leva med. Det som går att se är att det samtidigt som det finns en grundläggande positiv inställning till utveckling, bland annat i form av fler bostäder, finns det en oro över hur detta ska gå till och hur de påverkar det som värdesätts allra högst: tillgängligheten till havet, stränder och det öppna landskapet. I fritextsvaren om Tjörn i ett framtidsperspektiv ryms också dystrare tankar; flera av svaren är oroliga över att kommunen kan komma att utvecklas åt ett håll där allt unikt och genuint som är kärnan i identiteten försvinner. Enkäten har arbetat som kunskapsgenererande metod under tiden samrådshandlingen arbetats fram. Som komplement till detta har två mer kvalitativt inriktade dialogprocesser genomförts, en i samband med samrådet, ett med femteklasser i kommunen. Frågorna som varit utgångspunkten i dessa dialoger har varit de viktigaste frågorna ur enkäten. På så vis kan man se dessa dialoger som kvalitativa fördjupningar. Sammanfattning av ungdomsarbetet Dialogarbetet som riktade sig mot ungdomar genomfördes i samarbete mellan Kultur- och fritidscentra och Samhällsbyggnadsavdelningen. För att väcka frågor om Tjörns framtid, om arbetet med Översiktsplanen och om demokratiska processer hos unga kontaktade fritidskonsulenter samhällskunskapslärare på Bleketskolans högstadium. Under två lektionstillfällen diskuterade eleverna hur de tycker det är att vara ung på Tjörn. Processen med en översiktsplan och beslutsfattande i en kommun presenterades och fungerade som utgångspunkt för diskussionerna. Till hjälp hade konsulenterna material från arbetet med översiktsplanen. Under den första lektionen ritades en karta över Tjörn upp. I tur och ordning fick varje elev märka ut var på Tjörn de bor, vilka intressen de har och relatera platsen till de intressen de angett. Övningen syftade till att påvisa skillnader både mellan geografisk hemvist och individuella intressen och behov. Sedan fick eleverna som uppgift att fundera kring Tjörns utveckling i ett längre tidsperspektiv, men också ur ett individuellt nutidsperspektiv. Vilka visioner finns hos de unga för ett framtida Tjörn? Ur svaren syns bland annat utvecklad kollektivtrafik inom Tjörn och mot Stenungsund och Göteborg, fler fasta förbindelser med fastlandet, bostäder för unga vuxna och inte bara runt Skärhamn och Rönnäng, mer caféer och tillgängliga mötesplatser, aktivitetshall, fler arrangemang för unga och ett bättre bredband. Efter övningarna på skoltid erbjöds samtliga elever att delta på workshopen den 19 oktober som hade liknande upplägg som översiktsplanens samrådsmöte men med mer fokus på ungas perspektiv. Till workshopen kom åtta unga, fem tjänstemän och fyra politiker. Vid rundabordssamtalen var utgångspunkten enkätfrågorna om nutid och framtid i kommunen. Och precis som i svaren som presenterats tidigare i denna dialogredovisning, finns det en ganska överensstämmande bild även i en generationsöverskridande arbetsgrupp som denna vad gäller vilka värden man ser i kommunen. Havet, närheten till öppna landskap, friluftsliv, skärgården. Det är jätteschysst på sommaren, dött på vintern och bor folk 24
överallt, men känns inte trångt är två olika uttryck om Tjörns identitet. Lika många vill som vill inte bli fler på den ort man bor: flertalet tycker att fler boende är okej, så länge det handlar om åretruntboende. Det finns en hel del att göra för ungdomar i kommunen, framförallt är det idrottsaktiviteter som erbjuds. Platser för mer spontana möten efterfrågas, bland annat nämns en utvecklad skatepark/plats för spontanidrott. Att kunna nå Stenungsund och Göteborg på säkra och effektiva sätt är också önskvärt för framtiden cykelvägen eller kollektivt. Ett framtida Tjörn består därför av ett större konsumtionsutbud, är bättre förbundet med regionens viktiga orter, är ett par tusen fler invånare, som ses på fler mötesplatser och mer året runt. Under två olika så kallade Pizzakonvent arrangerade av kultur- och fritidsförvaltningen samlades sedan en större grupp på samma blandade sätt: 10 politiker och 30 unga diskuterade vidare hur de olika frågor som beretts med hjälp av de tidigare workshoparna skulle kunna ges en konkret form: vad behövs för att det ni tycker är viktigt skall kunna genomföras. Att öppna upp diskussionen ännu bredare, det vill säga att få fler unga att engagera sig i framtidsfrågorna. Det skulle kunna tas som en inteckning för behovet av mötesplatser för de unga; att kunna engagera sig och mötas och att möta de vuxna och kunna utveckla idéer tillsammans. En vidare diskussion om platser för möten och former för dessa efterfrågas, liksom en utvecklad information kring hur unga kan göra för att själva skapa aktiviteter och sprida just information om detta. Det finns lokaler och platser (exempelvis Radona, Häggvalls kultur- och fritidscentra och Moliendo), men hur dessa kan användas och av vem behöver spridas. Pizzakonventet har blivit en mötespunkt i sig och ett andra konvent hölls i början av 2012. Under detta pizzakonvent var det man diskuterade mest det stora behovet som finns hos ungdomarna av en förbättrad kollektivtrafik. Kanske kan Pizzakonventen permanentas som forum för diskussion mellan politiker och kommunens unga? Genom ett utvecklat forum kan de punkter som arbetats fram behandlas mer i detalj och ges en tydligare form. Här är den punktlista som arbetades fram i samband med programarbetet om Almösund Myggenäs Almön ett jämförande exempel på hur ansvar för frågor som skapas genom dialoger kan riktas till olika aktörer, både kommunen som näringslivsaktörer, föreningar eller medborgarna själva. Enkäten: Bo bra på äldre dar I den studie av äldre Tjörnbors tankar om kommunen idag och för framtiden, som genomförts av Socialförvaltningen och Samhällsbyggandsförvaltningen i ett GR-projekt initierat av Hjälpmedelsinstitutet under 2011 2012, känner sig de allra flesta, nästan 98 procent av de svarande, trygga i sin bostad. Att döma av svaren är det viktigt för de äldre att bostaden är i ett tätortsnära läge med god service inom räckhåll. Tryggheten utomhus upplevs motsvarande god och man vill helst bo kvar ett längre tag i sin bostad. Om man vill flytta, är det i första hand till ett senior/55+boende eller en egen lägenhet som flytten bör bära. Att så få av de svarande (5,5 procent) kan tänka sig att flytta till ett enfamiljshus har att göra med att de flesta som svarat (nästan 92 procent) bor på det sättet idag. På äldre dar vill man kanske förenkla livet och inte behöva tänka på trädgård, reparationer på hus och andra göromål som kan vara betungande. Relativt billiga mellan 4 000 och 6 000 kr och inte så stora lägenheter, 2:or och 3:or, efterfrågas för framtiden. Och det är i hyresrätter man vill bo. Nästan hälften av de knappt 200 som besvarat enkäten vill bo i den upplåtelseformen i senare delen av livet. För en tredjedel är det inte viktigt vilken upplåtelseform bostaden på äldre dagar har. Några frågor i undersökningen handlade om vad som är viktig att ha nära en eventuell ny bostad. Det är mycket viktigt att ha en livsmedelsbutik tyckte tre av fyra av de svarande, medan det för hälften av de svarande är mycket viktigt att det finns tillgång till grönområden. Nästan lika många ser det som ganska viktigt. Något mindre viktigt är det att ha närhet till hav eller hamn på äldre dagar, enligt de som svarat på enkäten. I fallande skala följer sedan vårdcentral, mötesplats/samlingslokal och föreningsliv. Däremot anses ett apotek vara en mer viktig funktion att ha i närheten av ett boende när man blir äldre, liksom att ha närhet till släkt och vänner samt till kollektivtrafik. Undersökningen har också frågat om hur viktigt det är med närhet till kultur, caféer och bibliotek och man kan generellt säga att ingen utav alla de olika servicefunktioner som undersökts inte alls är viktiga, i alla fall inte i någon större utsträckning. Undersökningens resultat ger dock en tydlig bild av vad som är viktigast när man tecknar en bild av sitt boende för framtiden: relativt billiga, lagom stora lägenheter med tillgänglighet till närstående, grönska, mataffär och apotek. Det vill säga till sådant man brukar ofta i det vardagliga livet. Att enkelt kunna ta sig sedan till det som man gärna brukar, men inte lika ofta, är också en väldigt viktig faktor för hur man kommer att välja sitt boende som äldre. 25
Analys Inledningsvis i denna sammanfattande analys är det värt att understryka att det under processen som lett fram till ett samrådsförslag och inom ramen för själva samrådet (i form dialogsamrådsmötena) har varit ett stort deltagande av kommuninvånarna. Även om det inte är en statistiskt säkerställd bild som producerats genom dialogarbetet, har det genom detsamma tecknats en bred bild av vad många invånare tycker och tänker om kommunen idag och för framtiden. Centralt att lyfta fram i en analys av det rika materialet är att det finns ett spänningsfält mellan skyddande av det som är Tjörns själ det öppna landskapet, och den stora tillgängligheten till havet och utvecklingen av kommunen. Det finns ett brett stöd för att kommuninvånarna bör bli fler i framtiden, såväl i kommunen som helhet som i de olika tätorterna. Att man tycker så skulle kunna tolkas som en insikt för att det man saknar i form av kommunal service behöver finansieras: bara genom att man blir fler, skapas ekonomi i nya serviceanläggningar som exempelvis en simhall, vilket ju ligger allra högst på önskelistan tillsammans med ett utvecklat gång- och cykelvägsnät. Viljan att bli fler bofasta skulle också kunna ses som ett sätt att skydda det som präglar kommunen idag: de som bor i kommunen verkar ha en samsyn om en del grundläggande faktorer, vilka kanske sommarboende inte alltid tänker på samma sätt kring. Komplettering och förtätning av kommunens tätorter är en inriktning som många förespråkar, detta kan förstås också kopplas till önskan att hålla ett öppet landskap och en tillgänglighet till stränderna. Här sammanfaller vad många invånare tycker med de strategiska mål som kommunen arbetat fram tillsammans med andra kommuner i regionen (Göteborgsregionens strukturbild), vars fokus är just utveckling i knutpunkter i första hand. Man kan också konstatera det inte är några stora skillnader mellan generationerna för vad som är viktigt för Tjörns utveckling. Att kunna mötas, att kunna vara aktiv, att kunna stanna kvar och att kunna förflytta sig på ett effektivt och säkert sätt är övergripande önskningar som spänner över åldrarna. hållbar utveckling av de fysiska strukturerna i relation till det sociala livet i kommunen. Viktigt att poängtera här är också att även om det finns en relativt bred samstämmighet i vissa frågor så finns det exempelvis många som inte är för att bli fler i kommunen eller på den ort man bor. Att arbeta med dynamiken mellan röster för och emot utveckling är också vik-tigt för framtiden. Vad händer nu? Den omfattande dialog som skett genom arbetet med cultural planning - metoden har skapat goda förutsättningar för kommunen att genomföra ett utvecklingsarbete i kommunen som är grundat i medborgarnas uppfattning av kommunen idag och för framtiden. Mer konkret betyder det dels att de strategier som genererats under översiktsplanearbetet kompletteras med medborgarnas strategier i utställningshandlingen för översiktsplanen, vilket gör att Översiktsplan 2012 får en funktion som handlingsplan för Cultural planning i Tjörns Kommun. Medborgarnas strategier är kondenseringar av det rika materialet till sammanfattande tankar som bottnar i den kunskap om vardag och fritid, nutid och framtid, som vi samlat in under dialogprocessen. Genom att dialogarbetet på detta konkreta sätt tar plats i översiktsplanen, ökar möjligheterna att medborgarnas idéer blir en del i de fördjupningar och förändringar som strategierna i översiktsplanen innebär. Genom medborgarnas strategier skapas också möjligheter för ett samarbete mellan kommunens olika förvaltningar. Översiktsplanen blir på så vis en kunskapsyta med möjlighet att samla olika aktörer i kommunen för det gemensamma utvecklingsarbetet. Mer precist hur arbetet med medborgarnas strategier och genomförandet av dessa strategier skall organiseras och ledas kommer att arbetas vidare med i arbetsgruppen för Cultural Planning-metoden i kommunen. Avslutningsvis kan man konstatera att det finns en bra grund för kommunen att fortsätta dialogarbetet med den så kallade cultural planning -metoden som utgångspunkt när slutsatser av och strategier ur den nya översiktsplanen skall transformeras till mer lokala strategier för utveckling av tätorter exempelvis. Det som startats under ÖP-arbetet bör ses som en långsiktig process och där det material som skapats under ÖP-arbetet blir underlag för fortsatta diskussioner, exempelvis som fördjupningar i just tätortsutveckling. Här bör en strategi utvecklas som handlar om hur engagemanget och kunskapen som genererats skall förvaltas långsiktigt för en 26
De behov som identifierats i dialogprocesserna och i kursiv stil de så kallade medborgarnas strategier : Behov av mötesplatser På Tjörn finns en tillgänglig och uppskattad natur, men få samlande mötesplatser. Medborgarna, framförallt de unga, saknar platser att mötas på i de tätortsnära miljöerna. En simhall är en mötesplats som prioriteras av de allra flesta medborgarna. En annan sak som tas upp av många är caféer och restauranger, som är öppna året om. Behov av kvalificerade arbetsplatser Tjörnborna, framförallt boende i Skärhamn och Rönnäng, ser ett stort behov av kvalificerade arbetsplatser och för att få fler Tjörnbor behöver service året runt behållas och fler arbetstillfällen skapas. Kulturen del av det man är stolt över Man visar sina besökare skärgården, hamnen i Skärhamn, Akvarellmuseet och Pilane. Behov av bättre renhållning I en intern kartläggning av kommunens brister pekas på vikten av renhållning. Havet den viktigaste delen av Tjörns identitet Att kunna vara nära havet är den viktigaste frågan för Tjörnbon när det gäller livskvalitet. Ett fortsatt öppet strandlandskap är viktig för att den tjörnska identiteten skall kunna bibehållas. Behov av fler gång- och cykelvägar Många medborgare önskar fler gång- och cykelvägar och boende på landsbygden anser att ett utbyggt gång- och cykelnät är det man saknar allra mest. Att bygga vidare på cykelvägnätet både i tätorterna och på landsbygden är en mycket prioriterad fråga för medborgarna. Behov av ridvägar Många medborgare efterfrågar fler ridvägar för en rikare fritid. Behov av förbättrad kollektivtrafik En effektivare och flexiblare kollektivtrafik anser Tjörnborna som en mycket viktig fråga för framtiden. Framförallt är det ungdomarna som saknar en god kollektivttrafik med turer även kvällstid. Behov av hyresrätter, lägenheter, billiga bostäder För kommunens invånare är avsaknaden av lägenheter och framförallt hyresrätter en viktig fråga. Detta för att ge möjlighet till medborgarna att bo kvar i kommunen på äldre dagar samt ge möjlighet för unga att bo kvar på Tjörn. Naturen en viktig del av Tjörns identitet Naturen är en viktig del av Tjörns identitet som behöver värnas, hållas tillgänglig samt samt skötas. Att bygga bostäder som inte blir sommarhus utan som vanliga familjer har råd att köpa är också en viktig fråga för Tjörnborna, för att skapa liv året om och ge möjlighet för de unga att flytta tillbaka till kommunen efter studier. Önskan att värna den ursprungliga byggnadstraditionen Den bebyggda miljön och det traditionella jorbrukslandskapet är identitetsskapande delar av landsskapsbilden som Tjörnborna lägger stort värde i. Vikten av att bygga på traditionellt sätt vid bergsfoten och att inte spränga och bygga på bergstoppar tas upp av många medborgare. 27
28 Tjörns kommun 471 80 Skärhamn tfn 0304-60 10 00 kommun@tjorn.se www.tjorn.se Organisationsnummer: 212000-1306