Idébanken. 34 konkreta lektionsförslag

Idébanken l ä r a r h a n d l e d n i n g o c h i n t r o d u k t i o n t i l l s k o l m a t e r i a l e t» F ö r e t a g s a m h e t «f r å n s v e n s k t n ä r i n g s l i v 34 konkreta lektionsförslag Från idé till företag, en kort beskrivning Möt författaren Ulf Nilsson Att arbeta med Varg nosar och jagar Litteraturtips för mellanstadiet

Innehåll Företagsamhet Sektion 1: Introduktion 4 Förord: Företagandets äventyr 6 Företagsamhet en katalog av möjligheter Svårt att läsa, svårt att höra? Chokladrummet 10 Många tror att företagare är detsamma som direktörer 14 Hej, jag heter Ulf Nilsson och är författare Sektion 2: Att arbeta med Varg nosar och jagar 18 Att arbeta med Varg nosar och jagar 1. Sommarjobb. 2. Hemtrevligt bråk? 3. Hur får man Katarina att göra som man vill? 4. Att lyckas med det omöjliga. 5. Alla är bra på något! 6. Unga företagare. 7. Att söka jobb. 8. Lika lön för lika arbete? 9. Sommarjobbare och deras arbetsgivare. 10. Vad får man skriva i tidningen? 11. Man kan mycket mer än andra tror. 12. Schampofinska. 13. Säljande artiklar. 14. Lillemans bokföring. 15. Vem ska betala datorn? 16. Är pengar frihet? 17. Karl-Eriks besök. 18. Insändare till Varg nr 2. 19. Arbetets mening. 20. Företagsinventering. 21. Hur går det för Stefan? 22. Varför är Marina taskig? 23. Anställd eller egen företagare, fördelar och nackdelar. 24. För lite eller för mycket i lön? 25. Intäktsberäkning. 26. Skicka e-post. 27. Annonsredigering. 28. Vad är aktier? Vad är börs? 29. Innehållet i Varg 3. 30. Svenska grejer. 31. Vargbilaga. 32. Hur använda vinsten? 33. En egen klass- eller skoltidning. 34. Flashbacks Sektion 3: Mer om företagsamhet 34 Den lokala företagsamheten 38 Ordförklaringar för elever 40 Företagsfakta för elever 43 Ordförklaringar för lärare 44 Litteraturläsning i skolan när, var och hur 48 Barn- och ungdomsböcker som tematiserar företagsamhet Idébanken för lärare ingår som en komponent i skolmaterialpaketet Företagsamhet, vilket ges ut av Informationsförlaget för. 2002 och 2007 Informationsförlaget och Text: Jan Nilsson, Malmö högskola (avsnitten om litteraturläsning och att arbeta med Varg nosar och jagar m.m.), Anders Johnson (faktatexter), Marcus Janson (litteraturtips), Bo Heurling Grafisk form: 2DD Bildredaktör: Iréne Berggren Illustrationer: Gert Andersson & Stig Andersson Tryck: AlfaPrint, Sundbyberg 2007 ISBN 978-91-7736-583-9 Beställningar av skolmaterialpaketet Företagsamhet görs till: Tel: 020-72 00 00 Fax: 026-24 90 11 Informationsförlaget www.informationsforlaget.se www.svensktnaringsliv.se/skola * * * f ö r e t a g s a m h e t 3

Företagandets äventyr Företagsamhet: Några definitioner hämtade ur ett antal ordböcker företa, hitta, sätta i verket, utföra någon verksamhet av mer omfattande slag. företag, 1. tilltag, försök, handling som pågår under längre tid och inte säkert kommer att lyckas; 2. affärsrörelse, industri, självständig ekonomisk organisation för produktion av varor eller tjänster som vanligen inte är samhällsservice. Ibland när jag på något möte eller i någon intervju säger något kritiskt om de villkor och de regler som företagare brottas med händer det att någon frågar mig: Men varför säger du inget om hur roligt det är att vara företagare? Det är en bra fråga. Och även om jag kan försvara mina kritiska synpunkter med att ett förbättrat företagsklimat skulle göra att ännu fler upptäcker hur roligt det är att driva ett företag, så är frågan ändå tänkvärd. Att barn är företagsamma är ingen nyhet vare sig för föräldrar eller för lärare. Men för att denna företagsamhet ska följa med under uppväxten och in i vuxenlivet så behövs uppmuntran. Och goda berättelser om företagsamhet och vad den kan åstadkomma är en bra inspiration. När vi för en del år sedan gav ut ett skolmaterial om företagsamhet valde vi att ha en god berättelse som utgångspunkt. Den berättelsen, om sommarlediga skolungdomars företagsamma äventyr med att ge ut en tidning, riktade sig till landets fjärdeklassare och blev mycket uppskattad. företagaranda, anda som krävs för att bilda och driva företag. företagare, ledare eller ägare av ett företag. företagsam, energisk, driftig, som gärna startar egen, självständig verksamhet. företagsamhet, det att vara företagsam, (det privata) näringslivet. Urban Bäckström, VD 4 i d é b a n k e n

Om skolmaterialet Företagsamhet Företagsamhet är ett utbildningsmaterial för dig som undervisar på mellanstadiet. Materialet består av Ulf Nilssons ungdomsbok Varg nosar och jagar och av Idébanken, det vill säga den lärarhandledning som du nu håller i handen. Boken finns även inläst. Ljudboken kan laddas ner från www.svensktnaringsliv.se/skola eller www.informationsforlaget.se Tanken att ge svenska skolbarn goda och lärorika berättelser är långt ifrån ny. Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1906) var ursprungligen ett beställningsverk av Fritjuv Berg, folkskollärare och ecklesiastikminister. Vill du få besök av en företagare? På många håll i landet kan du få besök i klassen av en företagare som berättar med sina egna ord om hur det är att driva ett företag och vilka drivkrafter, problem och glädjeämnen som finns. Ett sådant besök kan ge dina elever helt nya kunskaper och insikter om företagande. Om du är intresserad, läs mer på www.svensktnaringsliv.se/skola Vi väljer nu att ge ut Ulf Nilssons Varg nosar och jagar än en gång. Vi tror att berättelsen som till stora delar handlar om verkliga människor och företag kan fortsätta att inspirera. Vi ger också ut lärarhandledningen, med idéer till olika aktiviteter, tillsammans med boken. Vi önskar spännande läsning. Men vi önskar också att det här skolpaketet om företagsamhet ska stimulera till ökad kontakt mellan skola och näringsliv. Min förhoppning är att sådana kontakter ska visa hur roligt det är med företagsamhet. Urban Bäckström VD för i n t r o d u k t i o n 5

Företagsamhet en katalog av möjligheter Lotta Lydig Lärare och medlem av Idébankens pedagogiska referensgrupp NÄR VI JOBBAR MED OLIKA TEMAN, brukar jag försöka att hitta skönlitterära böcker som passar till temat. Detta gör jag för att skapa djupare förståelse och för att göra undervisningen mer lustfylld och lättillgänglig. Barnen får ett flertal pass i veckan att läsa själva. Då har jag dessutom tid att prata enskilt med barnen om deras val av böcker och kanske ge förslag på nya böcker. Jag försöker prioritera enskild läsning samt högläsning för att skapa ett intresse. De främsta fördelarna med litteraturläsning i undervisningen är att kunna samlas runt en text och diskutera andra levnadsförhållanden, känslor och problem, att få möjlighet att gå in i en annan människas öde och ta lärdomar av detta och att få svepas bort från sin vardag och upptäcka helt nya världar. Utgångspunkten för hela paketet Företagsamhet är den goda berättelsen, i detta fall Ulf Nilssons ungdomsbok Varg nosar och jagar. Skolmaterialet bygger på att varje elev i klassen får varsitt exemplar att läsa själv. På sidorna 18 33 i denna handledning hittar du tips och förslag på olika sätt att använda Ulf Nilssons bok i undervisningen. Övergripande resonemang om litteraturläsning i skolan finns på sidorna 44-47. Enbart läraren kan avgöra vad som är möjligt och önskvärt att genomföra i den enskilda undervisningssituationen. Den kunskapen och kompetensen finns aldrig i en lärarhandledning. Detta häfte bör därför ses som en katalog av möjligheter en idébank. Det är inte meningsfullt att försöka gå igenom alla tips punkt för punkt. I stället kan läraren välja och vraka och kanske göra egna bearbetningar av vissa förslag. Läsningen av Varg nosar och jagar kan gå till på många sätt. När, var och MÅNGA BARN HAR FUNDERINGAR kring vad de vill arbeta med som vuxna. Ofta nämns yrken som hockeyproffs, ridlärare, lärare och dataingenjör. Jag tror det är viktigt att redan vid tidig ålder påpeka att det finns många olika slags yrken till exempel även egna företagare. Många barn har någon gång gått runt och försökt sälja saker (blombuketter, bullar etc.). Att samla till en klassresa är ett återkommande samtalsämne vid alla klassråd. Detta kan tas som en utgångspunkt för barnen att själva pröva på att vara egna företagare. 6 i d é b a n k e n

hur beror på den enskilda klassens förutsättningar och arbetssituation. Boken har sitt egenvärde som spännande berättelse. Samtidigt speglar handlingen företagandets grundläggande villkor och tar upp frågor som är värda att tala vidare om. Det här häftet ger idéer om vidare bearbetning och fördjupning av läsupplevelsen. De flesta tipsen har anknytning till företagande. Förslagen till uppgifter som anknyter till Varg nosar och jagar har utarbetats av Jan Nilsson, verksam som lärarutbildare vid högskolan i Malmö. Hans tips bygger på etablerade teorier om litteraturläsning och litteraturdidaktik. Av utrymmesskäl presenteras inte dessa teorier i denna handledning. För intresserade lärare finns dock en presentation av de teoretiska utgångspunkterna på Informationsförlagets webbplats: www.informationsforlaget.se i n t r o d u k t i o n 7

Företagsamhet i Skåne Skåne är Sveriges viktigaste jordbruksregion. Här finns många livsmedelsföretag med varumärken som Felix (Eslöv), Findus (Bjuv), Kronfågel (Kristianstad), Pågens (Malmö) och Zoégas (Helsingborg). Svårt att läsa, svårt att höra? I nästan varje klass går det elever som har problem med att läsa eller svårt att förstå svenska språket. De kan ha god hjälp av att få lyssna till Varg nosar och jagar, antingen hela boken eller några utvalda kapitel. Vill du läsa Varg nosar och jagar som ljudbok kan du ladda ner den till din mp3-spelare. Gå in på www.svensktnaringsliv.se/skola eller www.informationsforlaget.se och följ instruktionerna. Varumärket Felix kommer från Herbert Felix som lyckades fly från Tjeckoslovakien undan Hitler. Han anställdes 1939 av P Håkanssons ättiksoch salubrinfabrik i Eslöv för att starta tillverkning av konserverade gurkor. Senare övertog Felix verksamheten i ett eget företag. E-bokhandeln Bokus grundades i Lund 1997. Höganäs AB är världsledande inom järn- och metallpulver. Företaget grundades 1797 som en stenkolsgruva. 8 i d é b a n k e n

Chokladrummet Hur kan man motivera sig själv till uppoffringar som ger resultat först längre fram? Den frågan är grundläggande för både utbildning och företagande. I ett omskrivet försök fick små barn vistas ensamma i ett rum, där det fanns en chokladbit. Försöksledaren berättade att barnet fick chokladbiten och kunde äta upp den, men att barnet skulle få ytterligare en chokladbit om den första fanns kvar när försöksledaren återvände efter en stund. Skolan kan liknas vid detta försök. Även företagande är en likartad verksamhet: att satsa eller avstå från något nu (arbete, möda, pengar, oro etc.) för att senare uppnå något starkt eftersträvat. Det är precis samma mekanismer som får de flesta förtagare att ta på sig extremt stora arbetsbördor, offra en massa tid, riskera hus och hem. Man vill kunna åstadkomma något som man är road av och samtidigt ha ett mål för något bättre sedan. Utvecklingen under det förra seklet har på det hela taget inneburit att människor fått det bättre. Men utvecklingen sker inte av sig själv. Den beror inte heller på något anonymt dom. Den sker hela tiden tack vare människors vilja att göra något, för sig själva och för andra, på egen hand eller tillsammans med andra. De som åstadkommer detta är de som företar sig något det vill säga företagare. Eller eldsjälar. Den yttersta drivkraften är alltid densamma att åstadkomma något. Till saken hör också att långt ifrån alla lyckas med det de företar sig. Någon når en bit, en annan ganska långt medan många misslyckas helt. Men denna strävan behövs för att skapa jobb, framtidstro och möjligheter för människor att arrangera sina liv på bästa sätt. BRIO är en förkortning av Bröderna Ivarsson i Osby. Ivar Bengtsson grundade företaget 1884. Han överlät rörelsen till sönerna Victor, Anton och Emil 1908 för att de inte skulle emigrera till USA. Bergendahls är ett av landets största företag inom dagligvaruhandeln. Det grundades i Hässleholm 1922 av Mikael Bergendahl som ett agenturbolag för margarin och är fortfarande familjeägt. Jörgen Kocksgatan 1 B 201 21 MALMÖ 040-35 25 00 malmo@svensktnaringsliv.se i n t r o d u k t i o n 9

Företagsamhet i Blekinge I Svängsta (Karlshamns kommun) ligger ABU Garcia som tillverkar spinnrullar och annan fiskeutrustning. Den finmekaniska traditionen i Svängsta inleddes 1887 då Henning Hammarlund grundade Halda Fickurfabrik. Olofström fick sitt namn 1759 efter Olof Ohlsson, en driftig handelsman från Karlshamn, som ägde det järnbruk kring vilket samhället växte upp. 1927 tillverkade företaget karosserna till de första Volvobilarna. Det ägs sedan 1969 av Volvo (nu Volvo personvagnar). Telecom City i Karlskrona och Soft Center i Ronneby har bidragit till att Blekinge sedan 1990-talet har blivit en av Sveriges mer dynamiska IT-regioner. Karlskronavarvet grundades samtidigt som Karlskrona 1680. Varvet ingår numera i Kockums och är världsledande tillverkare av u-båtar och osynliga ytfartyg. Många tror att företagare är detsamma som direktörer En person som tjänar massor med pengar, lever gott och kanske nära lagens gräns. Det är en vanlig bild av företagaren. Men är det verkligen så? Företagare brukar själva dra fram nackdelar som hårt arbete, låg lön (särskilt om man räknar per arbetad timme), långa arbetstider, tungt ansvar och ständig oro för hur det ska gå. Varför vill då människor engagera sig i detta slit, med stora risker och osäkra möjligheter att få valuta för arbetsinsatsen? Enligt flera undersökningar uppskattar företagaren framför allt friheten att bestämma själv och möjligheten att jobba med det han eller hon gillar. Till detta kommer förhoppningen att få lön för mödan. Det viktiga för företagets fortlevnad är vad företaget gör, vilka varor eller tjänster som kommer ut i andra änden och hur det utvecklas det vill säga om kunderna vill fortsätta att ge företaget sitt förtroende. En företagare är en person som utför saker han eller hon är intresserad av och kunnig i. Företagaren klipper hår, odlar potatis, öppnar butik, driver förskola eller hjälper andra att få ordning på datorerna. Frågar man dessa företagare vad de sysslar med, svarar de: Jag är frisör/bonde/ica-handlare/ förskollärare/datakonsult. Först i andra hand svarar de att de är egna företagare. Det är innehållet i verksamheten som är det väsentliga, Drottninggatan 83 374 38 KARLSHAMN 0454-30 26 90 karlshamn@svensktnaringsliv.se 10 i d é b a n k e n

överblick, att välja, handla och bära hem. Påslagen på priserna är just så stora att vi tycker det är värt att göra ett besök i butiken i stället för att ta oss runt till olika leverantörer. det som driver personer att starta och utveckla företag. Företag och företagare skapar något som brukar kallas förädlingsvärden. Av någonting gör företag något mer. Andra är villiga att betala för denna förädling. En damfrisör klipper och lägger hår. För denna förädling kan frisören ta betalt. Och många av oss är alltså villiga att betala för detta. Bonden sår frön, sätter potatis och föder upp boskap. Han förädlar dessa insatsvaror. Vi betalar för vår mat, och på så sätt får bonden inkomster som räcker till maskiner, nya frön och lön. Handlaren gör något mer sofistikerat. Han samlar ihop varor i en lokal och gör det lättare för oss att få en En vanlig missuppfattning är att påslaget på en vara är detsamma som ren förtjänst. Ta exempelvis en blomsterhandlare som köper tulpaner för tre kronor styck och sedan tar sex kronor av konsumenter. Det är inte så att han därmed tjänar tre kronor per tulpan, lika lite som trädgårdsmästaren som odlade tulpanerna tjänar de första tre kronorna. Nej, blomsterhandlaren behöver en lokal, kanske en anställd som expedierar kunderna, silkespapper, bast till i n t r o d u k t i o n 11

Marita Mäkelä Jansson Vikarierande lärare (förskollärare), Upplands Väsby: SKOLAN ÄR FORTFARANDE EN GANSKA STÄNGD INSTITUTION. Skolan borde öppna sina dörrar ut mot samhället. Barn borde få möta, i större utsträckning, olika yrkesgrupper, hantverkare och företagare i skolan och ute i verkliga arbetslivet. Lärandet sker alldeles för mycket inom skolans fyra väggar, och vi vuxna bestämmer vad barnen ska lära sig. När barnen har lärt sig läsa och skriva borde de få bestämma mycket mera vad de ska lära sig. När barn får göra någonting på riktigt, blir de mer intresserade och mer studiemotiverade. buketterna och så vidare i en lång rad små kostnadsposter som är speciella för en blomsteraffär. Ibland kan han inte sälja alla tulpaner. Några hinner vissna och för dessa måste han reservera ett antal kronor ur sin vinst. Företagande innebär också att ta en risk. Det finns alltså alltid en risk att man inte får en vinst. Sedan tar blomsterhandlaren ut lön och kvar blir i bästa fall pengar som han, likt de flesta företagare, återinvesterar i företaget för ombyggnad av butiken, för kylrum etc. Kanske har handlaren också banklån att amortera. Den synliga skillnaden mellan inköpspriset och försäljningspriset är alltså långt ifrån vad företagaren verkligen tjänar. Affärsidé, arbetskraft och kapital det är det som krävs för att driva företag enligt klassisk företagsekonomi. Affärsidén är företagets unika kunnande och inriktning, till exempel att ge ut (eller skriva) barnböcker, att frisera hår eller att leta efter mineraler. För att genomföra verksamheten behövs arbetskraft. Ofta utgörs arbetskraften av företagaren själv. Vissa företag kan sysselsätta flera familjemedlemmar, till exempel jordbruk. Så snart ett företag börjar växa, behövs fler händer och hjärnor. Företagaren anställer medarbetare, och de är nödvändiga förutsättningar för den fortsatta utvecklingen. Men det räcker inte med en affärsidé och arbetskraft. Det behövs också kapital (pengar) och sådant som kan köpas för pengar, till exempel maskiner (bondens skördetröska, geologens mätinstrument), lokaler (ICA-handlarens butik) och marknadsföring. Genom upplevelser lär man sig. Att uppleva musik, natur, skateboardåkning, dans och så vidare är kanske mer vanligt än att få en läsupplevelse. Barn får många färdigserverade bilder, men genom läsning utvecklar de bilder av det de läser. Via läsning växer barnen in i kulturen i det landet där de bor. Naturligtvis stimulerar man fantasin och kreativiteten ökar genom läsning. Eftersom Sverige är ett mångkulturellt land, är läsning en viktig kanal till rikare ordförråd och språkkunskap. JAG LÄSER HÖGT FÖR BARNEN. Barnen läser tyst för sig själva. Barnen läser högt för varandra. Vi besöker bibliotek, där en barnbibliotekarie berättar om aktuella böcker. Barnen får skaffa egna bibliotekskort. Då har vi visat läsvägen för dem. 12 i d é b a n k e n

Hej, jag heter Ulf Nilsson och är författare Ulf Nilsson, författare Född 1948 i Helsingborg. Föräldrar: tulltjänstemannen John Nilsson och Eudokia Nilsson. Har bott 25 år i Ronneby men har nyligen flyttat till Helsingborg Utbildning: bibliotekarie. Arbetat som barnboksförfattare, dramatiker, frilansjournalist, bibliotekarie, metallarbetare, socialkonsulent. Skrivit bilderböcker som Älskade lilla gris (Bonnier Carlsen 1982) och Lilla syster Kanin (Bonnier Carlsen 1984) med bilder av Eva Eriksson, Adjö herr Muffin (Bonnier Carlsen 2002) med bilder av Anna Clara Tidholm och Alla döda små djur (Bonnier Carlsen 2006) med bilder av Eva Eriksson, barnböcker som Om ni inte hade mig (Bonnier Carlsen 1994) och Håll svansen högt (Bonnier Carlsen 1999), ungdomsböcker som Det egyptiska mysteriet (Bonnier Carlsen 1990), tonårsböcker som Mästaren och de fyra skrivarna (Natur och Kultur 1994, belönad med Augustpriset), En halv tusenlapp (Bonnier Carlsen 2005) och Den döde talar (Bonnier Carlsen 2006) och vuxenböcker som Möllaren (Wiken 1992). Annan verksamhet: kurser i att skriva för både barn och vuxna. Ledamot av Svenska Barnboksakademin. Inkomst: 19 000 kr/mån. Hobby: matlagning och resor. Jag är ofta ute i skolklasser och berättar om mitt skrivande. Mest möter jag 3:or och 4:or. Jag har nämligen många böcker för de åldersgrupperna, både bilderböcker för de svagare läsarna och annat för de mer avancerade. Hej Uffe! ropar någon. Hej, svarar jag. Ibland sträcker någon fram en hand, och då får jag skaka trettio små händer. Som en amerikansk president på valkampanj! Hej, jag heter Ulf Nilsson och är författare Så berättar jag lite om mig själv. Om huset där jag bor. Om att jag går upp klockan åtta och går över till lillstugan och skriver fyra timmar på morgonen. Jag brukar beskriva rummet med skrivbord, fax, kopieringsmaskin, dator, snurrstol, alla böcker på hyllorna, kassaskåp med guldpengar och var jag har gömt kassaskåpsnyckeln... Vad har du för dataprogram? Word, säger jag. Det använder vi med, säger klassen nöjt. Sedan brukar det bli dags för frågor. Där sitter klassen framför mig. De har små lappar i händerna, som de nervöst prasslar med. Nu väntar en kanonad av frågor. Hur många böcker har du skrivit? Hundra. Åh! Fast då är en del väldigt tunna förstås. Men det är ganska precis en meter när jag ställer dem på en hylla. När började du skriva? För tjugofem år sedan. Då har du skrivit fyra böcker varje år, säger någon som är snabb på att räkna. Just det, det är inte så farligt. En bok med mycket text i, en bilderbok, kanske en bok att använda i skolan, kanske en lättläst. Det är rätt lagom för ett års arbete. Hur gammal är du? 52. Åh! Hur lång är du? 1 och 92. Åh. Hur stora skor har du? Äsch, sluta nu! (Fast det är 46.) Hur gör man när man skriver en bok? Jag fattar inte! Så får jag berätta om hur jag sitter i en fåtölj med mitt kaffe och funderar och får idéer och försöker tänka ut en historia. Hur jag ibland kommer på en idé precis när jag ska somna och hur jag då måste skriva upp den på en lapp, för annars glömmer jag den. Efter några veckor har jag en hel liten bunt med idélappar. Och jag tar ett stort papper och några färgpennor och börjar planera. Det här kan passa i början. Och det här ska vara i kapitel två. Jag ändrar och pusslar tills jag blir nöjd. Är det roligt? Ja, det är jätteroligt att samla idéer och göra synopsis. Tycker jag. Sedan berättar jag att själva skrivandet faktiskt är mindre lustfyllt för mig. Jag skriver tre sidor om dagen. Jag får hålla på en månad tills boken vuxit färdigt. Det kan vara lite pressande. Hela tiden tvivlar jag på om det är bra nog... Ibland brukar jag berätta om några råd för att skapa en bra berättelse. Fast det bästa är nog något som Scott Fitzgerald sagt: Det finns tre mycket viktiga regler när man skriver en 14 i d é b a n k e n

roman. Tråkigt nog är det ingen som har kommit på dem. I varje klass finns det några elever som tycker om att skriva och som skulle vilja bli författare. De är intresserade av att veta hur jag gjorde alldeles i början. Vem sa till dig att du skulle skriva? Ingen sa till mig. Jag fick bara för mig att jag skulle bli författare. Jag ville bli det så intensivt. Först skrev jag en diktsamling som jag skickade till en massa olika förlag och frågade om de ville ge ut den. Jag skickade den till tio och ingen ville ge ut den. De tyckte den var dålig, skrev de. Sedan skrev jag en bok om fredskämpen Mahatma Gandhi. Ingen ville ge ut den. Sedan skrev jag en barnbok. Och då sa ett förlag att den var ganska bra, men att de ändå inte kunde ge ut den. På det sättet råkade det bli barnböcker för mig. Jag skrev förstås en till. Och bokförlaget nappade och ville ge ut den. Man bestämmer sig. Jag ska jäklar bli författare! Eller jag ska bli rockmusiker! Eller uppfinnare! Eller starta en resebyrå! Eller skriva en nationalsång eller ett helt dussin! Men räkna med att få mothugg och brev som säger att du inte duger. Men man börjar om och bara fortsätter och fortsätter. Unga människor har den kraften! Den kraften är oerhörd och benhård. Jag har rätt och resten av världen har fel och nu ska jag göra det här. Jag ser det som en av samhällets viktigaste uppgifter att peppa ungdomar till att tro på sig själva och sätta igång med något de vill göra. Därför tycker jag att Varg nosar och jagar har varit viktig för mig att skriva. Tjänar du mycket pengar? Är du miljonär? Nja, jag får betalt efter hur många i n t r o d u k t i o n 15

böcker som säljs, ungefär fem eller tio kronor per bok. Det kan bli flera hundra tusen på ett år. Men varje författare är ett litet företag som ska betala moms och sociala avgifter och skatt. Det som blir kvar är ungefär så mycket som en lärare tjänar, så har det varit för mig de senaste tio åren. Som företagare ska man göra bokföring och fylla i krångliga deklarationer. För några år sedan var jag sur på det och sa att en författare behöver en liten skrivmaskin och en stor räknemaskin. Nu tycker jag båda delarna är rätt roliga. Varför ska man betala så mycket skatt? undrar någon. Barn kan bli rätt upprörda över att två tredjedelar av inkomsterna försvinner. Jag är alltså både författare och ett litet företag. Om jag behöver en bra dator, så får företaget köpa den. Om jag behöver resa för att skaffa idéer och fakta, så gör jag det. Behöver jag läsa böcker så köper jag dem. Det är avdragsgillt i deklarationen. Mitt lilla företag har råd att ta mitt skrivande på allvar. Företagande är den form som jobbprojekt bedrivs i. Om det sedan är skrivande, spelande, uppfinnande eller producerande. Det egna företagandet är ett sätt för unga människor att ta sina drömmar på allvar. Så ringer det och lektionen är slut och jag tackar för mig. Lycka till med dina böcker! säger de vänligt. Och vi skakar hand en gång till. Lycka till med era projekt! skulle jag vilja säga. Kom ihåg att ni kan! Kom ihåg att ni har stora möjligheter. Kom ihåg att vårt samhälle faktiskt står och faller med att ni får bra idéer och genomför dem! Ulf Nilsson, Ronneby 2001 Företagsamhet i Jönköpings län Småland är präglat av en stark företagstradition, den s.k. Gnosjöandan. Det gäller i synnerhet trakterna kring Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo. Klädnypan med spiralfjäder är en typisk Gnosjöuppfinning från 1920-talet. Polkagrisen lanserades av Amalia Eriksson som öppnade bageri i Gränna (Jönköpings kommun) 1859. Bruzaholms järnbruk (Eksjö kommun) grundades 1660 och är alltjämt verksamt med inriktning på värmebeständigt gods och slitgods. Träindustrin är viktig i regionen. Här finns bl.a. hustillverkaren Myresjöhus (Vetlanda kommun), grundat 1927. Skolgatan 4 551 16 JÖNKÖPING 036-30 32 00 jonkoping@svensktnaringsliv.se i n t r o d u k t i o n 17

Företagsamhet i Kronobergs län Kosta (Lessebo kommun) grundades 1742 och är det äldsta verksamma glasbruket i Småland. Det har namn efter grundarna, landshövdingarna Anders Koskull och Georg Bogislaus Staël von Holstein. Bruket anlades i syfte att stimulera den ekonomiska aktiviteten i en fattig landsända. Att arbeta med Varg nosar och jagar Det här avsnittet ger förslag till bearbetning av Varg nosar och jagar. Det är naturligtvis möjligt att använda en del av förslagen medan läsningen pågår (i anslutning till läsning med avbrott, se sidan 48). Men om varje elev läser enskilt i var sin bok, kan det vara klokt att vänta med bearbetningen tills de flesta har läst färdigt. Lammhult (Växjö kommun) har varit ett viktigt möbelcentrum i 100 år. Här finns i dag flera framgångsrika företag med nyskapande formgivning. 1. Sommarjobb På sidorna 9 10 diskuterar de fyra huvudpersonerna sommarjobb. Hur är det med eleverna själva? Skulle de vilja ha sommarjobb? Varför? Varför inte? Vad är fördelarna med att ha ett sommarjobb? Vilka är nackdelarna? Vilken sorts sommarjobb får man ha när man är 10 11 år? Vilken sorts sommarjobb skulle man vilja ha? Är det någon i klassen som har haft eller tänker ha ett sommarjobb? Hur var det? 2. Hemtrevligt bråk? På sidan 25 säger berättarjaget att han och Katarina brukar bråka på ett hemtrevligt sätt. Vad betyder det? Går det att bråka på ett trevligt sätt? Hur går det till? Och vad kan man uppnå med hemtrevligt bråk? 3. Hur får man Katarina att göra som man vill? På sidan 25 avslöjar berättarjaget ett knep som han brukar använda för att få Katarina att göra som han vill. Har eleverna i klassen några sådana IKEA grundades 1943 och företagets namn är en förkortning av grundarens namn och gård: Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd. 1953 öppnade han första möbelvaruhuset i Älmhult. Kungsgatan 1 B 352 30 VÄXJÖ 0470-74 84 00 vaxjo@svensktnaringsliv.se 18 i d é b a n k e n

knep? Mot kompisar? Föräldrar? Syskon? Lärare? Har föräldrar några knep för att få sina barn att göra det de vill? Och hur är det med läraren i klassen? 4. Att lyckas med det omöjliga På sidorna 31 35 berättas hur de fem barnen mot alla odds lyckas trycka Georgs löpsedlar. De klarade av vad ingen trott att de skulle klara. Vilka erfarenheter har eleverna själva? När lyckades de klara av det ingen annan trott att de skulle klara? 5. Alla är bra på något! På sidorna 39 42 får vi veta vad de olika personerna är bra på. Göran kan datorer, Katarina kan svara på alla frågor, och Isabel kan sjunga för 200 människor utan att vara nervös eller blyg. Berättarjagets självförtroende på den här punkten är inte överdrivet stort, men efter viss vånda kommer han fram till att han kan skriva. Alla är bra på något! Här kan eleverna i klassen skriva ner vad de tycker att de själva är bra på. Detta kan göras enligt modellen 1 4 24. Det betyder att eleverna börjar med att individuellt (1) skriva ner vad de är bra på. Därefter visar de varandra vad de skrivit, i mindre grupper (4). Till slut berättar varje grupp för de övriga i klassen vad de har kommit fram till (24). Detta kan följas upp med ytterligare en text där eleverna skriver vad de skulle vilja vara bra på. Är det något som många är bra på? Är det något som ingen är bra på? Vad kan det bero på? Hur gör man för att bli bra på något? Finns det saker man aldrig kan bli bra på? Vad kan det bero på? Är det något som många pojkar är bra på? Är det något som många flickor är bra på? Är det några skillnader mellan flickor och pojkar? Vad kan det i så fall bero på? Vad skulle man vilja vara bra på? Ett genomgående tema i boken är att unga kan. Detta kan diskuteras utifrån frågor av typen: Vad är unga bra på? Finns det saker Företagsamhet i Kalmar län ITT Flygt i Emmaboda är världsledande inom dränkbara pumpar och omrörare. Företaget grundades 1901 när klensmeden och formmakaren Peter Alfred Stenberg köpte en nedlagd verkstad med gjuteri för att tillverka utrustning till de många glasbruken i trakten. 1726 grundades ett järnbruk i Orrefors. 1898 startades glastillverkning och 1916 inleddes här utvecklingen av svensk konstglasindustri när konstnären Simon Gate knöts till glasbruket. 1981 startade några ungdomar i Hultsfred föreningen Rockparty med Håkan Waxegård som ordförande. Ur detta växte sedan den årliga Hultsfredsfestivalen fram. En av Sveriges första cementfabriker byggdes på Öland. I dag driver Cementa en cementfabrik i Degerhamn. Produktionen är inriktad på anläggningscement särskilt lämpat för broar och grova betongkonstruktioner som är utsatta för hård påfrestning från miljön, t.ex. frost, tösalter och havsvatten. Varvsholmen 5 392 30 KALMAR 0480-44 55 50 kalmar@svensktnaringsliv.se V a r g n o s a r o c h j a g a r 19