Sammanträdesdatum

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Nedre Fryken, tisdag 4 juni 2019, 15.00 17.45, ajournering 16.05-16.25 BESLUTANDE LEDAMÖTER TJG ERSÄTTARE Anders Johansson (S), ordförande Georg Forsberg (C), 1:e vice ordförande Jessica Hildén (S) Åse-Britt Falch (S) Robin Johansson (S) Berit Larsson (C) Kenneth Bengtsson (C) Jan Fallström (M) Fredrik Karlsson (L) Tage Johansson (SD) Rita Gunnarsson (S) Peter Pettersson (C) JUSTERING PLATS OCH TID Kommunhuset 2019-06-10 PARAGRAFER 126-158 UNDERSKRIFTER SEKRETERARE Helena Olsson ORDFÖRANDE Anders Johansson JUSTERARE Christina Bertilsson KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. SAMMANTRÄDE Kommunstyrelsen 2019-06-04 SÄTTS UPP 2019-06-11 TAS NED 2019-07-03 FÖRVARINGSPLATS Kommunkontoret UNDERSKRIFT Helena Olsson Sida 1 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 Christina Bertilsson (M) Mari Lindström (MP) Leif Andersson (SD) ÖVRIGA EJ TJG ERSÄTTARE Carl Michael Leijon (S), 126-128 Marianne Kjellström (S) Eva Frykenberger (C), 126-128 Marina Kedemark (C), 126-128 Annika Bjelvert (M) Tony Holmgren (M) Gun-Britt Nilsson (L) Petra Schullström (SD) Paul Creller (SD) ÖVR NÄRVARANDE Jan-Olov Ragnarsson, kommundirektör Sigbrith Martinsson, ledningschef Torbjörn Bood, sektorchef Äldre Malin Lövendal, sektorchef Samhälle och service Mats Brorsson, sektorchef Familj och utbildning Kaisa Rainerson, HR-chef Helena Olsson, kommunsekreterare Markus Holm, Arbetsmiljöverket, 128 Else Danielsson Gunnarsson, Arbetsmiljöverket, 128 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 2 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 ÄRENDEN Upprop... 5 Val av protokollsjusterare... 6 Arbetsmiljöverkets besök... 7 Ajournering... 8 Information om månadsrapporten Vi är Kils kommun... 9 Prövning av de kommunala bolagens verksamhet avseende kompetens- och ändamålsenlighet... 10 Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamhet... 12 Remiss - Betänkande av Utredningen om radiospektrumanvändning i framtiden - Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2O18:92)... 13 Strategi/åtgärder för Lövenstrandsområdet, primärt Vikstaby... 15 Riktlinjer för markanvisning...17 Granskning av detaljplan för Skutbergets temapark Muminvärlden, Karlstads kommun... 19 Ändring av namn på Rådet för funktionshindrade till Rådet för funktionsrätt... 20 Verksamhetsplan; planeringsförutsättningar... 21 Finansiella mål 2020... 22 Investeringsbudget 2020 (och plan 2021-2022)... 23 Revidering av Bestämmelser om arvoden och andra ersättningar - återremitterat ärende... 24 Svar på medborgarförslag om gång- och cykelväg till Vikstaskolan från Skommita... 26 Svar på medborgarförslag om att Kils kommun ändrar lokala ordningsföreskrifter för att förhindra fyrverkerier... 27 Svar på medborgarförslag om att slopa ordet "brukare" inom äldreomsorgen... 29 Svar på motion från Liberalerna om parkmiljön på Gröna Torget... 30 Svar på motion från Liberalerna om flytt av Apertins runstensbord... 32 OPF-KL 18, pension till politiker... 33 Godkännande av årsredovisning 2018 för kommunförbundet Region Värmland, fråga om ansvarsfrihet samt godkännande av likvidation... 34 Årsredovisning 2018 och ansvarsfrihet för direktionen i Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 2018... 36 Årsredovisning 2018 och ansvarsfrihet för Fryksdalens Samordningsförbund 2018... 38 Revidering av myndighetsnämndens reglemente... 40 Ordförandens och justerares signaturer Sida 3 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 Revidering av överförmyndarnämndens reglemente... 41 Revidering av uppdrag till äldreberedningen... 42 Val av ny ledamot efter Maj-Britt Tibo (S) i kommunstyrelsens verksamhetsutskott... 43 Anmälan av delegeringsbeslut... 44 Inbjudningar till kurser och konferenser... 45 Rapporter från kurser och konferenser... 46 Skriftliga meddelanden... 47 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 4 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 126 UPPROP SAMMANFATTNING Upprop förrättas. Totalt 15 ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare närvarar. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 5 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 127 VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen utser Christina Bertilsson (M) att justera dagens protokoll. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 6 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 128 Dnr KS 19/213 ARBETSMILJÖVERKETS BESÖK SAMMANFATTNING Markus Holm och Else Danielsson Gunnarsson från Arbetsmiljöverket informerar om ett hållbart arbetsliv lönsamt för alla. Syftet med besöket är att informera politiker om vilket ansvar de har som ytterst ansvariga som arbetsgivare i den egna organisationen. De ska få kunskap och förståelse för hur de ska hantera arbetsmiljöfrågor och om hur arbetsmiljölagen fungerar. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen tackar för informationen. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 7 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 129 AJOURNERING SAMMANFATTNING Sammanträdet ajourneras 16.05-16.25. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 8 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 130 Dnr KS 19/54 INFORMATION OM MÅNADSRAPPORTEN VI ÄR KILS KOMMUN SAMMANFATTNING Månadsrapporten "Vi är Kils kommun" är en beskrivning av läget i kommunens verksamheter och de omvärldsfaktorer som påverkar oss och våra kunder. HANDLINGAR I ÄRENDET Månadsrapport "Vi är Kils kommun", maj 2019 KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen har tagit del av informationen. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 9 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 131 Dnr KS 19/332 PRÖVNING AV DE KOMMUNALA BOLAGENS VERKSAMHET AVSEENDE KOMPETENS- OCH ÄNDAMÅLSENLIGHET SAMMANFATTNING Kommunstyrelsen ska enligt 6 kap. 9 kommunallagen (2017:725) i årliga beslut pröva om den verksamhet som de kommunala bolagen (helägda och delägda) har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Det kommunala ändamålet och föremålet för respektive bolags verksamhet framgår av bolagsordningarna. Verksamhet och väsentliga händelser framgår av årsredovisningarna. Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens bedömning ska vara att den verksamhet som bolagen bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. HANDLINGAR I ÄRENDET Bolagsordningar för de kommunala bolagen Årsredovisningar 2018 Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-04-30 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om förvaltningen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Kommunstyrelsen bedömer att den verksamhet som de kommunala bolagen har bedrivit under föregående kalenderår 2018 har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Ordförandens och justerares signaturer Sida 10 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 BESLUTET SKICKAS TILL För kännedom: Samhällsnytta i Kil AB Kils Energi AB Kils Avfallshantering AB Kilsbostäder AB Kils Stadsnät AB Hantverkshuset i Kil AB Kommunrevisionen KPMG KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 11 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 132 Dnr KS 19/53 REKOMMENDATION TILL KOMMUNERNA OM GEMENSAM FINANSIERING AV ETT MER SAMLAT SYSTEM FÖR KUNSKAPSSTYRNING I SOCIALTJÄNSTENS VERKSAMHET SAMMANFATTNING Sveriges kommuner och landsting (SKL) har rekommenderat kommunerna att gemensamt finansiera det nationella systemet för kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter. Finansieringen innebär en kostnad på cirka 1,95 kronor per invånare och år under perioden 2020-2023. SKL önskar få svar från kommunerna senast den 15 juni 2019 om sitt ställningstagande. Förvaltningen föreslår att Kils kommun deltar i den gemensamma finansieringen. HANDLINGAR I ÄRENDET SKL, Meddelande från styrelsen Rekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter 2018-12-14. Ärendenr: 18/00295 Strategiska mål 2019-2022, KF 2018-12-20 Åsikter har inkommit från verksamhetsområdena kommunal hälso- och sjukvård, funktionsstöd och individ och familjeomsorg Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-05-24 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om förvaltningen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att anta SKL:s rekommendation, enligt bilaga 1. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Kommunstyrelsen hänskjuter frågan om finansiering år 2020-2023 med 1,95 kronor per invånare och år, till kommande budgetarbete. BESLUTET SKICKAS TILL SKL Ordförandens och justerares signaturer Sida 12 av 47

Vårt dnr: 18/00295 KUNSKAPSSTYRNING I SAMVERKAN - SOCIALTJÄNST OCH KOMMUNAL HÄLSO OCH SJUKVÅRD Förslag till SKL:s styrelse att ta beslut om en rekommendation till Sveriges kommuner om att gemensamt finansiera viktiga förutsättningar för kunskapsstyrning inom ett mer samlat system för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Förankrings- och beslutsprocess under 2018: 1. Information till beredningen för socialpolitik och individomsorg och primärvård och äldreomsorg 19 april. 2. Information och avstämning med Socialchefsnätverket 15 april, 18 maj och 7 september. 3. Information och avstämning med NSK-S 4 april,12 juni och 30 augusti. 4. Information till RSS-nätverket 14 mars och 12 september. 5. Information till AU 14 juni. 6. Information till beredningen för primärvård och äldreomsorg och överläggning med beredningen för socialpolitik och individomsorg 13 september. 7. Överläggning om förändrad tidsplan för beredningen för socialpolitik och individomsorg 15 november. 8. Information till kommundirektörsnätverket 22 november. 9. Beslut i SKL:s styrelsen 14 december. 1

Inledning Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kongress har beslutat att förbundet ska stödja medlemmarna i arbetet för en jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst. Kommunerna har under senare år, i högre grad än tidigare, börjat samverka i frågor kring kunskapsutveckling och kunskapsstyrning inom socialtjänstens område. Genom att gemensamt utveckla och etablera ett långsiktigt och hållbart stöd för kunskapsstyrning på olika nivåer i systemet skapas förutsättningar för att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst av hög kvalitet. Utgångspunkten är att bästa möjliga kunskap ska finnas tillgänglig vid varje möte mellan socialtjänstens personal och deras klienter. Det ska vara lätt att göra rätt och det ska finnas förutsättningar för lärande. Kunskapsstyrning omfattar de samverkande delarna; Kunskapsstöd Uppföljning och analys Verksamhetsutveckling, lärande och ledarskap En effektiv och ändamålsenlig kunskapsstyrning ger förutsättningar för att socialtjänstens verksamheter har: tillgång till bästa tillgängliga kunskap som också tillämpas. möjligheter att kunna följa upp kvalitet och resultat samt att analysera dessa - genom användning av t.ex. kvalitetsregister, brukarundersökningar och gemensamma variabler för uppföljning. brukarinflytande genom t.ex. brukarundersökningar. att socialtjänstens verksamheter arbetar med ständiga förbättringar utifrån den kunskap som utvecklas genom uppföljning och analys av kvalitet och resultat. Nationell samverkan mellan kommuner (och även mellan kommuner och landsting) med stöd och samordning av SKL bör ske inom områden där samverkan är mer ändamålsenligt och effektivt än att varje huvudman gör arbetet var för sig. Nationella insatser utgår ifrån områden där det finns gemensamma utmaningar och där det bedöms troligt att gemensamma insatser effektivare kan bidra till målet om en jämlik och evidensbaserad socialtjänst. Nationellt gemensamma utvecklingsinsatser har skett och sker på flera områden. Till stora delar har arbetet utvecklats och bedrivits inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKL, med stöd av tillfälliga centrala utvecklingsmedel inom SKL eller med tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Finansieringen har hittills varit av mer kortsiktig karaktär. För områden där kommunerna ser behov av en hållbar och långsiktig samverkan, struktur och stöd, krävs en mer långsiktig finansiering, drift och förvaltning. Kommunerna behöver 2

gemensamt identifiera och långsiktigt säkerställa finansiering för de verksamheter och funktioner de vill samverka kring och samordna med stöd av SKL. SKL rekommenderade i juni 2016 kommunerna att gemensamt finansiera en stödfunktion på SKL för att bidra till en mer evidensbaserad socialtjänst under åren 2017-2018. Det angavs i rekommendationen att SKL i slutet av 2018 skulle återkomma om hur den framtida organisationen och finansieringen för detta stöd skulle kunna utformas. Sedan rekommendationen antogs har behovet av kommunal medfinansiering ökat. En pådrivande faktor är fortlevnaden av de kvalitetsregister som kommunerna använder. Dessa register har finansierats av den sedan tidigare avslutade överenskommelsen om Bättre liv för sjuka äldre mellan SKL och staten samt av landstingen/regionerna. Idag finansieras samtliga kvalitetsregister av staten och landstingen/regionerna. Dock är de nationella anslagen för kvalitetsregister minskade från 2018. Detta har lett till att de kvalitetsregister som kommunerna använder (och som förvaltas av landstingen) är underfinansierade och därmed har svårigheter att bedriva sin verksamhet som tidigare. Med dessa förutsättningar som utgångspunkt har SKL, i dialog med företrädare för medlemmarna, tagit fram ett förslag för att säkra en fortsatt gemensam utveckling för kunskapsstyrning inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälsooch sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter. stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat. nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem. Kostnaden beräknas till 19,5 mkr årligen. Varför behöver kommunerna finansiera detta? Dessa stöd och insatser har aldrig finansierats genom medlemsavgiften till SKL. Stöden har tidigare utvecklats med medel genom statliga överenskommelser samt genom tillfällig gemensam finansiering från kommunerna. Undantaget är brukarundersökningarna inom IFO och funktionshinderområdet samt utveckling av gemensamma variabler för uppföljning i socialtjänsten. Där har interna utvecklingsmedel från SKL avsatts under fem år, bl.a. för att utveckla och etablera dessa. 3

Efter 2016 är de omfattande överenskommelserna med staten, för utveckling inom socialtjänstens område, avslutade. Medlen som förut var riktade statsbidrag är nu, efter önskemål från kommunerna, generella statsbidrag. Kommunerna kan nu själva prioritera hur dessa medel ska användas t.ex. genom att i samverkan finansiera och medverka i ledning och styrning av avgörande delar för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. Sveriges landsting och regioner finansierar gemensamt 2018 sammanlagt 116,5 mkr till SKL för motsvarande tjänster och stöd inom området kunskapsstyrning inom landsting/regioner: Kvalitetsregister, Registercentrumorganisationerna och Kansliet för kvalitetsregister = 100 mkr. Nationell patientenkät = 9,5 mkr. Stödfunktion för att stödja etableringen av landstingens/regionernas gemensamma system för kunskapsstyrning = 7 mkr. Utöver ovanstående delar finansierar landstingen/regionerna i samverkan även andra tilläggsuppdrag inom kunskapsstyrningsområdet, så totalbeloppet är högre än ovan angivet. Det handlar t.ex. om stöd till uppföljning och analys (30 mkr/år), landstingens samverkansmodell för ordnat införande av läkemedel (16,2 mkr/år), Nationellt kliniskt kunskapsstöd (13,8 mkr/år), Nationella biobanksrådet (0,8 mkr/år) etc. Landstingen/regionerna finansierar därför ca totalt 177 mkr för att utveckla kunskapsstyrning utanför medlemsfinansieringen. Om samtliga ovan beskrivna kostnader (kunskapsstyrning för både kommun- och region/landsting) skulle läggas till på medlemsavgiften skulle det innebära att medlemsavgiften till SKL näst intill skulle behöva fördubblas. Det är inte heller ett alternativ att dessa tjänster och stöd inryms inom den befintliga medlemsavgiften då det skulle innebära en fullständig omprioritering av hela SKL:s uppdrag. 4

Förslag till beslut Förslaget omfattar en samlad gemensam kommunal finansiering och medverkan i ledning och styrning av: de kvalitetsregister som kommuner använder för kommunal hälsooch sjukvård inom främst äldreomsorg och om juridiska hinder undanröjs, möjlighet att utveckla andra register för socialtjänstens verksamheter. stöd för uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat. nationell samordning för gemensam utveckling av kommunernas kunskapsstyrningssystem. Förslag till beslut: 1. att rekommendera kommunerna att gemensamt, till SKL, finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr, vilket innebär ca 1,95 kr/invånare i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år (2020-2024). 1.a att kommunerna bidrar till finansieringen av de nationella kvalitetsregister som kommunerna använder, för att säkra uppföljningen av den kommunala hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat med 14,6 mkr årligen. Denna summa inkluderar medel för utveckling utöver förvaltning. 1. b att kommunerna bidrar till finansieringen avseende stöd för systematisk uppföljning och analys av socialtjänstens kvalitet och resultat, genom t.ex. brukarundersökningar med 2,4 mkr årligen. Denna summa inkluderar medel för utveckling utöver förvaltning. 1. c att kommunerna genom finansiering bidrar till nationell samordning och stöd för att utveckla kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter med 2,5 mkr årligen. 1.d att Stora AU som utgörs av arbetsutskotten för SKL:s socialchefsnätverk, Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning i socialtjänsten (NSK-S) och nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) tillsammans med SKL inledningsvis utgör en interimistisk styrgrupp för att leda arbetet. 2. att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent. 5

3. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt. 4. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni 2019. Medlen till de olika delarna kan vid behov och med god framförhållning omfördelas utifrån beslut i styrgruppen. För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL från 2020 behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Av ställningstagandet ska det framgå om rekommendationen antas eller inte. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendationen kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver. Den föreslagna rekommendationen om gemensam finansiering med tillhörande ledningsoch styrningsmodell kommer att gälla från 2020 förutsatt att tillräckligt många kommuner antar rekommendationen. 6

Uppföljning och analys Nationella kvalitetsregister som kommunerna använder Kvalitetsregister är en källa för uppföljningen av kvalitet och effektivitet inom kommunernas hälso- och sjukvård och en viktig del av kunskapsstyrningen. Genom att skapa långsiktighet och stabilitet ges möjlighet till utveckling av det nationellt gemensamma arbetet utifrån kommunernas och landstingens/regionernas behov. Kommunerna skulle genom gemensam finansiering få ökat inflytande över vilka register de önskar finansiera samt om juridiska hinder undanröjs en eventuell utveckling av andra register för socialtjänstens verksamheter. De kvalitetsregister som 2018 finansieras av stat och landsting/regioner och som kommunerna använder, och som därmed omfattas av förslaget är: Senior alert kvalitetsregister för trycksår, munhälsa, benbrott, viktminskning samt blåsdysfunktion (används av 287 kommuner) Svenska palliativregistret kvalitetsregister för verksamheter som vårdar personer i livets slut (används av 290 kommuner) BPSD-registret kvalitetsregister för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (används av 289 kommuner) SveDem kvalitetsregister för en god demensvård (används av 63 kommuner) Rikssår kvalitetsregister för svårläkta sår (används av 60 kommuner) Beräknad kostnad årligen: 14,6 mkr inkl. utveckling. Stöd till uppföljning och analys genom t.ex. brukarundersökningar och utveckling av gemensamma variabler för uppföljning av kvalitet och resultat Brukarundersökningar är ett stöd för uppföljning och analys och är ett av flera verktyg, i kommunernas systematiska kvalitetsarbete. De tjänster som omfattas av förslaget är för närvarande förvaltning och utveckling av nationella brukarundersökningar inom socialtjänsten: 1. Brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg: myndighetsutövning inom social barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård samt ekonomiskt bistånd (143 kommuner är anmälda till 2018 års undersökning jämfört med 87 kommuner 2017. 50 av dem använder för första gången ett gemensamt webbenkätverktyg för undersökningen). 7

ensamkommande barns boendesituation, d.v.s. om utförarverksamheter, både kommunala och privata aktörer (60 kommuner och åtta privata aktörer 2018 jämfört med 22 kommuner i pilotundersökningen 2017). 2. Brukarundersökning inom funktionshinderområdet: utförarverksamheter inom LSS och socialpsykiatri, både kommunala och privata aktörer (hittills är 120 kommuner och sex privata aktörer anmälda för 2018 jämfört med 102 kommuner och åtta privata aktörer 2017). Deltagande kommuner och privata utförare betalar idag en avgift för användningen av de webbenkätverktyg som används i undersökningarna. Ett mer ändamålsenligt och gemensamt webbenkätverktyg skulle behövas upphandlas för insamling och hantering av data i nationella undersökningar som genomförs från 2020 och framåt. Kostnader för upphandling, förvaltning, samordning, stöd och utveckling av brukarundersökningarna ingår i förslaget. Utöver det tillkommer en kostnad per enkät. 2018 är kostnaden per besvarad enkät inom funktionshinderområdet 30 kr. Samma prismodell används också för Nationell patientenkät (NPE), där landstingen/regionerna, utöver finansiering för förvaltning och utveckling av NPE, också betalar ett pris per enkät. Detta beroende på variationerna i antal patienter och omfattning av undersökningarna i olika landsting/regioner samt dess påverkan av arbetsinsats och kostnad för att administrera undersökningen. I dagsläget är priset per enkät i NPE drygt 17 kronor. Beräknad kostnad årligen: 2,4 mkr inkl. utveckling. 8

Nationell samordning för gemensam utveckling av kunskapsstyrning För att kunna tillhandahålla en mer jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst av hög kvalitet är det en förutsättning att landets kommuner arbetar tillsammans. Ett sådant samarbete är effektivt såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett tidsperspektiv. Genom en nationell samordning och stöd från SKL kan kommunerna tillsammans med SKL generera ett mervärde för kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvård. För kommunerna innebär denna samordning inte bara en ökad effektivitet utan även att kommunerna får inflytande över den nationella samordningen. Den samordning som omfattas av förslaget innebär en vidareutveckling av: Samordning mellan kommuner, RSS, SKL och myndigheter (i Partnerskapet). Stöd till och utveckling av arbetet i NSK-S. Samordning av Huvudmannagruppen för huvudmännens talan med Rådet för styrning med kunskap. Förutsättningarna att arbeta evidensbaserat, så att kommunerna tillsammans med stöd av SKL kan utveckla ett gemensamt system för kunskapsstyrning inom socialtjänstens verksamheter. Samordning med landsting/regioners gemensamma system för kunskapsstyrning, i nuläget med fokus på de nationella programområden för psykisk hälsa samt barn och unga. Samordningen och stödet som SKL kan erbjuda innebär att SKL planerar och tillsammans med medlemmarna bereder och genomför samordning, stöd och gemensam utveckling. Samordningen, stödet och utvecklingen av detta innebär behov av både fysiska och digitala möten. Att de olika nätverken som ansvarar för socialtjänstens kunskapsutveckling träffas och gemensam driver på frågan är en förutsättning för att ta steg framåt tillsammans. Kostnaden nedan inkluderar både personal och möteskostnader. I dag finansieras nationell samordning på det här området både av tillfällig gemensam finansiering från kommunerna och genom medlemsavgiften. Till exempel finansieras möten med utvecklingsledare inom de olika sakområdena kopplat till socialtjänstens kunskapsstyrning samt samordning av dessa genom medlemsavgiften. Beräknad kostnad årligen: 2,5 mkr. 9

Bättre insatser för brukare och bättre förutsättningar för huvudmännen Nedan redovisas exempel på resultat som har uppnåtts genom kvalitetsregister, nationella brukarundersökningar samt nationell samordning: Mellan 2009 och 2015 har läkningstiden för svårläkta sår minskat med 63 procent från 146 dagar i snitt till 53 dagar (Rikssår). En halvering av kostnaderna för behandling per läkt sår har skett. Mellan 2011 och 2015 minskade trycksåren från 14,3 procent till 7,5 procent (Senior alert). Brukarundersökningar har gett ett 100-tal kommuner förutsättningar att bedriva förbättringsarbete utifrån jämförbara mått och ny kunskap om hur brukarna upplever kvaliteten i verksamheterna. Ca 20 000 brukare har fått möjligheten att tala om hur de upplever kvaliteten i socialtjänstens verksamheter. NSK-S har inlett ett arbete med att på ett systematiskt sätt kartlägga kommunernas behov av kunskapsstöd. Kommunerna har genom NSK-S och Huvudmannagruppen påverkat de statliga myndigheternas arbete med kunskapsstyrning t.ex. avseende förvaltning och vidareutveckling av Kunskapsguiden.se och inledd förstudie avseende den kommunala hälso- och sjukvården. Kommunerna har genom NSK-S samverkat med landstingen/regionerna i kunskapsstyrningsfrågor inom områden där kommuner och landsting behöver agera gemensamt, t.ex. psykisk hälsa. 10

En önskan om medverkan från samtliga kommuner Förslaget innebär att kommunerna långsiktigt (fyra år inledningsvis) säkerställer och gemensamt finansierar viktiga förutsättningar för att tillsammans kunna utveckla en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård med stöd av SKL. För att tjänsterna ovan ska kunna tillhandahållas nationellt med stöd av SKL behöver merparten av kommunerna anta rekommendationen. Om merparten av kommunerna avstår från att anta rekommendation kan SKL inte säkra att tjänsterna och stödet som SKL tillhandahåller kommer att kunna erbjudas nationellt framöver. 11

Ledning och styrning av det gemensamt finansierade delarna Inledningsvis kommer en styrgrupp tillsättas bestående av Stora AU och SKL. Stora AU består av arbetsutskotten för nätverket för RSS, SKL:s socialchefsnätverk och NSK-S. Denna styrgrupp får mandat att föreslå en permanent styrmodell för de gemensamt finansierade delarna. När det gäller styrning och ledning avseende de nationella kvalitetsregister som kommunerna använder bör kommunföreträdare inkluderas i den befintliga ledningsfunktionen som idag består av landstingen/regionerna och staten. Under förutsättning att kommunerna antar rekommendationen och tillser medel till de kvalitetsregister som de använder, kommer ledning och styrning för nationella kvalitetsregister kompletteras med det kommunala perspektivet och kompetensen. 12

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 133 Dnr KS 19/216 REMISS - BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM RADIOSPEKTRUMANVÄNDNING I FRAMTIDEN - FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2O18:92) SAMMANFATTNING Kils kommun har fått en remiss från Regeringskansliet, Näringsdepartementet, avseende Betänkande av Utredningen om radiospektrumanvändning i framtiden Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92). Remissvaret ska vara Näringsdepartementet tillhanda senast den 5 juni. I december 2018 lämnade utredningen över sitt betänkande Frekvenser i samhällets tjänst. Utredningens uppdrag var att planera användandet av radiofrekvenser på lång sikt så effektivt som möjligt. Utredningen har tagit fram elva förslag som ska kunna bidra till att möta radiospektrumsbehoven i framtiden samt även sex förslag och en bedömning som syftar till att stärka Sveriges nationella säkerhetsintressen. Konsekvenserna av förslagen ska inte drabba kommunen ekonomiskt, och i så fall endast marginellt. Utredningen föreslår att regeländringarna träder i kraft 1 januari 2021 samt 1 januari 2025. Förvaltningen föreslår att kommunen avstår från att lämna synpunkter. HANDLINGAR I ÄRENDET Betänkande av Utredningen om radiospektrumanvändning i framtiden - Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92) Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-05-14 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om förvaltningen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kils kommun avstår från att lämna några synpunkter på remissen Betänkande av Utredningen om radiospektrumanvändning i framtiden Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92). Ordförandens och justerares signaturer Sida 13 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 BESLUTET SKICKAS TILL Regeringskansliet, Näringsdepartementet KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 14 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 134 Dnr KS 19/348 STRATEGI/ÅTGÄRDER FÖR LÖVENSTRANDSOMRÅDET, PRIMÄRT VIKSTABY SAMMANFATTNING Försäljningsstart av Lövenstrandsområdet var 2015, och på Vikstaby har endast 2 av 38 tomter sålts och bebyggts. Vikstaby är planerat för par- eller radhus. emellertid indikerar det svala intresset att efterfrågan är begränsad. Sett till tomter avsedda för fristående småhus (nedan villatomter) har utfallet varit bättre, där 35 av 38 tomter har sålts. Kommunen har via avsiktsförklaring gett entreprenörer ensamrätt att bebygga ett visst antal tomter. I nuläget är det endast Vikstaby projekt AB som har en giltig avsiktsförklaring, vilken löper ut 2019-12-31. A-hus agerar dock utan giltigt avtal, då någon förlängning aldrig kom till stånd. Förvaltningen har sett över möjligheten att omvandla rad- eller parhustomterna till villatomter samt vilka merkostnader det skulle innebära. På Vikstaby finns idag 38 tomter, skulle samtliga göras om till villatomter, med beaktande av de tomter A- hus bebyggt, skulle antalet försäljningsbara tomter minska till 24. Omvandling medför även kostnader för ändring av vägar och VA. Till följd av omställningskostnaderna och de minskade tomintäkterna skulle Lövenstrands projektet, vid en omvandling till villatomter, resultera i ett inkomstbortfall på cirka 3 000 000 kronor. Skulle kommunen välja att genomföra en omvandling till villatomter, med motiveringen att bebyggda tomter är att föredra framför obebyggda, bör det ske i etappgenomförande där man initialt gör om ett par tomter till villatomter. Vid genomförande av etapp 1 blir intäktsbortfallet 778 020 kronor. HANDLINGAR I ÄRENDET KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Kartbild över Lövenstrandsområdet Bilaga 1-3 - kartbilder Bilaga 4-5 - tomtpriser Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-05-21 Kommunstyrelsens tillväxtutskotts protokoll 2019-05-22, 7 Ordförandens och justerares signaturer Sida 15 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Georg Forsberg (C) föreslår kommunstyrelsen besluta att göra om åtta tomter till fem större tomter avsedda för fristående småhus samt uppdra åt förvaltningen att utföra ytterligare planläggning av området Vikstaby. BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på Georg Forsbergs förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit det. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att göra om åtta tomter till fem större tomter avsedda för fristående småhus samt uppdrar åt förvaltningen att utföra ytterligare planläggning av området Vikstaby. BESLUTET SKICKAS TILL Ledningsstaben, ekonomi och styrning Ledningsstaben, kommunjurist KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 16 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 135 Dnr KS 17/324 RIKTLINJER FÖR MARKANVISNING SAMMANFATTNING En markanvisning innebär att kommunen, under viss tid, ger en entreprenör ensamrätt att projektera och utreda byggnation. Markanvisningsavtalet ska således mynna ut i ett kontrakt om markförvärv. En kommun som använder sig av markanvisingsavtal ska också upprätta riktlinjer för markanvisningar enligt lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar. Markanvisning kan ske genom direktanvisning, markanvisningstävling eller genom ett anbudsförfarande. Vid direktanvisning anvisas en entreprenör ett markområde direkt medan det vid markanvisningstävling och anbudsförfarande finns flera entreprenörer som är intresserade av att bebygga förevarande markområde. I markanvisningsavtalet ska framgå på vilka villkor anvisningen sker, fördelning av exploaterings- och utredningskostnader samt markpris. Skulle entreprenören brista i uppfyllande av villkor, eller att exploatering inte kan genomföras till exempel till följd av ändrade planförutsättningar ska anvisningen gå åter och entreprenören äger inte rätt till ersättning för nedlagda kostnader. Förvaltningen anser att riktlinjer för markanvisningar ger bättre förutsättningar, både för entreprenörer och kommunen, att genomföra exploatering av nya områden och ny bebyggelse. Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att anta riktlinjer för markanvisningar i enlighet med bilaga. HANDLINGAR I ÄRENDET Riktlinjer för markanvisningar Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-05.26 BESLUTSGÅNG KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordföranden frågar om förvaltningen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. Ordförandens och justerares signaturer Sida 17 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar anta riktlinjer för markanvisningar enligt bilaga. BESLUTET SKICKAS TILL Sektor samhälle och service, samhällsbyggnad Ledningsstaben, utredning och ärendehantering KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 18 av 47

KILS KOMMUN Emma Brunzell emma.brunzell@kil.se Riktlinjer för markanvisningar inom Kils kommun Riktlinjerna är antagna av kommunstyrelsen 2019-06-04, 135, och gäller tillsvidare. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 665 23 Kil Kommunhuset Östra Torggatan 2D Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0 E-post kommun@kil.se Org.nr 212000-1751 Sida 1 av 6

Innehåll Riktlinjer för markanvisningar inom Kils kommun 1 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Anvisningar... 3 2.1 tävlingsförfarande... 4 2.2. anbudsförfarande... 4 2.3 direktanvising... 4 3. Allmänna villkor vid markanvisingar... 4 3.1 Tiden för markanvisning...5 3.2 Förlängning och återtagande av anvisingen...5 3.3 Fördelning av exploatringskostnader...5 3.4 Överlåterlser...5 3.5 Detlajplaner och andra myndighetsbeslut...5 3.6 Förbehåll... 6 4. Markprissättning... 6 Sida 2 av 6

1. BAKGRUND OCH SYFTE Kommunen har det övergripande ansvaret för bostadsförsörjning och att skapa förutsättningar för att ytterligare bostäder byggs samt för att främja etablerandet av företag och möjliggöra utveckling av befintliga aktörer. Enligt lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar ska en kommun som använder sig av markanvisningar upprätta riktlinjer. Riktlinjernas syfte är att beskriva kommunens tillvägagångssätt och allmänna villkor för markanvisning och de fördelningsgrunder som kommunen använder sig av vid försäljning av mark och vid tomträttsupplåtelse. Det är en fördel om riktlinjer för markanvisningar finns antagna om en markanvisningsförfarande blir aktuellt vid framtida exploatering. Riktlinjerna är av övergripande karaktär och ska verka vägledande vid markanvisningar. Kommunstyrelsen kan besluta om att frångå riktlinjerna om skäl föreligger. Med markanvisning åsyftas en överenskommelse mellan kommunen och en byggherre som medger en ensamrätt för byggherren, att under en viss angiven tid, förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av kommunal mark för bebyggelse. Ensamrätten erhålls genom upprättande av ett markanvisingsavtal. Själva markanvisningen sker efter att vissa i avtalet angivna villkor är uppfyllda, antingen genom överlåtelse av marken eller genom upplåtelse av tomträtt. I förekommande fall ska även planavtal upprättas. Markanvisningar kan föregås av en markanvisningstävling eller genom anbudsförfarande. Mark kan även överlåtas genom direktförsäljning, efter en intresseanmälan av mark som ligger tillgänglig genom exempelvis detaljplansbestämmelser eller beslut. Markanvisning gäller inte vid försäljning av villatomter för enskilt byggande. 2. ANVISNINGAR En intresseanmälan i ett markanvisningsförfarande bör innefatta en översiktlig redogörelse av projektering med principskisser, en beskrivning av bostadstyp och eventuell upplåtelseform, byggnadsvolymer samt en övergripande beskrivning av tekniska frågor som aktualiserar i den aktuella markanvisningen. Kommunen kan, i ett markanvisningsförfarande ställa särskilda krav på intresseanmälans innehåll. Sida 3 av 6

Nedan beskrivs de former av anvisningar Kils kommun använder. 2.1 TÄVLINGSFÖRFARANDE Ett tävlingsförfarande används vid mer speciella anvisningar. Det kan tillexempel gälla centralt belägna eller särskilt viktiga markområden. Kommunen ställer då högre krav på byggherren att inkomma med mer detaljrika förslag på bebyggelse. 2.2. ANBUDSFÖRFARANDE Vid ett anbudsförfarande uppmanas intressenterna att inkomma med en intresseanmälan med förslag om hur byggherren vill bebygga aktuellt område. Uppmaningen skickas till de byggherrar som visat intresse samt annonseras på kommunens hemsida. Kommunen ska i prospektet för aktuellt markområde utifrån de villkor kommunen satt upp Villkoren beror bland annat på hur långt framskriden detaljplansprocessen är och markområdets förutsättningar i övrigt. Kommunen lämnar även ett lägsta acceptpris för tomter/marken. Dock är inte alltid markpriset det primära, utan även utformning, miljö, byggtid, långsiktigt hållbart och ett attraktivt resultat inverkar på vem som erhåller markanvisningen. 2.3 DIREKTANVISING Kommunen kan använda sig av direktanvisning om en intressent visar idéer eller utformningar som är nyskapande och tillför mervärde till kommunen. Det är således intressenten som initierar markanvisningen. Direktanvisning kan också ske till mark som ligger till försäljning enligt tidigare beslut. Finns intresse från fler byggherrar ska kommunen istället använda sig av ett tävlings- eller anbudsförfarande. 3. ALLMÄNNA VILLKOR VID MARKANVISINGAR En markanvisning kan initieras antingen på kommunens initiativ utifrån behov eller planer för ny bebyggelse eller utveckling av befintlig, eller genom att en byggherre inkommer med intresseanmälan. Byggherren ska kunna redovisa kunskap och uppvisa ekonomiska förutsättningar för att genomföra projektet. Samtliga kostnader projektering, utredningar eller detaljplaner bekostas av byggherren. Vid varje enskild markanvisning sammanställer kommunen villkor och bedömningsgrunder i ett prospekt. Översiktsplan, fördjupad översiktsplan samt detaljplan styr markanvisningarna. Även andra av kommunen beslutade mål, fokusområden och satsningar kan inverka på markanvisningen. Sida 4 av 6

3.1 TIDEN FÖR MARKANVISNING En markanvisning gäller som huvudregel i två år från markanvisningsavtalets undertecknande. Om avtal om marköverlåtelse eller markupplåtelse rörande exploateringen inte kan träffas inom tidsbegränsningen har kommunen rätt att göra en ny markanvisning. Avsteg från nu nämnda huvudregel får ske om skäl föreligger. 3.2 FÖRLÄNGNING OCH ÅTERTAGANDE AV ANVISINGEN Eventuell förlängning kan medges om byggherren aktivt drivit projektet och förseningen inte beror på byggherren. Kommunen har rätt att återta en markanvisning under den angivna perioden om det är uppenbart att byggherren inte avser eller förmår att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen, eller om kommunen och byggherren inte kan komma överens om villkoren för en marköverlåtelse. Återtagen markanvisning ger inte byggherren rätt till någon form av kompensation. 3.3 FÖRDELNING AV EXPLOATRINGSKOSTNADER Sker markanvisning i ett tidigt skede kan byggherren åläggas vissa exploateringskostnader. I anvisningen ska tydligt framgå vad som är markpris respektive exploateringskostnader. Byggherren bekostar i regel alltid: - anslutningsavgifter (VA, el, tele, bredband) - flytt av befintliga ledningar eller annan infrastruktur som byggherre påkallar efter markanvisning. Byggherren kan komma att utföra och bekosta utredningar. Utredningar som genomförts av byggherren under markanvisningstiden ska överlämnas till kommunen oavsett om projektet genomförs eller ej. 3.4 ÖVERLÅTERLSER Byggherren får inte överlåta markanvisningen till annan byggherre utan kommunens skriftliga godkännande, detta gäller även om överlåtelse sker till ett helägt dotterbolag. 3.5 DETLAJPLANER OCH ANDRA MYNDIGHETSBESLUT Skulle markanvisningen inte kunna genomföras till följd av att detaljplan inte vinner laga kraft, planförutsättningarna ändras eller p.g.a. annat myndighetsbeslut Sida 5 av 6

äger byggherren inte rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller ny markanvisning som kompensation. 3.6 FÖRBEHÅLL Kommunen förbehåller sig rätten att bestämma upplåtelseform samt sociala hänsynstaganden. Kommunen förbehåller sig även rätten att förkasta samtliga inkomna anbud i ett påbörjat markanvisningsförfarande. 4. MARKPRISSÄTTNING Kommunen tillämpar marknadsvärdesprincipen vid prissättning med tillägg för exploateringskostnader såsom exploateringsavgift, kostnader för detaljplanearbetet samt utbyggnad av vägar och allmän plats, som är nödvändiga för att genomföra exploateringen. 5. ÖVRIGA VILLKOR Kommunen kan komma att ställa särskilda krav vid förevarande markanvisning för att säkerhetsställa att exploatering och byggnation sker i linje med kommunens mål och vision. Kommunen kan komma kräva att byggherren ställer ekonomisk säkerhet för sina förpliktelser. I markanvisningsavtalet återfinns vitesförpliktelse för det fall att exploatören inte håller sina åtaganden eller tidplan. Sida 6 av 6

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 136 Dnr KS 19/371 GRANSKNING AV DETALJPLAN FÖR SKUTBERGETS TEMAPARK MUMINVÄRLDEN, KARLSTADS KOMMUN SAMMANFATTNING Karlstads kommun har upprättat ett förslag till detaljplan för Skutbergets temapark med syfte att möjliggöra en temapark med hänsyn till natur- och kulturvärden, inom Skutbergets östra delar. Temaparken planeras att uppföras av Muminvärlden och baseras på Tove Janssons böcker om Mumindalen och dess sagofigurer. Naturen, terrängen och den direkta kopplingen till vattnet utgör en grundläggande del i berättelserna och detaljplaneförslaget har utformats med hänsyn till detta. Temaparken är en del i projektet Utveckling av Skutberget, där även planer på utveckling av friluftslivet ingår. Kils kommun har som berörd kommun fått en underrättelse om att planen är utställd på granskning. Granskningstiden är mellan 16 maj och 20 juni 2019. HANDLINGAR I ÄRENDET Underrättelse, inkommen 2019-05-16 Detaljplan, se karlstad.se/skutbergetstemapark Förvaltningens tjänsteskrivelse 2019-05-27 BESLUTSGÅNG Ordföranden frågar om förvaltningen kan besluta enligt förvaltningens förslag och finner att så är fallet. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kils kommun avstår från att lämna synpunkter på detaljplanen för Skutbergets temapark, Muminvärlden. BESLUTET SKICKAS TILL Karlstads kommun, stadsbyggnadsforvaltningen@karlstad.se KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 19 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 137 Dnr KS 19/387 ÄNDRING AV NAMN PÅ RÅDET FÖR FUNKTIONSHINDRADE TILL RÅDET FÖR FUNKTIONSRÄTT SAMMANFATTNING Den 13 februari diskuterade rådet om dess namn borde bytas eftersom det idag finns begrepp som används i högre utsträckning än ordet funktionshinder. Rådet beslutade att till nästa möte fundera över lämpligt namn. Vid mötet den 15 maj diskuterades olika förslag på nya namn och rådet kom fram till att man önskar byta namn till Rådet för funktionsrätt. HANDLINGAR I ÄRENDET Minnesanteckningar Rådet för funktionshindrade 2019-02-13 Minnesanteckningar Rådet för funktionshindrade 2019-05-15 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Ordföranden föreslår att namnet på Rådet för funktionshindrade ändras till Rådet för funktionsrätt. BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på det egna förslaget och finner att kommunstyrelsen bifallit det. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT Kommunstyrelsen beslutar att namnet på Rådet för funktionshindrade ändras till Rådet för funktionsrätt. BESLUTET SKICKAS TILL Rådet för funktionsrätt KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Ordförandens och justerares signaturer Sida 20 av 47

KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-06-04 KS 138 Dnr KS 19/344 VERKSAMHETSPLAN; PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR SAMMANFATTNING Arbetet med verksamhetsplanen fortsätter till och med november 2019. HANDLINGAR I ÄRENDET Verksamhetsplan, arbetsmaterial, senast reviderad 2019-05-22 Kommunstyrelsens beredningsutskotts protokoll 2019-05-28, 13 LEDAMÖTERNAS FÖRSLAG TILL BESLUT Jan Fallström (M) föreslår kommunstyrelsen besluta enligt beredningsutskottets förslag med följande tillägg: 1. VA-karta läggs till som ett verksamhetsområde under rubriken Verksamhetsbeskrivning på sidan 3. 2. Under rubriken Riktlinjer på sidan 6 läggs det till att god planberedskap och framförhållning för företagsetablering gäller utmed riksväg 61 och E45. 3. Redovisa sålda ej etablerade industritomter läggs till under rubriken Uppdrag på sidan 6. 4. Asfaltering ska årligen ske på minst 5 % av kommunens gator läggs till under rubriken Mål på sidan 7. 5. Översyn av de nyttjanderättsavtal som finns kopplade till kommunens fastigheter läggs till under rubriken Uppdrag på sidan 7. 6. Gruppindelning anpassad till individens förmågor läggs till under rubriken Riktlinjer på sidan 22. BESLUTSGÅNG Ordföranden ställer proposition på Jan Fallströms förslag och finner att kommunstyrelsen bifallit det. KOMMUNSTYRELSENS BESLUT KIL1000, v1.1, 2014-01-31 MSC, v1.1, 2017-04-12 Kommunstyrelsen godkänner verksamhetsplanen, enligt bilaga, som ett underlag för det fortsatta arbetet. Ordförandens och justerares signaturer Sida 21 av 47

KILS KOMMUN VERKSAMHETSPLAN Arbetsdokument, senast reviderat 2019-06-04 Verksamhetsplan 2019 och 2020 Verksamhetsplanen avser ett specifikt år och är politikens styrdokument för vad som ska åstadkommas under aktuellt år. Planen ska också i förekommande fall innehålla inriktningar för kommande år. Innehållet i planen efter skede 3 ska vara det slutliga direktivet för kommande år men under pågående planering kan också dokumentet inrymma direktiv för planering under punkterna riktlinjer och uppdrag som sedan tas bort i den färdiga utgåvan. Ansvariga för processen med framtagande av planen och innehållet i planen är beredningsutskottet. Ledningsstaben är redaktör för planen. Blå text = verksamhetsutskottet 2019-05-22 Röd text = beredningsutskottet 2019-05-28 Lila = kommunstyrelsen 2019-06-04 INDIKATORER GENERELLT Personalomsättning orsaker till varför personalen slutar. Sjukfrånvaro, när det gäller både sjukfrånvaro och personalomsättning vill vi se det fördelat på yrkesgrupper hur många och i %. I den verksamhetsplan som presenterats av beredningsutskottet vill vi se en separat kolumn i tabeller som visar kostnadsbelopp för 2018. I uppföljning i verksamhetsutskottet vill vi även se en jämförelse för en förutbestämd grupp kommuner, t ex kommungruppen pendlingskommuner nära större stad. För innevarande mandatperiod ska som jämförelse användas de kommuner som likhetsutsökaren i Kolada ger. KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Antal invånare Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon 0554-191 00 Bankgiro 109-6510 Box 88 Kommunhuset Fax 0554-129 74 Plusgiro 12 21 10-0 665 23 Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr 212000-1751 Sida 1 av 37