Arbetsförmedlingens beslut att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program

2010-12-22 Dnr 2010/710 2010:29 Arbetsförmedlingens beslut att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program

2

IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn över arbetslöshetskassorna samt över handläggningen av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar arbetslöshetsförsäkringen. Denna rapport har utarbetats inom IAF av Rolf Hermond och Malin Holm (uppdragsledare). I arbetet har även Simon Bjurström deltagit. Katrineholm den 22 december 2011 Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör Gunilla Wandemo Chef för granskningsenheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF Box 210 641 22 Katrineholm Tfn: 0150-48 70 00 E-post: iaf@iaf.se www.iaf.se 3

4

Innehåll Sammanfattning... 7 1 Inledning... 10 1.1 Syfte och frågeställningar... 11 1.2 Metod och genomförande... 11 2 Återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program... 12 2.1 Regelverk och styrdokument för återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program... 13 2.1.1 Förordningar och föreskrifter... 13 2.1.2 Handläggarstöd... 13 3 Omprövning och överklagan... 16 3.1 Regelverk... 16 3.2 Enheten Central omprövning... 17 3.2.1 Arbetsprocess... 18 3.2.2 Förhållningssätt och uppgift vad gäller regelverk... 19 3.2.3 Hantering av överklagande... 19 4 Utveckling av anvisningar och återkallanden av arbetsmarknadspolitiska program... 19 5 Antal anvisningar till och återkallande av anvisning till programmet arbetslivsintroduktion... 26 6 Omprövningsärenden... 27 6.1 Antal omprövningsärenden, beslutsunderlag och orsaker till återkallande av anvisning... 27 6.2 Enheten Central omprövnings skäl till att ändra den lokala arbetsförmedlingens beslut om återkallande av anvisning... 29 6.3 Överklaganden... 30 7 Slutdiskussion... 31 8 Källor och referenser... 34 Bilaga 1... 36 Bilaga 2... 38 5

6

Sammanfattning Enligt 2 i förordning (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), ska IAF granska handläggningen av och rutinerna för handläggning av ärenden hos Arbetsförmedlingen om återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program. IAF:s granskning har syftat till att: redogöra för eventuella förändringar i antalet anvisningar och återkallanden av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program mellan första halvåret 2009 och första halvåret 2010 redogöra för antalet anvisningar och antal beslut om återkallande av anvisning till programmet arbetslivsintroduktion redogöra för omfattningen av omprövningsärenden som rörde återkallanden av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program under första halvåret 2010 granska omprövningsärenden som rör återkallande av anvisningar och undersöka vilka skälen till att Arbetsförmedlingens omprövningsenhet, Enheten Central omprövning, ändrade de lokala arbetsförmedlingarnas beslut om att återkalla anvisning. IAF har sammanställt och analyserat data från första halvåret 2009 respektive 2010 och har även genomfört en granskning av omprövningsärenden rörande återkallande av anvisning som bifölls och beslutades av Enheten Central omprövning under första halvåret 2010. Resultatet visar att antalet anvisningar, det vill säga antalet personer som påbörjade ett arbetsmarknadspolitiskt program, har ökat med 80 procent mellan första halvåret 2009 och första halvåret 2010. Förändringar i antalet anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program påverkas bland annat av politiska intentioner och rådande konjunkturläge. En anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program kan upphöra på tre olika sätt; fullföljt, avbrott eller återkallande av anvisning. IAF:s granskning visar att av totalt antal beslut som Arbetsförmedlingen har fattat om upphörande av anvisning till program under första halvåret 2009 respektive 2010, har andelen beslut om återkallande minskat med 0,20 procentenheter. Det program där andelen återkallande minskade mest var inom jobbgarantin för ungdomar. De tre arbetsmarknadsområden där andelen återkallade anvisningar minskade mest mellan första halvåret 2009 och 2010 var Lycksele, Motala och Oskarshamn. Det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion utgjorde cirka 10 procent av de arbetsmarknadspolitiska programmen som påbörjades under första halvåret 2010. Andelen återkallade anvisningar till arbetslivsintroduktion utgör 0,08 procent av det totala antalet anvisningar till program som upphörde under första halvåret 2010. IAF konstaterar att andelen återkallade anvisningar till arbetslivsintroduktion låg under genomsnittet. Återkallande av anvisning till arbetslivsintroduktion regleras i samma förordning och i samma paragraf som majoriteten av de andra arbetsmarknadspolitiska 7

programmen. Det innebär att det enligt författningsstöd inte ska finnas några skillnader vad gäller återkallande av anvisning till arbetslivsintroduktion än till övriga arbetsmarknadspolitiska program. En förklaring till den mindre andelen återkallande i programmet kan vara att handläggarstödet till arbetslivsintroduktion skiljer sig från handläggarstöd för andra program. Det framgår i handläggarstödet att programmet arbetslivsintroduktion ska anpassas innan ett återkallande av anvisning kan bli aktuellt. Av 153 omprövningsärenden som rörde återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program och som Enheten Central omprövning fattade beslut i första halvåret 2010, var 41 procent bifallsbeslut. Detta betyder att Enheten Central omprövning, ändrade nästan hälften av de lokala arbetsförmedlingarnas beslut om att återkalla anvisning till arbetsmarknadspolitiska program. IAF:s granskning av de bifallsärenden som beslutades under första halvåret 2010 visar att skälen till att Enheten Central omprövning ändrade de lokala arbetsförmedlingarnas beslut varierade. IAF kan konstatera att skälen till bifallsbeslut främst handlade om avsaknad av regelstöd och avsaknad av dokumentation vid återkallandet av anvisningarna. Av beslutsmotiveringarna framgår att handläggarstöden till stor del var styrande i Enheten Central omprövnings beslutsfattande, trots att dessa endast ska utgöra ett stöd i handläggningen. IAF konstaterar att då förordningarna utgör det enda författningsstödet, finns utrymme för olika bedömningar och tolkningar. Detta innebär en fara för rättsäkerheten. Då Arbetsförmedlingen har rätt att utfärda verkställighetsföreskrifter, bör Arbetsförmedlingen överväga vilka möjligheter de har att med hjälp av föreskrifter få ett bättre stöd för enhetlig och rättsäker hantering. IAF noterar att det i Generaldirektörens arbetsordning för Arbetsförmedlingen finns instruktion om att beslut i ärende om omprövning enligt annan författning än förvaltningslagen endast får delegeras vidare till chefen för Enheten Central omprövning. I IAF:s granskning framgår att enhetschefen fattar beslut i bifallsärenden och att handläggarna på Enheten Central omprövning beslutar om avslag i omprövningsärenden som rör återkallande av arbetsmarknadspolitiska program. Med hänvisning till arbetsordningen kan det ifrågasättas om beslutsfattandet på Enheten Central omprövning är förenlig med denna. IAF iakttagelser är sammanfattningsvis följande: Handläggarstödet till arbetslivsintroduktion skiljer sig från övriga program vad gäller hantering av återkallande av anvisning även om det enligt författningsstöd inte ska föreligga några skillnader vad gäller detta. Det finns utrymme för olika bedömningar och tolkningar då förordningarna utgör det enda författningsstödet, vilket innebär en fara för rättsäkerheten. För att få ett bättre stöd för enhetlig och rättsäker hantering, bör Arbetsförmedlingen undersöka vilka möjligheter de har att åstadkomma ett bättre författningsstöd. 8

Arbetsförmedlingens beslutsfattande i omprövningsärenden överensstämmer inte med Arbetsförmedlingens arbetsordning. 9

1 Inledning Enligt 2 i förordning (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), ska IAF granska handläggningen av och rutinerna för handläggning av ärenden hos Arbetsförmedlingen om återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program. IAF ska även till Arbetsförmedlingen påtala de brister som IAF finner vid sin granskning. Enligt 9 i förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är de arbetsmarknadspolitiska programmen arbetsmarknadspolitiska insatser som syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. En anvisning till ett program ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad, vilket betyder att anvisningen ska framstå som lämplig både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Enligt 1 i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program handhas de arbetsmarknadspolitiska programmen av Arbetsförmedlingen om inte annat föreskrivs. I förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program regleras majoriteten av arbetsmarknadspolitiska programmen och i förordningen regleras bland annat när Arbetsförmedlingen ska återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program. I januari 2010 infördes ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, arbetslivsintroduktion. Enligt förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program riktas programmet till dem som efter långvarig sjukdom behöver förbereda sig för ett arbete eller för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program. Det handlar exempelvis om personer som inte längre kan beviljas sjukpenning för fler dagar. I programmet ingår individuellt anpassade insatser med utredande, vägledande eller orienterande karaktär. Enligt förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program kan Arbetsförmedlingens beslut att återkalla en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning. Under 2009 fattade Arbetsförmedlingens enhet för omprövning, Enheten Central omprövning, beslut i 450 omprövningsärenden som rörde återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program. Av dessa var cirka 29 procent bifallsbeslut. Omprövningsbeslut kan enligt förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program sedan 1 juli 2010 överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Tidigare var det inte möjligt att överklaga ett beslut om återkallande av anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program. En förändring skedde i och med en dom från Europadomstolen i april 2009. Europadomstolen fastslog i domen att det är en civil rättighet att få frågan om återkallande av anvisningar till aktivitetsgarantin prövad i domstol. Domen medför att Arbetsförmedlingens beslut om att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program kan överklagas till domstol. 10

1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med detta uppdrag är att granska Arbetsförmedlingens hantering av och rutiner för handläggning vad gäller beslut om återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program. För att uppfylla granskningens syfte och för att avgränsa uppdraget, har följande frågeställningar formulerats: Har antalet anvisningar och återkallanden av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program förändrats mellan första halvåret 2009 och första halvåret 2010? Hur många personer anvisades till arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion under första halvåret 2010 och hur många anvisningar till programmet återkallades av Arbetsförmedlingen? Hur många omprövningar som gäller återkallanden av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program skedde under första halvåret 2010? I hur många ärenden ändrade Arbetsförmedlingen sitt beslut? Vilka skäl angav Arbetsförmedlingen i ändringsbeslutet? Hur många omprövningsbeslut rörande återkallande av anvisning överklagades under första halvåret 2010? 1.2 Metod och genomförande Uppdraget inleddes med att IAF träffade representanter från Arbetsförmedlingen för att informera om uppdraget och för att inhämta information om uppdragsområdet. För att inhämta mer information om omprövningar ägde ett möte rum med Arbetsförmedlingens representanter från Enheten Central omprövning. IAF begärde uppgifter från Arbetsförmedlingen gällande antal personer som påbörjade arbetsmarknadspolitiska program, antalet kvarvarande i arbetsmarknadspolitiska program samt uppgift på Arbetsförmedlingens beslut om upphörande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program under första halvåret 2009 och första halvåret 2010. Materialet sammanställdes och analyserades. I den statistiska redovisningen i denna rapport återfinns de arbetsmarknadspolitiska program som regleras i någon av programförordningarna, men även insatser i form av arbete med stöd ingår i redovisningen. I den statistiska redovisningen ingår inte arbetsmarknadspolitiska programmen nystartsjobb och särskilt nystartsjobb. Siffror på antalet anvisningar visas i form av antalet personer som påbörjade ett program under första halvåret 2009 och 2010. Det betyder att när IAF redogör för antalet anvisningar, likställs det med antalet personer som påbörjade ett arbetsmarknadspolitiskt program. I den delen där IAF redovisar uppgifter om antal deltagare i program, avser det genomsnittet av antalet kvarvarande i program per månad under första halvåret 2009 och första halvåret 2010. I den statistiska redovisningen som rör återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program ingår 11

generellt inte personer som fick anvisningen till programmet återkallat på grund av att de uppfyllt nytt arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkringen. I den statistiska delen där skäl till Arbetsförmedlingens beslut att återkalla anvisningen redovisas, finns endast en redovisning av fördelningen inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Detta sker med anledning av att det var den data IAF erhöll från Arbetsförmedlingen. I de flesta tabeller görs en jämförelse mellan första halvåret 2009 och första halvåret 2010. Siffror för arbetsmarknadsprogrammen arbetslivsintroduktion och lyft presenteras endast för 2010 med anledning av att dessa program infördes i januari 2010. Uppgift på antal omprövningsärenden som Enheten Central omprövning under första halvåret 2010 fattat beslut i, begärdes från Arbetsförmedlingen. IAF genomförde en ärendegranskning av samtliga omprövningsärenden rörande återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program som beslutats och bifallits av Enheten Central omprövning under första halvåret 2010. Även uppgift på antal överklaganden som lett till domslut under första halvåret 2010 inhämtades från Arbetsförmedlingen. IAF utförde en genomgång av dessa. Arbetsförmedlingen har faktagranskat sakinnehållet i delar av rapporttexten. Återföring av granskningsresultatet har skett genom att Arbetsförmedlingen fick ta del av en preliminär slutrapport och fick även en muntlig presentation av granskningsresultatet. 2 Återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program De arbetsmarknadspolitiska programmen är ett viktigt verktyg för att förbättra matchningen mellan de arbetssökande och de lediga platserna. De arbetsmarknadspolitiska programmen ska även bidra till att de arbetssökande har de kunskaper som efterfrågas och därmed motverka arbetskraftsbrist. Insatserna har både en fördelningspolitisk och tillväxtpolitisk dimension och det är konjunkturläget och situationen på arbetsmarknaden som avgör behovet av programmen och hur de utformas. Detta innebär att de kan förändras över tid. 1 Följande åtgärder ingick i de arbetsmarknadspolitiska programmen under första halvåret 2010. o o Arbetsmarknadsutbildning Arbetspraktik 1 Arbetsmarknadspolitiska program Årsrapport, Ure 2010:1, Arbetsförmedlingen. 12

o o o o o o o o o o Stöd till start av näringsverksamhet Ungdomsinsatser Lyft Förberedande insatser Arbetslivsintroduktion Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Jobb- och utvecklingsgarantin Jobbgaranti för ungdomar Särskilt anställningsstöd Särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga Arbetsmarknadspolitiska program och återkallanden av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program regleras i olika författningar. Arbetsförmedlingen har även utarbetat interna handläggarstöd. 2.1 Regelverk och styrdokument för återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program 2.1.1 Förordningar och föreskrifter Återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program regleras i: Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin Förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar. Förordning (1997:1275) om anställningsstöd Arbetsmarknadsstyrelsens administrativa föreskrifter (AMSFS 2001:3) om handläggningen av ärenden om arbetsmarknadspolitiska program Dessa förordningar och föreskrifter med paragrafer som reglerar återkallande av anvisning, finns i bilaga 1. 2.1.2 Handläggarstöd 2 Handläggarstöd är dokument som är avsedda att utgöra stöd i handläggningen av ärenden. Handläggarstöden är inte styrande dokument. 3 Handläggarstöd att lämna jobb- och utvecklingsgarantin 4 Om deltagaren avvisar lämplig insats/arbete (15 punkt 1) 5 ska Arbetsförmedlingen redovisa den insats, program eller arbete som deltagaren 2 Arbetsförmedlingen har i november 2010 gjort uppdateringar i några av handläggarstöden. Dessa ändringar redogörs inte för i denna rapport. 3 Generaldirektörens arbetsordning för Arbetsförmedlingen, 2010-04-16 4 2010-01-04 13

avvisat. Den arbetsmarknadspolitiska bedömning varför insatsen eller arbetet anses vara lämpligt ska också redovisas. Handlingsplan ska bifogas ärendet. Det är inte tillräckligt att deltagaren inte har sökt ett anvisat arbete, utan deltagaren ska ha erbjudits arbete. Om deltagaren inte redovisar sina jobbsökaraktiviteter eller inte har regelbunden kontakt med Arbetsförmedlingen (15 punkt 1) ska Arbetsförmedlingen i sitt återkallande redovisa de iakttagelser som Arbetsförmedlingen har gjort och som utgör skäl för återkallande. Att missa en redovisning eller ett besök bör inte ensamt utgöra skäl för återkallelse. Ett återkallande är ett resultat av en period av ett icke acceptabelt beteende. Deltagaren bör ha uppmärksammats på att resultatet av beteendet kan vara ett återkallande. Handlingsplanen ska bifogas, då den är viktig för att den visar vad som har överenskommits. Om deltagaren inte har regelbunden kontakt med arbetsförmedlaren (15 punkt 1) ska anvisningen återkallas. Denna orsak är kopplad till fas tre då arbetssökande är på en sysselsättningsplats. Om deltagaren missköter sig eller stör verksamheten (15 punkt 2) är en orsak till återkallande. Det kan vara ett resultat av att deltagaren under en period misskött eller stört verksamheten. Deltagaren bör uppmärksammas på att resultatet av beteendet kan leda till ett återkallande. Någon form av varning ska ges i samband med varje isolerad händelse så att deltagaren har möjlighet att förändra sitt beteende. Dessa varningar ska dokumenteras av Arbetsförmedlingen. Ett återkallande av anvisning till programmet ska även ske när den som anvisats uppfyller ett nytt arbetsvillkor (15 punkt 3). Särskilda skäl för att återkalla en anvisning (15 sista stycket). Ett särskilt skäl till att återkalla kan vara att syftet med deltagandet i jobb- och utvecklingsgarantin inte kan uppnås. Företeelsen får inte rymmas i 1-3 punkten 15 men ska vara av samma allvarliga karaktär som i punkt 1-2. Höga krav ställs på dokumentation när särskilda skäl används. Av dokumentationen ska tydligt framgå vad de skärskilda skälen består i. Handläggarstöd jobbgarantin för ungdomar 6 Återkallande på grund av avvisad insats/aktivitet/arbete enligt 12 1. Gäller när någon avvisar deltagande i något arbetsmarknadspolitiskt program eller någon aktivitet som är möjlig i programmet. Att avvisa avser också att den sökande uttalat eller det har framgått att den sökande inte avser att fullfölja programmet/aktiviteten. Enstaka dagar frånvaro där den sökande återgår till aktiviteten ska däremot inte ses som ett avvisande utan prövas enligt 12 2. Om den arbetssökande inte redovisar vilka jobbsökaraktiviteter som har utförts är detta en grund för att återkalla anvisningen. Det krävs inte någon 5 Handläggarstöden hänvisar till paragraf i den reglerande förordningen och denna hänvisning anges inom parentes eller som hänvisning till i text. 6 2010-03-01 14

varning innan återkallelse på grund av bristande redovisning av jobbsökaraktiviteter men det ska vara dokumenterat att information om när och hur ofta redovisning ska lämnas om sökta arbeten. Vad gäller avvisande av erbjudet lämpligt arbete eller insats är detta inte liktydigt med att inte söka anvisat arbete. Arbetsförmedlingen måste kunna konstatera att det skett ett erbjudande och att det är ett lämpligt arbete som har erbjudits. Vid tillämpning av begreppet Lämpligt arbete ska bestämmelserna tolkas på samma sätt som i IAF:s föreskrifter som rör lämpligt arbete (IAFFS 2004:3). Återkallelse på grund av misskötsel/störande av verksamheten enligt 12 2. Ett uteblivet besök bör inte ensamt utgöra skäl till återkallelse och innebär inte olovlig frånvaro. Ett återkallande enligt denna punkt ska vara ett resultat av ett upprepat beteende där deltagaren bör ha uppmärksammats på att resultatet av beteendet kan vara ett återkallande. Detta för att deltagaren har möjlighet att förändra sitt beteende. Arbetsförmedlingens varning ska dokumenteras. Händelser som ligger mer än ett år tillbaks i tiden ska inte kunna prövas som misskötsel och det förutsätts att händelserna tidigare har påtalats för den sökande. Återkallelse enligt 12 3. En anvisning till programmet ska återkallas om den som deltar i programmet uppfyller ett nytt arbetsvillkor. Särskilda skäl. Vid återkallande med hänvisning till särskilda skäl, får inte händelsen rymmas i de specificerade återkallelsegrunderna. Av dokumentationen ska tydligt framgå vad de särskilda skälen består i. Exempel på särskilda skäl är våld, skadegörelse, att den sökande har rest på semester eller inte varit kontaktbar under längre än en vecka utan att det anmälts och godtagits av Arbetsförmedlingen. Om det handlar om kortare semester eller avbrott i kontakten med förmedlingen ska det ses som olovlig frånvaro som ryms inom misskötsel. Checklista för beslut om återkallande av anvisning 7 Fyra områden behandlas i handläggarstödet: dokumentation, kommunicering, beslut och omprövning. Samtliga iakttagelser och händelser som kan ligga till grund för och kan ha betydelse för beslut om återkallande ska dokumenteras. Kommunicering handlar om att Arbetsförmedlingen innan beslut om återkallande har fattats, ska kontakta den arbetssökande och informera om varför ett återkallande övervägs och vilka konsekvenser ett beslut om återkallande medför. Den sökande har även rätt att lämna sina synpunkter. Innehållet i kommuniceringen ska dokumenteras. Beslutsavsnittet behandlar bland annat Arbetsförmedlingens omprövningsskyldighet; att den lokala arbetsförmedlingen efter kommunicering ska göra en prövning av ärendet och om det finns skäl ändra beslutet om återkallande. 7 2009-12-07 15

I handläggarstödet finns information om vad ett beslut om återkallande ska innehålla. Exempelvis ska beslutet innehålla motivering, omprövningshänvisning och namn på beslutsfattare. Det redogörs även för tillvägagångssättet och processen när någon begär omprövning. Bland annat ska Arbetsförmedlingen göra en rättidsprövning. Den sökande har tre veckor på sig att begära omprövning från det att den sökande fick del av beslutet. Om begäran om omprövning har inkommit i rätt tid ska Arbetsförmedlingen ompröva enligt 27 i förvaltningslagen (1986:223), vilket innebär att ett beslut ska ändras om Arbetsförmedlingen finner att det är oriktigt på grund av nya omständigheter. Beslutet får inte ändras till den sökandes nackdel. Om Arbetsförmedlingen står fast vid det ursprungliga beslutet, ska ärendet skickas vidare till Enheten Central omprövning. Handläggarstöd arbetslivsintroduktion 8 Enligt handläggarstödet syftar programmet till att kartlägga sökandes förutsättningar och möjligheter att ta del av Arbetsförmedlingens hela tjänsteutbud. Huvudregeln är anvisning på heltid och att personen deltar utifrån individuella förutsättningar och resurser. Anvisningsperioden för programmet får vara maximalt tre månader och ingen förlängning är möjlig. Målet med programmet är att den som deltagit i programmet ska ha fått sitt behov av stöd för återgång till arbete utrett och vara klar att gå vidare till annan insats inom Arbetsförmedlingen eller arbete. Insatserna ska utgå från den individuella handlingsplanen som också ska innehålla en plan över vilka aktiviteter som ska genomföras under programtiden. Omfattningen av aktiviteterna i programmet ska grundas på deltagarens behov och förutsättningar. Den som följer uppgjord handlingsplan anses också delta på anvisad tid, oavsett antal timmar närvaro/vecka. Innan det blir aktuellt med en återkallelse av programmet ska alltid försök först göras för att anpassa programmet så att den sökande har större möjlighet att delta. Först efter detta kan det bli aktuellt med ett återkallande för personer i målgruppen. 3 Omprövning och överklagan 3.1 Regelverk Omprövning och överklagande av återkallande av arbetsmarknadspolitiska program regleras i förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, i förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin och förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar och i förordning (1997:1275) om anställningsstöd. Enligt Arbetsförmedlingens föreskrift AMSFS 2001:3, ska deltagaren få ett meddelande med tydlig besluts- 8 2010-07-21 16

motivering samt upplysning om hur man kan få beslutet omprövat. I förordningarna framgår att ett beslut om återkallande ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet gäller. Vidare ska enligt förordningarna en begäran om omprövning vara skriftlig. Begäran ska ges till Arbetsförmedlingen och ska ha inkommit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet. Arbetsförmedlingen ska först göra en rättidsprövning enligt 24 i förvaltningslagen (1986:223) och sedan pröva ärendet enligt 27 i förvaltningslagen (1986:223). Om beslutet inte ändras till den sökandes fördel, ska begäran om omprövning skickas vidare till Arbetsförmedlingens centrala enhet för omprövning, Enheten Central omprövning. Tidigare var det inte möjligt att överklaga ett beslut om återkallande av arbetsmarknadspolitiskt program. Europadomstolen slog dock den 7 april 2009 i mål 28426/06 fast att det är en civil rättighet att få frågan om återkallelse av en anvisning till aktivitetsgarantin prövad i domstol. Domen medför att återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program kan överklagas till domstol. Innan förändringen skedde i förordningarna, i juli 2010, tillämpades EU-domstolens avgörande på så sätt att en överklagandehänvisning bifogades besluten. Även information om detta fanns på Arbetsförmedlingens interna hemsida. Enligt förordningarna som reglerar återkallanden av arbetsmarknadspolitiska program framgår sedan 1 juli 2010 att överklaganden ska ske i enlighet med bestämmelserna i 22 i Förvaltningslagen (1986:223) och ske hos allmän förvaltningsdomstol. 3.2 Enheten Central omprövning 9 Arbetsförmedlingens centrala enhet för omprövning finns i Östersund och är organisatoriskt placerad inom Arbetsförmedlingens juridiska avdelning. Den juridiska avdelningen ansvarar bland annat för att ompröva myndighetens beslut enligt annan författning än förvaltningslagen. Chefsjuristen har rätt att besluta i ärende om omprövning enligt annan författning än förvaltningslagen. Beslut i ärende om omprövning får endast delegeras vidare till chefen för Enheten för Central Omprövning 10. Enheten Central omprövning ansvarar för att handlägga och besluta i Arbetsförmedlingen omprövningsärenden. På enheten arbetar tio handläggare, en administratör och en chef för enheten. Till enheten inkommer cirka 10-15 omprövningsärenden per dag och motsvarande antal beslut fattas per dag. Av de ärenden som inkommer till enheten rör cirka 25-35 procent beslut om återkallande av arbetsmarknadspolitiska program. Majori- 9 Informationen i detta avsnitt är hämtad från, om inte annat anges, Enheten Central omprövnings interna handläggarstöd, 100826 och 101004, och från möte med representanter från Enheten Central omprövning i Östersund 2010-10-07. 10 Generaldirektörens arbetsordning för Arbetsförmedlingen, 2010-04-16 17

teten av dessa rör jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar. 11 3.2.1 Arbetsprocess När ett nytt ärende inkommer kontrolleras att samtliga handlingar till ärendet finns bifogade. Till ett ärende som rör återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program, ska följande dokument bifogas: begäran om omprövning från den klagande (original), kopia av beslutet som omprövningen avser, relevanta daganteckningar från AIS, kopia av det underskrivna dokumentet Underlag för anvisning gällande jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar samt Arbetsförmedlingens yttrande. Denna lista över dokument finns på Arbetsförmedlingens interna hemsida. Om ärendet behöver kompletteras skickas en sådan begäran om komplettering till den lokala arbetsförmedlingen. Enheten Central omprövning måste i cirka 15-30 procent av ärendena, begära in kompletteringar från den lokala arbetsförmedlingen. Kötid innan utredning av ärendet påbörjas är cirka tre månader. Handläggningstiden är beroende av ärendets beskaffenhet och kan variera från en dag till tre veckor. Innan handläggning påbörjas, sker en prövning om ärendet är omprövningsbart eller inte. När ett ärende bedöms vara omprövningsbart kommuniceras den klagande. Vid handläggning av ärendet kontrolleras att rätt regelverk används, arbetsförmedlingskontorets grund för beslutet, klagandes argument samt vid behov kontrolleras att fullmakt finns. I handläggarnas utredning ingår en genomgång av bifogade handlingar och aktuella daganteckningar och handlingsplaner och att begära in kompletteringar och förtydliganden från arbetsförmedlingskontoret och/eller klagande samt annan part. Dokument som skrivs ut från AIS eller kompletterande information som tillhandahålls genom telefon, ska tillföras akten. Samtliga kompletteringar till ärendet som kan ha en negativ inverkan på beslutet ur den klagandes synvinkel samt eventuellt byte av återkallelsegrund ska kommuniceras den klagande. Det finns tre beslutsformer för omprövningsbara ärenden: avslag, bifall och bifall med förbehåll. Avslag innebär att enheten för omprövning vidhåller arbetsförmedlingskontorets beslut. Vid bifall ändrar enheten för omprövning det lokala arbetsförmedlingskontorets beslut om att återkalla anvisningen. Tidigare beslut ska inte längre gälla och ska upphävas. Omprövningsenhetens ställningstagande bifall med förbehåll innebär att klagande part får rätt avseende sakfrågan, men att arbetsförmedlingskontoret anmodas att göra ytterligare en prövning av övriga villkor. Bifallsbeslut fattas alltid av enhetschefen efter föredragning av handläggare och avslagsbeslut fattas direkt av handläggaren. För att säkerställa att 11 Möte med representanter från Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingens huvudkontor 2010-09-09. 18

enhetens beslut om återkallande förstås och verkställs kontaktas alltid det lokala arbetsförmedlingskontoret. 3.2.2 Förhållningssätt och uppgift vad gäller regelverk Enheten Central omprövning kan upptäcka brister i den lokala arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket. Enheten har då möjlighet att lyfta detta internt till Programenheten och/eller Juridiska avdelningen. De kan även föreslå till avdelningen Utbildningsproduktion eller till andra avdelningar att det kan finnas behov av utbildning. De besöker exempelvis även lokala arbetsförmedlingar för att informera om myndighetsutövning och för att informera om gällande förordningar och handläggarstöd. Handläggarna på Enheten Central omprövning tillämpar i sina beslut regelverk och tolkningar av regelverk. Programenheten tolkar programförordningar och juridiska avdelningen tolkar förvaltningslagen och sekretesslagen. Som stöd i sitt beslutfattande använder Enheten Central omprövning exempelvis lagar, förordningar, förarbeten, domar samt har gemensamma ärendegenomgångar med kolleger. Kontinuerligt har Enheten Central omprövning möten med Programenheten om regelverket och olika tolkningar. 3.2.3 Hantering av överklagande När ett överklagande inkommer till Enheten Central omprövning görs en rättidsprövning. Överklagandet ska ha inkommit till Enheten Central omprövning inom tre veckor från att den klagande fick del av beslutet. Ett yttrande skrivs och undertecknas av enhetschefen. En bekräftelse skickas till den klagande och samtliga handlingar tillhörandes ärendet skickas till förvaltningsrätten. Verksjuristerna tar över vid process i förvaltningsdomstol. 4 Utveckling av anvisningar och återkallanden av arbetsmarknadspolitiska program Som framgår i tabell 1 ökade antalet personer som påbörjade ett arbetsmarknadspolitiskt program från 127 921 personer första halvåret 2009 till 229 686 personer första halvåret 2010. Antalet kvinnor som påbörjade ett program ökade från 55 071 till 110 349 och antalet män ökade från 72 850 till 119 337. 19

Tabell 1: Antal personer fördelat på kön som påbörjat ett arbetsmarknadspolitiskt program under första halvåret 2009 respektive 2010. 1:a halvåret 2009 1:a halvåret 2010 Program Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Arbetslivsintroduktion - - - 15 702 7 367 23 069 Arbetsmarknadsutbildning 1 331 4 605 5 936 2 214 5 474 7 688 Arbetspraktik 5 910 7 667 13 577 20 326 22 207 42 533 varav LYFT - - - 1 694 1 425 3 119 Förberedande insatser 13 955 10 815 24 770 23 210 16 321 39 531 Jobb- och utvecklingsgarantin 14 094 14 646 28 740 22 644 28 874 51 518 Jobbgarantin för ungdomar 11 036 21 205 32 241 15 375 22 000 37 375 Lönebidrag 3 454 5 503 8 957 4 165 6 481 10 646 Offentligt skyddat arbete (OSA) 252 632 884 297 704 1 001 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 79 86 165 256 327 583 Stöd till start av näringsverksamhet 1 057 1 423 2 480 2 075 3 055 5 130 Särskilt anställningsstöd 2 037 3 391 5 428 1 895 3 239 5 134 Trygghetsanställning 1 294 2 141 3 435 1 349 2 239 3 588 Utvecklingsanställning 572 736 1 308 841 1 049 1 890 Totalt 55 071 72 850 127 921 110 349 119 337 229 686 Totalt ökade antalet personer som påbörjade ett arbetsmarknadspolitiskt program med 80 procent och vad gäller kvinnor respektive män var den procentuella ökningen 100 procent respektive 64 procent. De procentuella förändringarna redovisas i tabell 2. Vad som även framgår av tabell 2 är att störst ökning av anvisningar, 253 procent, skedde i projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Det enda arbetsmarknadspolitiska program där det mellan första halvåret 2009 och första halvåret 2010 skedde en minskning var särskilt anställningsstöd. Tabell 2: Procentuell förändring mellan första halvåret 2009 respektive 2010 gällande personer som påbörjade ett arbetsmarknadspolitiskt program fördelat på kön. Förändring mellan 2009 och 2010 (procent) Program Kvinnor Män Totalt Arbetslivsintroduktion * * * Arbetsmarknadsutbildning 66 19 30 Arbetspraktik 244 190 213 varav LYFT * * * Förberedande insatser 66 51 60 Jobb- och utvecklingsgarantin 61 97 79 Jobbgarantin för ungdomar 39 4 16 Lönebidrag 21 18 19 Offentligt skyddat arbete (OSA) 18 11 13 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 224 280 253 Stöd till start av näringsverksamhet 96 115 107 Särskilt anställningsstöd -7-4 -5 Trygghetsanställning 4 5 4 Utvecklingsanställning 47 43 44 Totalt 100 64 80 20

Det genomsnittliga antalet personer som fanns i arbetsmarknadspolitiska program ökade från 179 056 deltagare till 252 545 deltagare mellan första halvåret 2009 och första halvåret 2010 (se tabell 3). Tabell 3: Genomsnitt av antalet kvarvarande i program under första halvåret 2009 respektive 2010 fördelat på kön. 1:a halvåret 2009 1:a halvåret 2010 Program kvinnor män total kvinnor män total Arbetslivsintroduktion - - - 6 628 3 128 9 756 Arbetsmarknadsutbildning 1 089 2 730 3 819 1 841 3 975 5 815 Arbetspraktik 1 611 2 011 3 622 9 622 10 405 20 027 varav LYFT - - - 522 418 940 Förberedande insatser 7 256 4 770 12 026 10 040 6 629 16 669 Jobb- och utvecklingsgarantin 27 120 26 486 53 606 34 525 38 320 72 846 Jobbgarantin för ungdomar 11 464 18 396 29 861 20 064 30 708 50 771 Lönebidrag 21 109 31 005 52 114 19 194 27 582 46 776 Offentligt skyddat arbete (OSA) 1 263 3 212 4 476 1 228 3 199 4 427 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 53 55 107 118 160 278 Stöd till start av näringsverksamhet 619 738 1 357 1 896 2 619 4 515 Särskilt anställningsstöd 2 932 4 306 7 238 2 185 3 330 5 514 Trygghetsanställning 3 325 5 601 8 927 4 892 8 070 12 962 Utvecklingsanställning 857 1 048 1 905 953 1 236 2 189 Totalt 78 696 100 360 179 056 113 185 139 360 252 545 Som går att utläsa i tabell 4 ökade antalet deltagare med 41 procent och det var kvinnor som hade den största procentuella ökningen, 44 procent. Ökningen för män var 39 procent. Den största ökningen fanns i arbetsmarknadspolitiska programmet arbetspraktik. De arbetsmarknadspolitiska program där antal deltagare i genomsnitt minskade är i programmen lönebidrag, offentligt skyddat arbete och särskilt anställningsstöd. 21

Tabell 4: Procentuella skillnader mellan första halvåret 2009 respektive 2010 vad gäller genomsnittet av antalet kvarvarande i arbetsmarknadspolitiska program fördelat på kön. förändring mellan 2009 och 2010 (procent) Program kvinnor män total Arbetslivsintroduktion * * * Arbetsmarknadsutbildning 69 46 52 Arbetspraktik 497 417 453 varav LYFT 0 0 0 Förberedande insatser 38 39 39 Jobb- och utvecklingsgarantin 27 45 36 Jobbgarantin för ungdomar 75 67 70 Lönebidrag -9-11 -10 Offentligt skyddat arbete (OSA) -3 0-1 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 125 194 160 Stöd till start av näringsverksamhet 206 255 233 Särskilt anställningsstöd -25-23 -24 Trygghetsanställning 47 44 45 Utvecklingsanställning 11 18 15 Totalt 44 39 41 * Arbetslivsintroduktion och Lyft är nya arbetsmarknadspolitiska program från januari 2010 En anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program kan upphöra på tre olika sätt; fullföljt, avbrott eller återkallande. Första halvåret 2009 togs 213 495 beslut om upphörande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program och under första halvåret 2010 var antalet beslut 370 427. För fullständiga uppgifter om antal fullföljda, avbrutna och återkallade program under första halvåret 2009 och 2010, se tabell 1 och 2 i bilaga 2. I tabell 5 visas andel återkallade anvisningar i procent av totalt antal beslut om upphörande av anvisningar under första halvåret 2009 och första halvåret 2010. Andelen återkallande mellan första halvåret 2009 och första halvåret 2010 minskade från 1,42 procent till 1,22 procent. Det program där andelen återkallande minskade mest var inom jobbgarantin för ungdomar. Första halvåret 2009 var andelen återkallanden 5,47 procent och första halvåret 2010 var andelen 4,06 procent. Andelen återkallande ökade mer bland män än bland kvinnor. Förberedande insatser var det arbetsmarknadspolitiska program där andelen återkallande ökade mest, från 0,21 procent till 0,27 procent mellan första halvåret 2009 och första halvåret 2010. 22

Tabell 5: Andel återkallande i procent av totalt antal beslut om upphörande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program under första halvåret 2009 respektive 2010 fördelat på kön. 12 1:a halvåret 2009 1:a halvåret 2010 Program kvinnor män total kvinnor män total Arbetslivsintroduktion * * * 0,08 0,09 0,08 Arbetsmarknadsutbildning 0,20 0,54 0,46 0,25 0,37 0,34 Arbetspraktik 0,07 0,15 0,12 0,07 0,18 0,13 varav LYFT * * * 0,44 0,70 0,55 Förberedande insatser 0,10 0,33 0,21 0,13 0,43 0,27 Jobb- och utvecklingsgarantin 1,50 2,19 1,84 1,13 1,89 1,53 Jobbgarantin för ungdomar 4,04 6,42 5,47 3,18 4,59 4,06 Lönebidrag 0,00 0,03 0,02 0,02 0,01 0,01 Offentligt skyddat arbete (OSA) 0,19 0,65 0,52 0,00 0,40 0,29 Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning 0,00 1,87 0,84 0,75 0,69 0,72 Stöd till start av näringsverksamhet 0,17 0,18 0,18 0,05 0,00 0,02 Särskilt anställningsstöd 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Trygghetsanställning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Utvecklingsanställning 0,13 0,20 0,17 0,13 0,23 0,18 Totalt 1,05 1,72 1,42 0,83 1,55 1,22 * Arbetslivsintroduktion och Lyft är nya arbetsmarknadspolitiska program från januari 2010. Åldersfördelningen vad gäller andelen återkallade anvisningar av det totala antalet arbetsmarknadspolitiska program som upphörde, redovisas i tabell 6. Det var åldersgruppen upp till 24 år som stod för den främsta minskningen, 0,78 procentenheter, och åldersgrupp 40-44 år följde därefter med en minskning på 0,38 procentenheter. Minst förändring skedde i åldergruppen över 60 år, där andelen återkallande minskade med 0,03 procentenheter. För fullständiga uppgifter om antal fullföljda, avbrutna och återkallade program under första halvåret 2009 och 2010 fördelat på ålder, se tabell 3 i bilaga 2. 12 Det finns tre olika sätt att besluta om att anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program ska upphöra; fullföljt, avbrott eller återkallande. 23

Tabell 6: Andel återkallande i procent av totalt antal beslut om upphörande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program under första halvåret 2009 respektive 2010 fördelat på ålder. 13 Åldersgrupp (år) 1:a halvåret 2009 (procent) 1:a halvåret 2010 (procent) Förändring mellan 2009 och 2010 (procentenheter) -24 4,15 3,37-0,78 25 29 1,24 0,90-0,34 30 34 0,75 0,47-0,28 35 39 0,71 0,49-0,22 40 44 0,75 0,37-0,38 45 49 0,75 0,44-0,31 50 54 0,72 0,47-0,25 55 59 0,74 0,53-0,21 60-0,65 0,63-0,03 Totalt 1,42 1,22-0,20 I tabell 7 redovisas uppgifter för de sju arbetsmarknadsområden där andelen återkallade anvisningar ökade mest och där andelen återkallade anvisningar minskade mest mellan första halvåret 2009 och 2010. De tre arbetsmarknadsområden med störst ökning av andelen återkallade anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program mellan första halvåret 2009 och första halvåret 2010 var Lindesberg (0,81 procentenheter), Västerås (0,69 procentenheter) samt Skellefteå (0,55 procentenheter). De tre arbetsmarknadsområden där andelen återkallade anvisningar minskade mest mellan första halvåret 2009 och 2010 var Lycksele (-2,32 procentenheter), Motala (-1,49 procentenheter) och Oskarshamn (-1,39 procentenheter). I tabell 4 i bilaga 2 redovisas antal fullföljda, avbrutna och antal återkallade anvisningar fördelat på samtliga arbetsmarknadsområden och i tabell 5 i bilaga 2 redovisas fördelningen över samtliga arbetsmarknadsområden vad gäller andelen återkallande i procent. 13 Det finns tre olika sätt att besluta om att anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program ska upphöra; fullföljt, avbrott eller återkallande. 24

Tabell 7: Andel återkallande i procent av totalt antal beslut om upphörande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program under första halvåret 2009 respektive 2010 fördelat på arbetsmarknadsområden med störst respektive minst ökning av andelen återkallade anvisningar. 14 Arbetsmarknadsområde 1:a halvåret 2009 (procent) 1:a halvåret 2010 (procent) Förändring mellan 2009 och 2010 (procentenheter) Lindesberg 0,90 1,70 0,81 Västerås 0,66 1,35 0,69 Skellefteå 1,37 1,93 0,55 Kiruna 0,91 1,39 0,48 Växjö 0,60 0,97 0,37 Härjedalen * 0,37 0,37 Mora 1,06 1,42 0,37 Eskilstuna 1,65 0,89-0,76 Södertälje 1,61 0,80-0,81 Ljungby 2,02 1,05-0,97 Kalmar 1,90 0,86-1,04 Oskarshamn 2,82 1,43-1,39 Motala 2,12 0,63-1,49 Lycksele 3,16 0,84-2,32 För samtliga arbetsmarknadsområden 1,42 1,22-0,20 * Det skedde inte något återkallande av anvisning i arbetsmarknadsområdet Under första halvåret 2009 togs totalt 3 998 beslut om att återkalla anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program 15. Motsvarande antal beslut för första halvåret 2010 var 5 586 stycken. Under första halvåret 2009 togs 208 beslut om att återkalla anvisningar till andra arbetsmarknadspolitiska program än jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Motsvarande siffra för första halvåret 2010 var 368 beslut. Detta innebär att under första halvåret 2009 och 2010 utgjorde andelen återkallade anvisningar till andra arbetsmarknadspolitiska program än jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar, 5 respektive 7 procent. I tabell 8 redovisas andelen återkallade anvisningar till jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar fördelat på orsak till återkallandet. I tabellen redovisas även totalt antal återkallade anvisningar för dessa arbetsmarknadspolitiska program. Förutom återkallandegrunden Uppfyllt arbetsvillkor enligt ALF 1997:238, var den vanligaste orsaken till att anvisningen återkallades I övrigt särskilda skäl - annat under första halvåret 2009. Under 14 Det finns tre olika sätt att besluta om att anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program ska upphöra; fullföljt, avbrott eller återkallande. 15 Inklusive personer som uppfyllt ett nytt arbetsvillkor. 25

första halvåret 2010 var den näst vanligaste orsaken Avvisat insats inom jobb- och utvecklingsgarantin. I tabell 8 framgår att inom jobbgarantin för ungdomar var det vanligaste skälet till att återkalla anvisningen, både under första halvåret 2009 och 2010, Att avvisa insats inom jobbgaranti för ungdomar. Första halvåret 2009 var andelen återkallade anvisningar 25 procent och under första halvåret 2010 var motsvarande andel 27 procent. Det skäl till återkallande med minst andel återkallade anvisningar var både inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar under första halvåret 2009 och första halvåret 2010, Inte redovisar sina jobbsökaraktiviteter. Tabell 8: Orsak till återkallande av anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin och till jobbgarantin för ungdomar under första halvåret 2009 respektive 2010, i procent fördelat på orsak till återkallande. 1:a halvåret 2009 (procent) 1:a halvåret 2010 (procent) Jobb- och utvecklingsgarantin Jobbgarantin för ungdomar Jobb- och utvecklingsgarantin Jobbgarantin för ungdomar Orsak till återkallande Avvisar ett erbjudande om lämpligt arbete utan godtagbart skäl 4 2 3 2 Avvisar insats inom jobb- och utvecklingsgarantin 15 5 22 4 Avvisar insats inom jobbgarantin för ungdomar 0 25 0 27 I övrigt särskilda skäl - Annat 24 16 13 8 I övrigt särskilda skäl - Avvisar någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd 1 1 1 1 Inte har regelbunden kontakt med en arbetsförmedlare 4 10 8 23 Inte redovisar sina jobbsökaraktiviteter 1 6 2 8 Missköter sig eller stör verksamheten 13 23 12 21 Uppfyllt arbetsvillkor enligt ALF 1997:238 39 12 40 6 Totalt 100 100 100 100 Totalt antal återkallande 1 942 1 848 2 187 3 031 5 Antal anvisningar till och återkallande av anvisning till programmet arbetslivsintroduktion Sammanlagt var det 23 069 personer som påbörjade programmet arbetslivsintroduktion under första halvåret 2010 (se tabell 1). Detta utgör cirka 10 procent av totalt antal påbörjade arbetsmarknadspolitiska program under första halvåret 2010. Av de 23 069 personer som påbörjade programmet var 15 702 (68 procent) kvinnor och 7 367 (32 procent) män. I genomsnitt var antalet kvarvarande i programmet under den aktuell period 9 756 personer (se tabell 3). Under första halvåret 2010 tog Arbetsförmedlingen 20 852 beslut om upphörande av anvisningar till arbetslivsintroduktion. Av dessa togs 17 beslut om 26

återkallande av anvisning till arbetslivsintroduktion (se tabell 2 bilaga 2). Andelen återkallande av anvisning till arbetslivsintroduktion utgör 0,08 procent av de program som upphört under första halvåret 2010 (se tabell 5). 6 Omprövningsärenden 6.1 Antal omprövningsärenden, beslutsunderlag och orsaker till återkallande av anvisning Under det första halvåret 2010 fattade Enheten Central omprövning beslut i sammanlagt 153 omprövningsärenden som rör återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program. Uppgift på totala antalet omprövningsärenden som rör återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program under perioden, om man inkluderar den lokala arbetsförmedlingens rättelsebeslut, var inte möjligt att få uppgift om från Enheten Central omprövning, då de inte har kännedom om det 16. Av de 153 ärenden rörande återkallande av anvisning som Enheten Central omprövning beslutade om under första halvåret 2010 avslogs 86, avvisades 2, återförvisades 2 och bifölls 63 ärenden. Bifallsärendena utgjorde cirka 41 procent av samtliga ärenden. Av de 63 bifallsärenden som ingår i granskningen rör 50 ärenden återkallande som har skett inom jobb- och utvecklingsgarantin och 13 ärenden återkallande inom jobbgaranti för ungdomar. Det ärende som återförvisades, det vill säga som delvis bifölls, gällde återkallande inom jobb- och utvecklingsgarantin. Det var cirka två tredjedelar män och cirka en tredjedel kvinnor som fick den lokala arbetsförmedlingens beslut om återkallande av anvisning till arbetsmarknadspolitiska program ändrat efter att ha begärt omprövning. Vilket underlag som bifogades ärendena varierade. I nästan alla ärenden fanns daganteckningar och den lokala arbetsförmedlingens yttrande med i beslutsunderlaget. I drygt en tredjedel av ärendena utgjorde den klagandes svar på kommunicering en del av beslutsunderlaget och i mindre än en fjärdedel av ärendena fanns ett läkarutlåtande i beslutsunderlaget. I nio ärenden fanns en handlingsplan i beslutsunderlaget. De orsaker som låg till grund för de lokala arbetsförmedlingarnas beslut att återkalla anvisning och som ledde till omprövning och bifölls vid Enheten Central omprövning, redogörs för i tabell 9. 16 Möte med representanter från Enhet Central omprövning i Östersund, 2010-10-07 27

Tabell 9: Förteckning över vilka orsaker till återkallande och antal beslut med respektive orsakshänvisning, som låg till grund i de omprövningsärenden som bifölls och beslutades under första halvåret 2010. Grund för återkallande av anvisning Jobb- och utvecklingsgarantin Jobbgaranti för ungdomar 15 1 st, 1p (2007:414) Avvisat erbjudet arbete 3 15 1st 1p (2007:414) Avvisat insats 6 15 1 st 1p (2007:414) Inte regelbunden kontakt med arbetsförmedlare 7 15 1st 2p (2007:414) Missköter sig eller stör verksamheten 22 15 2 st (2007:414) Särskilda skäl 12 12 1p (2007:813) Avvisat insats 2 12 1p (15 1.1) Inte redovisat jobbsökaraktiviteter 1 12 1p (15.1.1) Övrigt inte redovisat mm 1 12 2p (2007:813) (15 1.2.) Missköter sig 3 12 2st (2007:813) Särskilda skäl 6 Summa antal 50 13 Som går att utläsa i tabellen var det mest förekommande skälet för återkallande av anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin Missköter sig eller stör verksamheten. Inom jobbgaranti för ungdomar var det Särskilda skäl som låg till grund för återkallande av anvisning i flest ärenden. 28