Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?

Relevanta dokument
Asiatisk organiserad brottslighet i Europeiska unionen

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv

Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen

RÄTTSLIG UTBILDNING I EUROPEISKA UNIONENS MEDLEMSSTATER

Varför används medling inte oftare som alternativ tvistlösningsmetod?

Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater

ÖVERSIKT OCH UTVÄRDERING AV GENOMFÖRANDET AV EU:S SOCIALLAGSTIFTNING I VÄGTRANSPORTSEKTORN

BEHÖRIGHET TILL HÖGRE UTBILDNING OCH EXAMINA I EUROPA: EN JÄMFÖRELSE

Gränsöverskridande livssituationer i EU

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

LÄRARUTBILDNING: NULÄGE OCH UTSIKTER FÖR UTBILDNINGEN AV PRIMÄRSKOLLÄRARE I EUROPA

EUROPEISKA NÄTET AV CYKELVÄGAR EUROVELO

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10, IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

FALSKA UPPGIFTER OM CIVILSTÅND

Justitieminister Johannes Koskinen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM56. Ett straffrättsligt direktiv om bekämpande av penningtvätt. Dokumentbeteckning.

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

EUROPAS HISTORISKA MINNE: STRATEGIER, UTMANINGAR OCH UTSIKTER

Den 19 juni 2012 avkunnade EU-domstolen en dom i mål C-307/10 IP Translator, och gav följande svar på de ställda frågorna:

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

Beslut i EU - så här går det till

ÖVERSYN AV DE ANTAGNA PARTNERSKAPSAVTALEN

Beskrivning av det nuvarande systemet för avgränsning av befogenheter mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018

ONLINE LINGUISTIC SUPPORT (OLS) (INTERNETBASERAT SPRÅKSTÖD) Få ut så mycket som möjligt av din utlandsupplevelse!

Principen om tilldelade befogenheter

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.

KOMMUNIKATION OM EUROPA FÖR DESS MEDBORGARE: NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN OCH FRAMTIDSUTSIKTER

INTERNATIONALISERINGEN AV HÖGRE UTBILDNING

Europeiska unionens råd Bryssel den 8 mars 2016 (OR. en)

Förslag till RÅDETS DIREKTIVĆA

12022/09 ADD 1 gh/ck/cs 1 CAB

6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Dokument: 14024/15 GENVAL 56 AVIATION 134 etc. (bifogas)

PRELIMINÄR DAGORDNING 2212:e mötet i STÄNDIGA REPRESENTANTERNAS KOMMITTÉ (Coreper I) Datum: Onsdagen den 16 januari 2008 (kl. 15.

FÖRBÄTTRA KONCEPTET HÖGHASTIGHETSLEDER TILL SJÖSS

om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt en promemoria om initiativet. Helsingfors den 10 maj 2001

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)

Riktlinjer för att besluta Vilken jurisdiktion ska åtala?

BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om det europeiska medborgarinitiativet. {SWD(2017) 294 final}

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

15349/16 hg/ub 1 DG D 2A

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Förslag till RÅDETS BESLUT

ÄNDRINGSFÖRSLAG 26-38

Förslag till RÅDETS BESLUT

INTEGRERADE PLANER FÖR STADSTRAFIK OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

PRELIMINÄR DAGORDNING 1980:e mötet i Ständiga representanternas kommitté (COREPER II) Datum: Bryssel onsdagen den 9 oktober 2002 (10.

Riktlinjer. handelsplatsers transaktionsflöde 08/06/2017 ESMA SV

16636/14 ADD 1 tf/ab 1 DG D 2A

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Inrättande av ett nätverk av sambandsmän för invandring ***I

Uppdrag att överväga ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensanalysen. Följedokument till

Internationell utblick. Anneli Harlén

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

15378/16 ADD 1 adj/lym/np 1 GIP 1B

Riktlinjer. Regler och förfaranden vid obestånd för deltagare i värdepapperscentraler 08/06/2017 ESMA SV

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling. Rådets ståndpunkt vid första behandlingen

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Erasmus+ Online Linguistic Support. Få ut så mycket som möjligt av Erasmus+!

Lagstiftningsöverläggningar

Internationell organiserad brottslighet i Europeiska unionen

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder. Dokument: har ännu inte distribuerats

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

(Resolutioner, rekommendationer och yttranden) RESOLUTIONER RÅDET

ANALYS FÖR UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING VUXENUTBILDNING OCH ÖPPNA LÄRRESURSER

9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A

Transkript:

GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område? SAMMANFATTNING Sammandrag Rambeslutet från 2008 om bekämpning av organiserad brottslighet inrättar ett tydligt ramverk för kriminalisering av medverkan i en kriminell organisation. Förbättring krävs dock både inom rättssäkerheten och inom dess tillämpningsområde, samt vad gäller harmoniseringsnivån som uppnås. Rambeslutet är utformat i breda och vaga termer vilket kan leda till överkriminalisering. En högre harmoniseringsnivå behövs, inte bara för att säkerställa lika villkor i alla medlemsstater, men också för att underlätta att andra delar av den europeiska straffrätten fungerar. Lissabonfördraget innehåller ett antal bestämmelser som kan utgöra en rättslig grund för den fortsatta utvecklingen av lagstiftningen på området. Alla nya förslag ska baseras på en noggrann utvärdering av tillämpningen av rambeslutet från 2008 i medlemsstaterna och på hur de nationella domstolarna tolkar relevanta begrepp. PE 453.195 SV

Detta dokument har sammanställts på begäran av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. SKRIBENTER Valsamis Mitsilegas Professor i europeisk straffrätt Direktör, Criminal Justice Centre Queen Mary, University of London Samordnad av Centre d Etudes sur les Conflits (C&C) och Justice and Home Affairs section vid Centre for European Policy Studies (CEPS) ANSVARIG HANDLÄGGARE Andreas HARTMANN Utredningsavdelning C Medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor Europaparlamentet B-1047 Bryssel E-post: andreas.hartmann@europarl.europa.eu SPRÅKVERSIONER Original: EN Sammanfattning: BG, CS, DA, DE; EL, ES, ET, FI, FR, HU, IT, LT, LV, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, SV, GA, HR UPPGIFTER OM UTGIVAREN För att kontakta utredningsavdelningen eller prenumerera på nyhetsbrevet skriv till poldep-citizens@europarl.europa.eu Texten färdigställdes i juli 2011. Europaparlamentet, Bryssel, 2011. Detta dokument finns tillgängligt på följande webbplats: http://www.europarl.europa.eu/studies ANSVARSFRISKRIVNING De åsikter som uttrycks i texten är helt och hållet skribenternas egna och överensstämmer inte nödvändigtvis med Europaparlamentets officiella ståndpunkt. Återgivning och översättning är tillåten för icke-kommersiella ändamål med angivande av källan och under förutsättning att utgivaren underrättas på förhand och tillsänds ett exemplar.

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område? SAMMANFATTNING Bakgrund Europeiska unionen har varit en föregångare när det gäller att utveckla ett övergripande straffrättsligt regelverk för bekämpning av organiserad brottslighet. Den senaste EU-lagstiftningen på området, rambeslutet från 2008 om bekämpning av organiserad brottslighet, speglar synergin mellan EU och internationella forum såsom FN i utvecklingen av globala normer på området. Rambeslutet inrättar ett avancerat ramverk för kriminalisering av medverkan i en kriminell organisation. Förbättring krävs dock både inom rättssäkerheten och inom tillämpningsområdet, samt vad gäller harmoniseringsnivån som uppnås. Syfte Detta dokument lägger fram en analys och utvärdering av rambeslutet. Detta kommer att analyseras utifrån ett historiskt och kontextuellt perspektiv och dess huvudsakliga bestämmelser kommer att analyseras och utvärderas kritiskt. Dokumentet kommer at undersöka följderna av kriminaliseringen av medverkan i en kriminell organisation i fråga om rättssäkerheten, men också vad gäller harmoniseringsnivån som uppnås. Dokumentet argumenterar för att ytterligare harmonisering är nödvändig, inte bara vad gäller nationell straffrätt, utan också för att underlätta att andra delar av den europeiska straffrätten fungerar, däribland straff för andra brott, hur principen om ömsesidigt erkännande av domar i brottmål fungerar samt Europols och Eurojusts arbete. Dokumentet kommer sedan att utforska möjligheterna i Lissabonfördraget till ytterligare åtgärder vad gäller harmonisering av straffrätten för organiserad brottslighet. HUVUDSAKLIGA SLUTSATSER Europeiska unionen har varit en föregångare när det gäller att utveckla ett straffrättsligt regelverk för bekämpning av organiserad brottslighet. Den senaste EU-lagstiftningen på området, rambeslutet från 2008 om bekämpning av organiserad brottslighet, speglar synergin mellan EU och internationella forum såsom FN i utvecklingen av globala normer på området. Trots att rambeslutet inrättar ett tydligt ramverk för kriminalisering av medverkan i en kriminell organisation, krävs förbättring både vad gäller rättssäkerheten och dess tillämpningsområde, och vad gäller harmoniseringsnivån som uppnås. Rambeslutet försöker att tillgodose två till synes olika mål: att göra medverkan i en kriminell organisation straffbart, så att det skiljer sig från andra brott för deltagande i förening/grupp inom det nationella rättssystemet och att samtidigt inte vara för strikt och snäv i definitionen av organiserad brottslighet genom att ta hänsyn till att kriminella organisationer inte alltid har en hierarkisk struktur. 3

Policy Department C: Citizens' Rights and Constitutional Affairs Resultatet av denna insats är en till synes motsägelsefull definition av en kriminell organisation som kan leda till överkriminalisering eftersom kriminella organisationer definieras mycket brett och med flexibla, tvetydiga kriterier. En högre harmoniseringsnivå behövs, inte bara för att försäkra lika villkor i alla medlemsstater, utan också för att underlätta att andra delar av den europeiska straffrätten fungerar. Dessa omfattar fungerandet av principen om ömsesidigt erkännande av domar i brottmål samt Europols och Eurojusts arbete. Lissabonfördraget innefattar ett antal bestämmelser som kan utgöra en rättslig grund för den fortsatta utvecklingen av lagstiftningen på området. Alla nya förslag ska baseras på en noggrann utvärdering av tillämpningen av rambeslutet från 2008 utförd av medlemsstaterna samt på hur nationella domstolar har tolkat relevanta begrepp. Ändringarna i rambeslutet från 2008 bör säkerställa en högre harmoniseringsnivå och en tydligare avgränsning av medverkan i en kriminell organisation som kommer att medföra rättssäkerhet och berättiga behovet för en separat och tydlig kriminalisering av medverkan i en kriminell organisation från andra liknande brott. REKOMMENDATIONER Rekommendation 1: Europaparlamentet bör begära att kommissionen genomför en detaljerad utvärdering av medlemsstaternas genomförande av rambeslutet från 2008 om organiserad brottslighet. Utvärderingen bör innefatta både det rättsliga genomförandet av rambeslutet och nationella domstolars tolkningar av relevanta begrepp. Rekommendation 2: Europaparlamentet bör begära att kommissionen ger detaljerad information om tillämpningen av andra åtgärder i EU:s strafflagstiftning vilka innefattar medverkan i en kriminell organisation som en försvårande omständighet. Uppgifterna bör omfatta både den rättsliga tillämpningen och nationella domstolars tolkning av medverkan i en kriminell organisation som en försvårande omständighet. Rekommendation 3: Europaparlamentet bör begära att kommissionen ger detaljerad information om tillämpningen av förbudet mot penningtvätt av intäkter från organiserad brottslighet i EU:s medlemsstater. Uppgifterna bör omfatta både den rättsliga tillämpningen och rättspraxis. Rekommendation 4: Europaparlamentet bör be Europol att ge en utförlig förklaring över hur den juridiska definitionen av organiserad brottslighet används (särskilt medverkan i en kriminell organisation och definitionen av en organiserad brottslig grupp) i dess operativa verksamhet, och i synnerhet i utvecklingen av hotbildbedömningar avseende organiserad brottslighet. 4

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område? Rekommendation 5: Europaparlamentet bör be Eurojust att ge en utförlig förklaring över hur den juridiska definitionen av organiserad brottslighet används (särskilt medverkan i en kriminell organisation och definitionen av en organiserad brottslig grupp) i dess operativa verksamhet, och huruvida skillnaderna mellan definitionerna på nationell nivå utgör ett hinder för Eurojusts arbete. Rekommendation 6: Mot bakgrund av resultatet av den detaljerade utvärderingen av tillämpningen av rambeslutet från 2008 om organiserad brottslighet bör Europaparlamentet överväga möjligheten att stödja ändringen av rambeslutet. Rekommendation 7: När ändringsförslag till rambeslutet från 2008 beaktas bör Europaparlamentet ta hänsyn till mängden mål och funktioner som kriminaliseringen av medverkan i en kriminell organisation har, vilket beskrivits ovan, liksom följderna av okritisk kriminalisering på rättssäkerheten och de grundläggande rättigheterna. Rekommendation 8: När ändringsförslag till rambeslutet från 2008 beaktas bör Europaparlamentet eftersträva att säkerställa både en högre harmoniseringsnivå och mer begränsad kriminalisering av medverkan i en kriminell organisation. Det senare kommer att medföra rättssäkerhet och berättiga behovet för en separat och tydlig kriminalisering av medverkan i en kriminell organisation från andra liknande brott. 5