Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen
PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd Post- och telestyrelsen
Postservice Viktig infrastruktur Målet är att en godtagbar service ska kunna upprätthållas så länge som möjligt Anpassning av postservicens omfattning till en ändrad efterfrågebild måste tillåtas men ändringarna ska ske varsamt
Posten Åtagande Inte rättsligt bindande men moraliskt förpliktigande Sträva efter samförståndlösningar Nödvändiga förändringar får göras men ska föregås av samråd och prövning av alternativa lösningar När det är möjligt ska generösa tidsfrister för ändringarna iakttas
Två nya rapporter finns att hämta på www.pts.se Undersökning av avstånd till postlådor utanför tätort (PTS) Undersökning avseende postservice i glesbygd (Stelacon)
Undersökning av avstånd till postlådor utanför tätort Små förändringar mot 2006 års undersökning Ändå en trend mot att något fler hushåll har längre avstånd till sin postlåda Omkring 27 000 (4%) av totalt drygt 700 000 hushåll utanför tätort har längre än 500 meter till sin postlåda (2006 = 23 000) Antalet hushåll som får post med postväska har minskat från c:a 4 000 år 2006 till c:a 2 200 idag
Undersökning avseende postservice i glesbygd De flesta företagen nöjda med postutdelningen men anser sig se vissa brister i pakethanteringen 80 % av hushållen är nöjda postservicen även om 50 % anser att servicen utvecklats negativt de senaste fem åren Det verkar finnas en allmän oro för att postservicen kommer att försämras framöver
PTS fortsatta arbete med postservice i landsbygd Förbättra informationsförsörjningen när det gäller avstånd till postlådor, undantag från huvudregeln för deras placering samt tillgängligheten för funktionsnedsatta och äldre Intensifierad uppföljning av Postens Åtagande Följer Postens försök med samdistribution av post och prenumererade morgontidningar
Grundläggande betaltjänster i förändring PTS dubbla uppdrag: dels att möta de akuta behoven av grundläggande betaltjänster och dels att tillskapa en hållbar struktur för hur behovet av dessa tjänster kan tillgodoses framöver Länsstyrelserna har en nyckelroll i sammanhanget men även Tillväxtverket och Tillväxtanalys stöttar Upphandlade betaltjänstombud på ett 20-tal orter samt regionala projektledare i 16 län
Länsstyrelsernas rapport 2013 För de flesta i samhället fungerar det bra att utföra betaltjänster Vissa har emellertid problem av olika slag Betaltjänster är en form av infrastruktur som behöver vara tillgänglig för alla Starkt missnöje med bankerna Alternativa betalningssätt kräver stabil och väl utbyggd infrastruktur
Målgrupper för olika former av stöd Vissa avlägset belägna hushåll Vissa funktionsnedsatta och äldre Vissa företag i glesbygd Föreningar
Vad gör PTS på betaltjänstområdet? Anpassning av de statliga åtgärderna för att trygga tillgången till grundläggande betaltjänster till de nya förutsättningar som följer av förändringar i utbud, teknik och beteenden PTS stödjer länsstyrelserna vid genomförandet av regionala insatser där behov finns Stödet till länen syftar till att öka deras förmåga att arbeta strategiskt, bedöma behovet av insatser samt att utforma och genomföra dessa på ett sätt som är anpassat till de lokala förutsättningarna
Vad gör PTS mer (ett axplock)? Kompetenshöjande åtgärder Etablering av betaltjänstombud Utformning av kartinformation och statistik kring betaltjänster Utveckla synergier mellan arbetet med grundläggande betaltjänster och övrigt arbete med kommersiell och offentlig service Utveckla formerna för ökad samverkan mellan Lst./kommuner Främja tillgängligheten till nya betaltjänster för alla
PTS arbete med telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post- och telestyrelsen
Tillgången till telefoni och internet Regelverket - alla hushåll och företag ska på rimlig begäran ha tillgång till telefoni och grundläggande internettjänst (1 MB/s) till en fast punkt Telefoni och internet via fasta eller trådlösa nät Lagen ställer inte krav på mobilitet PTS har möjlighet att upphandla lösningar om inga marknadsaktörer kan erbjuda täckning. Hittills är ett fåtal hushåll/företag upphandlade.
PTS krav och Telias åtagande i teknikskiftet 1. Stolplinjer får tas endast ner om det finns täckning hos abonnenten. 2. Abonnenten ska få en likvärdig lösning, och inte drabbas av avbrott i samband med övergången. 3. Abonnenten och övriga berörda ska få information i god tid. Särskilt viktigt med framförhållning betr. trygghetslarm. 4. Inga stationer med ADSL berörs. PTS följer noggrant upp att Telia efterlever detta, varje avvikelse rapporteras och följs upp.
Regeringens bredbandsstrategi Syftar mot det övergripande målet att Sverige ska ha bredband i världsklass: År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s År 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband.
PTS verktyg för ökad tillgång till infrastruktur Reglering och tillsyn: tillämpar lagen om elektronisk kommunikation Koordinator: forum för bl.a. Länssamverkan Bredband Information: publicerar statistik och rapporter om infrastruktur och täckning samt kompetensstöd i olika frågor Främjare: lyfter fram nytta och behov av infrastruktursatsningar Stödadministratör: beviljar medfinansiering av bredband
PTS medfinansiering av bredbandsstöd PTS medfinansierar bredbandsstöd ur landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet. Det bidrar till bredbandsutveckling där marknaden inte bygger. Totalt har PTS beviljat ca 295 mkr i medfinansiering sedan arbetet påbörjades i oktober 2010. PTS medfinansiering har bidragit till att minst ca 65 000 hushåll och företag fått fiberanslutning eller kanalisation.
Så arbetar PTS för bättre mobiltäckning Det huvudsakliga verktyget är att skapa goda förutsättningar för marknadsaktörerna att bygga ut nät och erbjuda tjänster i konkurrens. God tillgång till radiofrekvenser och flexibla villkor ska ge förutsättningar för operatörerna att i konkurrens erbjuda den täckning och de tjänster som efterfrågas. Vi kan ställa krav på täckning vid frekvenstilldelning, dock bör det ske i band med gynnsamma täckningsegenskaper.
Så arbetar PTS för bättre mobiltäckning Utvärderar behov av täckningskrav vid varje frekvenstilldelning Följer upp täckningskrav Föreskrifter för tydligare avtalsvillkor för konsumenterna Arbetsgrupp i Bredbandsforum som arbetar med att ta bort hinder för utbyggnad av mobilnät
PTS regeringsuppdrag om mobiltäckning Stickprovsmätningar av mobiltäckningen (rapport i juni 2013) Regionala dialoger om mobiltäckning och kapacitet Årlig rapport för följa upp mobiltäckningen och utbyggnaden av mobilnäten Föreslå hur informationen och tillsynsmöjligheterna kan förbättras vad gäller operatörernas täckningskartor och mobiltelefonernas egenskaper (tillsammans med Konsumentverket)
PTS täckningskrav i spektrumtillstånd Sex frekvensband används för mobiltelefoni och bredband. I de tre lägre har PTS täckningskrav: 450 MHz-bandet krav om 80 % yttäckning i varje län (idag ca 92 % nationellt). För ca 10 000 hushåll och arbetsställen är 450-nätet enda möjligheten till bredband. 800 MHz-bandet (4G) tillståndshavaren har reserverat 300 miljoner för att bygga trådlöst bredband (minst 1 Mbit/s) till hushåll/företag som inte kan få bredband i dag. 900 MHz-bandet (GSM) krav om att tillståndshavarna ska bibehålla den täckning respektive bolag hade 2009 (ca 92 % yttäckning för Telia, lägre för övriga). (2100 MHz-bandet (3G) hade ursprungligen ett krav på befolkningstäckning om 8 860 000 personer, men det togs bort 2011. Täckning i dag är ca 9 400 000 personer.)
800-bandet - Trådlöst bredband för dem som helt saknar bredband Auktion 800 MHz-bandet gamla tv-bandet Särskilt villkor för ett tillstånd bygga bredband till fasta bostäder och företag som inte kan få minst 1 Mbit/s Net4Mobility (Tele2 och Telenor) ska under 2012-2014 bygga för totalt 300 miljoner kronor Byggs enligt lista med adresser från PTS (ca 700 adresser totalt, vara ca 100 under 2012 och 500 under 2013)
Varför är det då ibland problem med mobiltäckningen? Allt fler använder smarta telefoner som förbrukar mycket data och telebolagen bygger inte alltid ut kapaciteten i näten tillräckligt fort. Smarta mobiler har ofta sämre mottagning än vanliga mobiltelefoner. Telebolagens marknadsföring spär på förväntningarna. Men framför allt: Det finns fortfarande vita fläckar och områden.
Vad händer framöver? Omfattande 4G-utbyggnad pågår Operatörerna uppgraderar befintligt GSM-nät till 4G. Tele2/Telenor och Tre bygger nya basstationer. >99 % befolkningstäckning och >90% yttäckning 2014/2015. Ökat fokus på att förbättra inomhustäckning Efter 2015 ytterligare yttäckning på marknadsmässiga grunder. Lokal samordning kommer att bidra. EU:s digitala agenda 30 Mbps till alla kommer att vara styrande Ytterligare frekvenstilldelningar lämpliga att förena med täckningsvillkor är mindre sannolikt innan 2020.
Tack