Samhällsbyggnadskontoret Program för miljoner möjligheter

Samhällsbyggnadskontoret Program för miljoner möjligheter sammanfattning av seminarium för Översiktsplan 2012

Inledning I samband med arbetet med att ta fram en ny översiktsplan har samhällsbyggnadskontoret arrangerat ett antal seminarium där viktiga frågor för Södertälje diskuteras. Det här dokumentet sammanfattar föreläsningarna om miljonprogram som hölls i Stadshuset 12 mars, 2010. Föreläsare Anders Bäcklander, biträdande samhällsbyggnadsdirektör Södertälje kommun Patrik Derk, VD Telge Hovsjö Ann Legeby, KTH Peter Lundevall, planhandläggare Stockholms stadsbyggnadskontor Hans Göransson, ZUEZ arkitektur Moderator: Paki Holvander, kommunstrateg, Demokrati och mångfald, Södertälje kommun Den nya översiktsplanen Det är vår ambition att den nya översiktsplanen ska vara strategisk, relativt kort och skriven och utformad på ett sätt som är lättillgängligt för alla. Det är också vår ambition att planen ska vara genomförandeinriktad och omvärldsinriktad. Perspektivet för översiktsplanen är 20 till 30 år och behandlar viktiga framtidsfrågor som kommer att ha stor inverkan på människors liv i framtiden. Under våren är vår ambition att ha en öppen och förutsättningslös diskussion för att lyfta fram alla frågor och eventuella konfliktområden. Anders Bäcklander, bitr. samhällsbyggnadsdirektör Södertälje kommun I Stockholmsregionen tar fyra kommuner (Stockholm, Huddinge, Botkyrka och Södertälje) hand om 75% av invandrare. Klyftorna mellan de södra kommunerna och de norra ökar, liksom klyftorna mellan och inom olika områden. Lokala utvecklingsavtal Det finns lokala utvecklingsavtal (LUA) för fyra områden i Södertälje; Ronna, Hovsjö, Geneta och Fornhöjden. De lokala utvecklingsavtalens roll är att möjliggöra för kommuner att bilda lokala partnerskap med statliga myndigheter samt aktörer inom den privata och ideella sektorn. Lokala partnerskap bildas för att ge en gemensam ansträngning för att minska utanförskapen i de stadsdelar som berörs av avtalen. Uppdraget gäller till och med 2010. 2

Allmänt om miljonprogrammet Miljonprogrammet består inte endast av de betongförorter med höga och monotona byggnader omgivna av stora svårdefinierbara öppna platser som vi vanligtvis förknippar med områden som byggdes under 1960- och 70-talen. I själva verket är omkring 30% radhus och småhus, 30% är flerfamiljshus upp till tre våningar höga och 40% är högre flerfamiljshus. Av de högre flerfamiljshusen är endast omkring hälften av den typ som vi föreställer oss när vi talar om miljonprogramsområden. Det är också värt att påpeka att endast en liten del av bostadshusen byggda under den här tiden faktiskt har betongfasader. Forskning kring socialt utsatta områden visar på att det finns starka samband mellan: Social sammanhållning och den byggda miljön Hållbarhet och densitet Kollektivtrafik och social rättvisa Offentliga platser och tolerans Gott ledarskap och städer som betyder något för sina invånare Allt som oftast debatteras det kring om huruvida miljonprogramsområdena bör rivas. Några intressanta frågor att diskutera och fundera kring innan vi sätter igång och river är: 1. Blir integrationen bättre av att vi river de områden som folk bor i? 2. Är husen välbyggda? 3. Är husen energieffektiva? 4. Är husen fula? 5. Kan man leva ett bra liv i miljonprogramsområden? Det säger sig självt att segregationen inte försvinner för att man tvingar folk att flytta till andra områden. Var ska alla de som bor i miljonprogramsområden bo om dessa områden rivs? Problem som resulterar i segregation kommer endast att flyttas från ett område till ett annat. Byggkvaliteten är inte särskilt hög men den är inte heller låg, speciellt inte jämfört med hus byggda på 1980-90- och 00-talen vilka ofta har lägre standard än miljonprogramshusen. Det är viktigt att komma ihåg att miljonprogrammen faktiskt har bra lägenheter och spelar en viktig roll i att balansera marknaden som annars domineras av mycket dyra stora två- och tre-rumslägenheter. Har man inte råd men en stor tvåa i Hammarby sjöstad finns det idag alternativ, nämligen lite mindre tvåor byggda under miljonprogramstiden. Husen är inte energieffektiva men jämfört med Hammarby sjöstad är de inte så dåliga med tanke på att de byggdes 30 år tidigare. 3

Diskussionen kring om miljonprogramshusen är fula kan pågå i evighet och kommer alltid att vara högst subjektiv men det går antagligen att anta att de flesta inte tycker att de är särskilt vackra. Den viktigaste frågan är dock om det är möjligt att leva ett bra liv i dessa områden. Svaret är ja, människor lever goda liv där idag och har gjort i över 30 år. Fittja Forward Fittja byggdes som den demokratiska välfärdens spjutspets med visionen att skapa ett 1900-talets Versaille. Idag bor det ca 7 500 personer i Fittja och kan jämföras med en småstad i befolkningsantal. Projektet Fittja Forward startades av Botkyrka kommun med syftet att etablera en ny syn på Fittja och rensa från fördomar. Målet är att projektet ska leda till att Fittja blir den bästa representanten för hur miljonprogramsområden kan utvecklas till moderna stadsmiljöer i egen rätt. Utgångspunkten är att alltid fråga vad är bäst för Fittja?. All ny bebyggelse måste motiveras med att den förstärker Fittja ur någon aspekt, alternativt försvagar eller eliminerar något som inte är bra. Detta gäller inte bara fysiska konsekvenser av bebyggelse. Projektet söker att lyfta Fittjas styrkor så som dess attraktiva läge, arkitekturen och kulturen. En viktig del i utvecklingen av Fittja är att få människor att stanna. Grundtanken är att om det finns boende anpassat till olika livsstilar och med möjlighet att skapa ett personligt uttryck så kommer fler att välja att göra bostadskarriär i området. Detta skulle skapa större stabilitet. Några exempel på strategier: Prioritera ombyggnad och förtätning så att den sociala och yttre miljön förbättras. Stad för alla; olika upplåtelseformer, lägenhetstyper mm. Stärk handel och service. Samlokalisering av verksamheter. Offentliga rum för urbana ritualer. Förtydliga gränser mellan offentligt och privat. Identifiera stråk och målpunkter, överbrygga barriärer. Stärk extern och intern kommunikation. Arbeta aktivt med hela skalan av insatser inklusive ryktet. Rangordna insatser, tidplanera rätt. Kulturplanering; konstprojekt kreativ stad öppen stad. 4

Ronna Södertälje kommun ingår tillsammans med nio andra städer i ett nätverk kallat RegGov - Regional Governance of Sustainable Integrated Neighbourhood Development. Nätverkets syfte är att utveckla och implementera en effektiv och hållbar metod för styrning av integrerad stadsdelsförnyelse. Det handlar om det lokala arbetet men också gentemot regionala parter. Varje stad som deltar i projektet har en lokal arbetsgrupp där såväl lokala som regionala nyckelpersoner/organisationer som kan bidra i arbetet med den lokala handlingsplanen är med. Den lokala arbetsgruppen i Södertälje består av representanter från Tillväxverket, Länsstyrelsen, Regionplanekontoret, Hyresgästföreningen, Södertälje kommun, boende och aktiva i Ronna, fastighetsägare, skolan, kyrkan, polisen, försäkringskassan, arbetsförmedlingen med flera. Patrik Derk, vd Telge Hovsjö Telge Hovsjö är ett bostadsbolag men verksamheten har även fokuserat på sociala frågor och kan beskrivas som ett utvecklingsbolag snarare än ett fastighetsbolag. De boende är majoritet i styrelsen. Telge Hovsjö är knutet till Telgekoncernen som har 800 anställda. Det bor ca 5000-6000 människor i Hovsjö. Hovsjö är avskuret av två industriområden och motorvägen och det är således svårt att nå området till fots eller på cykel. Den gångväg som leder in i området är obevakad och känns inte välkomnande vilket förstärker intrycket att Hovsjö är isolerat från staden och skapar en mental liksom en fysisk barriär. Det naturliga vore att kunna gå längs vägarna som ringar in området men det finns idag inga trottoarer. Ett annat problem är att lägenhetsbeståndet inte har tillräcklig variation i storlekar, det är för små lägenheter och för mycket av samma och detta försvårar för människor att göra boendekarriär i Hovsjö. Telge Hovsjö har drivit flera projekt med målet att skapa ett bättre Hovsjö, där folk känner sig trygga och stolta över sitt område. Några exempel: Hovsjö sommar där ungdomar från området har sommarjobbat på bostadsbolaget och till exempel gjort om parken. En ny bänk har designats och kallas Hovsjöbänken som en del i att förstärka identitet. Gym startades i samarbete med Telge Hovsjö och ett gäng killar som skapat mycket oro i området. Idag är gymmet öppet för alla medan det i början var endast för den grupp kriminella killar som hjälpt till att öppna gymmet. Det finns planer på att även förändra den fysiska strukturen genom att dra in biltrafiken i området och bygga ett nytt kulturcenter. 5

Telge Hovsjö har inriktat sig på de sociala frågorna i första hand och anser att det inte är rätt att lägga allt krut på fysisk renovering innan de största sociala problemen har blivit lösta. Ann Legeby, KTH Vad har stadsbyggnad med segregation att göra? Ann Legeby forskar kring hur den fysiska strukturen i städer och bostadsområden påverkar tillgänglighet och integration. Forskningsprojektet är inriktat på att mäta rumslig integration och riktar särskilt in sig på rummet mellan byggnader. Utgångspunkten är att allt vi gör i den fysiska miljön antingen gynnar eller missgynnar rumslig integration. Det är mycket komplext att mäta segregation och det finns ingen lätt lösning som att till exempel bara flytta runt på människor. Dock står det klart att människor har olika livsmöjligheter beroende på var man bor. Tidigare satsningar på att minska segregation inkluderar Blomman och storstadssatsningen. Dessa satsningar har haft relativt lite finansiering och också fått litet genomslag. Det är ovanligt att satsningar på att minska segregation riktas mot fysisk struktur. En viktig förutsättning för att lyckas med att minska problem med segregation i miljonprogramsområdena är att inse att alla områden är olika. Det går inte att klumpa ihop områdena och förutsätta att de alla har samma problem och fördelar och därmed samma lösning på sociala och fysiska problem. Man talar sällan om att det finns andra typer av områden som är minst lika segregerade ur ett fysiskt perspektiv som Hovsjö, Ronna, Geneta och Fornhöjden. Pershagen är till exempel starkt fysiskt segregerat men det är sällan sett som ett problem. Den fysiska strukturen påverkar bland annat: Tillgängligheten till stadens rum Tillgänglighet till andra människor Tillgänglighet till stadens utbud Tillgänglighet till olikheter Det är viktigt att komma ihåg att fysisk närhet inte automatiskt skapar bättre tillgänglighet. Det är viktigt att möta och se människor då det ger trygghet och är identitetsskapande. Att se folk som arbetar eller är på väg till eller från jobbet skapar incitament att själv söka jobb. I områden där det inte finns arbetsplatser minskar möjligheten att se och möta dagbefolkningen, den arbetande befolkningen. Den fysiska strukturen är oerhört viktig för att skapa förutsättningar att möta och se andra. Stängd eller öppen gatustruktur påverkar hur många människor man ser och påverkar även den upplevda tätheten. 6

Peter Lundevall, Stockholms stad Rinkeby blev färdigställt omkring 1970 och har idag ca 15 000 boende. Området består av 5000 hyreslägenheter och 21 radhus som är bostadsrätter. Rinkeby är Stockholms mest tättbebyggda område, det är ca 50 procent högre täthet än de flesta områdena i Stockholm. I Rinkeby har över 90 procent av de boende utländsk bakgrund. Järvalyftet Stockholms stad har startat ett projekt som kallas Järvalyftet och omfattar de områden som ligger runt Järvafältet. Det bor ca 60 000 människor runt Järvafältet. En viktig del av projektet är att binda ihop stadsdelar som idag är fysiskt segregerade. En del av detta är att skapa ett fysiskt sammanhang mellan Rinkeby och Kista som geografiskt ligger mindre än en kilometer ifrån varandra med Järvafältet emellan. Trots det nära geografiska läget finns det fysiska barriärer som gör att avståndet uppfattas som mycket längre. Ett tidigt förslag var att bebygga delar av Järvafältet med bostäder för att på så sätt koppla ihop Rinkeby och Kista. Detta förslag har idag ersatts då det var tydligt att Järvafältet är ett mycket uppskattat rekreationsområde och det var tydligt att fältet är värt att bevara. Däremot kan man skapa en annan typ av länkar mellan områdena. Det senaste förslaget inkluderar överdäckning av den nya E18 som dras mellan Rinkeby och Järvafältet som beräknas vara färdig 2015. Nya bostäder kommer att byggas på överdäckningen och området närmast Rinkeby. Ett aktivitetsstråk bildas sedan över Järvafältet till Kista. Exempel på aktiviteter längs stråket är fotbollsplaner. Stockholms stad har genomfört omfattande dialoger med boende och verksamma i områdena runt Järvafältet. Sammanlagt deltog ca 10 000 personer i konsultationen och kommunen fick in en stor mängd förslag på förnyelse för Järvafältet. Rinkebystråket Rinkebystråket kallas det projekt som ämnar att skapa en attraktiv och levande miljö längst Rinkebys enda gata som går genom hela området i nord-sydlig riktning. Idag är gatan nedsänkt och endast avsedd för biltrafik. Gängare och cyklister är hänvisade till gång- och cykelbanor avskilda från trafiken och bebyggelsen på sidorna av gatan binds ihop med broar som begränsar siktlinjen. Förslaget för Rinkebystråket inkluderar att man skapar plats för paviljonger längs gatan, de existerande broarna ska ersättas av lättare strukturer med glasräcken för att förlänga siktlinjen, nivån med paviljonger binds ihop med den högre marknivån med dagens gång- och cykelbanor med trappor och ramper. 7

Filosofin bakom trafiksegregation som var så populärt under 1960- och 70-talen var att man ville minska antalet trafikolyckor och skapa trygga områden. Man ville skapa ett rättvist system och trafiksystem planerades med ett barnperspektiv. Idag har vi sett att trafiksegregation i motsats till vad man ville uppnå vid tiden för planeringen av dessa områden har skapat otrygghet och segregation. Hans Göransson, ZUEZ arkitekter Gehl Architects Gehl Architects är en dansk arkitektfirma startad av Jan Gehl, arkitekt och professor i urban design. Gehl Architects är en arkitektverksamhet som arbetar med livet mellan husen som utgångspunkt. De arbetar för att skapa sammanhang mellan social och arkitektonisk struktur på olika skalnivåer. Gehl arbetar utifrån förutsättningen att människan kommer först, sedan den fysiska strukturen, så som offentliga rum och gatunät, och sist kommer själva byggnaderna. Olika platser har olika förutsättningar kultur och klimat spelar in på hur vi använder platser, men det finns också många likheter mellan människors beteende världen över. Till exempel hur snabbt vi går och att det är viktigt att vistas i en miljö som stimulerar alla våra sinnen. 75 procent av de intryck vi tar in är genom synen och det är därför mycket viktigt att den fysiska miljön är intressant och varierad i sin utformning. Gehl har arbetat fram en matris för att mäta kvalitén på fysisk miljö. Trygghet, bekvämlighet och lustfylldhet är de kriterier som analyseras. Rosengård Rosengård ligger i Malmö men trots att området ligger relativt nära stadscentret är det fortfarande som en isolerad ö i staden omgiven av stora trafikleder och ödsliga industriområden. Gehl har arbetat med att ta fram en strategi för uterummen i Herrgården, Rosengårds överordnade struktur, kopplingar till resten av Malmö samt för Rosengårds identitet i Öresundsregionen. Visionen är att Rosengård ska bli en aktiv och attraktiv stadsdel i Malmö. 8