VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010

2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov 4 2.4 Konsekvenser av föreslagna lösningar 5 2.5 Beräkning av föroreningar via dagvatten till Väsjön 6 3 Källor 8

3 (8) 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 2.1 Väsjön Väsjön ligger inom Oxundaåns avrinningsområde, vilket innebär att det vatten som uppkommer i Väsjöområdet påverkar de nedströms liggande sjöarna Rösjön och Fjäturen genom att avrinning till dessa sker direkt från området. Indirekt påverkar dessutom Väsjöområdets vatten alla nedströms liggande sjöar och vattendrag, inklusive Mälaren. Yt- och grundvatten från Väsjöområdet berör vattenförekomsterna Norrviken, Oxundaån/Edsån samt Oxundasjön och samtliga av dessa vatten är otillfredsställande utifrån ekologisk status. Detta beror i första hand på övergödning, det vill säga höga halter av näringsämnen i vattenmassan. För samtliga sjöar och vattendrag har MKN som satts till god ekologisk status. Målet ska uppnås senast 2021. För detaljplanerna inom Väsjöområdet innebär det att en rad olika åtgärder har definierats för att den planerade utbyggnaden av Väsjöområdet ska bidra till att föreslagna miljömål ska kunna uppnås, både i Väsjön och i nedströms liggande vatten 2.2 Förslag till dagvattenhantering Förutom rening skall dagvattenflödet utjämnas för att inte Väsjön skall stiga till mer än +18,3 som är en max vattenståndsnivå med hänsyn till kommande utbyggnad. För att denna maxnivå med hänsyn taget till ett 100-årsregn inte skall överskridas behöver sjöns utlopp, Väsjöbäcken, rensas och några trummor som idag begränsar flödet i bäcken bytas ut till större dimensioner. För att inte sänka Väsjöns nivå för mycket efter bäckens kapacitetsökning kommer ett dämme (skibord) att anläggas i utloppet och det normala vattenståndet att bestämmas till +18,1 och att sjöns nivå får fluktuera mellan dessa nivåer. Inom Väsjöområdet kommer dagvattnets naturliga avrinningsriktningar att behållas. Det dagvatten som idag når Väsjön kommer att ledas åt detta håll och det dagvatten som idag rör sig mot Väsjöbäcken kommer att behålla denna riktning.

4 (8) Dagvattnet kommer att omhändertas lokalt inom området. Utmed flertalet av områdets vägar kommer öppna diken och täckdiken att anläggas. Dagvattenbrunnar med sandfång och oljeavskiljande effekt kommer att användas. Öppna diken kommer även att finnas utmed flera av områdets parkstråk. Gräsbevuxna diken har en fördröjande och renande effekt på dagvatten. Snuggabäcken som är utlopp från sjön Snuggan och rinner till Väsjön har idag en minimal vattenföring. För att öka flödet i bäcken skall dagvatten från närliggande utbyggnadsområden efter rening ledas till bäcken. I parkstråket med Snuggabäcken kommer bäcken på några ställen att vidgas till dammar. På detta sätt kommer flödestoppar ytterligare att jämnas ut och en fördröjande effekt kan uppnås. Vägdagvattnet från Frestavägen som har en högre föroreningshalt än lokalgator i området kommer att avledas separat och renas i tre steg sedimentering, oljeavskiljning och till sist filterbrunnar innan det når Väsjön. I möjligaste mån kommer också dagvattnet att användas till bevattning av alléträd som anläggs i gatumiljöer. Detaljplanen kommer vid utbyggnad av kvartersmarken för flerbostadshus att ställa krav på LOD, där infiltration och perkolation inte är möjligt ska fördröjningsmagasin för att begränsa flödet anläggas. Sammantaget medför detta att dagvattenflödet till Väsjön kan reduceras och att utloppet, Väsjöbäcken inte blir överbelastad. På platser med lågt slitage kommer fuktängar och översilningsytor att anläggas. Denna vegetation medför också en fördröjade effekt och utjämnar flödestoppar samt har en renande funktion på dagvatten. 2.3 Reningsbehov Det finns idag inga fastslagna riktvärden på dagvattnets maximala föroreningsbelastning utan en bedömning får göras utifrån mottagande recipientens känslighet. Allt dagvatten kommer att renas på olika sätt innan det når Väsjön. Jämfört med dagens beräknade föroreningshalter i dagvattenflödet till Väsjön är målet att framtida föroreningshalter ska vara lägre efter utbyggnaden. Idag finns en del fastigheter med enskilda avloppsanläggningar (EA) runt sjön som belastar Väsjön med näringsämnen som i framtiden minskar när kommunala vatten- och avloppsnätet är utbyggt. Delar av Väsjöområdet har sitt utsläpp i Fjäturen och Rösjön och finns följdaktligen inte med i denna föroreningsberäkning, men detta dagvatten kommer också att renas på samma sätt

som tidigare beskrivits med dagvattenbrunnar som skiljer ut olja och diken innan det via en damm når recipienten. 5 (8) Vid större hårdgjorda parkeringsytor där läckage av oljeprodukter kan ske finns ett behov av oljeavskiljare innan dagvattnet leds vidare till recipienten. Enligt planbestämmelserna ska oljeavskiljare installeras då en hårdgjord parkering överskrider 10 platser i området. 2.4 Konsekvenser av föreslagna lösningar Öppna diken och dammarna har förutom en flödesutjämning även en sedimenterande effekt som får till följd att dagvattnet renas från diverse föroreningar. Tidigare studier med utvärdering av dagvattendammar visar att reningseffekten är ungefär 60-80 % för näringsämnen och 30-60 % för metaller samt ca 70 % för suspenderad substans. Kommande tillskott av föroreningar från ökad biltrafik och utbyggnaden av bostäder kommer att till stor del renas i bl.a. avskiljare, dammar, översilningsytor och öppna diken. Detta innebär totalt en marginell ökning av kväve och kadmium, för övrigt sker en minskning av föroreningshalterna till recipienterna jämfört med dagens belastning. Oljeavskiljare klass 1 för dagvatten har också en reningseffekt förutom på oljeprodukter, där endast max 5 mg/l dagvatten passerar avskiljaren som motsvarar en reningsgrad av 95-98% av oljeprodukter, på metaller 15-20 % och 10 % rening av näringsämnen. Grundvattennivån inom planområdet bedöms inte påverkas av föreslagen dagvattenhantering. Öppna diken och flödesutjämnande dammar medför att så mycket som möjligt av dagvattnet tillförs grundvattnet via infiltration och perkolation. Dessutom ska enligt planbestämmelserna dagvatten från kvartersmark med flerbostadshus regleras så att uppkomna flöden begränsas till 50 % av dimensionerande flöde vid ett 10- årsregn, eller genom anläggande av fördröjningsmagasin med en effektiv volym av 3 m³ per 100 m² reducerad area. Inom småhusfastigheter ska fördröjningsmagasin med en effektiv volym av 3 m³ per 100 m² reducerad area anläggas. Utmed parkstråket med Snuggabäcken i centrum kommer på lämpliga platser bäcken att breddas till mindre dammar, så att en fördröjning av flödestoppar kan ske. För att säkerställa ett vattenflöde i bäcken även under torrperioder kan förslagsvis vatten från Väsjön användas och pumpas upp till lämplig plats. Sjöns vatten är idag näringsrikt och en syresättning samt cirkulation av detta vatten genom parkstråket är av godo för vattenkvaliteten. Vegetationen utmed bäcken och i dammarna kommer då att binda och ta upp del av det överskott av näringsämnen som finns i sjövattnet.

Med en medveten parkgestaltning kan det lokala omhändertagandet av dagvatten ge stora mervärden till parkmiljön. Detta gäller såväl upplevelsevärden för parkens besökare som biologiska värden för områdets flora och fauna. 6 (8) Utflödet från Väsjön sker i Väsjöbäcken som skall rensas och några trummor bytas ut. Väsjöbäcken beräknas klara ett flöde av ca 7500 m³/h efter dessa åtgärder. Enligt tabellen nedan kommer bäcken att klara ett maxflöde från ett regn med återkomsttiden 50 år. Om det kommer ett 100-årsregn och bäcken inte klarar av att avbörda detta flöde medför det att nivån i Väsjön kommer att stiga 1-2 centimeter extra över max-nivån +18.30 vilket i sig inte medför några praktiska konsekvenser. 2.5 Beräkning av föroreningar via dagvatten till Väsjön Föroreningsberäkningar för dagvatten från avrinningsområden som når Väsjön, beräkningarna är gjorda för att jämföra föroreningsbelastningen till sjön före och efter exploatering av området. Det är antaget att dagvattnet efter utbyggnaden av området delvis avleds via öppna diken och dammar samt i ledningar till oljeavskiljare med sedimentering och i vissa fall även filterbrunnar. Vid utbyggnaden av kvartersmark kommer LOD enligt planbestämmelserna att tillämpas och detta är också medtaget i beräkningsmodellen.

7 (8) Metodik I tabellerna redovisas föroreningshalten (µg/l eller mg/l) och föroreningsbelastningen (kg/år) från området. Beräkningarna har genomförts på så sätt att man har antagit att befintliga fastigheter har egna anläggningar för BDT och avlopp (benämns som EA i tabellerna nedan). Följande föroreningar har beräknats: fosfor (P), kväve (N), bly (Pb), koppar (Cu), zink (Zn), kadmium (Cd), krom (Cr), nickel (Ni), kvicksilver (Hg), suspenderad substans (SS; partiklar), och opolära alifatiska kolväten (olja), Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), benso(a)pyren (BaP). För metaller och näringsämnen avses alltid totalhalter. Föroreningsberäkningarna har genomförts med dagvatten- och recipientmodellen Storm Tac. (Larm, 2000 och www.stormtac.com). Tabell 1 Föroreningsbelastning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Belastning före exploatering (exkl EA) 40.2 398 2,45 4.01 17,0 0 1,06 1,47 0,01 11024 132,6 0,1 0,01 Belastning före exploatering (inkl EA) 43.2 419 2.44 3.97 17,2 0,1 1,05 1,48 0,01 11281 131 0,1 0,01 Efter exploatering inkl. rening 40.1 406 2,13 3,70 15,7 0,09 0,96 1,43 0,01 9938 121 0,1 0,01 Tabell 2 Föroreningshalt P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Olja PAH BaP mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l µg/l Belastning före exploatering (exkl EA) 0,11 1,15 7,26 11,47 50,1 0,29 3.13 4.36 0,02 32,2 0,39 0,3 0,03 Belastning före exploatering (inkl EA) 0,13 1,24 7,21 11,73 50,8 0,30 3.10 4.36 0,02 33,3 0,39 0,3 0,03 Belastning efter exploatering inkl. rening 0,12 1,23 6,46 11,25 47,6 0,28 2,91 4,35 0,02 30,2 0,37 0,3 0,03 Tabell 3 Totala flödet till Väsjön m3/år l/s Före exploatering 234700 7 Efter exploatering inkl. rening 329339 10

8 (8) 3. Källor Regional fördelning av nederbördsintensitet R18:1979 Svenskt Vatten Publikation P90 10års-regnets återkomst, förr och nu, VA-Forsk rapport Nr 2006-04 MKB Väsjön_2010-01-26