Granskning av samverkan mellan region och kommun avseende barn och unga med psykisk ohälsa

www.pwc.se Revisionsrapport Anders Törnqvist Granskning av samverkan mellan region och kommun avseende barn och unga med psykisk ohälsa Region Örebro läns revisorer

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Syfte och revisionsfrågor... 1 1.2.1. Revisionsfråga... 1 1.2.2. Revisionskriterier... 2 1.2.3. Avgränsning och genomförande... 2 2. Resultat... 3 2.1. Finns gemensam styrning av samverkan för målgruppen?... 3 2.1.1. Bedömning... 6 2.2. Finns det styrande dokument och uppdrag som klargör ansvar och förbinder huvudmännen att utgöra väl definierade uppgifter?... 6 2.2.1. Region Örebro läns och kommunernas mål inom området psykisk hälsa för barn och unga 6 2.2.2. Överenskommelse om samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa, e-hälsa och kunskapsstyrning mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län... 7 2.2.3. Överenskommelse mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län och NSPH avseende samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar... 8 2.2.4. Överenskommelsen för psykisk hälsa... 9 Region Örebro län... 10 Norra länsdelen... 10 Södra länsdelen... 11 Västra länsdelen... 11 Länsdel Örebro... 12 Intervjuerna... 12 2.2.5. Bedömning... 12 2.3. Finns mötesforum där företrädare för kommun och region kan diskutera frågor inom detta område?... 13 2.3.1. Bedömning... 14 2.4. Finns rutiner för informationsöverföring i syfte att tillgodose barns och ungas behov av psykiatrisk vård?... 15 2.4.1. Bedömning... 15 2.5. Vilken tillgänglighet finns till första linjen respektive den specialiserade psykiatrin?... 16 2.5.1. Bedömning... 19 2.6. Har analyser gjorts av konsekvenser av bristande tillgänglighet?... 20 2.6.1. Bedömning... 21 2.7. Finns en tillfredsställande verksamhetsuppföljning och resultatredovisning kopplad till mål för samverkan?... 21 Region Örebro läns revisorer

2.7.1. Bedömning... 22 3. Sammanfattande bedömning och svar på revisionsfrågan... 23 3.1. Rekommendationer... 23 Region Örebro läns revisorer

1. Inledning 1.1. Bakgrund Psykisk ohälsa har ökat i vårt samhälle och psykisk ohälsa bland unga har blivit allt mer synlig i Sverige. Det handlar om symtom som ängslan, oro, nedstämdhet och ångest. Att upptäcka tidiga signaler, tillgängligheten till första linjens verksamheter och psykiatrin samt samverkan mellan olika huvudmän, aktörer/vårdgivare är av stor betydelse för att möta och hantera detta. Barn och unga med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom behöver ofta gemensamma insatser från BUP (barn- och ungdomspsykiatrin), länets vårdcentraler, ungdomsmottagningen, primärvårdens samtalsmottagning för barn och unga, barnhälsovården samt kommunerna. I kommunerna är det samverkan med såväl socialtjänsten som förskola och grundskola som avses. Samverkan mellan kommun och region handlar om att skapa ändamålsenliga insatser för att möta den psykiska ohälsan hos barn och unga. Regionens revisorer har mot denna bakgrund beslutat granska om samverkan mellan regionen och kommunerna är ändamålsenlig för barn och unga personer med psykisk ohälsa. 1.2. Syfte och revisionsfrågor 1.2.1. Revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan som ska besvaras av granskningen är om samverkan är tillräcklig och ändamålsenlig mellan olika aktörer för att möta psykisk ohälsa hos barn och unga. Granskningens utgångspunkt är ett brukar- /patientperspektiv vilket innebär att de frågeställningar som ska besvaras ska ses mot bakgrund av nytta och effekter för brukaren/patienten. För att besvara den övergripande revisionsfrågan ingår följande frågeställningar i granskningen: Finns det en gemensam styrning av samverkan kring målgruppen barn och unga med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom? Finns det styrande dokument och uppdrag som klargör ansvar och förbinder huvudmännen att utföra väl definierade uppgifter? Finns mötesforum där företrädare för kommun och region kan diskutera frågor inom detta område? Finns rutiner för informationsöverföring i syfte att tillgodose barns och ungas behov av psykiatrisk vård? Vilken tillgänglighet finns till första linjen respektive den specialiserade psykiatrin? Region Örebro läns revisorer 1 av 24

Har analyser gjorts av konsekvenser av bristande tillgänglighet? Finns en tillfredsställande verksamhetsuppföljning och resultatredovisning kopplad till mål för samverkan? 1.2.2. Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna i denna granskning utgörs i huvudsak av nationella styrdokument, socialtjänstlag, hälsooch sjukvårdslag samt lokala styrdokument och överenskommelser. 1.2.3. Avgränsning och genomförande Granskningen inriktas mot den övergripande styrningen kring samverkan. Granskningen omfattar Regionstyrelsen i Örebro län. De nämnder som är aktuella för kommunerna varierar beroende på respektive kommuns organisering. Verksamheter som ingår i granskningen är inom regionen primärvård, psykiatri och habilitering. Inom kommunerna ingår socialtjänst samt elevhälsa/skola. Målgruppen är barn och unga under 18 år med psykisk ohälsa. En kommun har valts ut från varje länsdel. De kommuner som valts är Hallsberg (söder), Laxå (väster), Nora (norr) och Örebro. Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. De dokument som främst ligger till grund för granskningen är styrdokument som avtal, överenskommelser, uppföljningar etc. på övergripande nivå. Intervjuer har gjorts med områdeschef för välfärd och folkhälsa inom Region Örebro län, chef för hälso- och sjukvårdsstaben, verksamhetschef för ungdomsmottagning/samtalsmottagning, verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin, samverkansledarna för länsdelsgrupperna, samordnare för elevhälsan, samordnare för centrum för samverkan, förvaltningschefer (motsvarande) och/eller verksamhetsansvariga från respektive kommun inom socialtjänstområdet. Intervjuerna har gjorts både som personliga besöksintervjuer och via telefon. De intervjuade har haft möjlighet att lämna synpunkter på ett utkast av rapporten. Region Örebro läns revisorer 2 av 24

2. Resultat I det följande redovisas iakttagelser och bedömning för varje delfråga. Delfrågorna är i många fall överlappande vilket innebär att redovisade iakttagelser i vissa fall upprepas. 2.1. Finns gemensam styrning av samverkan för målgruppen? I länet finns fastställda strukturer för samverkan på såväl politisk som tjänstemannanivå. Samtliga kommuner i länet och Regionen antog i maj 2014 en överenskommelse om inrättandet av ett Regionalt samverkansråd. Det regionala samverkansrådet är ett organ för information, samråd och samverkan med uppgift att samråda om frågor som är strategiska och viktiga för regionen, samråda kring det regionala och lokala utvecklingsarbetet och vara ett forum för regional och kommunal omvärlds- och intressebevakning. Regionala samverkansrådet har en rådgivande roll och kan inte fatta formella beslut som binder medlemmarna. Regionala samverkansrådet består av 33 ledamöter som utses av regionstyrelsen och kommunstyrelsen i respektive kommun. Region Örebro läns revisorer 3 av 24

Regionala samverkansrådet har inrättat ett specifikt samverkansråd för folkhälsa, välfärd och vård (inringat) vars uppdrag är att Initiera och samråda om frågor inom verksamhetsområdet som är strategiska och viktiga för regionen. Samordna det regionala utvecklingsarbetet med det lokala utvecklingsarbetet. Vara ett forum för regional och kommunal omvärlds- och intressebevakning. Specifika samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och vård består av tretton ledamöter (en från respektive organisation). Till det specifika samverkansrådet finns ett tjänstemannastöd knutet i form av chefsgrupp, beredningsgrupp och tre utvecklingsgrupper (se bild nedan). Inom området social välfärd och vård finns i varje länsdel (norr, söder, väster och Örebro) en länsdelsgrupp med representanter från Region Örebro läns länsdelsverksamheter samt från länsdelens samtliga kommuner. I grupperna ingår bl.a. socialchefer, närsjukvårdsområdeschefer, områdeschefer från sjukhusen, vårdcentralchefer och chefer från psykiatrins öppenvård. Länsdelsgrupperna är basen för det lokala utvecklingsarbete som sker i samverkan mellan kommunerna och Region Örebro län. Grupperna ansvarar för upprättandet av lokala handlingsplaner. Till stöd för varje länsdelsgrupp finns en samverkansledare vars roll är att ur ett helhetsperspektiv samordna och agera motor i utvecklingsarbetet inom respektive länsdelsgrupp. I maj 2018 beslöt det Regionala samverkansrådet att justera samverkansorganisationen från och med 1 januari 2019. Det nuvarande specifika Region Örebro läns revisorer 4 av 24

samverkansrådet för folkhälsa, social välfärd och vård kommer att delas upp i två delar; ett specifikt samverkansråd för folkhälsofrågor och ett specifikt samverkansråd för social välfärd och vård. Med anledning av förändringen av de specifika samverkansrådens ansvarsområden justeras även tjänstemannastödet. Ett förslag till tjänstemannastöd till det Specifika samverkansrådet för social välfärd samt vård och omsorg har arbetats fram och antagits och träder i kraft från 1 januari 2019. I korthet innebär det att chefsgruppen behålls men att utvecklingsgrupperna i dess nuvarande form läggs ner. I stället kan tillfälliga arbetsgrupper bildas som tillsätts av chefsgruppen utifrån de behov som uppstår. Det framgår även av dokumentet att det behöver klargöras vad som ska ske på lokal nivå respektive länsdelsnivå, liksom samverkansledarnas roll. Bilden nedan illustrerar förslaget på en ny struktur. Av intervjuerna framgår att strukturen av flera uppfattas vara komplicerad och svåröverskådlig vilket får till följd att fokus i möten och diskussioner ofta blir på strukturer och form mer än på verksamhet och innehåll. Från intervjuerna framkommer även att chefsgruppen uppfattas vara ett bra forum för informationsutbyte men att utrymmet för diskussioner och reflektioner är litet. Det framförs även att det finns en kännedom om strukturen men att det är verksamhetsledet som i praktiken måste lösa samverkansfrågorna. Någon uttrycker att det i länsdelsgrupperna görs mycket inom olika områden och på olika sätt och att det därmed är svårt att få en bild av vad som görs och hur. En samlad styrning efterlyses. Utvecklingsgruppen barn och hälsa (som försvinner i och med den nya strukturen) uppfattas ha varit ett bra forum för informationsutbyte, men det finns ifrågasättanden av gruppens uppdrag och vad som åstadkommits. Region Örebro läns revisorer 5 av 24

2.1.1. Bedömning Det finns en etablerad struktur för samverkan på såväl övergripande länsnivå som länsdelsnivå. Strukturen har varit föremål för en översyn och inneburit att förändringar har gjorts och kommer att göras. Vår bedömning är att den kommande strukturen skapar bättre förutsättningar för ett mer flexibelt arbetssätt utifrån de behov och frågor som aktualiseras. Intrycket från intervjuer och dokumentgenomgångar är att mycket tid och energi har ägnats åt frågor om struktur och form och mindre beträffande innehåll och verksamhet. Då den kommande strukturen i stora delar bygger på den tidigare borde det därför vara möjligt att formfrågorna kan tonas ner till förmån för att göra verkstad. Utvecklingsgruppen barn och unga försvinner i dess nuvarande form i och med organisationsförändringen. Intervjuerna visar att ett forum för informationsutbyte mellan olika aktörer kopplade till barn och unga och psykisk hälsa värdesätts. Vi bedömer att det i den kommande organisationen bör säkerställas att det även framdeles ges möjlighet till detta. Vi bedömer även att en mer samlad, sammanhållen styrning av det omfattande arbete som bedrivs i länsdelarna behöver komma på plats så att utvecklingen i ett länsperspektiv tillgodoses. Vår samlade bedömning är att det till övervägande del finns en samlad styrning av samverkan. 2.2. Finns det styrande dokument och uppdrag som klargör ansvar och förbinder huvudmännen att utgöra väl definierade uppgifter? 2.2.1. Region Örebro läns och kommunernas mål inom området psykisk hälsa för barn och unga En genomgång av Regionens och länets kommuners mål och budgetdokument för 2018 visar att målsättningar beträffande barn och ungas psykiska hälsa i viss utsträckning uttrycks på övergripande region- eller kommunnivå. Området psykisk ohälsa uppmärksammas i den nyligen antagna Regionala utvecklingsstrategin för 2018-2030 där det i avsnittet Hälsofrämjande arbete och hälso- och sjukvård konstateras att den psykiska ohälsan ökar. I synnerhet gäller detta kvinnor i åldern 16-29 år. Det uppmärksammas även att de flyktingar som upplevt traumatiska och livshotande händelser är en sårbar grupp. Situationen ställer enligt dokumentet krav på gott bemötande och mottagande från samhällets Region Örebro läns revisorer 6 av 24

grundfunktioner. Utifrån det konstaterade nuläget formuleras det önskvärda läget år 2030. Psykisk hälsa och levnadsvanor är prioriterade områden, särskilt bland barn och unga och den strategiska inriktningen är att främja psykisk hälsa genom tidiga, förebyggande integrerade insatser till barn och unga. I Regionens verksamhetsplan och budget 2018 finns ett inriktningsmål att Region Örebro län ska bidra till och skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd hälsa samt till att människor kan leva ett värdigt liv och delta aktivt i samhället. Regionstyrelsen får i uppdrag att fortsätta att arbeta med implementeringen av planen för suicidprevention genom utökat samarbete mellan den psykiatriska specialiserade vården, första linjens sjukvård och kommunerna. I kommunerna finns några exempel på allmänt hållna mål eller viljeinriktningar som kan sägas ha viss koppling till barn och ungas psykiska hälsa. I t ex Askersunds kommuns budget för 2018 uttrycks att alla barn förtjänar en bra barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Genom tidiga insatser och förebyggande arbete mot såväl fysisk som social och psykisk ohälsa, kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. Karlskoga kommun uttrycker att kommunen prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämställd och jämlik hälsa samt möjlighet till en aktiv fritid. I Örebro kommun finns något mer specifika mål och uppdrag formulerade. I budgeten för år 2018 sägs att alla barn förtjänar en god barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Genom tidiga insatser och förebyggande arbete med såväl fysisk som social och psykisk ohälsa, kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. Vidare uttrycks att Örebro kommun ska, genom samarbete mellan Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Region Örebro län och Nämnden för funktionshindrade säkerställa att insatser till människor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utvecklas samt att alla elever ska ha tillgång till exempelvis en skolsköterska vid behov och vi behöver kunnig personal i våra skolor och förskolor som har tid och kunskap att uppmärksamma och förebygga psykisk ohälsa bland elever. Dessutom uttrycks att kommunen under 2018 ska utreda vad som kan göras för att förbättra äldre och flickors psykiska hälsa. 2.2.2. Överenskommelse om samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa, e-hälsa och kunskapsstyrning mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län I början av innevarande år slöts en överenskommelse mellan Region Örebro län och kommunerna i länet angående de bärande principer och gemensamma värderingar som ska vara grund för samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa, e-hälsa och kunskapsstyrning och som ska vara ett ramverk för de avtal, överenskommelser och riktlinjer som finns inom dessa områden. Överenskommelsen har arbetats fram av chefsgruppen för samverkan inom social välfärd och vård och chefsgruppen för skola, utbildning och kompetensförsörjning. Överenskommelsen innehåller avsnitten Principer för samverkan. Region Örebro läns revisorer 7 av 24

Gemensam värdegrund Gemensamt åtagande Gemensam stödstruktur Kunskapsstyrning E-hälsa och digitalisering Nära vård Av överenskommelsen framgår att den viktigaste utgångspunkten vid utformningen av samverkan är den enskildes egna önskemål. Det innebär att strikta gränser för de olika huvudmännens ansvarsområden inte kan vara avgörande för vem som ansvarar för att utföra en insats, de samverkande parterna måste vara beredda att göra avkall på gränsdragningen för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda. Det framgår även att verksamheterna har en skyldighet att i god tid informera varandra om större förändringar inom den egna verksamheten som påverkar samverkan. Samarbetet ska kännetecknas av ett gemensamt ansvarstagande och en tillitsbaserad samverkan. Parterna i överenskommelsen åtar sig att se till att överenskommelsen implementeras i respektive organisation och att följa upp efterlevnaden. 2.2.3. Överenskommelse mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län och NSPH 1 avseende samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar I Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen finns bestämmelser om att kommunerna och landstingen ska ingå överenskommelser om samarbete i fråga om personer med psykiska funktionsnedsättningar. 1 januari 2018 slöts en överenskommelse mellan Region Örebro län, kommunerna i Örebro län för att uppfylla lagens krav. Överenskommelsen har antagits av alla kommuner i länet och regionstyrelsen. Överenskommelsen syftar till att ge vägledning till chefer, medarbetare, förtroendevalda, enskilda och anhöriga i utformningen av samverkan baserad på tillit. I överenskommelsen fastställs de utgångspunkter och principer som ska gälla för att skapa bästa möjliga förutsättningar för fungerande samverkan. Målgruppen är personer som i sin vardag påverkas påtagligt av en psykisk funktionsnedsättning och som är i behov av en fungerande samverkan. Detta oavsett ålder på personen. Av dokumentet framgår att överenskommelsen ska göras känd för medarbetare på alla nivåer. Störst betydelse kommer den att ha för medarbetare och beslutsfattare på en övergripande strategisk nivå. Varje part i överenskommelsen ansvarar för att göra den känd och förankrad i den egna organisationen. 1 NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). NSPH, är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Region Örebro läns revisorer 8 av 24

2.2.4. Överenskommelsen för psykisk hälsa År 2015 initierade regeringen en översyn av behov och utmaningar på området psykisk hälsa, där man i bred dialog med berörda aktörer enades om fem huvudsakliga fokusområden där det krävs gemensam utveckling. Fokusområdena är: Förebyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Ledning, styrning och organisation Översynen mynnade ut i en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL) om stöd till insatser på nationell, regional och lokal nivå. Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa. Handlingsplaner ska upprättas som syftar till att stimulera ett utvecklingsarbete och identifiera behov och utvecklingsmål lokalt och regionalt. Överenskommelsen mellan staten och SKL för år 2018 omfattar 1 414 miljoner kronor. Av dessa får 884 miljoner kronor rekvireras av landstingen/regionerna. Stimulansmedlen fördelas till kommuner och landsting/region i huvudsak baserat på befolkningsunderlaget den 1 november 2017. För Region Örebro län uppgår stimulansmedlen för år 2018 till totalt ca 26 miljoner kronor, varav ca 7,4 miljoner kronor till barn och ungas psykiska hälsa. Som ett led i överenskommelsen har Region Örebro län och kommunerna i länet upprättat analys och handlingsplaner inom området psykisk hälsa, kopplat till fokusområdena. Handlingsplanerna innehåller mål på kort och lång sikt, aktiviteter, ansvariga för genomförande, tidplan samt indikatorer så att utvecklingsarbetet ska kunna följas upp. I varje länsdel (norr, söder, väster och Örebro) finns en länsdelsgrupp med representanter från Regionen och länsdelens samtliga kommuner samt representanter från NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Från kommuner och regionen ingår bland annat socialchefer, närsjukvårdschefer, områdeschefer från sjukhusen, verksamhetschefer i primärvården och chefer från psykiatrins olika verksamhetsområden. Till stöd för varje länsdelsgrupp finns samverkansledare som driver och koordinerar utvecklingsarbetet. Chefsgruppen för Samverkan social välfärd och vård beslutade år 2016 att arbetet med analyser och handlingsplaner skulle arbetas fram i samverkan på länsdelsnivå. Detta arbetssätt har sedan gällt under både 2017 och 2018. Från och med 2018 har det funnits en projektledare som arbetar fram regionens handlingsplan. Region Örebro läns revisorer 9 av 24

I handlingsplanen 2018 görs en sammanfattning av regionens och länsdelarnas handlingsplaner. Regionens handlingsplan tar upp pågående och planerade aktiviteter som har ansetts som prioriterade vad gäller att arbeta för minskad psykisk ohälsa. Den tar upp aktiviteter som pågår antingen i psykiatrin eller i hela Region Örebro län samt aktiviteter som pågår i samverkan med länets kommuner. I de olika länsdelarna prioriteras aktiviteter som är viktiga för just den delen av länet. Örebro län ser olika ut i olika länsdelar, och det finns därför olika behov beroende på var i länet man befinner sig. Länsdelarnas aktiviteter är sådana som förutsätter en samverkan mellan kommuner och Region Örebro län. Länsdelarnas aktiviteter har valts utifrån tidigare gjorda analyser om hur den psykiska hälsan ser ut i länsdelen. Region Örebro län Handlingsplanen för 2018 är indelad i fokusområdena ovan. Inom varje fokusområde beskrivs målgrupp och insats, analys, lång- och kortsiktiga mål, aktiviteter, tidsschema, ansvarig samt mätbara indikatorer/uppföljning. Exempel på åtgärder/aktiviteter för barn och unga är inom fokusområdet Förebyggande och främjande insatser suicidpreventiva åtgärder, där det långsiktiga målet är minskat antal suicidförsök och minskat antal fullbordade suicid. Målet ska nås dels genom ökad kunskap om suicidprevention hos allmänhet, personal och media, genom bl a seminarier, föreläsningar och utbildning till personal, dels genom att anställa personal till ett mobilt resursteam som arbetar suicidpreventivt. Inom fokusområdet tillgängliga och tidiga insatser är finns ett långsiktigt mål att alla personer med psykisk ohälsa ska kunna få hjälp av psykosociala team på vårdcentralerna. Detta ska göras genom att anställa personal med psykosocial kompetens på vårdcentralerna. I fokusområdet utsatta grupper finns ett mål om att sätta in tidiga behandlingsinsatser hos barn med komplexa behov. Inom fokusområdet enskildas delaktighet och rättigheter finns inget mål för målgruppen barn och unga. När det gäller ledning, styrning och organisation är ett mål för målgruppen barn och unga att öka antalet SIP 2 :ar så att samverkan med andra huvudmän förbättras. Norra länsdelen Handlingsplanen 2018 (som avser år 2019) för norra länsdelen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter för de fyra kommunerna (Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora), representanter från olika professioner inom Regionen, representanter från folkhälsoteam, föreningslivet och brukarorganisationer. Av dokumentet framgår att handlingsplanen tar sin utgångspunkt i tidigare genomförd behovsanalys, handlingsplan samt den inventering av befintliga och saknade resurser i norra länsdelen som arbetsgruppen genomfört. Jämfört med tidigare handlingsplan har denna valt att fördjupa arbetet kring tre områden i syfte att nå ett genomarbetat och hållbart resultat. Valda områden är områden som 2 SIP betyder Samordnad individuell plan. En SIP ska upprättas tillsammans med brukare om insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver samordnas. Region Örebro läns revisorer 10 av 24

förutsätter samverkan i norra länsdelen, prioriterat har varit barn och ungas psykiska hälsa. De områden som valts är utveckling av föräldraskapsstöd, samverkansorganisation i norra länsdelen och fysisk aktivitet främjar psykisk hälsa. Inom de områdena finns kort- och långsiktiga mål formulerade, aktiviteter beskrivs för att nå målen och indikatorer är definierade för att kunna följa och följa upp genomförandet. Tidpunkt för uppföljning anges och en bedömd kostnad är beräknad. Inom respektive område finns en sammanfattning av arbetet under år 2018. Södra länsdelen Av södra länsdelens handlingsplan för 2018 framgår att ett fokusområde under år 2017 var styrning, ledning och organisation. En samverkansorganisation skapades med tre arbetsgrupper (äldre, psykiatri/missbruk och barn/unga) inom länsdelen. Inom området barn och unga beskrivs mål och de aktiviteter som genomförts/kommer att genomföras för att nå målet. I bilaga till handlingsplanen finns en mer detaljerad genomgång av målsättningar, aktiviteter, status och målgrupper. De långsiktiga målen är: Främja en god psykisk hälsa och goda skolresultat för barn och unga Identifiera, bemöta och agera på psykisk ohälsa i tidigt stadium Främja dialog och ge förutsättningar för medskapande till deltagare, brukare, patienter och anhöriga Verka för en jämlik fördelning av hälsa genom riktade insatser till utsatta grupper Västra länsdelen Handlingsplanen för västra länsdelen 2018 innehåller en beskrivning av mål, aktiviteter, förväntat resultat, tidsplan och uppföljning. Av handlingsplanen framgår även status på de aktiviteter som påbörjats sedan tidigare samt en redovisning av uppnådda resultat. Följande insatser ska prioriteras för kommunerna inom länsdelen: Karlskoga: Tydliggöra första linjen för barn och unga samt stärka unga flickors psykiska hälsa. Degerfors: Kartlägga nuläge gällande neuropsykiatriska symptom gällande barn och unga samt ta fram insatser att åtgärda, samt minska andel samhällsplacerade barn. Laxå: Stärka arbetet att få hemmasittare i aktivitet samt att befästa nuvarande låga andel samhällsplacerade barn. Region Örebro läns revisorer 11 av 24

Länsdel Örebro I den lokala handlingsplanen för år 2018-2019 konstateras att tidigare handlingsplan har varit väldigt omfattande och att de indikatorer som funnits har varit svåra att följa upp. Handlingsplanen för 2018-2019 har därför gjorts mindre omfattande och fokuserar enbart på de delar där det finns ett behov av samverkan. Respektive organisation arbetar vid sidan av handlingsplanen med egna aktiviteter för att förbättra den psykiska ohälsan i Örebro kommun respektive Region Örebro län. Handlingsplanens struktur är att det inom varje fokusområde för olika målgrupper finns kort- och långsiktiga mål, aktiviteter för att nå målen med tidsschema och ansvar för återrapportering, hur uppföljning ska göras och vilka indikatorer som ska användas samt status och uppskattad kostnad 2019. Mål och aktiviteter för målgruppen barn och unga finns inom samtliga fokusområden. Intervjuerna Under intervjuerna framkommer att länsdelarna har valt att hantera stimulansmedlen på olika sätt. Synpunkter framkommer på att det inte finns någon gemensam struktur för de aktiviteter på länsdelsnivå som skulle kunna lyftas upp till regionnivå. Aktiviteterna bedrivs på länsdelsnivå och en övergripande styrning med en tydlig viljeinriktning utifrån ett regionperspektiv efterlyses. Det lyfts att det är stora skillnader inom länet och att det finns ett behov av en regional strategi. Vart ska regionen? Hur tar man sig dit? Det framkommer att det är svårt att få en överblick över vilka aktiviteter som pågår i de olika länsdelarna. Synpunkter finns även på att det inte blir verkstad i tillräcklig utsträckning av de handlingsplaner som upprättas. 2.2.5. Bedömning På övergripande kommun- och regionnivå uttrycks generellt inga tydliga målsättningar beträffande barn och ungas psykiska hälsa. Exempel finns på mer övergripande inriktningsmål där det finns vissa kopplingar till barn och ungas psykiska hälsa. Med tanke på att psykisk ohälsa är ett stort och av många bedömare ökande problem så måste uppmärksamheten och styrningen på övergripande kommun- och regionnivå överlag inte bedömas stå i proportion till detta. Vi noterar dock att den ökande psykiska ohälsan tagits upp i den Regionala utvecklingsplanen och att den strategiska inriktningen formulerats för att främja den psykiska hälsan. Den principöverenskommelse som träffats om samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa, e-hälsa och kunskapsstyrning mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län bedömer vi vara ett bra fundament för kommande samverkan och samarbete. Här bedömer vi att utmaningen ligger i att implementera överenskommelsens innehåll i respektive organisationer. Vår bedömning är att detta kräver att ett tydligt ansvar definieras för att följa upp processen. Region Örebro läns revisorer 12 av 24

Inom ramen för överenskommelsen för psykisk hälsa finns handlingsplaner för kommunerna och regionen med ett stort antal pågående och planerade aktiviteter. Vår bedömning är att arbetet skulle tjäna på en mer gemensam grundstruktur. Intrycket från intervjuer och genomgången av handlingsplanerna är att det saknas ett regionperspektiv på vad som ska åstadkommas. Länsdelarna har olika behov och utmaningar som ska återspeglas i respektive handlingsplan men för att säkerställa lika och jämlik vård över länet måste ett regionövergripande grepp tas i vissa frågor. Vår samlade bedömning är kontrollmålet om det finns styrande dokument och uppdrag som klargör ansvar och förbinder huvudmännen att utgöra väl definierade uppgifter är delvis uppfyllt. 2.3. Finns mötesforum där företrädare för kommun och region kan diskutera frågor inom detta område? På övergripande ledningsnivå finns som tidigare beskrivits forum för möten och samtal på såväl politisk- som tjänstemannanivå. På politisk nivå finns det Regionala samverkansrådet med uppgift att samråda om frågor som är strategiska och viktiga för regionen, samråda kring det regionala och lokala utvecklingsarbetet och vara ett forum för regional och kommunal omvärldsoch intressebevakning. Regionala samverkansrådet har en rådgivande roll och kan inte fatta formella beslut som binder medlemmarna. Kopplat till Regionala samverkansrådet kommer från 1 januari 2019 att finnas två specifika samverkansråd 3 som tillsätts med politiker från länets kommuner och Region Örebro län. På övergripande tjänstemannanivå kommer det från årsskiftet att finnas en chefsgrupp knuten till respektive specifikt samverkansråd. Sammansättningen av chefsgruppen för social välfärd samt vård och omsorg är beslutad och består av representanter från Region Örebro län och samtliga kommuner. Kommunerna utser en representant inom sociala välfärdsområdet med undantag av Örebro kommun som utser fyra representanter. Region Örebro läns hälso- och sjukvård representeras av fyra linjechefer inom närsjukvårdsorganisationen, en chef från habiliteringen, två chefer från psykiatrin och en chef från medicin. Från Region Örebro län deltar också områdeschef för välfärd och folkhälsa och medicinsk rådgivare från regionkansliet. 3 Utöver dessa två specifika samverkansråd finns ytterligare ett specifikt samverkansråd med koppling till området det Specifika samverkansrådet för utbildning, arbetsmarknad och kompetensförsörjning Region Örebro läns revisorer 13 av 24

Utöver chefsgrupperna kan från årsskiftet arbetsgrupper komma att formeras utifrån de behov som uppstår. Inom ramen för arbetet med de lokala handlingsplanerna finns i länsdelarna olika arbetsgrupper inrättade med representanter från såväl kommunerna som Regionen. Det finns även nätverk där socialchefer och representanter för Regionen träffas regelbundet. Inom respektive huvudman finns exempel på såväl regelbundna möten som möten vid behov. Till exempel träffas BUP och barnhabiliteringen tre gånger per halvår för att ta upp och diskutera olika frågor, som exempelvis utvecklingsarbeten och rekryteringar. Barnkliniken och BUP har inga systematiska möten utan träffas vid behov. I kommunerna förekommer i olika omfattning möten mellan socialtjänst- och utbildningsområdet. Ett exempel på strukturerade möten för samverkan och samarbete på individnivå mellan olika aktörer inom en kommun är verksamheten Samba i Örebro kommun. Samba som står för Samverkansledning för barns och ungas bästa, finansieras gemensamt av Örebro kommuns socialförvaltning och förvaltningen förskola och skola. Samba har i uppdrag att organisera och leda samverkansarbetet i barn och ungdomsärenden där flera olika verksamheter är involverade och där samverkansledning behövs för att skapa konstruktiva samverkansprocesser. Samordnaren har till uppgift att leda samverkansprocessen med barnets bästa i fokus. I samverkansarbetet, som förutsätter samtycke, deltar förutom föräldrar/vårdnadshavare också representanter från de olika verksamheter där den unge är aktuell. Hur den unge ska göras delaktig avgörs i varje situation. I intervjuerna uttrycks att verksamheten är mycket bra och skapar god förståelse och respekt för de olika aktörernas resurser, kompetens och uppdrag. 2.3.1. Bedömning Vår bedömning är att det finns mötesforum på såväl övergripande ledningsnivå som på mer verksamhetsnära nivå för att diskutera frågor inom området psykisk hälsa för barn och unga. Kontrollmålet bedöms därmed vara uppfyllt. Region Örebro läns revisorer 14 av 24

2.4. Finns rutiner för informationsöverföring i syfte att tillgodose barns och ungas behov av psykiatrisk vård? På övergripande nivå finns information som rör samverkan mellan kommunerna i länet och Regionen samlad i en portal på nätet, VVF samverkansportal för Vård, välfärd och hälsa 4. Där finns de program, handlingsplaner, avtal, överenskommelser, riktlinjer och rutiner som berör samverkan mellan kommunerna och Regionen inom vård, välfärd och folkhälsa. Via portalen finns även tillgång till protokoll och anteckningar från sammanträden och möten i olika grupper. Det går även att via länkar nå olika verksamhetssystem. Portalen uppfattas av intervjuade fungera bra och vara en bra kanal för gemensam informationsöverföring och informationsinhämtning. En utmaning finns dock i att upprätthålla aktualitet och relevans i den information och de dokument som finns i portalen. För informationsöverföring och planering på individnivå finns systemet Lifecare Samordnad planering (SP). Lifecare SP är ett webbaserat IT-stöd för samverkan inför utskrivning från slutenvård och samordnad individuell plan (SIP) mellan Region Örebro län och länets kommuner. För barn och unga används Lifecare inom ramen för SIP. Kallelse till SIP-möte och dokumentation sker i Lifecare. Enligt intervjuerna uppfattas Lifecare i huvudsak vara välfungerande när det gäller SIP, dock efterlyses möjligheterna för skola/elevhälsa att via Lifecare kalla till SIPmöten. Planer finns enligt uppgift att åstadkomma detta under år 2019. För informationsöverföring på individnivå mellan olika aktörer inhämtas rutinmässigt samtycke. En samordnad individuell plan (SIP) kan endast upprättas om den enskilde samtycker till det. Om den enskilde lämnat samtycke till att samordning kan ske men inte vill eller förmår delta vid mötet kan en planering ändå genomföras. Samtycket dokumenteras i Lifecare SIP. Enligt intervjuerna är det sällan samtycke inte lämnas. 2.4.1. Bedömning Vi bedömer att möjligheterna att tillgodogöra sig information på övergripande organisatorisk nivå är goda genom den internetbaserade samverkansportalen för Vård, välfärd och hälsa. Här finns regionövergripande information samlad i form av bl a styrdokument och även mer länsdelsspecifika dokument. Protokoll och anteckningar från möten i olika konstellationer gör det möjligt att ta del av och vidarebefordra information till verksamheter och aktörer på hemmaplan. För informationsöverföring på individnivå finns systemet Lifecare som att döma av intervjuerna i stora delar fungerar bra. Ett utvecklingsområde är dock att skapa möjligheter för skolområdet att kunna använda Lifecare för aktiviteter i samband med SIP-möten. 4 https://www.regionorebrolan.se/sv/regional-utveckling/valfard--folkhalsa/samverkan-mellanregionens-kommuner-1/ Region Örebro läns revisorer 15 av 24

Vår samlade bedömning är att kontrollmålet att det finns rutiner för informationsöverföring i syfte att tillgodose barns och ungas behov av psykiatrisk vård är till övervägande del uppfyllt. 2.5. Vilken tillgänglighet finns till första linjen respektive den specialiserade psykiatrin? Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa är nivån innan barn- och ungdomspsykiatrin och består av verksamheter och funktioner som tar emot barn och unga som visar tidiga tecken på att må psykisk dåligt oavsett vad problemen beror på. Nedan presenteras statistik för hur stor andel barn och unga som får ett första besök på första linjen inom sju dagar. Uppgifterna är hämtade från Väntetider i vården (vantetider.se). Första linjen består i statistiken från Region Örebro län av samtalsmottagningen och ungdomsmottagningen som båda sorterar under primärvården. Statistiken visar att för årets första nio månader har i genomsnitt ca hälften (686 personer) av alla sökande fått ett första besök vid antingen samtalsmottagningen eller ungdomsmottagningen inom sju dagar. Tillgängligheten är betydligt bättre än genomsnittet i riket, där i genomsnitt knappt var fjärde sökande får ett första besök inom sju dagar. Figuren nedan visar spridningen i väntetid till första besök. Region Örebro läns revisorer 16 av 24

Åtta procent (107 personer) av de sökande har fått vänta mer än 31 dagar på ett första besök. Tabellen medan visar skillnaderna mellan samtalsmottagningen och ungdomsmottagningen. Enligt väntetider i vården (vantetider.se) får i genomsnitt 41 procent (136 personer) av de sökande ett första besök inom sju dagar vid samtalsmottagningen, motsvarande siffra för ungdomsmottagningen är 54 procent (550 personer). Beträffande ungdomsmottagningens siffror i vantetider.se (ovan) så gäller enligt uppgift att den tid rapporteras in när ungdomen får en bedömning av måendet. Dessa bedömningar görs via telefon. Tillgängligheten till dessa bedömningstider är god. Beroende på hur måendet för individen bedöms prioriteras ärendet för insats. För det stora flertalet har det inneburit en väntetid till samtal på mellan 4-6 månader. Samtalsmottagningen har en egen uppföljning av väntetider, orsaker till besök, kontaktvägar m m. Figuren nedan visar tiden från att kontakt tas till att en tid kan erbjudas. (Uppgifterna gäller januari t o m oktober 2018) Region Örebro läns revisorer 17 av 24

Antal personer 200 150 185 Väntetid i veckor Samtalsmottagningen 158 177 100 50 0 63 19 1 2 0 1 2 3 4 5 6 Veckor Av totalt 605 patienter så erbjuds 520 patienter (ca 86 procent) en besökstid inom tre veckor. Enligt uppgift är väntetid över tre veckor patientvald (alltså att man önskat en tid en specifik dag och tid men att lediga besökstider funnits innan den tid som slutligen bokats utifrån önskemålet). Ingen djupare bedömning görs vid kontakttillfället utan man erbjuds istället en besökstid för bedömning. När det gäller den specialiserade nivån är målsättningen för tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin enligt tidigare särskilda satsningar under perioden 2009-2015, 30 dagar till första besök och 30 dagar till fördjupad utredning eller behandling. Andelen genomförda första bedömningar och påbörjade fördjupade utredningar och behandlingar inom tidsgränsen (30+30 dagar) inom barn- och ungdomspsykiatrin redovisas månatligen uppdelat per landsting/region. I figuren nedan visas andel patienter som efter beslut fått en första bedömning inom 30 dagar. I linjediagrammet visas resultatet för respektive månad. I september genomfördes för 93 procent av patienterna (51 patienter av 55 sökande) ett första besök inom 30 dagar. Tidigare under året har andelen pendlat omkring 75 procent. Region Örebro läns revisorer 18 av 24

Figuren nedan visar andel patienter som efter beslut har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. I linjediagrammet visas resultatet för respektive månad. Figuren visar andelen som antingen påbörjat en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar efter första besök. För september är den siffran 76 procent. Andelen som påbörjat en behandling inom 30 dagar efter första besök är dock betydligt lägre, 52 procent (12 patienter av 23). Från intervjuerna framkommer att BUP upplever ett stort tryck från skolområdet när det gäller utredningar om eventuella neuropsykiatriska funktionshinder. Väntetider på upp till två år förekommer för att få en sådan utredning. Avtal har tecknats med en privat aktör för att genomföra utredningar, vilket har inneburit att kön har börjat arbetats ner. Nya arbetssätt prövas för att komma tillrätta med kösituationen, exempelvis genomförs en standardiserad intervju vid den första kontakten ofta via telefon för att bedöma behovet och prioritera vilka insatser som ska göras av vem och när. Samarbetsklimatet mellan första linjens verksamheter och specialistnivån betecknas som gott men det framkommer att det finns skilda uppfattningar om ansvarsfördelningen mellan första linjen och specialistnivån. Det dokument som reglerar ansvarsfördelningen ska ses över. I intervjuerna uttrycks även en uppfattning om att allmänhetens kännedom är dålig om att man kan vända sig till primärvården/vårdcentralerna vid psykisk ohälsa för barn och unga. Från intervjuerna med företrädare för kommunerna framkommer att tillgängligheten till BUP uppfattas vara dålig, vilket får till följd långa väntetider och risk att barn och unga far illa. 2.5.1. Bedömning Tillgängligheten till första linjens verksamheter för psykisk ohälsa hos barn och unga är enligt uppgifter från verksamheternas egen uppföljning förhållandevis god till samtalsmottagningens verksamhet, medan tillgängligheten till ungdomsmottagningen är betydligt sämre. Region Örebro läns revisorer 19 av 24

Tillgängligheten till den specialiserade nivån BUP är inte god, i synnerhet inte när det gäller tiden för påbörjad behandling. Trycket på utredningar av eventuella neuropsykiatriska funktionshinder är enligt intervjuerna stort. Väntetider på upp till två år nämns i intervjuerna. Åtgärder har vidtagits i form av köp av externa utredningsresurser för att komma tillrätta med kön, vilket har inneburit att köerna börjat bli kortare. Det framkommer även att det finns olika syn på ansvarsfördelningen mellan första linjens aktörer och BUP vilket ibland leder till ett beteende av att vilja skjuta över ansvaret från den egna verksamheten till en annan part. Allmänhetens kännedom om primärvårdens/vårdcentralernas förstalinjeansvar för barn och unga med psykisk ohälsa är enligt intervjuerna dålig. En följd av detta kan bli att kontakter tas med specialistnivån utan att orsakerna till kontakterna fordrar specialistnivåns kompetens och resurser. För att styra sökande till rätt vårdnivå kan modellen en-väg-in övervägas, vilket innebär att samtliga inkommande samtal och remisser hanteras av en samlad grupp sjuksköterskor med kompetens inom psykiatriområdet. Erfarenheter från landsting som provat detta visar att samarbetet utvecklas och fungerar bra, det underlättar att ha samma bedömningsinstrument för triagering vilket medför att insatser ges på rätt vårdnivå och i rätt verksamhet. Vår samlade bedömning av kontrollmålet avseende tillgänglighet till första linjen respektive den specialiserade nivån är att kontrollmålet är i begränsad utsträckning uppfyllt. 2.6. Har analyser gjorts av konsekvenser av bristande tillgänglighet? I arbetet med att ta fram handlingsplanerna inom ramen för Överenskommelsen om psykisk hälsa ingår att analyser ska göras för att identifiera utvecklingsområden. Genomgången av handlingsplanerna visar att det finns analyser där det konstateras att det finns en bristande tillgänglighet, däremot finns inte några tydligt uttryckta analyser av konsekvenserna av bristande tillgänglighet. Exempelvis står i Regionens handlingsplan att det finns alltså en kösituation till neuropsykiatriska utredningar. Det finns flera olika väntelistor, flera olika vårdprogram samt olika utredningsprocesser som tillämpas. Det finns inga gemensamma riktlinjer för prioriteringar i kön utifrån medicinska skäl eller psykosocial problematik. Det finns heller ingen gemensam systematik i hur väntelistorna hålls uppdaterade för att öka tillgängligheten. Dessutom utreds patienter också av privata aktörer och Region Örebro läns revisorer 20 av 24

dessa olika flöden är inte klarlagda och det finns ingen produktions- och kapacitetsplanering över hur uppdraget bäst genomförs. I Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa finns ett avsnitt angående att öka tillgängligheten till insatser för riskgrupper. Där konstateras att för den som drabbas av psykisk ohälsa som kan innebära ökade risker för självmord är tillgänglighet till förståelse och professionella insatser avgörande och att en förbättrad tillgänglighet i första linjens sjukvård är viktig liksom i psykiatrin och övrig specialistsjukvård. I intervjuerna tas det upp att den bristande tillgängligheten till BUP:s resurser och kompetenser kan innebära att barn och unga kan fara illa och att det finns risk för att tillstånd kan försämras under väntetid för utredning och behandling. 2.6.1. Bedömning Vår bedömning är att det inte gjort några omfattande analyser av konsekvenserna av bristande tillgänglighet. Kontrollmålet bedöms i begränsad utsträckning vara uppfyllt. 2.7. Finns en tillfredsställande verksamhetsuppföljning och resultatredovisning kopplad till mål för samverkan? En genomgång av protokoll från utvecklingsgruppen Barn och unga visar att det löpande har gjorts uppföljningar av projekt och aktiviteter som rör barn och ungas psykiska hälsa, kopplingar till målsättningar är dock svåra att göra. Uppföljningarna har mera haft karaktären av aktivitetsredovisningar. Dokumentet Överenskommelse om samverkan inom hälso- och sjukvård, elevhälsa, e-hälsa och kunskapsstyrning mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län innehåller inte några tydliga mål för samverkan utan är mera att betrakta som en policy för hur samverkan ska bedrivas. I dokumentet går det beträffande uppföljning att läsa att parterna i överenskommelsen åtar sig att se till att överenskommelsen implementeras i respektive organisation och att följa upp efterlevnaden. Ansvaret för uppföljning av hur samverkan fungerar och vad som åstadkoms genom samverkan ligger således på respektive parter i överenskommelsen. I de lokala handlingsplanerna finns generellt kort- och långsiktiga mål uttryckta. Kopplat till dessa är indikatorer och uppföljningsinsatser definierade. Det Region Örebro läns revisorer 21 av 24

förekommer även beskrivningar av aktiviteter och verksamheter som tidigare genomförts och även av uppnådda resultat. I exempelvis västra länsdelens handlingsplan för 2018 finns en uppföljning och redovisning av statusen på aktiviteterna inom ramen för handlingsplanen och det redovisas även exempel på aktiviteter som genomförts utanför aktivitetsplanen. I norra länsdelens handlingsplan sammanfattas arbetet under år 2018 inom fokusområdena och det görs även en sammanfattande analys och utvärdering av hur samverkansarbetet fungerar inom länsdelen samt vilka utvecklingsbehov som finns. 2.7.1. Bedömning Genomgången av dokument och genomförda intervjuer visar enligt vår bedömning att det inte finns några specifika mål för samverkan. Samverkan är mer att betrakta som ett medel för att uppnå mål. Uppföljningen och rapporteringen fokuserar därmed mer på aktiviteter som bedrivs i samverkan än uppnådda resultat och effekter. Av mötesprotokoll från de grupper som formerats inom ramen för samverkansstrukturen framgår att det löpande sker en uppföljning och rapportering av aktiviteter. I de lokala handlingsplanerna inom ramen för överenskommelsen om psykisk hälsa förekommer beskrivningar av aktiviteter och verksamheter som tidigare genomförts och även av uppnådda resultat. Vår samlade bedömning är att kontrollmålet om det finns en tillfredsställande verksamhetsuppföljning och resultatredovisning kopplad till mål för samverkan är delvis uppfyllt. Region Örebro läns revisorer 22 av 24

3. Sammanfattande bedömning och svar på revisionsfrågan Granskningen ska besvara frågan om samverkan är tillräcklig och ändamålsenlig mellan olika aktörer för att möta psykisk ohälsa hos barn och unga och om styrelser och nämnder säkerställer att rätt vårdnivå används. För att besvara den övergripande revisionsfrågan har ett antal kontrollfrågor varit vägledande. Utifrån bedömningarna av varje kontrollmål är vår sammanfattande bedömning och svaret på revisionsfrågan att samverkan delvis är tillräcklig och ändamålsenlig mellan olika aktörer för att möta psykisk ohälsa hos barn och unga och om styrelser och nämnder säkerställer att rätt vårdnivå används. 3.1. Rekommendationer För en utveckling av samverkan mellan region och kommun avseende barn med psykisk ohälsa rekommenderar vi följande: Utforma rutin för att tydliggöra uppdrag, förväntat resultat, resurser, ansvar och tidsplan för de uppdrag som lämnas från chefsgrupp till de tänkta arbetsgrupperna i den kommande samverkansstrukturen. Säkerställ regionövergripande mötes- och informationsforum i den nya samverkansstrukturen för aktörer involverade i barns och ungas psykiska hälsa. Utforma rutiner och tydliggör ansvar för uppföljning av implementeringen av överenskommelsen om samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, elevhälsa, e-hälsa och kunskapsstyrning mellan Region Örebro län och kommunerna i Örebro län. Utforma en gemensam grundstruktur för handlingsplanerna inom ramen för överenskommelsen för psykisk hälsa. Länsdelarna har olika behov och utmaningar som ska återspeglas i respektive handlingsplan men för att säkerställa lika och jämlik vård över länet måste ett regionövergripande grepp tas i vissa frågor. Säkerställ ett tydligt ansvar och rutiner för vidmakthållande av aktualitet och relevans av det material som finns inom samverkansportalen för Vård, välfärd och hälsa. Säkerställ att skolområdet att kan använda Lifecare i samband med SIPmöten. Utred förutsättningarna att skapa en-väg-in för att styra sökande till rätt vårdnivå. Region Örebro läns revisorer 23 av 24