Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter KS 2015/0044 1(5)

Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2016-05-18 KS 2015/0044 1(5) Kommunfullmäktige YTTRANDE Ärende: Placering av en ny bad- och friskvårdsanläggning i Kalmar kommun Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt samhällsbyggnadskontorets förslag: att föreslå att kommunfullmäktige beslutar att en ny bad- och friskvårdsanläggning ska placeras i Snurrom, på del av fastigheten Kläckeberga 10:1. Bakgrund Kommunstyrelsen (KS) gav 21 januari 2015 kommundirektören i uppdrag att utreda bland annat planmässiga förutsättningar för en placering av en ny simoch badanläggning. Samhällsbyggnadskontoret fick därefter i uppdrag att utreda flera olika lokaliseringsalternativ och 9 december 2015 beslutade KS att vidare utreda Tallhagen och Snurrom som två aktuella placeringar för Kalmars framtida badoch friskvårdsanläggning samt att en medborgardialog om de aktuella placeringarna ska ske med invånarna i Kalmar under de närmaste månaderna. Efter genomförd och sammanställda synpunkter från dialogen gavs samhällsbyggnadskontoret uppdrag att redovisa vilket av alternativen av Tallhagen och Snurrom som är mest lämpat ur ett långsiktigt stadsutvecklingsperspektiv för placeringen av en ny bad- och friskvårdsanläggning i Kalmar kommun. Samhällsbyggnadskontorets bedömning En ny bad- och friskvårdsanläggning är intressant för ett stort antal användargrupper, både lokalt och regionalt. Det är därför av stor vikt att en lokalisering av anläggningen väger in både regionala och lokala behov, nutida såväl som framtida. Samhällsbyggnadskontoret har genomfört en medborgardialog för att få invånarnas synpunkter på vilken plats de anser vara lämplig för placeringen av Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx

Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2016-05-18 KS 2015/0044 ny bad- och friskvårdsanläggning. Resultatet och sammanställningen av de inkomna synpunkterna från medborgardialogen tillsammans med tidigare genomförda utredningar och styrande dokument ligger till grund för samhällsbyggnadskontorets lokaliseringsbedömning. Samhällsbyggnadskontoret redovisar en avvägning mellan lokaliseringsalternativen utifrån följande kriterier som hämtats ur utredningen Framtida bad- och friskvårdsanläggning, för anläggningens behov och förutsättningar: - Möjlighet till utveckling av hälsorelaterande aktiviteter - Närhet till natur och uteaktiviteter - En central placering i Kalmar - Ha goda förbindelser av kollektivtrafik - Goda förutsättningar för parkering och ur utredningen Framtida bad- och friskvårdsanläggning, del 2 avseende planeringsförutsättningar: - Anläggningsförutsättningar - Tillgänglighet - Hav och/eller naturkontakt - Utbud av befintliga rekreationsanläggningar - Expansionsytor - Markägoförhållanden Möjligheter och konsekvenser av placering i Tallhagen ur ett stadsutvecklingsperspektiv En etablering i direkt anslutning till många befintliga målpunkter med anknytning till idrott och rekreation kan utveckla området till ett samlat idrottsområde med motiv att locka regionala besökare. Läget ger mervärden genom närhet till stadskärnans utbud av ytterligare aktiviteter. Utvecklas ett starkt regionalt besöksmål här ökar också trafikbelastningen i ett redan känsligt läge. Området har dessutom begränsade fysiska utvecklingsmöjligheter för att skapa ett stort utvecklingsområde om hänsyn ska tas till befintliga naturvärden. Inom 2 km radie bor ca 20 000 människor och på 5 km radie ca 38 000. Tallhagen har god tillgänglighet med buss och ett välutvecklat cykelvägnät men som utifrån trygghetsaspekter till delar behöver förbättras. Att det ligger i innerstaden innebär närhet till många bostäder, arbetsplatser, skolor som bidrar till att sannolikheten är stor att fler väljer cykeln framför bilen. En etablering i detta läge kan stärka området som målpunkt för idrott och rekreation eftersom det knyter an till befintliga idrottsanläggningar i närområdet och till planerad skola på Tallhagen. Det kan skapas positiva synergieffekter och förutsättningar för att utveckla ett idrottsoch rekreationsstråk kopplat till Svinö och Malmfjärden. Att stärka rekreationsstråket ligger i linje med intentionerna i översiktsplanen. En

Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2016-05-18 KS 2015/0044 etablering av bebyggelse intill Ängöleden kan bidra till ändrad upplevelse från trafikled till stadsgata. Platsen är dock känslig och ställer stora krav på gestaltning och fysisk utformning i anslutning till natur och en småskalig skärgårdsmiljö. Det kan påverka grönstråket negativt med en så omfattande exploatering. Under medborgardialogen har området vid Tallhagen lyfts fram som fördelar med ett centralt läge med cykelavstånd, nära skolor och bra för elitsatsning kopplat till befintliga gymnasier. Bra läge enligt berörda föreningar och ses som komplettering till befintliga idrottsverksamheter och rekreation. Samtidigt har man lyft oro för att en etablering här belastar naturvärden och att det kommer bli trångt och parkeringsbrist. En lokalisering i Tallhagen medför samma antal skolbussbehov som nuvarande anläggning genererar. Områdets naturvärden ställer stora krav på att anpassa en bad- och friskvårdsanläggning till platsen. Skogsområdet ovanför tennishallen bör bevaras enligt såväl grönstrukturplan som översiktsplan eftersom det har stor vikt som sammanhängande centralt belägen gammal tallskog och är utpekat som kärnområde för biologisk mångfald och särskilt värdefullt rekreationsområde och för naturvård. För att etablera en ny större anläggning här behövs en skräddarsydd lösning för byggnad som kan tillföra kvalitéer till platsen. Kalmarsund och havsmiljön skulle kunna bli en del av anläggningens verksamhet med direkt anslutning till välanvända rekreationsområden, vilket är positivt för verksamheten. Å andra sidan kan anläggningen ge negativa effekter på befintliga natur- och rekreationsvärden. Med tillhörande behov av angöringsytor och parkering krävs samutnyttjande eller stora intrång i skogsområdet. Öster om Ängöleden gäller strandskydd och delar av området är låglänt. Hela området har begränsade exploateringsytor om hänsyn ska tas till naturvärdena. Trafiksituationen i området måste utredas och detaljstuderas vidare. Det kommer att behövas investeringar i trafiklösningar och ny infrastruktur om bad- och friskvårdsanläggningen förläggs i Tallhagen, bl a behov av ny korsning på Ängöleden. Anläggningens innehåll har betydelse för kopplingen till utsidan och vilken plats som är bäst lämpad. En lokalisering i Tallhagen kan lämpa sig för en småskaligare badanläggning, med fokus på rekreation typ spa som drar nytta av den täta naturkopplingen och närheten till vattnet. Med utgångspunkt från platsens förutsättningar bedöms området ha fysiska begränsningar för en etablering av en anläggning i denna dimension och en sådan anläggning blir ur strategisk stadsutvecklingssynpunkt inte heller så betydelsefull som generator för denna plats.

Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2016-05-18 KS 2015/0044 Möjligheter och konsekvenser av placering i Snurrom ur ett stadsutvecklingsperspektiv Området i Snurrom har stora bygg- och expansionsytor samt hög utvecklingspotential men längre avstånd till stadskärnan. Läget innebär möjlighet att skapa en ny unik anläggning, attraktiv som regional målpunkt med utvecklingsmöjligheter till kompletterande verksamheter. En etablering här innebär att man tar i anspråk en av stadens viktiga entrépunkter och strategiska skyltlägen så det är ett viktigt ställningstagande om detta är rätt innehåll för en sådan plats. Skyltläget ställer också stora krav på gestaltning av byggnaden. En ny bad- och friskvårdsanläggning kan bidra strategiskt till stadsutvecklingen genom att utgöra generator för att genomföra översiktsplanens intentioner om utvecklingsstråket Diagonalen längs Norra vägen, med förtätning intill, bestående av blandade verksamheter, målpunkter och tät bebyggelse. En sådan utveckling skapar underlag för utökad kollektivtrafik och satsningar på gång och cykelstråk för att binda ihop Lindsdal med Norra staden och innerstaden. En etablering här bidrar också till en ny lokal målpunkt för Norra staden och Lindsdal som stärker attraktionskraften i norra Kalmar. Det finns utrymme att skapa synergieffekter och förutsättningar för andra etableringar i Snurrom med omnejd. En bad- och friskvårdsanläggning kan kompletteras med andra idrotter och sporter eller andra kompletterande verksamheter. Möjligheter finns att skapa en anläggning med god anpassning till omgivande natur- och rekreationsområden men har i dagsläget ingen upplevelse av kontakt med kust och hav. Inom 2 km radie bor ca 5000 människor och på 5 km radie ca 31 000. Området är under pågående omvandling och många nya bostäder planeras i och kring Snurrom och utöver det växer även befintliga bostadsområden i Norra Kalmar där ibland Ljusstaden och Karlssons äng. Planerad byggnation förväntas generera drygt 1500 bostäder vilket betyder drygt 3000 invånare i Snurrom med omnejd. Behovet av skolbusstransport till en badanläggning här skiljer sig inte nämnvärt mellan nuläget och de föreslagna alternativen. Däremot kommer några skolor få drygt 1mil längre per transport för ett simhallsbesök i Snurrom. Aktiva föreningar anser att läget är för ocentralt jämfört med Tallhagen. Snurrom har bra tillgänglighet och infrastruktur för bil, buss, cykel och parkering. E22 och Norra vägen utgör huvudentréerna till området och ger förutsättningar för en god angöringskapacitet. Norra vägen utgör ett kollektivtrafikstråk med framtida utvecklingsmöjligheter. Men

Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2016-05-18 KS 2015/0044 avståndet för många cyklister och gående medför troligen att bilberoendet blir stort. Föreslaget utbyggnadsområde är till delar bullerpåverkat från E22. Bad- och friskvårdsanläggningens byggnad kan bidra till att utgöra bullerskydd för kommande bostäder som planeras i området. Investeringar i trafiklösningar och ny infrastruktur för en etablering i Snurrom kan till delar samordnas med övrig planerad exploatering i området men trafiksituationen i området måste utredas och studeras vidare. Anläggningens innehåll har betydelse för kopplingen till utsidan och vilken plats som är bäst lämpad. En lokalisering i Snurrom kan lämpa sig för en regional målpunkt med utrymme för en stor bad- och friskvårdsanläggning kopplat till annan idrott eller verksamhet och som drar nytta av entréläget till staden, har mycket exploateringsbar yta och expansionsmöjlighet med naturkoppling. En etablering här kan bidra till att generera en centrumbildning kopplat till aktuell omvandling med bland annat nya bostäder i stadsdelen och driva på utvecklingsstråket Diagonalen som en koppling mellan Norra staden och innerstaden. Med utgångspunkt från platsens förutsättningar bedöms området ha goda fysiska möjligheter för en etablering av en anläggning i denna dimension och en sådan anläggning har ur strategisk stadsutvecklingssynpunkt stor betydelse som generator för denna plats. Bedömning Mot bakgrund av ovanstående argument bedömer samhällsbyggnadskontoret att av dessa två alternativa lokaliseringar är Snurrom den lämpligaste platsen ur ett långsiktigt stadsutvecklingsperspektiv för placeringen av den nya bad- och friskvårdsanläggningen i Kalmar kommun. Björn Strimfors Stadsarkitekt Eva-Lena Larsdotter Planeringsarkitekt Bilagor Rapport: - Samhällsbyggnadskontorets lokaliseringsbedömning, 2016-05-17 - Medborgardialogen om placeringen av den nya bad- och friskvårdsanläggningen i Kalmar kommun, 2016-05-12 Utredningar: - Bad- och Friskvårdsanläggning 2015-01-21 - Bad- och Friskvårdsanläggning del 2, 2015-11-20 Strategiska dokument: - Översiktsplan Unika Kalmar - Grönstrukturen i Kalmar

Handläggare Rapport Datum Niklas Rehn 2016-05-12 0480-45 01 27 Medborgardialogen om placeringen av den nya bad- och friskvårdsanläggningen i Kalmar kommun Planenheten Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx niklas.rehn@kalmar.se

2 (22) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Dialogträffar... 8 Inlämning av synpunkter elektroniskt... 8 Inlämning av synpunkter i brevlåda... 8 Här var det möjligt att lämna synpunkter... 8 Resultatet av medborgardialogen... 9 Synpunkterna för Snurrom... 10 Sammanfattning av Snurrom... 11 Inte Tallhagen därför att... 11 Synpunkterna för Tallhagen... 12 Sammanfattning av Tallhagen... 13 Inte Snurrom därför att... 13 Synpunkterna för Det spelar ingen roll... 14 Sammanfattning av Det spelar ingen roll... 14 Barnpanelen... 15 Barnpanelens synpunkter för Snurrom... 17 Sammanfattning av Snurrom... 17 Inte Tallhagen därför att... 18 Barnpanelens synpunkter för Tallhagen... 19 Sammanfattning av Tallhagen... 19 Inte Snurrom därför att... 20 Sammanfattning av Barnpanelen... 20 Föreningsdialog... 21 Aktiva föreningar i befintlig simhall... 21 Övriga föreningar... 21 Bilagor... 22

3 (22) Sammanfattning Kommunstyrelsen i Kalmar i början på 2016 beslutade att en medborgardialog skulle genomföras om var den nya bad- och friskvårdsanläggningen skulle placeras. Medborgardialogen genomfördes mellan den 20 februari till och med den 3 april. Syftet med merborgardialogen var att de inkomna synpunkterna skulle bli en del av underlaget för vidare diskussion kring placeringsalternativen Snurrom och Tallhagen för placeringen av den nya bad- och friskvårdsanläggningen. Medborgardialogen bestod av fyra dialogträffrar och två utställningar. En av utställningarna fanns i köpcentret Baronen och den andra i entrén på Kalmar Sportcenter. Utställningarna var bemannande vid ett antal tillfällen och pågick under hela medborgardialogen. Det var även möjligt att lämna in synpunkter elektroniskt via kalmar.se men även på utställningsplatserna samt i brevlådor på kommunens bibliotek. En Barnpanel hölls den 12 april där nio skolor och 11 elevrådsrepresentanter i åldrarna 6-15 deltog. Utöver det genomfördes en dialogträff med föreningarna som är aktiva i den befintliga simhallen. Totalt inkom 2250 synpunkter under medborgardialogen. Det sammanställda resultatet visade att det var väldigt jämt mellan båda placeringsalternativen Snurrom och Tallhagen men en liten fördel för Snurrom. Bakgrund Kalmars simhall byggdes år 1970 och utförda undersökningar har visat på brister med behov utav omfattande renoveringar som i värsta fall kan tvinga kommunen att stänga anläggningen. Konstaterandet låg till grund för framtagandet av en förstudie som presenterades för kommunstyrelsen den 3 februari 2015, med uppdrag att utreda utvecklingsmöjligheter, kostnadskalkyler och en möjlig tidsplan för en ny simhall i Kalmar. Kommunstyrelsen beslutade utifrån redovisad förstudie att fem vidare utredningar skulle tas fram rörande placering, modell för upphandling, framtidens Kalmar Sportcenter, simhallen i investeringsbudgeten 2016 och alternativa ägar- och driftsformer. I utredningen Framtida Bad-och Friskvårdsanläggning, del 2 som presenterades för kommunstyrelsen den 9 december 2015 redovisades följande placeringsförslag. Snurrom och Tallhagen har olika utmaningar och möjligheter. För att komplettera det fortsatt utredningsarbetet på de båda platserna beslutade kommunstyrelsen att en medborgardialog om de aktuella placeringarna skulle ske med invånarna i Kalmar kommun under de första månaderna av 2016.

4 (22) Samhällsbyggnadskontoret fick därmed i uppdrag att genomföra medborgardialog. Medborgardialogen bestod i dialogträffar där politiker och allmänheten kunde mötas och diskutera de två placeringsalternativen. Synpunkterna samlades in, sammanställdes samt redovisades för det båda placeringsalternativen. Kultur- och fritidsförvaltningen var också involverad i medborgardialogen genom dialogträffarna då de ansvarar för drift av och innehåll i befintlig simhall samt kontakten med föreningslivet. Syfte Medborgardialogens syfte var att samla in synpunkter från allmänheten rörande de två placeringsalternativen Snurrom och Tallhagen. Men även att skapa förutsättning för en dialog mellan allmänheten och politikerna var den nya badoch friskvårdsanläggnigen skulle placeras. Det rörde sig inte om en folkomröstning utan de var de inkomna synpunkterna som var av intresse. De inkomna synpunkterna är en del av underlaget för vidare diskussion och beslut. Syftet med rapporten är att sammanställa och redovisa dialogprocessen och därmed återkoppla resultatet från medborgardialogen till allmänheten och politiken. Metod Figur 1 Boverket: De olika stegen i dialogprocessen. Arbetet med Medborgardialogen har följt Boverkets modell för dialoger (se figur 1). Förberedelserna inför medborgardialoen bestod i att planera upplägg, utformning men även ansvarsfördelningen mellan delaktiga kommunal förvaltningar. Samhällbyggnadskontoret har haft det övergripande ansvaret för medborgardialogen och därmed varit ansvariga och delaktiga i alla fem stegen av dialogprocessen. Kultur- och fritidsförvaltningen har varit delaktig genom hela dialogprocessen framförallt i dialogträffarna. Där de har ansvarat för kontakten med de föreningarna som använder sig av simhallen idag. Kommunikationsenheten på Kalmar kommun har varit delaktig i förberedelserna men framförallt har de ansvarat för informationsspridning. Det har skett genom och via olika medier bland annat via tidningsannonser och via sociala medier. De har även ansvarat för framtagande av grafiskt material och tryckprodukter. Medborgardialogen bestod av följande delar dialogträffar, frågeformulär (se figur 2,3,4 och 5). Liknande frågeformulär fanns även tillgängligt på nätet. Anledningen till att olika metoder användes under medborgardialogen var för att göra det möjligt att nå ut till en större målgrupp. Men även att göra det möjligt för fler invånare oavsett kön, ålder eller tekniskt kunnande att komma med synpunkter på de båda placeringsalternativen Snurrom och Tallhagen.

5 (22) Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5

6 (22) Delaktigheten En av de viktigaste frågorna under en medborgardialog är att redogöra för allmänhetens möjlighet till delaktighet. En medborgardialog delas in i olika nivåer beroende på allmänhetens möjlighet till delaktighet i beslutsprocessen. Boverket delar in en medborgardialog i följande fyra nivåer. Nivå 1: Information Information till medborgarna. Nivå 2: Förankring Förankring eller konsultation ger möjligheter för medborgarna att ge synpunkter på olika förslag och alternativ. Nivå 3: Delaktighet Medborgarna deltar i framtagandet av förslag. Här förutsätts en ömsesidighet, där medborgarna får framföra sina åsikter och idéer och argumentera för olika lösningar i dialog sinsemellan och med företrädare för kommunen. Det kan vara så att medborgare deltar under en längre tid och är med i en utvecklingsprocess från idé till beslutsunderlag. Nivå 4: Medbestämmande Medborgarna deltar i beslut, till exempel genom en lokal folkomröstning. Figur 6 Boverket: Delaktighetstrappan beskriver grad av inflytande.

7 (22) Om nivåerna Nivåerna 2, 3 och 4 innebär alla någon form av dialog och därmed ett inflytande. Det gör inte nivå 1, som bara avser en enkelriktad kommunikation. Det innebär inte att ren information är något som är mindre viktigt. Det är tvärtom så att information om vad som är på gång är en förutsättning för att medborgare ska kunna engagera sig och för att du som företrädare för kommunen ska kunna föra en meningsfull dialog med allmänheten. Inte någon kronologisk ordning De olika nivåerna speglar inte en kronologisk ordning. Även om det ofta är så att information är det första steget i en medborgardialog så behöver de andra nivåerna inte nödvändigtvis följa på varandra tidsmässigt. Under en dialogprocess är det naturligt att man rör sig fram och tillbaka mellan de olika nivåerna, beroende på vilken fråga som behandlas. Boverket Utifrån de fyra nivåerna skapas förutsättningar att tolka de olika delarna i den genomförda medborgardialogen. Och därmed beskriva i vilken utsträckning allmänheten har varit delaktig. Nivå 1 har uppnåtts genom att allmänheten har informerats om medborgardialogen och de två placeringsalternativen för den nya bad- och friskvårdsanläggningen. Information har funnits tillgänglig för allmänheten på Kommunens hemsida på sociala medier och genom olika nyhetskanaler som t.ex. tidningar men även på de två utställningsplatserna och i biblioteken runt om i kommunen. Nivå 2 har uppnåtts genom att allmänheten har getts möjlighet till att lämna synpunkter på de båda placeringsalternativen elektroniskt via kommunens hemsida men även skriftligt genom att lämna synpunkter på färdig tryckta informations folders. De har i sin tur varit möjliga lägga i brevlådor som har funnits på bibliotek och utställningsplatserna under hela dialogperioden. Nivå 3 har uppnåtts till viss del och då framför allt under de fyra dialogträffarna inklusive dialogmötet med föreningarna och Barnpanelen. Under dialogträffarna har allmänheten haft möjlighet att framföra sina åsikter och idéer och argumentera för något av placeringsalternativen i dialog med politiker samt företrädare för kommunen. Samma förutsättningar har även föreningarna och de skolor som representerades av sina elevrådsrepresentanter under Barnpanelen haft.

8 (22) Dialogträffar Under medborgardialogen har det funnit fyra stycken tillfällen för allmänheten att möta politiker och tjänstemän för att ge synpunkter och diskutera placeringsalternativen Snurrom och Tallhagen. Det har även hållits en dialogträff med föreningarna som är aktiva i den befintliga simhallen samt en Barnpanel för kommunens skolungdomar. Rockneby, Allaktivitetshuset, onsdag 24 februari, kl. 17.00 19.00 Kalmar Sportcenter, lördag 27 februari, kl. 12.00 16.00 Biblioteket i Ljungbyholm, onsdag 9 mars, kl. 17.00 19.00 Baronen Köpcenter, lördag 19 mars, kl. 12.00 16.00 Inlämning av synpunkter elektroniskt Det har varit möjligt att lämna in synpunkter på kommunens hemsida under hela dialogperioden dvs. mellan den 20 februari till och med den 3 april. Det har där varit möjligt för allmänheten att lämna in obegränsat antal synpunkter under hela dialogperioden. I uppenbara fall av massröstning för ett av placeringsalternativen eller identiskt synpunktlämnande dvs. dubbletter. Har de sorterats bort från övriga synpunkter och har därmed inte tagits med i det slutgiltiga resultatet. Då de elektroniskt inkomna synpunkterna har registrerats med exakt tidpunkt har det varit möjligt att identifiera dubbletter. Anledningen till att t.ex. en person har haft möjlighet till att lämna in obegränsat antal synpunkter till de båda placeringsalternativen har varit att kommunen ville försäkra sig om att få in så mycket synpunkter som möjligt under dialogperioden. Inlämning av synpunkter i brevlåda Det har för allmänheten varit möjligt att lämna in synpunkter i brevlådor under hela dialogperioden. Brevlådorna har funnits på alla utställningsställen och biblioteken runt om i kommunen. Där har det varit möjligt för en person att lämna in obegränsat med synpunkter. I uppenbara fall där flertalet synpunktsblanketter i samma brevlåda har haft exakt samma text innehåll och skrivna med identiskhandstil har de sorterats bort från övriga inkomna synpunkter och har inte tagits med i det slutgiltiga resultatet. Här var det möjligt att lämna synpunkter Kalmar Sportcenter, Kalmar Stadsbibliotek, Baronen Köpcenter (under utställningsperioden), och på UNIK. Biblioteket i Ljungbyholm, Rockneby, Bergavik, Hagby, Huvudbiblioteket, Lindsdal, Ljungbyholm, Påryd, Rinkabyholm, Rockneby, Smedby och Trekanten.

9 (22) Resultatet av medborgardialogen Under medborgardialogen inkom totalt 2250 synpunkter och 2160 av synpunkterna var för de båda lokaliseringsalternativen Snurrom och Tallhagen. Total Snurrom: 1214 Bara tyckt till om platsen: 520 Lämnat synpunkt: 694 % lämnat synpunkt: 57 % Total Tallhagen: 951 Bara tyckt till om platsen: 414 Lämnat synpunkt: 537 % lämnat synpunkt: 56 % 2500 2250 2000 1500 1000 1214 951 500 0 Snurrom Tallhagen Spelar ingen roll Totalt antal inkommna synpunkter 85 Snurrom Tallhagen Spelar ingen roll Totalt antal inkommna synpunkter Figur 7 Det totala antalet inkomna synpunkter för respektive lokaliseringsalternativ. Vilken placering ser du helst? 4% 42% 54% Snurrom Tallhagen Spelar ingen roll Figur 8 Procentuell fördelning för de olika alternativen.

10 (22) Synpunkterna för Snurrom 400 350 340 368 300 250 236 248 228 200 150 163 168 100 50 0 59 5 22 Jag föredrar den här platsen för ny simhall: Snurrom Figur 9 Sammanställning av de inkomna synpunkterna för Snurrom. När det gäller de inkomna synpunktera för Snurrom handlar det mycket om att det finns stora öppna ytor i Snurrom. Det återspeglas i de inkomna synpunkterna där 235 stycken har tyckt att det har varit viktigt med bra parkeringsmöjligheter kring en ny simhall. Tillgången på obebyggd mark resulterar även i att 338 stycken anser att det finns gott om mark för en simhall att expandera på i framtiden. Dessutom anser 228 att platsen är bra om man i framtiden skulle vilja utveckla sport och idrottsmöjligheterna i området. De som har tyckt Snurrom anser att platsen lämpar sig bra för en ny simhall då det även finns bra kommunikationsmöjligheter med närheten till E22:an och Norra vägen (367st). Tillgängligheten blir bra för de som kommer från de norra delarna av kommunen som t.ex. Läckeby och Rockneby. Den nya simhallen blir tillgänglig för de som väljer bilen som färdmedel men även buss (247st) via Norra vägen som ger upphov till bra kommunikationer. Dessutom finns det cykel- och gångvägar längs med Norra vägen som binder samman Lindsdal med norra Kalmar tätort (163st). Placeringen av den nya simhallen i Snurrom skapar även goda förutsättningar för cyklister då det blir cykelavstånd

11 (22) från norra Kalmar tätort och Lindsdal till simhallen. Framtida utvecklingen av de norra delarna av Kalmar tätort anser 167 stycken vara viktigt och att en ny simhall skulle kunna bidra till en positiv utveckling av området kring Snurrom. Naturområdena kring Snurrom lockar till aktivitet och rekreation samt den närbelägna golfbanan i Värsnäs vilket 59 stycken anser vara bra för placeringen av en ny simhall i Snurrom. En 50 metersbassäng anser 22 stycken önskvärd om simhallen placeras i Snurrom. Sammanfattning av Snurrom Mycket markyta Parkeringsyta Bra kommunikationer (bil, buss och cykel) Utvecklingsmöjligheter av idrott Utvecklingsmöjligheter av Kalmar stad Inte Tallhagen därför att De som har tyckt Snurrom men inte Tallhagen 140 128 120 100 80 60 66 51 40 34 20 0 Parkeringar? Expansionsyta? Bevara Grönområde Trafikproblem? 9 Bättre yta för bostäder Varför inte på den andra platsen? Figur 10 Sammanställning av de inkomna synpunkterna varför inte Tallhagen anses lämpligt. Många av dem som har ansett att Snurrom vara den mest lämpliga placeringen för den nya simhallen och inte Tallhagen har ansett att skogen i Tallhagen ska bevaras (128st). De synpunkter som handlar om skogen i Tallhagen säger att skogen utgör en finns skolskog som även bjuder in Kalmarborna till promenader och utflykter. Flera anser att skogen utgör en grön lunga för hela Kalmar stad och som borde förbli orörd och sparas för framtida generationer. Dessutom är flertalet tveksamma till om det verkligen finns plats i Tallhagen för att utveckla simhallen i framtiden (66st) och om det finns tillräckligt med parkeringsyta (34st). En annan sak som oroar en del är trafiksituationen kring Ölandsleden och Ängöleden samt de centrala delarna av Kalmar (51st).

Parkeringsyta Expansionsyta Bussförbindelse Rekreation/Sport Centralt Tillgängligt Cykelavstånd Bevara skogen var rädd om den Svinö/Natur och närhet till havet Utveckling av staden/förtätning Utvecklingsmöjligheter av befintlig idrott Tillgängligt/E22 och Ölandsleden (Turister) Närhet till ny skola i Brofästet Att den ligger kvar Folketspark Fredrikskans RIFA Närhet till skolor Utomhusbassäng 50m-bassäng 12 (22) Synpunkterna för Tallhagen 450 400 383 350 300 250 200 150 100 50 0 199 143 104 87 77 85 83 50 29 38 43 8 7 1 11 2 6 15 1 Jag föredrar den här platsen för ny simhall: Tallhagen Figur 11 Sammanställning av de inkomna synpunkterna för Tallhagen. När det gäller de inkomna synpunktera för Tallhagen har synpunkterna en större variation. Synpunkterna handlar mycket om att Tallhagen ligger centralt i Kalmar stad (383st). Det centrala läget medför att flertalet anser att det är god tillgänglighet (199st). Tillgängligheten är kopplad till goda kommunikationer med buss (87st), gång- och cykelvägar (143st) samt närheten till tågstationen. Ölandsleden och Ängöleden (83st) medför att Tallhagen har goda angöringsmöjligheter med bil. Närheten till skolor är också viktig för de som lämnat synpunkter (104st) och 38 stycken anser även att det är bra om den nya simhallen placeras nära den planerade skolan i Brofästet. Utöver det anser 77 stycken att det är en bra placering för en ny simhall i Tallhagen då den hamnar nära havet samt möjligheterna till rekreation och motion i naturen på t.ex. Svinö. Den befintliga idrotten i Tallhagen 50 stycken anser vara bra. Vissa tycker även att en ny simhall i Tallhagen skapar förutsättningar till att utveckla den befintliga idrotten (85st).

13 (22) Då avståndet inte är allt för långt från Tallhagen till den befintliga simhallen anser 11 stycken att den borde ligga kvar och 9 stycken att den borde placeras någon annanstans än Tallhagen och Snurrom. En utomhusbassäng (15st) och en 50 metersbassäng (43st) är önskvärd om simhallen placeras i Tallhagen. Sammanfattning av Tallhagen Centralt Lätt tillgängligt Närhet till skolor Närhet till natur och havet Utvecklingsmöjligheter av befintlig idrott Inte Snurrom därför att De som har tyckt Tallhagen men inte Snurrom 140 132 120 100 80 71 60 40 20 0 5 För långt bort Bättre yta för bostäder Ökat bilberoende Varför inte på den andra platsen? Figur 12 Sammanställning av de inkomna synpunkterna varför inte Snurrom anses lämpligt. Flertalet av de som har tyckt Tallhagen har gjort det för att det ligger centralt. Närheten har varit en viktig faktor för de som föredrar Tallhagen som placering för den nya simhallen. Vilket medför att de anser att Snurrom ligger för långt bort. Avståndet medför även att flertalet (71st) anser att behovet av att ta bilen ökar.

14 (22) Synpunkterna för Det spelar ingen roll 90 80 79 70 60 50 40 30 20 10 0 1 4 13 4 2 2 4 1 2 3 1 2 2 16 Det spelar ingen roll Figur 13 Sammanställning av de inkomna synpunkterna för "Det spelar ingen roll". De som har ansett att det inte spelar någon roll var simhallen placeras har haft blandade åsikter. Det viktigaste har varit att det blir en 50 metersbassäng (16st) oavsett om den nya simhallen placeras i Snurrom eller Tallhagen. Dessutom har det varit ett missnöje kring de två placeringsalternativen Snurrom och Tallhagen vilket har resulterat i alternativa platsförslag som Fredrikskans, Ute vid Flygplatsen, Långviken, RIFA, Rockneby eller annan plats. Sammanfattning av Det spelar ingen roll Befintlig placering av simhallen är bra 50 metersbassäng

15 (22) Barnpanelen Totalt var det 14 stycken eleverrådsrepresentanter i åldrarna 6-15 år från nio olika skolor som deltog i dialogen tisdagen den 12 april. Deltagande förvaltningar var barn- och ungdomsförvaltningen (ansvariga för Barnpanelen), samhällsbyggnadskontoret (huvudansvar för medborgardialogen) samt kulturoch fritidsförvaltningen (ansvarar för innehållet i befintlig simhall samt kontakten med föreningslivet). Till Barnpanelen den 12 april var följande skolor inbjudna. Lindsdalskolan Sjöängsskolan Åbyskolan Kalmarsundsskolan Rocknebyskolan Lindöskolan Djurängsskolan Funkaboskolan Vasaskolan Särskolan i Kalmar Esplanadskolan Falkenbergsskolan Rinkabyholmsskolan Barkestorpsskolan Dörbyskolan Trekantenskolan Tullbroskolan Utav de ovan nämnda skolorna var det följande skolor som hade elevrådsrepresentanter närvarande Åbyskolan, Djurängsskolan, Kalmarsundsskolan, Funkaboskolan, Esplanadskolan, Rinkabyholmsskolan, Barkestorpsskolan, Tullbroskolan och Dörbyskolan. De skolor som har lämnat in synpunkter i efterhand är följande Lindöskolan, Särskolan och Hagbyskolan. Dock måste hänsyn tas till att flertalet skolor inte hade möjlighet att delta vilket påverkar resultatet av barnpanelen.

16 (22) Följande skolor lämnade in sina synpunkter i efterhand. Särskolan Särskolan är kritisk mot förslaget att placera simhallen i Snurrom då det skulle försvåra deras verksamhet avsevärt med långa och krångliga transporter till Snurrom de förordar därmed Tallhagen. Hagbyskolan Deltagande klasser: Förskoleklass, 1, 2, 3, 4, 5, 6. Simhallen i Kalmar: Skolrådet röstade och majoriteten föreslog att den nya simhallen skulle placeras i Tallhagen. Lindöskolan Fördelar Tallhagen: Nära många skolor Nära andra sporter - idrottscenter Nära centrum Inte behöva åka bil Nackdelar Tallhagen: Skogen försvinner djurlivet Svårt att bygga ut senare Fördelar Snurrom: Mycket plats Det blir snyggare i det området Bra parkeringsplatser Snabbare byggstart Nackdelar Snurrom: Långt från centrum Långt från centrala skolorna Måste åka bil eller buss För mer detaljerad information se bilagor.

17 (22) Barnpanelens synpunkter för Snurrom Snurrom Snurrom 10 9 7 4 5 4 4 2 2 3 1 Figur 14 Sammanställning av de inkomna synpunkterna för Snurrom. Barnen som ansåg att Snurrom hade bra förutsättningar för en ny simhall. De tyckte det eftersom det finns mycket mark (10st) att tillgå och därmed expansionsmöjligheter (7st). Och att det i framtiden finns möjlighet att expandera och utveckla idrotten i området. Dessutom anser barnen ett det är bra ur stadsutvecklingssynpunkt att placera simhallen i Snurrom. Fördelarna med Snurrom är att det finns parkeringsyta (5st) bra kommunikationer och att de ansåg att det var lätt att cykla dit. Expansionsmöjligheter Sammanfattning av Snurrom Bra markyta Utvecklingsmöjligheter av staden Bra kommunikationer (Bil, Buss och cykel)

18 (22) Inte Tallhagen därför att De som har tyckt Snurrom men inte Tallhagen 4 3 3 3 2 1 1 1 0 Snurrom Figur 15 Sammanställning av de inkomna synpunkterna varför inte Tallhagen anses lämpligt. De barn som ansåg att Tallhagen inte var lämpligt för placering av en ny simhall med anledning av att det är viktigt att värna natur- och djurliv. Dessutom ansåg de att Tallhagen har begränsade ytor för parkering och framtida expansion av simhallen.

19 (22) Barnpanelens synpunkter för Tallhagen Tallhagen Tallhagen 7 7 6 5 3 2 2 2 1 1 1 0 Figur 16 Sammanställning av de inkomna synpunkterna för Tallhagen. Barnen ansåg att Tallhagen var lämpligt för placering av den nya simhallen därför att det ligger centralt (6st) nära till skolor och universitetet. Men även närheten till havet är bra framför allt för möjligheterna att använda sig av vattnet till bassängerna. Sammanfattning av Tallhagen Centralt Lätt tillgängligt Närhet till natur och havet Närhet till skolor och universitetet Lägre kostnader att pumpa vatten

20 (22) Inte Snurrom därför att De som har tyckt Tallhagen men inte Snurrom 5 4 3 2 1 0 1 Behåll natur och djurliv i Snurrom 4 Högre kostnader att pumpa vatten till Snurrom 3 Negativ belastning av trafiken Tallhagen 2 Hur blir det med Actic? 1 Golfbanan begränsar expansion Figur 17 Sammanställning av de inkomna synpunkterna varför inte Snurrom anses lämpligt. En del av barnen ansåg att Snurrom var mindre lämpligt som placeringsalternativ för den nya simhallen därför att det skulle medföra högre kostnader att pumpa havsvatten dit. Det finns även en oro för att trafiken skulle öka i området därför att fler skulle behöva bli beroende av att bilen för att ta sig dit. Sammanfattning av Barnpanelen Det blev relativit jämt mellan placeringsalternativen Snurrom och Tallhagen. Barnen anser att båda platserna har fördelar och nackdelar som måste övervägas noggrant. Snurrom har öppna markytor som bidrar till att barnen anser att det finns goda möjligheter för framtida utvecklingsmöjligheter av den nya bad- och friskvårdsanläggningen bland annat genom utveckling av andra idrotter i anslutning. De anser även att det skulle vara bra ur stadsutvecklingssynpunkt framför allt då det ska byggas nya bostäder i Snurrom. Barnen anser att de positiva sakerna i Snurrom måste vägas mot högre kostnader att pumpa vatten till bassängerna samt det ocentrala läget och en eventuell förändring av trafiksituationen i området. Tallhagens centrala läge och närheten till både skolor och universitetet samt havet. Måste vägas mot de naturvärden som finns där. Barnen är måna om natur och djurlivet i Tallhagen. Dessutom ställer de sig frågandes om det verkligen finns plats för en framtida expansion av den nya bad- och friskvårdsanläggningen.

21 (22) Föreningsdialog För att kunna ta del av föreningarnas synpunkter kring placeringsalternativen Snurrom och Tallhagen genomfördes en dialogträff tisdagen den 29 mars tillsammans med dem och företrädare för kommunen. Aktiva föreningar i befintlig simhall Följande föreningar var inbjudna till dialogträffen; Kalmar Simsällskap, Kalmar Modern 5-kamp och Kalmar Dykarklubb. Dessa tre föreningar är de största föreningarna sett till antalet medlemmar och de är aktiva i den befintliga simhallen. Kalmar Simsällskap var representerade under dialogträffen. Kalmar Modern 5-kamp och Kalmar Dykarklubb var inte närvarande då de saknade representanter. Deras sypunkter har dock inkommit till kultur- och fritidsförvaltningen. Det som framkom under dialogträffen var följande; För att Kalmar Simsällskap ska kunna utveckla och bedriva sin verksamhet är det för dem viktigt att den nya simhallen ligger centralt dvs. nära gymnasieskolorna därför förordar de Tallhagen. Anledning till att de föredrar en central placering av den ny bad- och friskvårdsanläggningen är att det underlättar för de ungdomar som vill elitsatsa på simningen. Då det oftast handlar om elever på gymnasienivå. Eleverna tränar flera gånger om dagen t.ex. innan skolan börjar. För att de ska kunna träna ofta utan att deras studier påverkas negativt behöver de ha nära till simhallen. (För detaljerad information se bilagor). Dessutom är det för simsällskapet viktigt att det oavsett placering blir en 50- metersbassäng. Bassängen behöver hålla tävlings standard dvs. inneha korrekta mått ur tävlingssynpunkt och att simmarna ges möjlighet till att vänja och träna in sig på bassänglängden. Övriga föreningar Utöver föreningarna som var inbjudna till föreningsdialogen har även andra föreningar gett sina synpunkter på det två placeringsalternativen Snurrom och Tallhagen. Lindsdals samhällsförening förordar Snurrom då att det finns goda kommunikationer och utrymme för parkering. Lindsdal & Läckeby S-förening anser att Snurrom är mest lämpligt då det finns gott om mark och expansionsmöjligheter, kommunikationer och kollektivtrafik. Det är bra mark för utveckling av staden vilket medför att Kalmar och Lindsdal växer ihop i framtiden. Styrelsen Åby Förlösa Centerpartiavdelning anser att Snurrom är den lämpligaste platsen därför att naturen i Tallhagen är värdefull och behöver bevaras för framtiden samt att fritidsanläggningar bör spridas i kommunen. De anser även att det finns bra möjligheter att utveckla den befintliga idrotten och de rekreationsmöjligheterna i området samt att det finns goda kommunikationer. Det är även bra ur stadsutvecklingssynpunkt, då en ny simhall ökar attraktiviteten att vilja bosätta sig där i framtiden. Tallhagen är redan idag hårt belastat av trafiken från ytterområdena. Kalmar Tennisklubb- Mattias Kanje ordförande förordar Tallhagen. Då det är en central placering och möjligt till komplettering och utveckling av befintlig idrott. Genom att simhallen placeras i Tallhagen behålls simningen

22 (22) och idrotten inom staden. Närhet till den nya skolan i Brofästet är bra för eleverna med gång avstånd till nya simhallen. Bra kommunikationer för bil, buss, cykel och gångtrafik. För detaljerad information se bilagor. Bilagor Utredning framtida Bad- och Friskvårdsanläggning, del 2 Barnpanelen om placeringen av den nya bad- och friskvårdsanläggningen Föreningar: Lindsdals samhällsförening, Lindsdal & Läckeby S-förening, Styrelsen Åby Förlösa Centerpartiavdelning och Kalmar Tennisklubb- Mattias Kanje ordförande.

Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2016-05-17 KS 2015/0044 Sammanställning av samhällsbyggnadskontorets bedömning om placering av ny simhall utifrån givna kriterier och två föreslagna alternativa lägen 1. Förutsättningar som regional och lokal målpunkt Tallhagen Snurrom Positivt Negativt Positivt Negativt Ligger i anslutning till befintliga målpunkter med anknytning till idrott/rekreation. Kan locka regionala besökare till stadskärnans utbud av meraktiviteter. Blir detta ett starkt regionalt besöksmål ökar trafikbelastningen i ett redan känsligt läge. Begränsade fysiska utvecklingsmöjligheter. Möjlighet att skapa en unik anläggning, attraktiv som regional målpunkt med utvecklingsmöjligheter till kompletterande verksamheter. Tillskapar en attraktiv lokal målpunkt för Norra staden och Lindsdal Upplevs som externt läge utifrån lokal målpunkt för stor del av stadens invånare Längre avstånd till stadskärnans merutbud för regionala besökare 2. Lokaliseringens betydelse för stadens strategiska utveckling Tallhagen Snurrom Positivt Negativt Positivt Negativt Ligger inom innerstaden i ÖP. En etablering i detta läge kan stärka området som målpunkt för idrott och rekreation och stärka rekreationsstråket kring Malmfjärden och mot Svinö. En etablering intill Ängöleden kan bidra till ändrad upplevelse från led till stadsgata. Platsen är känslig och ställer stora krav på gestaltning och fysisk utformning i anslutning till natur och en småskalig skärgårdsmiljö. Kan påverka grönstråket negativt med en så omfattande exploatering En lokalisering här kan bli generator för att genomföra ÖP:s intentioner att omvandla Norra vägen till Diagonalen med förtätning intill, med blandade verksamheter, målpunkter och tät bebyggelse. Detta skapar underlag för utökad kollektivtrafik och satsningar på gc-stråk för att binda ihop Lindsdal med Norra staden och innerstaden. Etablering på en av stadens viktigaste entrépunkter och strategiska skyltläge. Rätt innehåll för en sådan plats? Skyltläget ställer särskilda krav på gestaltning av byggnaden 3. Förutsättningar för innehåll och närhet för brukare (boende, skolor, arbetsplatser, föreningar) samt utifrån synpunkter från medborgardialogen Tallhagen Inom 2 km radie bor ca 20 000 människor och på 5 km radie ca 38 000 boende. I dagsläget nyttjar 14 skolor utav 19 busstransport till nuvarande simhall. Lokalisering i Tallhagen medför samma antal skolbussbehov men ett skifte ang vilka skolor som får behovet. Aktiva föreningar ser positivt på ett centralt läge i Tallhagen Snurrom Inom 2 km radie bor ca 5000 människor och på 5 km radie ca 31 000 boende. Området är under pågående omvandling och många nya bostäder planeras. Avseende behov av skolors behov av busstransport medför läget i Snurrom att ytterligare en skola behöver busstransport samt att tre skolor får 1,2 mil längre per transport för ett simhallsbesök. Aktiva föreningar anser att läget är för ocentralt Positivt Negativt Positivt Negativt Centralt läge Cykelavstånd Nära skolor Bra för elitsatsning kopplat till befintliga gymnasium Bra läge för föreningar och komplettering till befintliga idrottsverksamheter och rekreation Belastar naturvärden. Oro för parkeringsbrist Bra tillgänglighet för bil och parkering. Stora möjligheter för expansion och för kompletterande anläggningar Positivt att utveckla Norra Kalmar och binda ihop med Lindsdal Långt avstånd från centrum Ökat bilberoende. 1

Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2016-05-17 KS 2015/0044 4. Platsens förutsättningar för nybyggnation av större anläggning, planmässiga utmaningar, koppling till natur och vattenkontakt Tallhagen Områdets naturvärden ställer stora krav på att simhallen anpassas till platsen. Skogsområdet är den enda stora sammanhängande skogen bestående av gammal tallskog som ligger centralt i Kalmar och används av skolor och för promenader. Skogsområdet är utpekat som kärnområde för biologisk mångfald och som särskilt värdefullt rekreationsområde i grönstrukturplanen. Områdets betydelse som rekreationsområde kommer att öka ytterligare eftersom befolkningen i närområdet ökar. I kommunens skogsbruksplan är alla delområden runt Tallhagen klassade som områden med kombinerade mål (produktion och naturvård) med 90 % naturvård. Skogsområdet ovanför tennishallen bör bevaras enligt såväl Grönstrukturplan som ÖP. Det behövs en skräddarsydd lösning av en nyetablering med en byggnad som kan tillföra kvalitéer till platsen. Möjligheter finns att knyta an till befintliga idrottsanläggningar. Kalmarsund och havsmiljön kan bli en del av simhallens verksamhet med direkt anslutning till välanvända rekreationsområden, vilket är positivt för simhallen. Å andra sidan kan simhallen ge negativa effekter på befintliga natur- och rekreationsvärden. Snurrom Här finns stora ytor att arbeta med och platsen tål stora anläggningar. Möjligheter finns att utveckla ett sport-/idrottsområde. Skogsområdet är ett utpekat kärnområde för biologisk mångfald i grönstrukturplanen, men de aktuella ytorna har betydligt lägre naturvärden än de centrala skogsområdena i Kalmar. I kommunens skogsbruksplan är de aktuella skogsområdena klassade som produktionsskog med generell naturvårdshänsyn. Området är delvis kuperat. Platsen känns idag extern för många Kalmarbor men kan på sikt stärka utvecklingen i norra Kalmar. Viktigt att ställa krav på gestaltningen av simhallsanläggningen i detta skyltläge. Området är till delar bullerpåverkat från E22. Simhallsbyggnaden kan bidra till att utgöra bullerskydd för kommande bostäder som planeras i området. Möjligheter finns att skapa en anläggning med god anpassning till omgivande natur- och rekreationsområden men har i dagsläget ingen upplevelse av kontakt med kust och hav. Positivt Negativt Positivt Negativt God koppling till Kalmarsund och rekreationsområden. Alla delar av området, särskilt det sammanhängande skogsområdet norr om Brofästet har stora naturvärden som påverkas negativt av en exploatering. Öster om Ängöleden gäller strandskydd och delar av området är låglänt. Begränsade exploateringsytor Mycket plats och mark att expandera på för framtiden. Kan stärka upp den nya stadsdelen och bidra till att länka samman Kalmar och Lindsdal. Byggnaden kan bidra till bullerskydd mellan E22 och planerad ny bostadsbebyggelse Vissa naturvärden och höjdskillnader att ta hänsyn till. Ingen direkt koppling med Kalmarsund 5. Tillgänglighet med gc-, kollektiv- och biltrafik. Förutsättningar för bil- och cykelparkering Tallhagen har god tillgänglighet med buss då vissa Ölandsbussar och ringlinjen 405:an passerar här. Cykelvägnätet är också välutvecklat men upplevs idag till delar ensligt och otryggt och måste förbättras. Att det ligger i innerstaden innnebär relativt närhet till bostäder, arbetsplatser, skolor som bidrar till att sannolikheten är stor att fler väljer cykeln framför bilen. Trafiksituationen i området måste utredas och detaljstuderas vidare. Det kommer att behövas investeringar i trafiklösningar och ny infrastruktur om simhallen förläggs i Tallhagen. Snurrom kan kopplas till planerad infrastruktur för angränsande planerad exploatering och kräver troligen inga ytterligare stora åtgärder i infrastrukturen. Området försörjs av kollektivtrafik genom linje 401. Detta kan förbättras ytterligare med en hållplats utmed E22 för regional trafik (Östersjöexpressen?). Bra gc-förbindelser norr- och söderut. Placeringen bedöms generera mer biltrafik än en lokalisering mer centralt. Trafiksituationen i området måste utredas och detaljstuderas vidare. Investeringar i trafiklösningar och ny infrastruktur för en simhallsetablering i Snurrom kan till delar samordnas med övrig planerad exploatering i området. Positivt Negativt Positivt Negativt God tillgänglighet med bil, buss, gång- och cykel. Närheten bidrar till högre sannolikhet att fler väljer att gå eller cykla hit. Krävs utredning av trafiksituation. Behov av investering i infrastruktur, bl a behov av ny korsning på Ängöleden. Begränsad yta för parkering. Krävs samutnyttjande eller stora intrång i skogsområdet. God tillgänglighet med bil, buss och cykel. Bra befintlig infrastruktur Kommer bidra till ökad biltrafik. Investering i infrastruktur. Externt läge i relation till många skolor 2

Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2016-05-17 KS 2015/0044 6. Utbud av befintliga friskvårds-, idrotts- och/eller rekreationsmöjligheter eller andra viktiga samhällsfunktioner samt möjlighet till utveckling av hälsorelaterande aktiviteter Tallhagen Det finns mycket rekreation och sport i området t.ex. kanot, tennis, rodd, minigolf, löparspår, (bastuflotte) och badplats. Snurrom Närmaste utbud till andra rekreationsanläggningar är Kalmar golfklubb (ca 2 km), löparspår (ca 3 km), friluftsfrämjandet (ca 2,5 km) och badplats (ca 3,5 km). Positivt Negativt Positivt Negativt Stort utbud av rekreation och andra samhällsfunktioner att koppla samman med. Befintliga utomhusytor för rekreation minskas om en ny stor simhall etableras i naturområdet Det finns möjlighet att utveckla andra idrotter/sporter. Nya bostadsområden planeras i nära anslutning. 3-4 km från bad och motionsspår. Ingen anslutning till andra viktiga samhällsfunktioner i dagsläget Sammanfattning Möjligheter och konsekvenser av placering i Tallhagen ur ett stadsutvecklingsperspektiv En etablering i direkt anslutning till många befintliga målpunkter med anknytning till idrott och rekreation kan utveckla området till ett samlat idrottsområde med motiv att locka regionala besökare. Läget ger mervärden genom närhet till stadskärnans utbud av ytterligare aktiviteter. Utvecklas ett starkt regionalt besöksmål här ökar också trafikbelastningen i ett redan känsligt läge. Området har dessutom begränsade fysiska utvecklingsmöjligheter för att skapa ett stort utvecklingsområde om hänsyn ska tas till befintliga naturvärden. Inom 2 km radie bor ca 20 000 människor och på 5 km radie ca 38 000. Tallhagen har god tillgänglighet med buss och ett välutvecklat cykelvägnät men som utifrån trygghetsaspekter till delar behöver förbättras. Att det ligger i innerstaden innebär närhet till många bostäder, arbetsplatser, skolor som bidrar till att sannolikheten är stor att fler väljer cykeln framför bilen. En etablering i detta läge kan stärka området som målpunkt för idrott och rekreation eftersom det knyter an till befintliga idrottsanläggningar i närområdet och till planerad skola på Brofästet. Det kan skapas positiva synergieffekter och förutsättningar för att utveckla ett idrotts- och rekreationsstråk kopplat till Svinö och Malmfjärden runt. Att stärka rekreationsstråket ligger i linje med intentionerna i översiktsplanen. En etablering av bebyggelse intill Ängöleden kan bidra till ändrad upplevelse från trafikled till stadsgata. Platsen är dock känslig och ställer stora krav på gestaltning och fysisk utformning i anslutning till natur och en småskalig skärgårdsmiljö. Det kan påverka grönstråket negativt med en så omfattande exploatering. Under medborgardialogen har området vid Tallhagen lyfts fram som fördelar med ett centralt läge med cykelavstånd, nära skolor och bra för elitsatsning kopplat till befintliga gymnasier. Bra läge enligt berörda föreningar och ses som komplettering till befintliga idrottsverksamheter och rekreation. Samtidigt har man lyft oro för att en etablering här belastar naturvärden och att det kommer bli trångt och parkeringsbrist. En lokalisering i Tallhagen medför samma antal skolbussbehov som nuvarande simhall genererar. Områdets naturvärden ställer stora krav på att anpassa en simhall till platsen. Skogsområdet ovanför tennishallen bör bevaras enligt såväl grönstrukturplan som översiktsplan eftersom det har stor vikt som sammanhängande centralt belägen gammal tallskog och är utpekat som kärnområde för biologisk mångfald och särskilt värdefullt rekreationsområde och för naturvård. För att etablera en ny större anläggning här behövs en skräddarsydd lösning för byggnad som kan tillföra kvalitéer till platsen. Kalmarsund och havsmiljön skulle kunna bli en del av simhallens verksamhet med direkt anslutning till välanvända rekreationsområden, vilket är positivt för simhallen. Å andra sidan kan simhallen ge negativa effekter på befintliga natur- och rekreationsvärden. Med tillhörande behov av angöringsytor, parkeringsbehov krävs samutnyttjande eller stora intrång i skogsområdet. Öster om Ängöleden gäller strandskydd och delar av området är låglänt. Hela området har begränsade exploateringsytor om hänsyn ska tas till naturvärdena. Trafiksituationen i området måste utredas och detaljstuderas vidare. Det kommer att behövas investeringar i trafiklösningar och ny infrastruktur om simhallen förläggs i Tallhagen, bl a behov av ny korsning på Ängöleden. Anläggningens innehåll har betydelse för kopplingen till utsidan och vilken plats som är bäst lämpad. En lokalisering i Tallhagen kan lämpa sig för en småskaligare badanläggning, med fokus på rekreation typ spa som drar nytta av den täta naturkopplingen och närheten till vattnet. Med utgångspunkt från platsens förutsättningar bedöms området ha fysiska begränsningar för en etablering av en anläggning i denna dimension och en sådan anläggning blir ur strategisk stadsutvecklingssynpunkt inte heller så betydelsefull som generator för denna plats. Möjligheter och konsekvenser av placering i Snurrom ur ett stadsutvecklingsperspektiv Området i Snurrom har stora bygg- och expansionsytor och utvecklingsmöjligheterna är stora men det ska vägas mot ett större avstånd till stadskärnan. Läget innebär möjlighet att skapa en ny unik anläggning, attraktiv som regional målpunkt med utvecklingsmöjligheter till kompletterande verksamheter. En etablering här innebär att man tar i anspråk en av stadens viktiga entrépunkter och strategiska skyltlägen så det är ett viktigt ställningstagande om detta är rätt innehåll för en sådan plats. Skyltläget ställer också stora krav på gestaltning av byggnaden. 3

Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2016-05-17 KS 2015/0044 En ny bad- och friskvårdsanläggning kan bidra strategiskt till stadsutvecklingen genom att utgöra generator för att genomföra översiktsplanens intentioner om utvecklingsstråket Diagonalen längs Norra vägen, med förtätning intill, bestående av blandade verksamheter, målpunkter och tät bebyggelse. En sådan utveckling skapar underlag för utökad kollektivtrafik och satsningar på gcstråk för att binda ihop Lindsdal med Norra staden och innerstaden. En etablering här bidrar till en ny lokal målpunkt för Norra staden och Lindsdal som stärker attraktionskraften i norra Kalmar. Det finns utrymme att skapa synergieffekter och förutsättningar för andra etableringar i Snurrom med omnejd. En bad- och friskvårdsanläggning kan kompletteras med andra idrotter och sporter eller andra kompletterande verksamheter. Möjligheter finns att skapa en anläggning med god anpassning till omgivande natur- och rekreationsområden men har i dagsläget ingen upplevelse av kontakt med kust och hav. Inom 2 km radie bor ca 5000 människor och på 5 km radie ca 31 000. Området är under pågående omvandling och många nya bostäder planeras i och kring Snurrom och utöver det växer även befintliga bostadsområden i Norra Kalmar där ibland Ljusstaden och Karlssons äng. Behovet av skolbusstransport till en simanläggning här skiljer sig inte nämnvärt mellan nuläget och de föreslagna alternativen. Däremot kommer några skolor få drygt 1mil längre per transport för ett simhallsbesök i Snurrom. Aktiva föreningar anser att läget är för ocentralt jämfört med Tallhagen. Snurrom har bra tillgänglighet och infrastruktur för bil, buss, cykel och parkering. E22 och Norra vägen utgör huvudentréerna till området och ger förutsättningar för en god angöringskapacitet. Norra vägen utgör ett kollektivtrafikstråk med framtida utvecklingsmöjligheter. Men avståndet för många cyklister och gående medför troligen att bilberoendet blir stort. Föreslaget utbyggnadsområde är till delar bullerpåverkat från E22. Simhallsbyggnaden kan bidra till att utgöra bullerskydd för kommande bostäder som planeras i området. Investeringar i trafiklösningar och ny infrastruktur för en simhallsetablering i Snurrom kan till delar samordnas med övrig planerad exploatering i området men trafiksituationen i området måste utredas och studeras vidare. Anläggningens innehåll har betydelse för kopplingen till utsidan och vilken plats som är bäst lämpad. En lokalisering i Snurrom kan lämpa sig för en regional målpunkt med utrymme för stor badanläggning kopplat till annan idrott eller verksamhet och som drar nytta av entréläget till staden, har stor exploateringsbar yta och expansionsmöjlighet med naturkoppling. En etablering här kan bidra till att generera en centrumbildning kopplat till aktuell omvandling med bland annat nya bostäder i stadsdelen och driva på utvecklingsstråket Diagonalen som en koppling mellan Norra staden och innerstaden. Med utgångspunkt från platsens förutsättningar bedöms området ha goda fysiska möjligheter för en etablering av en anläggning i denna dimension och en sådan anläggning har ur strategisk stadsutvecklingssynpunkt stor betydelse som generator för denna plats. Bedömning Mot bakgrund av ovanstående argument bedömer samhällsbyggnadskontoret att av dessa två alternativa lokaliseringar är Snurrom den lämpligaste platsen ur ett långsiktigt stadsutvecklingsperspektiv för placeringen av den nya bad- och friskvårdsanläggningen i Kalmar kommun. Medverkande Bedömningen har tagits fram med underlag från genomförda utredningar och med fokus på vad som kan främja den strategiska stadsutvecklingen. Arbetsgruppen för bedömningen har bestått av tjänstemän från planenheten, park- och infrastruktur, landskap, natur, utredare, exploatering samt avstämningar med stadsarkitekten. Underlag för bedömning Strategiska dokument: - Översiktsplan Unika Kalmar - Grönstrukturen i Kalmar Utredningar: - Bad- och Friskvårdsanläggning 2015-01-21 - Bad- och Friskvårdsanläggning del 2, 2015-11-20 Rapport: - Medborgardialogen om placeringen av den nya bad- och friskvårdsanläggningen i Kalmar kommun, 2016-05-12 4

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-01-28 KS 2015/0044 Kommunstyrelsen Redovisning av utredning kring framtida badoch friskvårdsanläggning Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar utifrån Utredning om framtida bad- och friskvårdsanläggning den 21 januari 2015 att ge kommundirektören följande uppdrag: 1. ta fram förslag på modell för upphandling av ny sim- och badanläggning 2. utreda planmässiga förutsättningar för en placering av en ny sim- och badanläggning 3. redovisa förslag på framtida Kalmar Sportcenter 4. ta med underlaget för investeringen i budgetprocessen 2016 Ärendet ska återrapportera till kommunstyrelsen den 3 november 2015 Bakgrund Kommunstyrelsen i Kalmar beslutade den 6 maj 2014, 98, att ge VD i Kalmar Familjebad fortsatt uppdrag att i samverkan med berörda förvaltningar och andra intressenter utreda utvecklingsmöjligheter, kostnadskalkyler och en möjlig tidsplan för Kalmars framtida simhall. Uppdraget skulle omfatta framtida verksamhet i ny simhall kopplat till placering, ytor, tillgänglighet och ekonomi. Det fortsatta utredandet skulle också ta hänsyn till andra aktörers intresse av att hyra ytor i en framtida simhall. Uppdraget skulle vara klart senast den 30 november 2014. Historik Kalmars simhall byggdes år 1970 och har passerat en teknisk livslängd med över tio år. Utförda undersökningar i simhallen har visat på brister med behov utav omfattande renoveringar och ökade underhållskostnader som i värsta fall Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx Fax +46 480-45 00 47 jonas.sverken@kalmar.se

KS 2015/0044 2 (3) kan tvinga kommunen att stänga anläggningen. Anläggningens ålder, status och skick i kombination med platsbrist för bland annat motionssim och simundervisning har gett upphov till vidare utredning av en ny simhall kopplat till placering, ytor, tillgänglighet och ekonomi. Nuvarande simhall har idag cirka 230 000 besökare per år fördelade inom skolor, föreningar och allmänheten vilket gör den till en av kommunens mest välbesökta idrottsanläggningar. En ny simhall med ökat utbud av bad, motionssim, simträning, simundervisning, rekreation mm kan vara ett tillskott till det regionala fritidsutbudet vilket kan höja attraktionen för Kalmar. Placering En viktig fråga i utredningsarbetet har varit placering utav den nya simhallen. Utredningen visar att byggnation på befintlig plats innebär bland annat stora begränsningar i utformningen av simhallsytor och långvariga driftsbrott som påverkar anläggningens besökare. Nuvarande simhallslokaler föreslås därmed till annan verksamhet kopplat till idrott och hälsa. Anläggningens förutsättningar behöver utredas vidare i samband med simhallsprojektet men det finns goda möjligheter att sammankoppla nuvarande inriktningar med framtida behov inom idrott, hälsa och kultur. Förslag som motorikhall, idrottshall med inriktning mot gymnastik och drill, utökad skolidrott och samlat kampsportcenter är några av de inriktningar som diskuterats för ett framtida Kalmar Sportcenter. Utformning Kalmars framtida simhall bör ta hänsyn till nuvarande behov med framtidsaspekter inom badbranschens utveckling. Anläggningen bör minst innehålla de attraktioner som erbjuds idag med fokus på ökade ytor inom motionssim, simträning och simundervisning. Kalmars simhall skall vara flexibel och användbar för en bred målgrupp, därför föreslås två 25-metersbassänger med ökad kapacitet för motionssim och simträning. Genom att bygga fler bassängrum ökar möjligheten att t.ex. bedriva parallella aktiviteter utan att störa varandra, arrangera simtävlingar samtidigt som motionssim kan erbjudas för allmänheten samt minska sårbarheten vid stängning, haveri eller reparation då det finns två bassänger för simhallens besökare. För simundervisning föreslås en avdelningsbar 25-metersbassäng med fyra banor. Bassängen installeras med höj- och sänkbar botten vilket gör att simundervisning kan ske med varierande målgrupper i olika undervisningsrum samt användas till motionssim vid de tillfällen behov uppstår. För baby- och småbarnsim samt för egenvårdspatienter byggs en rehabiliteringsbassäng med höj- och sänkbar botten och som kan erbjuda minst 33 graders värme i vattnet. Den moderna bad- och friskvårdsanläggningen föreslås även innehålla ett aktivitetsbad för barn och ungdomar främst för ökad vattenvana samt en relaxavdelning för avslappning och rekreation. Inom simsporten bör hänsyn tas för möjliggörande av simtävlingar och därför föreslås att en utav bassängerna vara tävlingsutrustad med 10 banor och ca 300 fasta läktarplatser. Om möjligt och vid behov bör simhallen kunna bereda plats för en portal läktarställning med ytterligare 150 platser. I övrigt föreslås att bad- och friskvårdsanläggningen även kan erbjuda lokaler för träning och välmående, café och restaurang, reception, konferenslokaler, kontor m.m. Etappindelning

KS 2015/0044 3 (3) Investeringen föreslås fördelas över fem år genom att dela upp byggnationen i tre etapper med byggstart år 2016. Fösta etappen koncentreras till tränings- och tävlingsbassängen, undervisningsbassängen, rehabiliteringsbassängen, friskvårdslokaler, delar av omklädningsrum och personal- och föreningsytor. I andra etappen byggs entré med café och restaurang, butiker och hyreslokaler, Äventyrsbad, relaxavdelning samt resterande delar för att kunna erbjuda en komplett och modern bad- och friskvårdsanläggning. Vid den tredje och sista etappen byggs den andra motionssimsbassängen där storlek på bassäng och motionssimsbanor anpassas efter det behov som utformats under byggnationstiden av Kalmars nya simhall. Upplägget om etapper ger Kalmar kommun ekonomiska möjligheter att bygga en optimal bad- och friskvårdsanläggning och samtidigt kunna erbjuda en öppen simhall utan driftsbrott under hela byggprocessen. Fortsatt arbete Arbetet fram till detta läge har varit inriktat på vad och var vi ska bygga för att möta identifierade behov. Nästa steg blir att titta på hur vi ska bygga och säkerställa placeringen. I samband med vidare utredning om förutsättningar för det nya badet i Kalmar bör även en utredning tillsättas kring möjligheterna att bygga om och utveckla nuvarande simhallslokaler till behovsanpassade aktiviteter för området Kalmar Sportcenter. Susanne Söderberg Benny Wennberg Enhetschef kultur- och fritidsförvaltningen förvaltningschef Bilaga: Utredning framtida bad- och friskvårdsanläggning

Utredning framtida bad- och friskvårdsanläggning Kalmar kommun Susanne Söderberg, 2015-01-21

Innehållsförteckning 1.Sammanfattning... 5 2. Bakgrund... 7 2.1 Kalmar Familjebad 1970-2014... 7 2.2 Statusbesiktning av anläggningen 2008-2012... 7 2.3 Uppdragsbeskrivning... 7 2.4 Metod... 8 3. Nulägesanalys... 9 3.1 Kalmar Familjebads anläggning... 9 3.2 Besöksstatistik... 13 3.3 Öppethållande... 14 3.4 Prislista... 14 3.5 Parkering Kalmar Sportcenter/Äventyrsbadet... 15 3.6 Personal och drift... 16 3.7 Aktiva Föreningar på Kalmar Familjebad... 16 3.8 Kalmar Sportcenter... 18 3.9 Ekonomisk rapportering... 19 4. Behovsanalys... 20 4.1 Analys från undersökningar i anläggningen 2010-2014... 20 4.2 Intervjuer med fokus på behov och efterfrågan... 21 4.3 Idrottsturism... 22 4.4 Kalmar Läns Landstings behov av framtida behandlingsbad... 23 4.5 Medborgarundersökning 2014... 25 4.6 Analys medborgarundersökning... 29 5. Framtida behov utifrån ett befolkningsperspektiv... 29 2

5.1 Befolkningsprognos 2012-2060... 29 5.2 Analys av befolkningsprognos... 31 6. Omvärldsanalys... 31 6.1 Jämförelse med andra kommuner... 31 6.2 Sveriges 50-meters inomhusbassänger... 32 6.3 Badhusboom!... 32 6.4 Svenska badmästarförbundet utvärderar nybyggda simhallar... 33 6.5 Information studiebesök Helsinborg, Växjö, Avesta och Karlstad... 35 6.6 Linneuniversitetet... 36 7. Konkurrensanalys... 37 7.1 Beskrivning av närliggande sim- och badanläggningar samt planerade byggnationer... 37 7.2 Analys av konkurrenssituationen... 38 8. Marknadsanalys... 40 8.1 Badmarknadens trender... 40 8.2 Byggnation av nya simhallar i Sverige 2006-2012... 41 9. Förslag ny bad- och friskvårdsanläggning... 42 9.1 Simhallsförslag utifrån behovs- och konsekvensanalyser... 42 9. 2 Upplägg för byggnation och tidsplan... 45 9.3 Förslag på lokalisering... 47 9.4 Förslag på framtidens Kalmar Sportcenter/befintlig anläggning... 48 9.5 Förslag till nya öppettider... 48 9.6 Förslag till ny prislista... 49 9.7 Förslag till verksamhetsomfattning och personal... 50 10. Ekonomiska konsekvenser... 51 10.1 Energiförbrukning ny simhall... 51 3

10.2 Vattenförbrukning ny simhall... 52 10.3 Sammanfattad Intäktsanalys... 52 10.4 Investering... 53 10.5 Befintlig anläggning... 54 11. Förslag till fortsatt arbete... 54 Bilaga 1... 55 Bilaga 2... 57 Bilaga 3... 61 Bilaga 4... 63 4

1. Sammanfattning Kalmars simhall byggdes år 1970 och har passerat en teknisk livslängd med över tio år. Utförda undersökningar i simhallen har visat på brister med behov utav omfattande renoveringar och ökade underhållskostnader som i värsta fall kan tvinga kommunen att stänga anläggningen. Anläggningens ålder, status och skick i kombination med platsbrist för bland annat motionssim och simundervisning har gett upphov till vidare utredning av en ny simhall kopplat till placering, ytor, tillgänglighet och ekonomi. Nuvarande simhall har idag cirka 230 000 besökare per år fördelade inom skolor, föreningar och allmänheten vilket gör den till en av kommunens mest välbesökta idrottsanläggningar. En ny bad- och friskvårdsanläggning med ökat utbud av motionssim, simträning, simundervisning, rekreation mm kan vara ett tillskott till det regionala fritidsutbudet vilket kan höja attraktionen för Kalmar. En viktig fråga i utredningsarbetet har varit placering utav den nya anläggingen. Utredningen visar att byggnation på befintlig plats innebär bland annat stora begränsningar i utformningen av simhallsytor och långvariga driftsbrott som kommer att påverkar anläggningens besökare, därför föreslås placering på annan plats i Kalmar. Vid valet utav placering av framtida bad- och friskvårdsanläggning är det viktigt att få ett sammanhang med övrig idrott, hälsa och rekreation, och att området bland annat kan erbjuda utvecklingsmöjligheter, närhet till natur och uteaktiviteter, tillgänglighet samt ha goda förutsättningar för parkering. Nuvarande simhallslokaler föreslås därmed till annan verksamhet kopplat till idrott och hälsa. Anläggningens förutsättningar behöver utredas vidare i samband med simhallsprojektet men det finns goda möjligheter att sammankoppla nuvarande inriktningar med framtida behov inom idrott, hälsa och kultur. Förslag som motorikhall, idrottshall med inriktning mot gymnastik och drill, utökad skolidrott och samlat kampsportcenter är några av de inriktningar som diskuterats för ett framtida Kalmar Sportcenter. Kalmars framtida simhall bör ta hänsyn till nuvarande behov med framtidsaspekter inom badbranschens utveckling. Anläggningen bör minst innehålla de attraktioner som erbjuds idag med fokus på ökade ytor inom motionssim, simträning och simundervisning. Kalmars simhall skall vara flexibel och användbar för en bred målgrupp, därför föreslås två 25-metersbassänger med ökad kapacitet för motionssim och simträning. Genom att bygga fler bassängrum ökar möjligheten att t.ex. bedriva parallella aktiviteter utan att störa varandra, arrangera simtävlingar 5

samtidigt som motionssim kan erbjudas för allmänheten samt minska sårbarheten vid stängning, haveri eller reparation då det finns två bassänger för simhallens besökare. För simundervisning föreslås ytterligare en avdelningsbar 25-metersbassäng med fyra banor och därmed erbjuder Kalmars nya simhall tre flexibla 25-meters bassänger. Bassängen installeras med höj- och sänkbar botten vilket gör att simundervisning kan ske med varierande målgrupper i olika undervisningsrum samt användas till motionssim vid de tillfällen behov uppstår. För baby- och småbarnsim samt för egenvårdspatienter byggs en rehabiliteringsbassäng med höj- och sänkbar botten vilken kommer att erbjuda minst 33 graders värme i vattnet. Den moderna bad- och friskvårdsanläggningen föreslås även innehålla ett aktivitetsbad för barn och ungdomar främst för ökad vattenvana samt en relaxavdelning för avslappning och rekreation. Inom simsporten bör hänsyn tas för möjliggörande av simtävlingar och därför föreslås att en utav bassängerna ska vara tävlingsutrustad med tio banor och ca 300 fasta läktarplatser. Om möjligt och vid behov bör simhallen kunna bereda plats för en portal läktarställning med ytterligare 150 platser. I övrigt föreslås att bad- och friskvårdsanläggningen även kan erbjuda lokaler för träning och välmående, café och restaurang, reception, konferenslokaler, kontor mm. Investeringen föreslås genomföras i tre etapper med byggstart år 2016. Första etappen koncentreras till tränings- och tävlingsbassäng, undervisningsbassäng, rehabiliteringsbassäng, friskvårdslokaler, delar av omklädningsrum samt personal- och föreningsytor. I andra etappen byggs entré med café och restaurang, butiker och hyreslokaler, aktivitetsbad, relaxavdelning samt resterande delar för att kunna erbjuda en komplett och modern bad- och friskvårdsanläggning. Vid den tredje och sista etappen byggs den andra motionssimsbassängen där storlek på bassäng och motionssimsbanor anpassas efter det behov som utformats under byggnationstiden av Kalmars nya simhall. Upplägget om etapper ger Kalmar kommun ekonomiska möjligheter att bygga en optimal bad- och friskvårdsanläggning och samtidigt kunna erbjuda en öppen anläggning utan driftsbrott under hela byggprocessen. Arbetet fram till detta läge har varit inriktat på vad och var vi ska bygga för att möta identifierade behov. Nästa steg blir att titta på hur vi ska bygga och säkerställa placeringen. I samband med vidare utredning om förutsättningar för den nya bad- och friskvårdsanläggingen i Kalmar bör även en utredning tillsättas kring möjligheterna att bygga om och utveckla nuvarande simhallslokaler till behovsanpassade aktiviteter för området Kalmar Sportcenter. 6

2. Bakgrund 2.1 Kalmar Familjebad 1970-2014 Kalmars simhall byggdes år 1970 och bestod utav en motionsbassäng, undervisningsbassäng, relaxavdelning med tvagning, omklädningsrum och en mindre reception. Under 90-talet kom intresset för upplevelsebaden starkt i Sverige och många simhallar satsade på Äventyrsbad. År 1991 stod så även Kalmars nya Äventyrsdel klar med rutschkana, vågmaskin, bubbelpool och ett mindre lekland. Kalmar Simsällskaps förening växte samtidigt som intresset för motionssim ökade kraftigt i början på 2000-talet och år 2003 byggdes ytterligare en motionsbassäng med fyra banor. Kalmar Familjebad har även satsat på att öka hälsan i Kalmar med hjälp utav externa samarbetspartners och år 2000 byggdes ett gym som idag kan erbjuda totalt 850 kvm träningsyta med varierande inslag av träning. Dessutom finns hyresgäster i anläggningen som bedriver café, sjukgymnastik, spa, dykcenter samt två idrottsföreningar. 2.2 Statusbesiktning av anläggningen 2008-2012 Det ursprungliga badet är 44 år gammalt, en siffra som passerat en normal livslängd för denna typ av teknisk anläggning med över tio år. Denna insikt tillsammans med hur bolaget skulle minska energikostnader blev starten år 2008 till en teknisk utredning som beskriver anläggningens status och skick. Utförda undersökningar i simhallen har visat på brister i stort sett i hela anläggningen och de största problemen har identifierats främst i takkonstruktioner, korrosionsskador på metallkonstruktioner och skador på ytbeläggningar i olika byggnadsdelar. Regelbundna besiktningar av anläggningens status görs årligen för att säkerställa säkerheten i att vistas i nuvarande simhall. Kalmar kommuns simhall är i stort behov utav omfattande renoveringar och ökade underhållskostnader som i värsta fall kan tvinga kommunen att stänga anläggningen. 2.3 Uppdragsbeskrivning Anläggningens ålder, status och skick har gett upphov till att utreda frågan kring Kalmars framtida simhall gällande ombyggnation alternativt nybyggnation. Kommunstyrelsen i Kalmar har därmed den 6 maj 2014 beslutat att ge VD i Kalmar Familjebad fortsatt uppdrag att i samverkan med berörda förvaltningar och andra intressenter utreda utvecklingsmöjligheter, kostnadskalkyler 7

och en möjlig tidsplan för Kalmars framtida simhall. Uppdraget ska omfatta framtida verksamhet i ny simhall kopplat till placering, ytor, tillgänglighet och ekonomi. Den fortsatta utredningen ska också ta hänsyn till andra aktörers intresse av att hyra ytor i en framtida simhall. Uppdraget skall vara klart den 30 november 2014. Kalmar Familjebads entré före ombyggnationen 2011 till Kalmar Sportcenter 2.4 Metod Kalmar Familjebad har på tjänstemannanivå utfört ett utredningsarbete gällande Kalmars framtida simhall under perioden maj till december 2014. Utifrån detta arbete har alternativa simhallsförslag tagits fram med fokus på framtida verksamhet i ny simhall kopplat till placering, ytor, tillgänglighet och ekonomi. Kalmar Familjebad har noggrant beskrivit nuvarande anläggning och de verksamheter som bedrivs för att identifiera nuläget. Därefter utifrån jämförelser med andra bad och simhallar i Sverige, ett antal studiebesök, intervjuer med intressegrupper, tidigare enkätundersökningar av behov och efterfrågan, medborgarsundersökning, faktabaserad statistik osv. har en behovsanalys kunnat genomföras. I samarbete med arkitekter har sedan alternativa förslag av simhallsmodeller tagits fram för att kunna urskilja fördelar och nackdelar med respektive förslag. Arbetet har genomförts med regelbundna avstämningar och diskussioner med berörda förvaltningschefer, stadsarkitekt och Destination Kalmar. 8

Förstudien har därefter mynnat ut i en rekommendation av framtida simhall med placering kopplat till framtida förutsättningar. Bakgrund Nulägesanalys Behovsanalys Intervjuer/ Undersökning Omvärlds- analys Konkurrensoch marknadsanalys Förslag till nytt bad Ekonomiska konsekvenser Förslag till fortsatt arbete 3. Nulägesanalys 3.1 Kalmar Familjebads anläggning 25-meters bassäng Bassängen med sju simbanor är från simhallens ursprung 1970 och gynnar idag målgrupper som motionärer, skolor, simskolor och föreningar. Bassängen är öppen i snitt 90 h/vecka vilket ger ett hårt slitage på material och underhåll. För tio år sedan byttes kakel ut mot en bassängmatta på grund av problem med att kakel lossnade från bassängen. Området kring bassängen är mycket slitet och det finns inte mycket utrymme till åskådarplatser vid simtävlingar och uppvisningar. Bassängen har ett hopptorn med tre avsatser 1, 3 och 5 meter. I hallen kring bassängen finns även en vaktkur för personalen vilken renoverades år 2008. I denna lokal har även en tillbyggnad skett där ett övre plan byggts för utrymme till träning, personalrum, hyreslokal och solarier. Bassängerna i simhallen är fyllda med bräckt vatten från Kalmarsund som har påverkat hallens material och byggnad med rost och slitage från saltet i både vattnet och i luften. Nya motionssimsbassängen Motionsbassängen är den senaste tillbyggnaden i simhallens lokaler. Bassängen med omnejd byggdes år 2003 främst för att skapa mer utrymme till simklubben i Kalmar. Bassängen är 25 meter med fyra simbanor, även denna klädd med bassängmatta. Bassängen nyttjas sju dagar i veckan från tidig morgon till sen kväll, då främst av Kalmar Simsällskap men även av skolor och allmänhet. Lokalen är byggd med en avskild vägg (tidigare yttervägg) mellan de två bassängerna vilket ger intryck av en lugnare miljö. Lokalen har tyvärr visat på stora brister från byggnationen där man konstaterat fuktskador på väggar och dålig gjuten bassängplatta vilket gett upphov till kratrar (sprickor) på golv då vatten tränger igenom samt bruk som släpper alltmer från bassängkanterna. 9

Äventyrsbadet Äventyrsbadet byggdes år 1991 och är väldigt unikt i Sverige. Lokalen är byggd för att kunna öppnas upp under sommartid med hjälp utav fjärrstyrd teknik. Väggen öppnas i tre sektioner och därmed kan bad erbjudas både inomhus och utomhus under sommarperioden. Då marken under de öppningsbara sektionerna har satt sig och kostnaden för renovering är väldigt hög har anläggningen numera inte möjlighet att erbjuda denna facilitet. Äventyrsbadet är ansluten med den gamla 25-metersbassängen via en vattenpassage och de aktiviteter som erbjuds är vågmaskin, rutschkana, klättervägg, vattenbomb, ett mindre vattenfall samt en vattenspruta. Äventyrsbadet har en liten avskild enhet för små barn (ålder 3-6 år) men behöver i framtiden en mer stimulerande och säker vattenmiljö för denna målgrupp. Äventyrsbadet har en bubbelpool anpassad till ca åtta personer och är belägen något högre i lokalen med trappavsats. Undervisningsbassängen Denna bassäng ligger i anslutning till omklädningsrummen och är från simhallens ursprung. På vardagar används bassängen ca 75 h per vecka till babysim/simskolor och på helgerna öppnas den upp till allmänheten. Bassängen är ca 15 meter och har en anpassad temperatur till babysim dvs. 33 grader vilket ställer högre krav på rening och underhåll av bassängen. Lokalens skick med fönster och väggar är undermåliga och ger ett tråkigt första intryck när man träder in i Kalmars simhall. Tabell 1. Bassänginformation Bassäng Banor Temperatur Djup Volym Gamla motionsbassängen Nya motionsbassängen Undervisnings- Bassängen 7 28 C 0,9 3,8 m 950 m 3 4 27 C 0,9 1,8 m 300 m 3 33 C 0,3 0,7 m 80 m 3 Bubbelpool 1 Äventyret 37 C 30 m 3 Bubbelpool 2 Relaxen 37 C 30 m 3 Äventyrsbad 28 C 400 m 3 10

Omklädningsrum Omklädningsrummen är även dessa från 1970 och har genomgått några mindre renoveringar under årens lopp. Den senaste satsningen gjordes år 2008 då golven byttes ut, nya skåp sattes in, renovering av bastur, målning av tak etc. Rummens storlekar är bra men kan om möjligt anpassas bättre efter varierande målgruppers behov och tillgänglighet. Dam och herravdelningarna har idag 434 Z-skåp (installerade 2008) samt 208 mellanskåp (halva skåp, används främst till skolor), 30 mellanskåp till KS och 27 helskåp i relaxavdelningen. Totalt inklusive relaxavdelningen och mellanrum har Kalmar Familjebad 630 skåp vilket är det maxantal man beräknar för insläpp i anläggningen samtidigt. Personalomklädning sker på andra våningen i simhallen där lokalerna är slitna och trånga. Relaxavdelningen Kalmar Familjebad har en relaxavdelning som även den byggdes år 1970. Lokalen byggdes som den ses i nuvarande stil men en kallvattenbassäng har bytts ut till en bubbelpool och en ångbastu har installerats under åren. Lokalen är idag anpassad för ca 25 personer och är placerad i anslutning till receptionen. Lokalen håller inte en bra standard och är gammal och sliten. Idag används relaxen alla dagar mellan 16.00 21.00 för damer/herrar (varannan dag) och mix på söndagar. Relaxavdelnings driftskostnader kan idag inte täckas med nuvarande relaxentréer och för att attrahera fler besökare och försöka öka lönsamheten erbjuds sedan april 2014 varierande bokningsbara relaxpaket fredagar, lördagar och söndagar. Hyresgäster Zoma Massage SPA Lokalen ligger i anslutning till Relaxavdelningen på entréplan och är även en del utav den gamla anläggningen från 1970. Lokalen hyrs ut till hyresgäst och innefattar 110 kvm. Hyresgästen bedriver Spa och massage. Active Sport och Rehab Företaget befinner sig på första plan i simhallsdelen. Företaget disponerar endast ett rum och nyttjar en del utav gymmet för sin sjukgymnastik. Lokalen hyrs ut till hyresgäst och innefattar ca 20 kvm. Hyresgästen efterfrågar större lokal för sin verksamhet. 11

Octopus Dykcenter Butiken ligger i entréplan i nära anslutning till receptionen. Vid ombyggnationen utav Kalmar Sportcenter byggdes en ny butik till Octopus Dykcenter. Lokalen hyrs ut till hyresgäst och innefattar 25 kvm. Hyresgästen bedriver dykkurser och försäljning av dykmaterial i anläggningen. Äventyrscaféet Lokalen ligger i anslutning till den gamla 25-metersbassängen. Logistiskt sett är den felplacerad för simhallsbesökarna men en fördel för besökare från gatan. De besökare som vill köpa mat/fika från badet är oftast besökare till Äventyrsdelen vilket gör att de behöver passera längs med motionsbassängen genom hallen om de önskar besöka caféet. I anslutning till caféet ligger ett konferensrum för Kalmar Familjebad (plats ca 25 personer). Lokalen hyrs ut till hyresgäst och innefattar 167 kvm. Hyresgästen upplever att läget för caféet har försämrats i takt med den utveckling som skett dvs. byggnation av gymmet och den nya entrén som båda skymmer caféets läge för spontana besök. Taekwondo och Boxning Lokalerna är placerade i källaren i den gamla delen av anläggningen med ingång från baksidan. Lokalerna till Boxarklubben och Taekwondon hyrs av Kalmar kommun, Kultur och Fritidsförvaltningen, vilka är ansvariga för föreningarna. Lokalerna innefattar sammanlagt 466 kvm och är undermåliga och slitna. Actic Gym och Gruppträning I samband med byggnationen utav Kalmar Sportcenters entré renoverades och utökades lokaler i den befintliga verksamheten på Kalmar Familjebad. På entréplan byggdes ett spinningsrum och ett gruppträningsrum. Gymmet flyttades upp till första plan där nya ytor skapades för träning vilka är väldigt fräscha och tillgängliga. I källaren där gruppträningen tidigare utövats erbjuds nu ett rum med fria vikter tillhörande befintligt gym. Träningslokal och övriga utrymmen i källaren är även från 1970 och i anslutning till lokalerna finns omklädningsrum och duschrum i en mycket sliten miljö. I samband med entréns tillkomst fick även anläggningen en hiss upp till första plan i anslutning till gymmet. Actic AB efterfrågar ytterligare ytor för att utveckla både gym och gruppträning och är villiga att hyra större ytor vid en eventuell till- alternativt nybyggnation. En sådan satsning gynnar även Kalmar Familjebad då avtalet mellan parterna bygger delvis på en omsättningsbaserad hyra. 12

3.2 Besöksstatistik Antalet besök per kommuninvånare är ett vanligt sätt att analysera en kommunal friskvårdsanläggning. Besöksfrekvensen per kommuninvånare ger en fingervisning av nyttjande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek och ger samtidigt ett beräkningsunderlag för verksamhetens framtida intäkter. Kalmar Familjebads målgrupper delas upp i skolor, föreningar, allmänhet (inkl. simskola) och träningskunder med badkort. Tabell 2. Antal besök i Kalmar Familjebads simhall räknat utifrån allmänhetens bad År Antal besök Antal invånare Besök/invånare/år 2007 177 703 61 533 2,9 2012 229 220 63 671 3,6 2013 234 800 63 973 3,7 Badgästerna består till 60 % av vuxna med något fler kvinnliga besökare än män och 40 % av barn/ungdomar under 18 år. Vad det gäller barn och ungdomar kan vi se en relativt jämn fördelning mellan könen förutom vid arrangerade aktiviteter i simhallen då fler killar än tjejer besöker anläggningen. Badbesök KF 2012 Badbesök KF 2012 29221 36000 32 500 131499 Allmänhet Föreningar Skolor Actic 29 221 6 787 31 293 32 500 45 687 36 000 47 732 Actic Gym Bad Barn Bad Dam Bad Herr Bad Familj Badbesöksfördelningen i Kalmar simhall 2012 Målgruppsindelning besökare till simhallen 2012 13

3.3 Öppethållande En av förutsättningarna för att en modern bad- och friskvårdsanläggning ska kunna tillgodose en bred målgrupp och deras önskemål är att hålla goda öppettider. Kalmar Familjebads kunder är enligt enkätundersökningar relativt nöjda men ser gärna ännu fler tidiga morgnar och längre öppethållande på helgerna. Helgerna efter 18.00 är uppbokade till simklubb och föreningar. Tabell 3. Kalmar Familjebads öppettider jämfört med andra simhallar i Kalmar och Kronobergs län. Kalmar Oskarshamn Nybro Växjö Måndag 06.15-21.00 06.00-21.00 13.00 19.00 10.00 21.30 Tisdag 08.00-21.00 10.00 21.00 13.00 19.00 06.00-20.00 Onsdag 06.15-21.00 06.00-21.00 06.30-20.00 06.00-21.30 Torsdag 08.00-21.00 10.00 21.00 13.00 19.00 06.00-20.00 Fredag 06.15-21.00 06.00-20.00 07.30-19.00 08.00-20.00 Lördag 09.00-18.00 09.00-16.00 10.00 15.00 10.00 18.00 Söndag 09.00-18.00 09.00-16.00 Stängt 10.00 18.00 Antal h/vecka 88,25 80 48 82 3.4 Prislista En badanläggning har normalt flest besökare sena eftermiddagar samt under helger och skollov. Genom att erbjuda något billigare motionssimspriser på tidig förmiddag och sen eftermiddag/kväll kan man minska trycket på anläggningen och belastningen blir lägre. Kalmar Familjebad har höjt entréavgifterna två gånger under en period utav sju år. År 2008 justerades alla priser och år 2011 ökade badentrén endast för vuxna, båda gånger i samband med ombyggnation/nybyggnation. Tabell 4. Kalmar Familjebads entré priser jämfört med andra simhallar i Kalmar och Kronobergs län. Kalmar Oskarshamn Nybro Växjö Vuxen 65/80 kr 60 kr 50 kr 60/80 kr Barn (- 10 år) 40 kr 0 kr (- 3 år) 25 kr 45 kr Ungdom (11-) 40/55 kr 40 kr (4-17) 25 kr 50 kr Student 45/60 kr 60 kr 50 kr 60/80 Pensionär 45/60 kr 60 kr 50 kr 60/80 14

Entréavgiften för Kalmars och Växjös simhall varierar mellan två priser beroende på om man väljer tidigare morgnar och sena kvällar då det är något billigare att besöka simhallen. Argumentet för Kalmar är även att man då inte har tillgång till Äventyrsbadet som öppnar kl. 10.00 och stänger kl. 19.00 alla vardagar. 3.5 Parkering Kalmar Sportcenter/Äventyrsbadet År 2011 i samband med tillbyggnationen av Kalmar Sportcenters entré utförde Kalmar Familjebad en enkätundersökning där 500 personer fick svara på två frågor kring parkeringsmöjligheter i området. 1. Hur upplever du parkeringsmöjligheterna hos oss på Äventyrsbadet? Namn Antal % A. Bra 48 9,7 B. Mindre bra 448 90,3 Total 496 100 Svarsfrekvens 99,2% (496/500) 2. Var parkerar du oftast din bil? Namn Antal % A. Lars Kagg parkeringen med omnejd. 188 37,8 B. På gatorna runt Äventyrsbadet. 183 36,8 C. Jenny Nyströms parkering efter 38 kl. 15.00 7,6 D. Linneuniversitetets parkering efter 16.00 88 17,7 Total 497 100 Svarsfrekvens 99,4% (497/500) 15

3.6 Personal och drift Kalmar Familjebad har idag 20 årsanställda och 12 timanställda för att sköta den dagliga driften i anläggningen. Arbetsområdena är fördelade mellan badverksamhet, reception/kassa, teknik/underhåll samt administration. Några av Kalmar Familjebads anställda arbetar även med gruppträningsklasser och gym i Actics organisation. Driften för anläggningens teknik och underhåll sköts utav Kalmar Familjebads egen personal med två heltidstjänster. Den 30 december 2013 överläts fastigheten till Serviceförvaltningen, Kalmar kommun. Övergången innebar inga större förändringar gällande driften mer än att Serviceförvaltningen tagit över ansvaret för den yttre delen av fastigheten. Den inre och mer omfattande driften sköts utav Kalmar Familjebads egen personal. Städning av anläggningen sköts utav den befintliga personalen flera gånger dagligen men kräver även köpta städtimmar utav extern part, i detta fall från Serviceförvaltningen. Personalkostnaderna exklusive ekonomitjänst beräknas uppgå till 8,6 mkr enligt budget för år 2014. 3.7 Aktiva Föreningar på Kalmar Familjebad Kalmar Simsällskap Kalmar Simsällskap startade 1920 och är Kalmar Familjebads största förening i anläggingen med ca 800 medlemmar. Inom klubben har aktiviteter som vattenpolo, simhopp, konstsim och simning erbjudits men idag består verksamheten till största del utav simundervisning och träningssimning för barnoch ungdomar. Kalmar Simsällskap arrangerar varje år olika tävlingar och mästerskap som ex. microsim för de yngre, klubbmästerskap för tävlingssimmarna och även mästerskapstävlingar för Smålands ungdomssimmare. Tävlingar som arrangeras av Kalmar Simsällskap är väl genomförda men tyvärr saknar Kalmars simhall plats för åskådare. Kalmar Kanotklubb Kalmar kanotklubb bildades 1933 och år 1990 togs det nya klubbhuset i bruk vilket resulterade i en snabb medlemsökning för klubben från 75 till 325 medlemmar. Klubben är idag aktiv på bred 16

front och erbjuder allt från prova på paddling, motionspaddling, turpaddling, havskajakpaddling, kanotskola för ungdomar, tävlingspaddling och uthyrning av canadensare. Kalmars simhall har under många år varit en nödvändig anläggning för Kalmars paddlare på tävlingsnivå eftersom de behöver träna inomhus på vinterhalvåret. Dykarklubben/Undervattenrugby Dykarklubben Kalmarsund är en aktiv klubb för ungdomsaktiviteter. Huvudinriktningarna är dykning och undervattensrugby och båda disciplinerna utövas i Kalmars simhall under veckorna. Klubben bokar ca 18 timmar/vecka i simhallen för sin förening och intresset för idrotten har ökat de senaste åren. UV-rugbyn spelas i den djupa delen av bassängen med utrustning av fenor, cyklop, snorkel samt vita eller blå mössor och badkläder. För att utföra sporten krävs ett vattendjup på minst fyra meter. 5-kamparna Föreningens målsättning är att bedriva modern femkamp för i första hand ungdomar. Klubben organiserar och bedriver träning i de fem grenar som ingår i sporten dvs. fäktning, simning, ridning, löpning och skytte. Föreningen startade år 1990 i Kalmar och har idag 25 medlemmar som utövar alla grenar. Föreningen bedriver även tävlingsverksamhet och sedan starten 1990 har KM5 erövrat 42 SM-guld. SPF Sveriges pensionärsförening i Kalmar utövar vattengympa i Kalmars simhall varje vecka. Besökarna är medlemmar i SPF och köper vattenträningskortet via sin förening som i sin tur har avtal med Kalmar Familjebad. Träningen utförs av instruktör utsedd utav SPF och så även medlem. Flundror och Spättor Flundror och Spättor är en förening bestående utav män och kvinnor i blandade åldrar. Föreningens syfte är hälsa och välmående bestående utav både motionssim och socialt umgänge. Varje tidig lördagsmorgon före ordinarie öppethållande besöker föreningen simhallen och efter 17

ett härligt träningspass i vattnet avslutar medlemmarna i konferensrummet med frukost och socialt umgänge. Badkarlarna Liksom Flundror och Spättor har även denna förening existerat länge i simhallens anläggning och har ett ungefärligt lika upplägg som flundror och spättor. Varje tidig onsdagsmorgon träffas medlemmarna för bad, relax och socialt umgänge. Tabell 5. Aktiva föreningar på Kalmar Familjebad Förening Antal medlemmar Antal bantimmar/vecka Kalmar Simsällskap 800 Snitt 165 (sommar/vinter) + undervisningsbassängen 40 under sommarmånaderna Modern 5-kamp 25 8 Kalmar Kanotklubb 325 Vid behov vintertid Dykarklubben/undervattensrugby 60 18 SPF 40 4 Badkarlarna 15 7 Flundror och Spättor 48 7 Brandkåren - 4 3.8 Kalmar Sportcenter Kalmar Sportcenter ska inspirera och engagera besökare på varierande sätt utifrån ett hälsoperspektiv. I området finns idag ishallar, sporthall och äventyrsbad. Under våren 2011 har Kalmar kommun byggt en gemensam välkomnande miljö för alla besökare men framförallt en social plattform för alla målgrupper. Hälsotorget ska ge möjlighet att nyttjas för hälsoaktörer (föreningar och externa aktörer) som önskar profilera sin verksamhet men även skapa utrymme för befintliga besökare att nyttja hälsotorget utifrån behov och önskemål. Idag erbjuder Kalmar Sportcenter allt från konstutställningar, föreläsningsstunder, teater, hälsorådgivningar till idrottsloppis och tipspromenader i anläggningen. Aktivitetsprogram och information för Kalmar 18

Sportcenter finns på Äventyrsbadets hemsida. Parallellt med badets utredning kring framtida badoch friskvårdsanläggning pågår en klassificering över befintliga anläggningar i kommunen. Underlaget ska vara vägledande i framtida kommunalt idrottsrelaterat beslutsfattande. Utredningen som tas fram utav Bo Eklinder år 2014 är viktig för Kalmar Sportcenters framtida innehåll av aktiviteter och kommer att vara ett användbart verktyg för en övergripande syn utav framtida Kalmar Sportcenter. 3.9 Ekonomisk rapportering I nedan tabell kan utläsas Kalmar Familjebads omsättning och resultat för åren 2006-2013. I tabellen redovisas intäkterna i två grupper där nettointäkterna består utav intjänade medel från simhallsbesök, Actic och övrig försäljning. Intäkter övrigt redovisar intäkter från hyresgäster och kostnadsersättning från kommunen för köp utav simskolor och bad till skolor och föreningar i Kalmar kommun. Kostnaderna är specificerade utifrån de poster som belastar bolaget störst som personal, uppvärmning, reparation och underhåll. Tabell 6. Ekonomisk rapport Kalmar Familjebad AB Intäkter Netto 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 9 100 9 900 9 600 10 500 10 870 10 739 11 765 12 886 Övrigt Summa Kostnader Personal El Fjärrvärme Rep/Underhålll Räntekostnad Avskrivning Övrigt Summa Resultat 9 200 9 100 9 100 9 150 9 900 9 495 9 808 10 903 18 300 19 000 18 700 19 650 20 770 20 234 21 573 23 789-7600 -7800-8450 -9000-9500 -9931-9500 -10 429-1600 -1740-1620 -1830-1740 -1522-1932 -1869-1800 -1925-1845 -2160-2085 -2033-2035 -2089-565 -750-975 -866-1074 -931-946 -1146-1400 -1540-1450 -1619-1433 -1214-1179 -1152-1570 -1625-1536 -1627-2152 -2144-2416 -2404-4365 -3580-2751 -3063-3663 -3736-3707 -3667-18 900-18 960-19 560-20 165-21 647-21 511-21 715-22 756 600 40 860 515 877 1 277 142 1 033 Verksamhetens nettoförsäljning uppgår år 2013 till 12 886 mkr där intäktsposterna visar följande fördelning; Babysim och simskola för allmänheten 13 % Bad och Motionssim 36 % Actic Gym och Gruppträning 42 % Övrig försäljning 9 % 19

4. Behovsanalys 4.1 Analys från undersökningar i anläggningen 2010-2014 Kalmar Familjebad har under åren 2010-2014 genomfört regelbundna enkätundersökningar med syftet om att skapa en välkomnande, inspirerande och tillgänglig miljö. Dessutom har personal och styrelse arbetat aktivt med att identifiera de brister som idag anläggningen visar och vad som bör göras för att tillfredsställa behov och efterfrågan. Nedan kan utläsas de områden som har identifierats som specifika behov och områden för framtiden; - Bassäng för barn i åldrarna 3-6 år med inspirerande och lekfull miljö - Sittvänlig varmvattenbassäng som kan nyttjas av fler personer och alla målgrupper - Mer yta för motionssim, simskolor och simträning/simtävling (idag 11 simbanor) - Läktarplatser till simtävlingar (kan byggas som förrådsutrymmen) - Rehabiliteringsbassäng/babysim (32-34 grader) Viktigt är att tänka på tillhörande omklädningsrum med liftar och stora utrymmen. Omklädningsrum ska vara placerade direkt i anslutning till rehabiliteringsbassängen för att underlätta transport - Aktivitetsbassäng/Äventyrsbad som tillfredsställer barn/ungdomar - Relaxavdelning i simhallsmiljön med bastur, lounge (lugnare miljö och kanske i anslutning till varmvattenbassängen) - Centrerad övervakningsfunktion vaktkur med god överblick, censorer på botten av bassäng (se över ny teknik för ökad säkerhet) - Alla bassänger skall kunna ansluta till nuvarande lyftsystem (hcp) - Anpassa tillgängligheten för olika målgrupper i samhället, öppen planlösning så få avsatser som möjligt - Ljus och öppen miljö, högt i tak (fönster) - Belysning i bassänger (led) för ökad säkerhet - Ny teknik för effektivisering av olika system - I nära anslutning till bassängerna skall det finnas bra och stora utrymmen till förvaring - Duschutrymmen skall inte vara öppna som idag. Att bygga duschbås med ex. saloondörrar löser problem med hygien (fler duschar/tvättar sig), kulturella värderingar samt intigritet - Omklädningsrum skall anpassas till alla/musik i omklädningsrum 20

- Omklädningsrum separat för skolklasser/föreningar skapar en lugnare atmosfär för övriga besökare - Fullt utrustade omklädningsrum för personer med funktionshinder - Ökad yta för träning (gym och gruppträning), större lokalyta - Caféets placering i framtiden måste gynna både interna och externa besökare tillgänglig till alla kunder i området - Arbetsmiljövänliga ytor lättstädat! Tänk på lutningar - Ventilation i mark/bassängnivå för att undvika inandning av gaser från kemiska ämnen (se Helsingborg) - Separata områden för baby/föräldrar i omklädningsrummen - Parkeringsmöjligheter 4.2 Intervjuer med fokus på behov och efterfrågan Kalmar Simsällskap/Triathlon Kalmar Simsällskap är en av de klubbar som ökar sin verksamhet mest i Östsvenska Simförbundet menar ordförande för Kalmar Simsällskap Pelle Fredriksson. Kölistan för de yngre ungdomarna som vill börja simträna är oacceptabel och en väntelista på 250 ungdomar är inte ovanligt för simklubben. Därtill kommer det ökande intresset för thriatlongrupperna som idag ligger under föreningen. Intresset för vuxna att lära sig crawla som motionsform ökar både för simklubben i Kalmar och i övriga landet vilket är mycket bra för folkhälsan. Kalmar simsällskaps efterfrågar en 50-meters bassäng för att täcka deras behov för en effektiv träning. Simklubben menar även att satsningen på Triathlon som stor sport i Kalmar kräver denna typ utav bassäng. Valet är lätt, en 50-meters bassäng med plats för flyttbar läktare så att ytan kan effektiviseras och användas till andra aktiviteter. Avslutningsvis menar simklubben att en simhall inte enbart är ett måste för kommunen utan en nödvändighet för regionen. Mer information gällande Kalmar Simsällskaps utlåtande om framtida simhall går att läsa i bilaga 4. 21

Actic Sverige AB Actic har idag ca 3 200 aktiva medlemmar i anläggningen vilka alla har tillgång till gym, gruppträning, bad och motionssim. Medlemmarna anser det är viktigt att kunna kombinera träning och bad/simning vilket är unikt i många sammanhang. Trenden visar att allt fler seniorer besöker Actics anläggningar och andelen medlemmar som är äldre än 60 år varierar mellan 10-16 % där den äldste medlemmen idag på Actic är 101 år! För äldre blir bad- och friskvårdsanläggningen en viktig social träffpunkt där man träffar vänner och möter nya bekanta. Den äldre målgruppen är även den mest lojala dvs. det är enbart en liten andel som byter träningsanläggning när de väl börjat träna. Actic har idag 850 kvm träningsyta för gym och gruppträning i anläggningen men efterfrågar större yta om möjligt vid en kommande nybyggnation. Nya målgrupper och idéer kring träning växer fram och det gäller att möta kunders behov och efterfrågan inom varierande hälsogrupper. 4.3 Idrottsturism I Kalmar finns 116 aktiva idrottsföreningar som bedriver såväl elitidrott som en omfattande bredd- och ungdomsidrott. Nationella och internationella mästerskapstävlingar arrangeras med jämna mellanrum i Kalmar vilka ger ett stort ekonomiskt och PR-värde för kommunen och regionen med dess näringsliv. Varje år arrangeras dessutom ett stort antal mindre arrangemang som ungdomstävlingar, motionslopp och ungdomscuper som leder till ökad folkhälsa och ett ökat intresse för idrotten. I Kalmar pågår en ständig utveckling av arenor för idrott, en del i renoveringsbehov och andra kräver nybyggnation. Destination Kalmar har fått i uppdrag att arbeta med att öka idrottsturismen och att därmed även förlänga turistsäsongen i Kalmar. Genom en väl uttalad strategi, förhållningssätt och arbetssätt ska Kalmar sträva efter nya men även stödja befintliga evenemang för att utveckla idrotten i Kalmar. Mini-thriatlon och Ironman är två av Kalmars initiativ till utveckling av idrottsturismen i Kalmar. 22

4.4 Kalmar Läns Landstings behov av framtida behandlingsbad Kalmar län har idag tio behandlingsbad vilka skall föreslås minska med hälften. Landstinget i Kalmar har idag två bassänger för behandlingsbad och patienter som har tillgång till anläggningen är besökare från Kalmar och Södra Öland. Aktiviteterna som utförs är rehabiliteringsbad, habiliteringsbad, egenvårdsträning samt uthyrning till patientgrupper och andra hyresgäster. Statistiken visar att landstinget genomför ca 50 behandlingsbad per vecka vilka är uppdelade med 35 polikliniska patienter, 10 habiliteringspatienter och 5 inneliggande patienter. Uthyrningen till patient- och idrottsföreningar beräknas till tre timmar per dag på vardagar och sju timmar per helgdag. Den totala besöksstatistiken för Kalmar läns behandlingsbad uppgår till 14 000 per år. Behandlingsbadet på Kalmars sjukhus är i stort behov utav renovering alternativt nybyggnation och eftersom Kalmar inte föreslås vara en utav de behandlingsbad som ska läggas ner behöver sjukhuset nu se över alternativa lösningar för framtiden. Rapporter visar att behandlingsbaden är den mest uppskattade behandlings- och träningsformen enligt patienterna, ändå föreslås en minskning med 50 % inom en kort framtid. Anledningen är inte bara en ekonomisk angelägenhet utan trenden för rehabiliteringsträning i framtiden går allt mer mot landträning vilket anses ge ett bättre resultat för patienten. Landstinget i Kalmar visar ett intresse för ett eventuellt framtida samarbete med Kalmar kommun gällande planerna om en ny simhall. Tanken är viktig, dock finns det en del aspekter som bör uppmärksammas. - Kraven för ett väl fungerande behandlingsbad är betydligt större än en vanlig simhallsmiljö inte minst med de tekniska funktionerna vilket man bör ta i beaktande vid framtida diskussioner om en eventuell gemensam simhall/bad i Kalmar. - Vi blir äldre och därmed kommer behovet för rehabilitering att öka och minskar behandlingsbaden i Kalmars omnejd kommer Kalmars behov av behandlingsbad att öka - Uthyrning av behandlingsbad/bassäng till landstinget kommer troligtvis att kräva merarbete för Kalmar Familjebad (planering, ökade framtida krav på utrustning etc.) - Inneliggande patienter, ca 250 per år kommer att kräva planering för transport mellan sjukhus och simhall. Vilka extra krav ställs för att kunna ta emot dessa patienter? 23

Kalmar Familjebad avser att bygga en rehabiliteringsbassäng vilken kommer att motsvara nuvarande undervisningsbassäng och ska bland annat kunna erbjuda egenvårdspatienter möjlighet till träning i en varmvattensbassäng, något som tyvärr inte kan erbjudas idag på grund utav platsbrist. En framtida planering av nya bassänger och teknik gör det möjligt att omorganisera simskolegrupper till större bassänger med höj- och sänkbar botten och därmed bereda plats till andra målgrupper. En tidigare utredning av Kalmars framtida simhall visar att rehabiliteringsbassängen kommer att kunna nyttjas enligt följande; - Babysimsgrupper - Egenvårdspatienter (bokade tider för allmänheten) - Patientgrupper som idag nyttjar landstingets bassänger men som egentligen kan vara i kommunens anläggning - Idrottsgrupper som idag nyttjar landstingets bassänger men som egentligen kan vara i kommunens anläggning - Grupper med särskilda behov Då simhallens egna aktiviteter, eventuellt övertagna patientgrupper från landstinget samt egenvårdspatienter tar plats i den allmänna simhallens rehabiliteringsbassäng kan det bli svårt att bereda plats och tid för ytterligare 50 behandlingsbad i veckan. Då det ej heller finns någon direkt uttalad säkerhet om ett minskat antal av rehabiliteringsbad, snarare tvärtom då en del bad läggs ner, kan det eventuellt kräva fler tider. Detta innebär att simhallen bör planera för ytterligare en bassäng som kan leva upp till de behov behandlingsbadet kräver nu och i framtiden. Detta innebär alltså två rehabiliteringsbassänger i Kalmars nya simhall. Kalmar läns landstings framtida behov av en ny rehabiliteringsbassäng bör självklart diskuteras mellan parterna (landstinget och kommunen) men först bör en vidare utredning redovisas till Kalmar kommun (Äventyrsbadet) om huruvida landstingets personal som idag arbetar med behandlinsgsbaden anser om att kunna genomföra behandlingar för alla patienter i en anläggning som inte är ansluten till Kalmars sjukhus. 24

4.5 Medborgarundersökning 2014 Under hösten har Kalmar Familjebad låtit göra en medborgarsundersökning med frågor som är relevanta att ta hänsyn till i den behovsanalys som presenteras i rapporten. Enkätundersökningen har genomförts utav idrottsföreningen Kalmar Södra och ca 1000 enkäter är besvarade av Kalmar kommuns invånare. 25

Om det byggs en ny simhall i Kalmar Skala 1-5 1- Håller inte alls med 5- Håller helt med 26

Om det byggs en ny simhall i Kalmar Skala 1-5 1- Håller inte alls med 5- Håller helt med 27

28

4.6 Analys medborgarundersökning Enkäterna är besvarade utav 498 kvinnor och 515 män vilket ger oss ett bra svarsunderlag utifrån båda könen. Flest besvarade är målgruppen ungdomar upp till 25 år (personer under 16 år har ej besvarat enkäten) med 46 %, en siffra som är intressant med tanke på att det är den målgrupp som idag är svårast att attrahera till simhallar. Gruppen 25-39 och 40-54 år är relativt jämnt och är idag en välbesökt målgrupp i simhallen. Sammanfattningsvis kan vi utläsa i undersökningen att framtida simhall i Kalmar bör byggas centralt med goda förbindelser gällande allmänna färdmedel. Enkätundersökningen visar även att en relaxavdelning bör finnas. Vad det gäller simtävlingar i Kalmar visar enkäten på ett blandat svarsunderlag där staplarna 3-5 pekar något högre än 1-3 vilket betyder att frågan är viktig i sammanhanget. I frågan om hur ofta svaranden besöker simhallen ser vi att ca 73 % besöker simhallen någon gång under året och ca 86 % utav dessa kommer eller kan tänkas sig fler besök om Kalmar bygger en ny simhall. 5. Framtida behov utifrån ett befolkningsperspektiv 5.1 Befolkningsprognos 2012-2060 Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar en prognos över befolkningsutvecklingen på nästan 50 års sikt, 2012-2060. Under prognosperioden antas befolkningen öka med drygt 2,1 miljoner, eller 22 procent till 11,6 miljoner. Befolkningsökningen beror både på att det antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen. I framtiden förväntas befolkningens åldersstruktur förändras. Befolkningen kommer att öka i alla tre åldersklasserna: 0-19, 20-64 och 65 år och äldre. Störst är ökningen i den äldsta åldersklassen och 2060 förväntas det vara drygt 1 miljon fler i dessa åldrar än det är idag. Antalet barn och unga och antalet i de mest förvärvsaktiva åldrarna kommer att öka med ungefär en halv miljon vardera. I Landstingets rapport om framtida behandlingsbad redovisas även Kalmar läns befolkningsprognos fram till år 2030 fördelat i alla tre åldersklasser. Analysen är framtagen utav Tillväxtanalys (statlig myndighet under Näringsdepartementet). 29

Enligt Tillväxtanalysen kommer befolkningen i Kalmar län fram till och med år 2020 att öka för att sedan minska mellan år 2020 och år 2030. Totalt sett förutspås befolkningsutvecklingen öka med 0,15 % mellan år 2014 och år 2030 vilket motsvarar ca 1 000 personer totalt i Kalmar län under perioden 2014 till 2030. Slutsatsen ses därför som att befolkningsstorleken totalt sett kommer att vara relativt oförändrad i Kalmar län jämfört med idag. Nedan kan utläsas länets framtida befolkningsförändring mellan olika åldergrupper 2014-2030; Åldersgrupp 0-19 år Antalet unga kommer att öka något fram till 2025 och därefter avta till ungefär den ursprungliga nivån 2030 Åldergrupp 20-64 Antalet invånare bedöms minska kraftigt mellan år 2014 och 2030. Totalt uppskattas minskningen med ca 15 000 individer Åldergrupp 65 + Ökar med 25 % vilket utgör 30 % av den totala befolkningen i Kalmar län år 2030 med 68 823 personer Tabell 7. Befolkningsprognos för åren 2012-2030 Kalmar län Ålder Inv. 31/12 2012 Prognos 2030 Förändring inv. Förändring % 0-19 48 536 47 411-1 125-2,4 % 20-64 130 164 117 809-12 355-10,5 % 65 + 54 995 68 823 13 828 25,1 % Totalt 233 695 234 042 348 0,15 % Tabell 8. Förändring befolkningsprognos Kalmar med nära kommuner i länet Kommun Inv. 31/12 2012 Prognos 2030 Förändring inv. Förändring % Kalmar 63 504 68 547 5 043 7,9 % Nybro 19 670 19 451-219 -1,1 % Borgholm 10 633 10 297-335 -3,3 % Mönsterås 12 890 12 894 4 0,03 % Oskarshamn 26 217 25 910-316 -1,2 % 30

5.2 Analys av befolkningsprognos Analys av den totala befolkningsprognosen fram till år 2030 visar en relativt oförändrad kurva jämfört med idag. Dock ökar Kalmar kommun mest av länets kommuner med ca 5 000 invånare under 16 år vilket snittar ca 300 invånare per år. Statistiken visar därmed inga behov av att utöka simhallsytorna på grund utav ökad befolkningsprognos, dock bör man ta hänsyn till ökad attraktivitet och fler besökare när kommuner bygger en ny simhall. 6. Omvärldsanalys 6.1 Jämförelse med andra kommuner Kalmar kommuns 63 887 invånare skall öka till 70 000 invånare enligt kommunens vision 2020. Denna vision är viktig att ta hänsyn till i all planering för framtida projekt i kommunen inte minst för en framtida bad och simanläggning med tillhörande träningsytor. Nedan kan utläsas Kalmars ytor för inomhusbassänger jämfört med andra kommuner med liknande invånarantal. Informationen är hämtad från kommunernas hemsida och exkl. bassänger inom sjukvård och privata aktörer. Tabell 9. Kommuners erbjudande utav simytor. Statistik folkmängd enligt SCB december 2013. Kommun Folkmängd Antal simhallar/bad Inomhusbassänger i kommunen Kalmar 63 887 1 25 meter (4 banor) 25-meter (7 banor + hopptorn) Äventyrsbassäng Undervisningsbassäng Östersund 59 956 4 25 meter (6 banor) Äventyrsbad Undervisningsbassäng Karskrona 63 912 2 25 meter (7 banor) Undervisningsbassäng Varmbadhus Mölndal 61 978 1 50-meter (8 banor) Undervisningsbassäng Äventyrsbad Varberg 59 936 2 25-meter Undervisningsbassäng Antal 1 1 1 1 2 1 3 1 1 1 1 1 1 2 1 31

Av Sveriges drygt 400 kommunala badanläggningar är de flesta byggda under 60- och 70-talet. Detta innebär att renoveringsbehovet är stort eftersom livslängden på en badanläggning normalt är mellan 40 till 50 år. Med ett stort antal byggprojekt i landet och att man idag bygger anläggningar med ett bredare utbud till en bredare målgrupp, förväntas tillväxten av antalet besökare i Sverige öka. 6.2 Sveriges 50-meters inomhusbassänger Enligt en förstudie framtagen av Ernst & Young i september 2013 finns det 16 inomhusbassänger som är 50 meter långa. De är belägna i följande kommuner; Tabell 10. Antal 50-meters bassänger (inomhus) i Sverige Kommun Folkmängd (2013) Avstånd till Kalmar / km Stockholm 897 700 406 Göteborg 533 271 341 Malmö 312 994 284 Uppsala 205 199 472 Västerås 142 133 394 Örebro 140 599 369 Jönköping 130 798 214 Umeå 118 349 1 041 Lund 114 291 264 Borås 105 995 279 Täby 66 292 420 Mölndal 61 978 368 Falkenberg 41 912 283 Gislaved 29 713 214 Burlöv 17 114 280 Älvdalen 7 096 653 6.3 Badhusboom! Kommunalt finansierade badhus blir ofta betydligt dyrare än först beräknat. De tär på ekonomin och riskerar nedskärningar eller skattehöjningar. Det är en av slutsatserna i Philip Lerulfs, ombudsman för slöseri med skattepengar, nya rapport från 2012 badhusboom slarv och slöseri när kommunerna bygger nytt för miljarder. I rapporten granskas badhusprojekt i nio svenska kommuner och resultatet av genomgången pekar på flera illavarslade tendenser när kommuner renoverar eller bygger nytt. Några av anledningarna som framkommer i rapporten är; 32

- Ambitioner om att sätta kommunen på kartan trollbinder lokala beslutsfattare på bekostnad av en ansvarsfull hantering av de gemensamma skatteresurserna - Bristande omvärldsbevakning riskerar att skapa en betydande överetablering av badanläggningar - Byggkostnaderna blir ofta två till tre gånger högre än vad initiala uppskattningar visade - Driftskostnaderna blir ofta oväntat höga och har i vissa kommuner föranlett till diskussioner om skattehöjningar - Det finns kommuner som planerar nedskärningar inom andra områden (skolan) när de upptäcker att det nya badhuset rusat i höjden Idag är många av Sveriges badanläggningar byggda mellan 1950-1990 och är i behov av omfattande renovering. Trots att badhusen inte längre i första hand motiveras som ett sätt att förbättra folks hygien, är det slående i vilken utsträckning badhusen fortfarande är en symbol för det moderna och framtidstillvända Sverige menar Philip Lerulf. Hygien har ersatts av begrepp som hälsa och badhuset, inte sällan med en äventyrsdel, beskrivs av politiker och tjänstemän som en plats för familjerekreation och som en mötesplats över generations- och sociala gränser. Rapporten är viktig i ett kommande planeringsarbete för Kalmar kommun. Nio simhallar finns representerade i rapporten, anläggningar som kan informera om både bra och sämre erfarenheter i planerings- och byggnationsfasen av en ny simhall. Hela rapporten finns att läsa på; http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175668734.pdf 6.4 Svenska badmästarförbundet utvärderar nybyggda simhallar Svenska badmästarförbundet jobbar för utveckling av anläggningar för badverksamheter samt verkar för utveckling och utbildning av personal som arbetar inom branschen. Badmästarförbundet samverkar med många andra förbund, myndigheter och föreningar som kan ge stöd och information till badbranschen i Sverige. Idag planeras, projekteras, byggs och avslutas många nya bad och simhallar i Sverige. Svenska badmästarförbundet har gjort en mindre undersökning där tre relativt nybyggda simhallar har svarat på frågan när premiärens lampor har släckts efter en nybyggnation vad händer sedan? Frågan ställdes till Metropolen i Avesta, Himlabadet i Sundsvall och Gustavsbergsbadet på Värmdö. 33

Tabell 11. Vad hände sedan? Avesta, Metropolen Byggd och Invigd? Byggdes 2005 och invigdes 2007 Kostnad för byggprojektet? Budget för byggprojektet Besöksmål? Hur gick det år 2010? Vad säger kunderna? Vad skulle kunder velat ha annorlunda? Brister och fel? Vad tycker medarbetarna? Vad kan bli bättre? Tips till kommande nybyggare av simhallar Vad är framtiden i er anläggning? Himlabadet i Sundsvall 92 mkr 90 mkr 100 000 /år 100 127 besök Bra personal, varm och trivsam miljö, priserna i caféet är bra, ångbastun ett plus, överskådligheten i badet är bra, upplevs familjevänligt Bastu vid omklädningsrummen och utomhusbad Hala golv, trångt i duschutrymmen, avsaknad av dricksfontän Fått ett mer varierande jobb, trevligt med fler besökare Bemanningstätheten att brister inom garantibesiktningar åtgärdas Tänk på att uppstart och inkörning av en ny simhall tar tid och kräver tålamod och engagemang. Tänk på hur man bemöter kunderna i krävande situationer när saker inte fungerar! Utveckla uteområdet och ökad samverkan med andra anläggningar i området, idrott, skatepark, teater, folkpark mm Byggd och Invigd? Byggt 2008-2010 och invigt juni 2010 Kostnad för byggprojektet? Budget för byggprojektet Besöksmål? Hur gick det år 2010? Vad säger kunderna? Vad skulle kunder velat ha annorlunda? Brister och fel? Vad tycker medarbetarna? Vad kan bli bättre? Tips till kommande nybyggare av simhallar Vad är framtiden i er 440 mkr 405 mkr 400 000/år Redovisar första halvåret = 210 000 besökare Helheten, ett komplett bad för alla Fler kassor, framförallt vid hög belastning Önskar att man planerat in fler attraktioner Badet inbjuder till en varierande arbetsplats, rotation och en fräsch anläggning att arbeta i Är i utveckling och kan inte svara i nuläget på frågan Se på unika attraktioner, upplevelser som inte finns i andra simhallar! Himlabadet satsade på en surf stream vilket har gett eko runt om i världen och nu hålles SM i inomhussurf i Sundsvall Viktigt att hela tiden utveckla anläggningen och att vara uppdaterad på 34

anläggning? kundens behov i framtiden. Gustavsbergsbadet Värmdö Byggd och Invigd? Byggstart 2005 och invigd feb 2008 Kostnad för byggprojektet? 131 mkr Budget för byggprojektet 128 mkr Besöksmål? 150 000/år Hur gick det år 2010? 160 000 besök Vad säger kunderna? Lagom stort bad och att allt är toppen! Vad skulle kunder velat ha Större omklädningsrum, större bastu och fler duschar annorlunda? Brister och fel? Skulle tänkt på att bygga större gym och större äventyrsbad (poster som ger störst intäkter) Vad tycker medarbetarna? Flexibel arbetsmiljö, ren och fräsch miljö som gör det roligare, trevliga kunder idag! Vad kan bli bättre? Snabbheten i att rätta till byggfel, större personalomklädningsrum Tips till kommande nybyggare Se till att en controller/ekonom noggrant följer projektet under av simhallar byggnationen och som håller ihop projektets alla delar till minst ett år efter projektets/byggets avslut. Att tidig informera kommun/besökare om förändringarna som kommer att ske. En ordentlig systemprovning med alla leverantörer för att upptäcka fel och brister (en plan). Risk att detta dras ut på tiden och aldrig åtgärdas. Hämta information från andra simhallar, ta referenser, säkerställ upphandlingsunderlag mm. Vad är framtiden i er En utmaning är att behålla det höga besöksantalet, att försöka stärka anläggning? och förfina vår anläggning och vara med i utvecklingen av nya bad och friskvårdsanläggningar. 6.5 Information studiebesök Helsinborg, Växjö, Avesta och Karlstad Under våren 2014 har fyra besök genomförts på andra simhallar i Sverige i form utav studiebesök. Simhallarna är noga utvalda eftersom varje enskild simhall har specifika egenskaper som kan vara till nytta för Kalmars framtida planering av ny simhall. Tre utav simhallsbesöken presenteras mer innehållsrikt och kan utläsas i förstudiens bilagor. Besöken under våren föll på Filbornabadet i Helsingborg, Växjö kommun, Sundstabadet i Karlstad och Metropolen i Avesta. 35

Filbornabadet i Helsinborgs ägs och drivs utav simklubben och målet med besöket var att hämta kunskaper kring denna typ utav drift samt att lära kring byggnation utav en simhall byggd mer specifikt utifrån ett tävlingsperspektiv. Växjö kommuns simhall och bad bedrivs idag utav privata aktörer (Medley) men fastigheten ägs och sköts utav Växjö kommun. Målet med besöket var att få en uppfattning och information gällande deras planer om en ny simarena som planeras byggas i Arenastaden år 2019. Mer information om besöket kan läsas i bilaga 1. Karlstads nya simhall, Sundstabadet, invigdes i december 2013. Efter tre års byggnation stod en simhall klar på samma plats som tidigare bad byggt 1979. Målet med besöket var att hämta erfarenhet kring upplägg, planering, logistik, upplevelser mm i en byggnation som genomförts i etapper. Mer information om besöket kan utläsas i bilaga 2. Avestas simhall Metropolen är en simhall som skiljer sig något i utförandet från övriga simhallar i Sverige. Uppdraget att bygga en ny simhall i Avesta gick till en tysk entreprenör för ett lägre pris av 30 % (ca 25 mkr) jämfört med Skanskas bud vilket är väldigt intressant utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Målet med besöket var att få information kring upphandlingsförfarandet, kontakt och informationsuppgifter men också att lyssna på deras erfarenheter av att arbeta med ett utländskt företag, fördelar och nackdelar. Mer information om besöket kan utläsas i bilaga 3. 6.6 Linneuniversitetet Idag verkar Linnéuniversitetet på Kalmar Sportcenter med sin idrottsvetenskapliga inriktning Idrott och Hälsa. Universitetet hyr kontorslokaler av serviceförvaltningen med plats till 20 medarbetare samt en idrottslokal som nyttjas ca 25 timmar/vecka. Resterande tider står tomma eller är uthyrda av universitetet i andra hand. Universitetet samarbetar med Kalmar kommun och bedriver även forskning i testlabbet som ligger i Lars Kaggs lokaler en bit ifrån Kalmar Sportcenter. Linnéuniversitetet ska bygga nya lokaler för sina verksamheter i hamnen och det första spadtaget ska tas inom kort. Detta betyder att all verksamhet för Linnéuniversitetet ska flyttas till hamnen, så även den idrottsvetenskapliga inriktningen när byggnationen är klar vilket man räknar år 2018. Kontraktet för universitetets lokaler och idrottslokal löper ut år 2016 och åren mellan 2016-2018 behöver parterna finna en lösning. 36

Linnéuniversitetet arbetar med två inriktningar vilka är infrastruktur (genomförande av utbildningar) och forskning. Lokalerna som byggs är ändamålsenliga och skall passa skolans behov inom varierande utbildningar. Vad det gäller Linnéuniversitetets framtida behov utav simoch träningsanläggningar så har det inte någon betydelse om simanläggningen har en 25- meter eller en 50- meters bassäng, bara det finns plats till tider under dagarna för bokning som tidigare. När de tittar på träningsanläggningen så är universitetet i behov utav en träningshall men kan samtidigt inte idag säga vilket behov som finns år 2018. Det optimala för Linnéuniversitetet vore om det fanns en träningshall att hyra i anslutningen till hamnen, kanske i kombination med en simhall. 7. Konkurrensanalys 7.1 Beskrivning av närliggande sim- och badanläggningar samt planerade byggnationer Kalmars största konkurrenter i dagsläget är simhallarna Nybro, Mönsterås, Borgholm och Emmaboda. 37

Nybro Kommun Nybros simhall kan ses som en konkurrent även om simhallarna har ett bra samarbete genom olika nätverk. Anläggningen innehåller en 25-meters bassäng med hopptorn samt en undervisningsbassäng. År 2012 renoverades anläggningen och bl.a. investerade Nybro i ett barnlandskap vilket familjerna uppskattar. Besöksantalet ökade första året från 75 000 till 105 000 besökare (28 %). Avståndet till Nybro är ca 3 mil, ungefär 25 minuters bilresa Mönsterås kommun Vattenpalatset i Mönsterås kan ses som en konkurrent även om simhallarna har ett bra samarbete genom olika nätverk. Anläggningen innehåller en 25-meters bassäng, undervisningsbassäng, bubbelpool och relaxpool. Vattenpalatsets senaste investering togs i bruk sommaren 2009 då en längre och högre vattenrutschbana invigdes. Avståndet till Mönsterås är ca 4 mil, ungefär 35 minuters bilresa. Borgholms kommun Borgholms badhus kan ses som en konkurrent även om simhallarna har ett bra samarbete genom olika nätverk. Anläggningen innehåller en 25-meters bassäng med avdelad aktivitets/undervisning samt en vattenrutschbana. Under sommarmånaderna kan besökarna även ta del utav två utomhusbassänger som delas mellan simhallsbesökare och campingen. Borgholms senaste tillskott är barnlandskap som invigdes år 2012. Avståndet till Borgholm är ca 3 mil, ungefär 35 minuters bilresa. Emmaboda kommun Emmabodas badhus kan ses som en konkurrent även om simhallarna har ett bra samarbete genom olika nätverk. Anläggningen innehåller en 25-meters bassäng, undervisningsbassäng och en hoppbassäng. Anläggningen är liten men upplevs som väldigt familjär och lugn. Avståndet till Emmaboda är ca 5 mil, ungefär 45 minuters bilresa. 7.2 Analys av konkurrenssituationen Ovan angivna simhallar konkurrerar med Kalmar av främst två skäl, ett är satsningarna på barnlandskap/vattenlek för familjer mellan 3-6 år och dels för att simhallarna upplevs som varmare och mysigare. Kalmar har idag inte attraktioner för denna målgrupp och trots lika luft- 38

och vattentemperatur upplevs Äventyrsbadet som kallare då det är större och funktionen att bevara värmen inte fungerar optimalt. Övriga simhallar som även attraherar besökare från Kalmar är Oskarshamn, Västervik och Växjö. Arena Oskarshamn byggdes år 2006 och har en attraktiv aktivitetsbassäng med spaceball, två rutschkanor, bubbellagun etc. Växjös äventyrsbad byggdes år 2004 med forsränna, rutschkanor, vattengrottor samt möjlighet att simma utomhus via passage mellan inom- och utomhusbassängen. Dessutom planerar Växjö kommun att bygga ny Simarena med tillgång till 50-meters bassäng i arenastaden, beräknad invigning år 2019. Avståndet till övriga simhallar är mellan 7-14 mil, ett avstånd som familjer kan tänka sig åka för en härlig badupplevelse. Västerviks nuvarande simhall saknar idag plats för aktiviteter och därför har Västerviks kommun beslutat att bygga ett separat Äventyrsbad/Resort som öppnar i september 2014. Badet består av en inom- och utomhusdel och är tänkt att vara en uppskattad destination för hela familjen med vattenrutschbanor, relaxavdelning, olika bastutyper, varmvattenkällor och ett äventyrsberg med lekmöjligheter för barn. Upplevelsebadet hämtar sin inspiration från Medelhavet med restauranger, arkitektur och upplevelser från Grekland, Turkiet, Spanien och Italien. Det är indelat i tre sektioner, varav två kommer att hålla öppet året runt och en tredje håller öppet sex månader om året. Västervik Resort har även satsat på en äventyrsgolfbana vars utformning inspirerats av asiatiska trädgårdar. Hela upplevelsebadet på sammanlagt drygt 17 000 kvadratmeter förses med glastak, vilket medför en byggnadsteknisk utmaning eftersom det är svårare att täta glastak än traditionella tak. Tanken är att stora delar av anläggningen ska vara öppningsbara och ansluta till den utomhuspool på tvåhundra kvadratmeter som ingår i projektet. Västerviks satsning på Resort och Äventyrsbad år 2014 39

8. Marknadsanalys 8.1 Badmarknadens trender Inom badmarknaden är det vanligt förekommande att beskriva branschens utveckling i fyra steg, så kallade generationer. --------------- ------------------------------------------- ------------------------------------ ------------------- ------------ År 1800 År 1900 År 2000 Första generationen Under industrialismens framväxt i början 1800-talet tar den moderna badhistorian sin början. Då byggdes baden i syfte för tvagning och tvättning, innan rinnande varm- och kallvatten fanns i hemmet. Istället för i bassänger badade man i badkar med hytter. Denna generation sträcker sig fram till och med andra världskriget. Andra generationen I mitten av 1900-talet utvecklades simhallarna från att enbart fokusera på renlighetsaspekten till en mer motions- och träningsinriktad verksamhet med måttdefinierade bassänger. Vid denna tid skedde en snabb utbyggnad av baden och mellan år 1950-1971 ökade antalet badanläggningar i Sverige från 43 till 260 stycken. Detta skapade mycket goda förutsättningar för olika föreningsoch idrottsaktiviteter. Tredje generationen Till följd av en ökad konkurrenssituation på fritidsområdet i samhället minskade badens attraktionskraft allt mer. Besökarna efterfrågade något mer än renlighet, träning och motion. I mitten av 1980-talet utvecklades simhallarna till en mer komplett mötesplats med aktiviteter som äventyrsbad, gym och friskvård, solarier m.m. Fjärde generationen Nuvarande generationens bad- och friskvårdsanläggningar har förutom allt ovanstående börjat utformas med en separat avdelning i harmonisk och lugn miljö med exempelvis servering, öppen 40

spis och vilstolar. En relaxavdelning vänder sig till gäster som söker avkoppling och en möjlighet att kunna slå sig ner i lugn och ro och ta något att äta och dricka. Den senaste tidens trender visar även på att öppethållandena är mer generösa och att besökarna önskar en högre vattentemperatur för en behagligare badupplevelse. En högre vattentemperatur innebär också att det går att bedriva fler typer av verksamheter som exempelvis babysim och rehabiliteringsbad. Dessa båda aktiviteter har också inneburit att fler och fler anläggningar investerar i bassänger med höj- och sänkbart mellangolv för ett ökat användningsområde. 8.2 Byggnation av nya simhallar i Sverige 2006-2012 Tabell 12. Information om nybyggda simhallar i Sverige innehållande bad, upplevelsebad, friskvård, relax Karlstad Kumla Finspång Avesta Värmdö Invigning 2013 2012 2008 2007 2008 Byggkostnad 250 mkr 200 mkr 184 mkr 90 mkr 131 mkr Badets storlek 7 000 kvm 6 300 kvm 4 500 kvm 3 500 kvm 3 600 kvm Friskvård 700 kvm 550 kvm 800 kvm 800 kvm 330 kvm Kostnad/kvm 32 467 29 197 34 717 20 930 33 333 Byggare PEAB PEAB PEAB Metz PEAB Tyskland Badbesök 370 000 165 000 181 000 110 000 196 000 41

9. Förslag ny bad- och friskvårdsanläggning 9.1 Simhallsförslag utifrån behovs- och konsekvensanalyser I detta avsnitt föreslås en modell för Kalmars framtida simhall samt placering. Simhallens förslag till utformning och innehåll är baserad på information som framkommit i utredningen men framförallt med målet om att bygga en simhall som gynnar en bred målgrupp. I planeringen för framtida simhall har främst hänsyn tagits till att utöka ytor för motionssim och undervisning med flexibla och effektiva lösningar för allmänhetens besök, föreningar och övriga intressenter i anläggningen. Därtill ser vi även att både Äventyrsbad och rekreation är viktigt för lek och vattenvana, säkerhet, hälsa och välmående. Nedan beskrivs de objekt som föreslås för anläggningen med tillhörande motivering för respektive förslag; Två 25-meters bassänger istället för en 50-meters bassäng Motionssim, Tränings- och Tävlingsbassäng 1-25-meters bassäng byggd för simtävling med tillhörande utrustning - 10 banor med mått 2,5 meter/bana (ger 15 simbanor) - Djup 2 meter, (4 meters djup i del av bassäng) - Läktarplatser (300 fasta och om möjligt ytterligare platser för mobil läktare) - Hopptorn och svikt (1, 3 och 5 meter) Motionssim och Träningsbassäng 2-25 meters bassäng - Mått 2,5 meter/bana - Antal banor efter behov Motivering Det viktigaste i uppdraget har varit att se över framtidens behov utav antalet motionssimsbanor och att både föreningar, skolor och allmänhetens besök kan tillfredsställas så långt som möjligt. Dessa behov kan tillgodoses både med en 50-meters bassäng eller två 25-metersbassänger, därför har anläggningens möjlighet till flexibilitet och användningsområden blivit det avgörande för föreslagen simhallsmodell. Några av de viktigaste motiven som styrker föreslaget är; 42

- Två simhallsområden ger en lugnare miljö för alla besökare - Olika aktiviteter kan pågå samtidigt utan att störa övriga besökare (ex simträning och vattengympa med musik etc.) - Det finns möjlighet att inrikta en av bassängerna mot föreningsaktiviteter med direkt koncentrerade omklädningsrum, ingång mm. Föreningarna kan få en lättare logistik till simhallen - Vid simtävlingar finns möjlighet att hålla en bassäng öppen för motionssim för allmänheten tillsammans med övriga erbjudande i simhallen - Vid haveri alternativt rengöring av motionsbassängerna drabbas enbart en bassäng av stängning vilket minskar sårbarheten för alla verksamheter - Att bygga bassängerna i olika etapper ger möjlighet till att följa utvecklingen inom badbranschen och simhallsbesöken under något år. Detta gör att vi kan säkra behovet av framtida simyta ännu bättre när vi bygger ytterligare en motionssimsbassäng Undervisningsbassäng - 25-meters bassäng med 4 simbanor - Avdelningsbar (två undervisningsrum) - Höj- och sänkbar botten i båda sektionerna - Avskilda områden/platser för medföljande besökare till simskolor Motivering Genom att bygga en avdelningsbar bassäng för simundervisning kan vi tillgodose ett större nyttjande utav bassängen. Med hjälp utav avskärmning kan flera undervisningsgrupper vara igång samtidigt eftersom bassängen delas av som egna rum. Denna skiljevägg kan även tas bort och bassängen kan då även nyttjas som en 25-meters bassäng med fyra banor till motionssim och simträning vid behov. Detta gör att vi kan vara flexibla med erbjudandet utav fler motionssimsbanor när vi inte har simundervisning i bassängen. Bassängen skall även förses med höj och sänkbar botten delad i två sektioner vilket gör att vi kan anpassa bassängens djup till olika målgrupper. 43

Rehabiliteringsbassäng - Bassäng 12,5 x 6 meter - Bassängdjup 110 cm 155 cm - Höj- och sänkbar botten - Utrustad med lyft - Bassängens temperatur för behandlingsbad och babysim, 33-34 grader Motivering Bassängen är en behandlingsbassäng främst för träning i varmvattensbassäng som ger uppmjukning och smärtlindring samtidigt som träningen är avlastande och ökar rörligheten. Bassängen ska kunna erbjuda träning för ex. egenvårdspatienter, patientgrupper och möjlighet till avskild träning både individuellt och i grupp. Bassängen kommer även att nyttjas till babysimsundervisning, en aktivitet som idag pågår fem dagar i veckan och vid behov kommer denna bassäng även att kunna nyttjas till övrig simundervisning. Genom att bygga flexibla lösningar av bassänger med avdelningsbara rum samt höj- och sänkbara bottnar i bassängerna kommer simhallen att nyttjas optimalt. Äventyrs- Aktivitetsbad - Aktivitetsbad för varierande målgrupper - Särskilt område för barn i ålder 3-6 år (barnbassäng) - Aktiviteter som rutschkana, klättervägg, vågor mm föreslås - Äventyrsbad kopplat till café/restaurang Motivering Aktivitetsbassäng föreslås främst i syfte av lek, rörlighet och vattenvana. Barn och ungdomar bör känna lust att besöka simhallen och ett aktivitetsbad är lockande för alla målgrupper. Kalmars barnfamiljer skall i framtiden kunna erbjudas en härlig vattenmiljö och en social plattform. I övrigt föreslås även följande innehåll; - Relaxavdelning för rekreation och välmående - Lokaler för Gym och Gruppträning - Reception och foajé - Café/Restaurang - Butik - Lokaler för uthyrning - Kontor och konferensrum - Utökade omklädningsrum 44

9. 2 Upplägg för byggnation och tidsplan Kalmars nya simhall föreslås att byggas i tre etapper med mål om start senare del av år 2016. Hänsyn har tagits till de områden som är i störst behov av att byggas dvs. motionssimsbanor och undervisningsyta vilka kommer att byggas i första etappen. Genom att bygga simhallen på annan plats och i etapper har Kalmar kommun möjlighet att erbjuda samma utbud som idag utan driftsbrott för verksamheterna. Tabell 13. Information arbetsgång och planering samt förslag på tidsplan för Kalmars framtida simhall År Aktiviteter 2008-2012 Utredning anläggning/statusbesiktningar 2012 Kalkyler och idéskisser ombyggnation 2013 Kostnadsutredningar/övergång av fastigheten till Serviceförvaltningen 2014 Uppdrag från kommunstyrelsen om förstudie/vidare utredning steg 1 2015 Kalmar Familjebads verksamhet läggs över till Kultur och Fritidsförvaltningen Beslut och projekt/vidare utredning steg 2 2016-2020 Byggnation av Kalmars nya simhall med planering i 3 etapper Nedan presenteras vyer på framtida simhallsmiljöer utan koppling till nuvarande förslag. Vy bassäng 25-meter, 10 banor 45

Vy Äventyrsbad/Aktivitetsbad Vy Gym och Gruppträning 46

Vy foajé 9.3 Förslag på lokalisering Förstudien har haft som mål att undersöka ny simhall lokaliserad utifrån befintlig plats (Kalmar Sportcenter) och på oberoende plats. Utredningen visar att byggnation på befintlig plats innebär bland annat stora begränsningar i utformningen av simhallsytor och ger ingen direkt ekonomisk vinning. Den största problematiken är långvariga driftsbrott som kommer att påverka allmänhetens besök, medlemmarnas avtal, föreningarnas verksamheter, skolornas krav av simundervisning och personalens arbetsmiljö. Därför föreslås lokalisering på annan plats i Kalmar. Vid valet utav placering av framtida bad- och friskvårdsanläggning är det viktigt att få ett sammanhang med övrig idrott, hälsa och rekreation i Kalmar därför är det viktigt att området bland annat kan erbjuda; - Möjlighet till utveckling av hälsoinriktade aktiviteter - Närhet till natur och uteaktiviteter - En central placering i Kalmar - Ha goda förbindelser av kollektivtrafik - Goda förutsättningar för parkering 47

9.4 Förslag på framtidens Kalmar Sportcenter/befintlig anläggning Vid en byggnation av ny simhall på annan plats föreslås att nuvarande simhallens lokaler nyttjas till annan verksamhet kopplat till idrott och hälsa. Anläggningens förutsättningar behöver utredas vidare i samband med simhallsprojektet men det finns goda möjligheter att sammankoppla nuvarande inriktningar med framtida behov inom idrott, hälsa och kultur. Förslag som motorikhall, idrottshall med inriktning mot gymnastik och drill, utökad skolidrott och samlat kampsportcenter är några av de inriktningar som diskuterats för ett framtida Kalmar Sportcenter. 9.5 Förslag till nya öppettider Idag har Kalmars simhall öppet 88,25 tim/vecka vilket är bra med tanke på den rekommenderade kvoten för liknande storlek på badhus (80 tim/vecka). Dock finns fortfarande en stor efterfrågan på ytterligare tidiga morgontider vardagar (tisdagar och torsdagar)samt bättre öppethållande under sommarmånaderna. Vid en kommande förändring av ny bad- och friskvårdsanläggning bör dessa behov tillgodoses. Det bör även räknas med ett ökat intresse för besök i anläggningen när en ny simhall står klar i Kalmar. Öppettiderna som föreslås som ökning är vintertid 210 tim/år och sommartid 80 tim/år, totalt 290 tim/år. Förslaget bygger på att personalstyrkan utökas och att föreningslivets träningstider kan tillgodoses. Tabell 14. Vecka 35-24 (höst, vinter och vår) Föreslagna öppettider i framtiden för KF Veckodag Öppettider allmänheten Antal timmar/dag Måndag 06.00-21.00 15 Tisdag 06.00-21.00 15 Onsdag 06.00-21.00 15 Torsdag 06.00-21.00 15 Fredag 06.00-21.00 15 Lördag 09.00-18.00 9 Söndag 09.00-18.00 9 Totalt per vecka 93 48

Tabell 15. Vecka 25-34 (sommartid) Föreslagna öppettider i framtiden för KF Veckodag Öppettider fallmänheten Antal timmar/dag Måndag 10.00 21.00 11 Tisdag 10.00 21.00 11 Onsdag 06.00-21.00 15 Torsdag 10.00 21.00 11 Fredag 06.00-21.00 15 Lördag 09.00-18.00 9 Söndag 09.00-18.00 9 Totalt per vecka 81 9.6 Förslag till ny prislista I samband med nyrenovering eller nybyggnation kan man höja entrépriserna utan att förlora besökare. Att höja priserna är dock inte något mål, då anläggningen bör vara tillgänglig för så många som möjligt av kommunens befolkning. Nedan angivna prisökningar har jämförts med liknande simhallar i Sverige och trots föreslagen prisökning ligger Kalmar Familjebad i många jämförelser under många simhallars entréavgifter. Nedan angivna tabeller visar enbart entréavgift per gång men simhallen erbjuder även kort med rabatter. Tabell 16. Kalmar Familjebads badavgifter idag Målgrupp Motionssim Äventyrsbad Relaxavdelning Vuxen 65 kr 80 kr 120 kr Barn 2-10 år 40 kr 40 kr Ungdom 11-16 år 40 kr 55 kr Student 45 kr 60 kr Pensionär 45 kr 60 kr Tabell 17. Kalmar Familjebads badavgifter med ny simhall Målgrupp Motionssim Äventyrsbad Relaxavdelning Vuxen 70 kr 90 kr 180 kr Barn 2-10 år 45 kr 45 kr Ungdom 11-16 år 45 kr 65 kr Student 50 kr 70 kr Pensionär 50 kr 70 kr 49

Förslagen prisökning i kombination med ökad besöksstatistik kan öka simhallens intäkter för bad/motionssim och Äventyrsbad med ca 10-15 % 9.7 Förslag till verksamhetsomfattning och personal Då simhallsytan med omklädningsrum och relax förväntas öka med ny simhallsmodell och yta ser vi ett behov av att öka personalresurser i badet för att klara bevakningen, hygien och säkerhet. Nya och utökade kurser (simskolor) samt beräknad ökad besöksstatistik kommer också att kräva utökade personalresurser främst inom bad och receptionsverksamheterna. När det gäller drift och teknik minskar behovet av reparation och underhåll jämfört med dagens anläggning men dock krävs minst två tjänster som i framtiden kan planeras mer flexibelt med simhallsverksamheten. Delar av administrationen kommer att förändras med övergången av bolaget till Kultur och Fritidsförvaltningen vilket ger en något mindre kostnad för badets resultat. Nedan anges en beräkning och förslag till ökad tjänstekvot vid en byggnation av en ny simhall. Tabell 18. Förslag till verksamhetsomfattning beräknat på antal tjänster Verksamhet Tjänst/kvot Rek Tjänst/kvot ny simhall Badbevakning 6,1 7,1 Simundervisning 1,3 1,5 Städning 1 1,3 Reception/kassa 4,5 5,5 Adm/värdinna/ chef 2,75 2,25 Drift/teknik och underhåll 2 2 Totalt 17,65 19,65 Informationen i kombination med föreslagna förlängda öppettider gör att den totala operativa verksamheten behöver öka med ca två heltidstjänster med beräknad kostnad på 800 tkr. Dock är det viktigt att påpeka att ökade öppettider, större utbud av aktiviteter, fler simskoleplatser samt en attraktivare anläggning kommer att generera ökade intäkter vilket kompenserar den ökade personalkostnad som tillkommer i en ny och större simhall. 50

10. Ekonomiska konsekvenser 10.1 Energiförbrukning ny simhall Kalmar Familjebads totala yta idag är ca 8 000 kvm för hela anläggningen. Teknik för uppvärmning och ventilation är ursprungligen sedan anläggingen byggdes år 1970. Under åren har anläggningen förändrats genom olika tillbyggen och viss teknik är därmed något mer effektivare. Anläggningens totala energiförbrukning ligger rejält över svenska simhallars medelvärde per kvadratmeter på grund utav gammal och uttjänt teknik. Vid utbyte av äldre ventilationssystem till moderna och mer effektiva kan man normalt återhämta uppåt 50 % av den tidigare värmeenergiförbrukningen. Anläggningens utformning med lokalplaceringar och material har betydelse för beräkning utav energibesparingar men enligt information från diverse leverantörer utav behovsanpassade klimatsystem till simhallar i Sverige så kan en besparing beräknas med minst 30 % med ny teknik. Tabell 19. Statistik energiförbrukning på Kalmar Familjebad (2013) Statistik Energiförbrukning Fjärrvärme El Sammanlagd energiåtgång Energiförbrukning (kwh) 2013 3 687 000 1 796 000 5 483 000 Energiförbrukning/kvm (kwh) 2013 461 224 685 Svenska simhallars medelvärde energiförbrukning/kvm (kwh) 240 163 403 Energiförbrukning på Kalmar Familjebad jämfört med svenska medelvärden år 2013 Energikostnader KF År 2013 (tkr) + 42 % + 27 % + 42 % 2 089 1 869 3 958 Tabell 20. Statistik energiförbrukning ny simhall Statistik Energiförbrukning Fjärrvärme El Sammanlagd energiåtgång Energiförbrukning (kwh) 3 225 000 1 571 000 4 796 750 Energiförbrukning/kvm (kwh) 269 131 400 Svenska Simhallars medelvärde 240 163 403 Skillnad jmf med medelvärde + 11 % 32 % 1 % Energikostnader ny simhall (tkr) 1 838 1 634 3 472 Statistik för energiförbrukning ny simhall är beräknad utifrån 30 % lägre energikostnader, 25 % ökad besöksstatistik samt en ökning av 4000 kvm anläggningsyta. 51

10.2 Vattenförbrukning ny simhall Kalmar Familjebad förbrukar idag ca 40 000 m 3 vatten till bassänger, duschar och WC. Hälften av volymen, 20 000 m 3 tas direkt från Kalmarsund vilket ger simhallen bräckt och gratis vatten. Detta har medfört att simhallen har varit generös med påfyllnad och byte av vatten i bassängerna. Rekommendation av vattenförbrukning per badande är 30 liter per dag och Kalmars simhall har medvetet förbrukat det dubbla. Resterande volym är sötvatten till bubbelpooler, dusch och WC. Bräckt vatten har sina ekonomiska fördelar gällande inköp av vattenvolymer, dock ger saltet i vattnet (och därmed i luften) angrepp på materialet i hallen i form utav rostskador. Detta betyder även att endast rostfria material kan användas vilket är mer kostsamt på längre sikt. I kalkylen nedan anges en beräkning av inköpt vatten till alla bassänger, duschar och WC. Kemikalieförbrukningen är beräknat med ca 30 % ökning för ökad bassängyta men är en osäker kalkyl då vi i nuläget inte känner till vilka effekter ny teknik av reningsverk ger. Tabell 21. Förbrukning och kostnader för vatten, vattenrening (CO2), klor, kem och flock Vattenförbrukning m 3 Nuvarande Simhall Framtida Simhall Driftskostnader (tkr) Förbrukning vatten till bassänger 20 000 m 3 (bräckt vatten) 11 000 m 3 Förbrukning vatten till 20 000 m 3 26 000 m 3 bubbelpooler, dusch och WC Förbrukning vatten totalt 40 000 m 3 37 000 m 3 Kostnad vatten totalt 550 1 018 Kostnad kem till vattenrening 400 520 Summa vatten och kem 950 1 538 Vatten till bassänger redovisas med 45 % lägre förbrukning än nuvarande simhall trots ökning av bassängytor. Detta beror på att Kalmar Familjebad idag förbrukar dubbelt så mycket vatten än vad som rekommenderas pga. gratis vatten. Då vi enbart har betalt för vatten till dusch, Wc och bubbelpooler och i framtiden räknar även med bassängerna, kommer kostnaden öka för vatten och avlopp samt kem med ca 38 %. 10.3 Sammanfattad Intäktsanalys Föreslagen simhall är beräknad med fler bassänger, större ytor samt fler attraktioner vilket kommer att resultera i ökat besöksantal. Kommuner som har satsat på nya simhallar eller ökat attraktionsvärdet med nya aktiviteter etc. kan uppvisa ett ökat intäktsflöde. För Kalmars nya anläggning kan vi med hjälp utav andra kommuners statistik beräkna en ökad besöksstatistik på 52

ca 25 % inom bad, motionssim och gym. Då vi idag har kö till vår simundervisning och ser att dessa barn och vuxna i framtiden kan beredas plats beräknar vi att öka med ca 50 %. Tabell 22. Nedan angiven tabell är nettointäkter (exkl. Kalmar kommuns kostnadsersättning och hyror) Intäkter (tkr) 2013 Prognos ökning % Prognos ökning kr Intäkter ny simhall Babysim/Simskola 1 675 50 % 837 2 512 Bad och Motionssim 4 639 25 % 1 160 5 799 Gym och Gruppträning 4 617 25 % 1 155 5 772 Övrig försäljning 1 160 25 % 290 1 450 Ny Relaxavdelning 0 100 % 1 000 1 000 Totalt 12 091 4 442 16 533 10.4 Investering Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning förslås byggas i 3 etapper Etapp 1 - Motionsbassäng + hopptorn - Avdelningsbar undervisningsbassäng - Rehabiliteringsbassäng - Gym och träningslokaler - Omklädningsrum - Personalutrymmen - KS-kansli - Teknik - Övriga sammankopplade ytor Etapp 2 - Entré med reception och butik - Kök med Café/Restaurang - Äventyrsbad med serveringsyta - Resterande delar av omklädningsrum - Lokaler till hyresgäster - Relaxavdelning (rekreation) - Teknik - Övriga sammankopplande ytor Etapp 3-25 meters bassäng 53

10.5 Befintlig anläggning Befintlig anläggning föreslås tömmas i etapper vilket innebär parallell drift i ny och befintlig anläggning under 2-3 år. Tidigare har beskrivits vilka möjligheter som finns för utveckling av anläggningen. Nettokostnaden för befintlig anläggning beror på de hyror man kan få in och vilka investeringar som är nödvändiga. 11. Förslag till fortsatt arbete Arbetet fram till detta läge har varit inriktat på vad och var vi ska bygga för att möta identifierade behov. Nästa steg blir att titta på hur vi ska bygga och säkerställa framtida placering. En modern bad- och friskvårdsanläggning är en komplex byggnad med mycket teknik. Anläggningen ska handlas upp i enlighet med LOU och formen för upphandlingen bör utredas närmare. Förslag till placering behöver utredas vidare, likaså bör ett större grepp tas för framtida område för att skapa ett sammanhang. I samband med vidare utredning om förutsättningar för den nya bad- och friskvårdsanläggningen i Kalmar bör även en utredning tillsättas kring möjligheterna att bygga om och utveckla nuvarande simhallslokaler till behovsanpassade aktiviteter för området Kalmar Sportcenter. En ny bad- och friskvårdsanläggning tar en stor del av investeringsbudgeten i anspråk även om den fördelas över flera år. Underlaget för investering i ny anläggning läggs in i framtida investeringsbehov och beslut om tidpunkt för projektstart föreslås tas i samband med budget 2016. 54

Bilaga 1 Studiebesök Växjö kommun, 2014-05-09 Växjö är en expansiv kommun med höga mål och ambitioner. Årligen växer kommunen med ca 1000 invånare och befolkningsprognosen framöver tyder på en fortsatt befolkningstillväxt. Kommunen och föreningslivet har satsat på olika idrottsanläggningar och arenor för att nå högt ställda mål om att skapa förutsättningar för såväl bredd- som elitidrott. Arenastaden i sydvästra delen av tätorten skapar möjligheter för idrottsutövande och motion inom flera områden. Sedan 2009 har det byggts en ny ishockeyarena, fotbollsarena, inomhus-friidrottsarena, gymnastikhall samt ett träningscenter. Nästa steg i utvecklingen är att se över befintlig simhall. Frågan om att bygga om eller bygga nytt är här liksom i många andra kommuner ett välkänt begrepp. Växjö har idag en simhall med en 25-meters bassäng, ett äventyrsbad, relax och undervisningsbassäng. Därtill finns lokaler för gruppträning och gym samt ett café. Fritidsnämnden i Växjö har tecknat avtal med den privata aktören Medley AB som idag driver verksamheten i simhallen. Avtalet är reglerat så att kommunens krav på ex öppettider och tillgänglighet mm. följs på ett ändamålsenligt sätt. Trycket på bassängerna är stort och simhallen skall tillgodose många målgrupper inom både idrottsverksamheten och allmänheten. Av denna anledning tillsammans med att anläggningens status och skick inom vissa delar är undermåligt ser nu Växjö över sina behov. Växjös idrottssatsningar är viktiga för staden och liksom för andra idrotter har man nu gjort en inventering och konstaterat att nuvarande simhall är underdimensionerad och kan inte uppfylla målet om att satsa på simsportens alla grenar dvs. simning med alla discipliner, simhopp, vattenpolo och konstsim. Ett av målen är att Växjö simsällskap i framtiden skall kunna arrangera SM och Ungdoms-OS. Växjö vill satsa på simsportens alla grenar och därmed tillgodose simklubben bättre tider, plats och träningsmöjligheter. Konstsim och vattenpolo erbjuds idag i mindre skala vilka man vill utveckla som idrottsgrenar. Simhopp från 10-meters avsats är en inriktning som Växjö kommer att satsa på med hjälp utav Anna Lindberg, en legend inom simhopp och numera bosatt i Växjö. Simhallens skall ha kapacitet till mästerskap och tävlingar med läktarplats enligt nationella krav. Den planerade bassängen innefattar 50x25 meter med delbar och flexibel vägg samt höj- och sänkbar botten. Därtill planeras alla övriga nödvändiga simbassänger och lokaler. 55

Växjös strävan efter utveckling av simsporten kräver annan yta än den som kan erbjudas på befintlig plats. Därför diskuteras en nybyggnation utav simarena ute vid Arenastaden, dels för behovet utav större yta men även närheten av andra idrottsanläggningar som ger upphov till positiva synergieffekter. Vad som skall göras med den nuvarande simhallen är beroende av hur mycket simytor kommunen totalt anser sig behöva samt dimensioneringen utav den nya anläggningen. Växjö anser att Äventyrsbad är ett mervärde för medborgarna men att det nödvändigtvis inte behöver vara kommunen som ska äga denna typ utav anläggning. Likaså är Växjö inte främmande för att låta externa aktörer äga framtida Arena, ex Växjö simsällskap liksom Medley AB.Växjös planer för en ny simarena är väl förankrade bland politiker och andra berörda parter i kommunen. Steget härnäst är att göra en närmare utredning på vilka krav som måste uppfyllas för avsatta mål, vilket behov som finns med den utveckling som Växjö ser för framtiden samt önskemål från medborgare i kommunen. En tidsplan finns för kommande investering enligt följande; 2014 Interna utredningar skall genomföras om lokalisering, krav, behov och önskemål 2015 Arkitekttävling, plan och bygglov 2016 projektering och upphandling 2017-2018 Byggnation 2019 intrimning Sammanfattning; Susanne Söderberg 56

Bilaga 2 Studiebesök på Sundstabadet i Karlstad 26 maj 2014 Tio minuters gångväg från centrum, i det fina grönområdet vid Sundstatjärn, ligger Sundstabadet - Karlstads nya upplevelsebad kopplat till sporthallen. Karlstads tidigare simhall byggdes 1979 och bestod utav en 25-meters bassäng med 8 banor och en mindre aktivitetsbassäng med tillhörande omklädningsrum. Karlstad som idag har ca 87 000 invånare har länge haft behov utav en ny simhall och år 2010 beslutade kommunen att satsa på en ny anläggning. Diskussioner fördes i kommunen gällande placering av den nya simhallen men närheten till city, tillgänglighet för skolor och föreningar samt sammankoppling till övrig idrott var starka argument för att titta på möjligheter att bygga på befintlig plats. Beslutet som fattades blev en kombination utav ombyggnation och tillbyggnation utav befintlig anläggning med en budget på 250 mkr. Karlstads behovsanalys av ytor och innehåll resulterade till en simhall på samma plats som tidigare med en utökning utav ca 2 000 kvm för relaxavdelning och upplevelsebad. I den övriga anläggningen byggdes allt om från grunden, endast stommen/betongen av den ursprungliga 25- meters bassängen blev kvar i ombyggnationen. Karlstads krav i upphandlingen var att kunna hålla öppet både gym och simhall under hela om- och tillbyggnationen vilket resulterade till en längre och grundligare planering samt en byggnation i etapper under 3 års tid. Då simhallens ytor blev större och aktiviteterna fördubblades i simhallen ökade även driften med 6 personal. Tidigare hade simhallen en privat caféägare vars kontrakt man avslutade i samband med ombyggnationen. Idag äger och driver kommunen all verksamhet i sporthall, simhall och café i syfte om att vilja ha ett helhetsgrepp över service, bemötande och prissättning i anläggningen. Kommunens initiativ i att äga caféet kan dock ifrågasättas i framtiden utifrån ett konkurrensperspektiv. Den enda hyresgästen som huserar i anläggningens område är Actic AB som har ca 700 kvm med gym och gruppträning. Kommunen diskuterade även vid tillfällen fler hyresgäster för ökad lönsamhet men varken yta, bygglov eller syfte med anläggning matchade dessa önskemål. Byggnationen genomfördes i 3 etapper där den nya delen för relaxavdelning och upplevelsebad stod klart först. Då övrig anläggning var öppen som tidigare förändrades inte personalsituationen dvs. all personal var på plats under hela byggtiden. Därefter byggdes resterande simhall om och 57

under ombyggnationen erbjöds en hel del tillfälliga rum/områden till kunder som sedan fick rivas, en kostnad som måste medräknas i budgeten. Erfarenheten säger dock att allt inte kunde förutses utan en del förändrades under byggtiden. Intäktsförlusterna påverkades under byggtiden med 1,5 mkr/år för minskat besöksantal. Badet är byggt för alla vilket betyder att man inte tagit särskilt hänsyn till exempelvis simklubb eller vattensporterna i Karlstad. Det byggdes ytterligare en bassäng med 6 banor vilka skulle tillgodose både allmänhet och simträningen. Även om simklubben hade önskemål/krav om att få en simhall med tävlingskapacitet så byggdes varken en 50-meters-bassäng eller läktare i simhallen. Argumenten är simpla menar Thomas Holmberg, före detta fritidschef med 30 års erfarenhet i badbranschen och numera biträdande förvaltningschef i Karlstad. Att bygga en 50-meters bassäng ger enbart upphov till problem, några av Thomas argument är följande; - En 50-meters bassäng gynnar enbart några få elitidrottare - Tävlingar i Sverige fördelas mellan simhallarna, en simhall kanske högst får ta emot en till två tävlingar/år, konkurrensen är hård! - En 50-meters bassäng innebär ständiga diskussioner om att kunna dela upp för olika aktiviteter i samma bassäng, varför bygga en 50-meters bassäng när man hela tiden delar av i 2 stycken 25-metersbassänger? - En 50-metersbassäng kan leda till ökad säkerhetsrisk i form av längre simsträckor - Många aktiviteter i en och samma bassäng resulterar till en stimmig miljö och mycket oljud - En 50-meters bassäng kostar ca 40 mkr mer att bygga än en 25 meters bassäng Nyttiga slutsatser Karlstads erfarenhet av om- och nybyggnation av simhallen har lett till bra och viktig information för Kalmars kommande planering av framtida bad; - Att bygga på samma plats som tidigare kräver en grundligare planering och realistiska tidsramar. Vid ombyggnation stöter man på hinder som inte är med i kalkylen - Se till att det i upphandlingsförfarandet framkommer tydligt att uppdraget skall genomföras av arkitekter med väldigt god erfarenhet av badprojekt i Sverige 58

- För att klara budget krävs oftast ett partnerskap istället för totalentreprenad för att övervaka byggnationen och inte bara överlämna den till byggbolaget. Partnerskap för Karlstad resulterade i en byggnation som klarade budgeten pga god övervakning och ett naturligt samarbete med byggbolaget. - En 50-meters bassäng handlar om mer problemlösning än nytta, det är antal simyta/banor som skall utökas på ett optimalt sätt - Ställ alltid frågan, för vem bygger vi? - Bygg för framtiden, om det inte finns möjligheter nu så förbered för kommande satsningar och planera tidsramar för implementering Idag har Karlstad en modern anläggning med motions- undervisning- och rekreationsbad samt gym och relaxavdelning. Karlstad ser idag att satsningen genererat ett stort antal besökare till simhallen och målet är 370 000 besökare/år. Upplevelsebadet är det område som genererar de största intäkterna till simhallen och med facit i hand skulle detta område gärna få kunna vara något större än den yta som erbjuds idag. Kommunens kostnader uppgår till 15 mkr/år i driftkostnader för att kunna erbjuda ett bad för alla i Karlstad kommun. Sammanfattning: Susanne Söderberg 59

60

Bilaga 3 Studiebesök på Metropolen i Avesta den 5 juni 2014 Avestas första riktiga badhus byggdes 1958 och erbjöd en bassäng för bad och motionssim. År 2005 startade diskussionerna om ett nytt bad i kommunen då badet var uttjänt, beslutet som fattades var att bygga på annan plats då inga delar av det gamla badet kunde återanvändas. Avesta har ca 20 000 invånare och ville bygga ett bad inriktat till både motionssimmare och barnfamiljer. Upphandlingsförfarandet slutade med två intressenter, Skanska och en tysk entreprenör Metz Bau som hade ett intresse att komma in på den skandinaviska marknaden för badhusbyggnationer. Skanskas offert till Avesta låg ca 25 % högre än tyskarnas erbjudande vilket resulterade i att Avestas simhall byggdes av ett tyskt företag för 92 mkr. Metropolen invigdes december 2007 och innehåller; - En motionsbassäng med 6 banor (25 meter) - Nöjesbassäng/upplevelse med en 78 meter lång vattenrutschbana - Undervisningsbassäng med höj- och sänkbar botten - Två bubbelpooler - En barnplaskbassäng - Bastu/ångbastu - Konferensrum, kontorslokaler och café - Träningslokaler Byggnationsfasen Avesta arbetade målmedvetet med badets innehåll och för varje område och teknikdel gjordes en rambeskrivning (lämnades i upphandlingen) vilket ökade kontrollen för att få det man beställt och ett sätt att styra en totalentreprenad med specifika krav och 61

önskemål. Dock fanns det några varningssignaler som bör beaktas vid samarbete med utländsk entreprenör; - Svårt med kommunikation/språk och misstolkningar - Juridiska delar som bör vara tydliga och klara innan byggstart - Personalproblematik då resurser togs från ett annat land och egna lokala leverantörer/entreprenörer kände inte till byggnad och teknik vid övertagandet Avesta simhall är idag en välbesökt anläggning och har sedan 2007 ökat sitt besöksantal från 30 000 till 100 000 besökare. Även om det uppstod en del driftproblematik i uppstarten så kan man idag säga att badet fungerat relativt problemfritt jämförelsevis med andra nybyggda bad i Sverige. Badet är stabilt byggt och är väldigt genomtänkt och välkomnande, i detta fall kan man nog säga att Avesta fick mycket för pengarna! Sammanfattning: Susanne Söderberg 62

Bilaga 4 Kalmar Simsällskap/Triathlon Kalmar 3 juli 2014 Här kommer lite synpunkter från oss i Kalmar Simsällskap angående byggandet av en ny simanläggning i Kalmar. En simhall i Kalmar är vår klubbs tränings och tävlingsanläggning. Kalmar Simsällskap är en av de klubbar som ökar sin verksamhet mest i Östsvenska Simförbundet. Vi ökar både medlemsantalet och resultaten i vår verksamhet. Vår satsning på ungdomar som tränar simning och triathlon ökar ständigt. Ett bevis på att vi är på väg att etablera oss hos eliten är årets upplaga av Svenska Ungdomsmästerskapen där resultatet blev 2 guld, fyra silver och ett brons. Kölistan för de yngre ungdomarna som vill börja simma är oacceptabel i dagsläget; ca 250 ungdomar mellan 7 13 år. Därtill kommer det ökande intresset för våra triathlongrupper. Intresset för vuxna att lära sig crawla som motionsform ökar både hos oss och i övriga landet vilket är mycket bra för både folkhälsan och är en nästan skadefri motionsform. Under de möten vi har haft under våren med både Svenska Simförbundet och SES (svensk elitsimning) har vi skaffat oss information om de nybyggnationer och felsatsningar som gjorts i andra kommuner. En 50 meters bassäng är ett måste för att täcka vårt behov av effektiv träning och satsningen på att göra triathlon till en stor sport i Kalmar kräver också 50 meter. I en 50 meters bassäng kan man med en smart uppdelning av bassängen bedriva flera olika verksamheter samtidigt. I valet mellan en 25 meters bassäng med läktare och en 50 meters bassäng med begränsad läktarplats är valet självklart en 50 meters bassäng. Ett alternativ är en 50 meters bassäng med plats för flyttbar läktare. Framtiden för en simklubb med ambitioner att bli en framgångsrik klubb är att ta större tävlingar till Kalmar. Detta gynnar också den idrottsturism som Kalmar så framgångsrikt satsar på. Det sker ett framgångsrikt uppsving för simhopp över hela landet, därför kompletteras de flesta anläggningar med en separat hoppbassäng. Det har på de flera håll blivit mycket populärt bland badande ungdomar; mycket populärare än vågmaskiner, rutschbanor och fontäner med mera. En hoppbassäng är också utmärkt för utbildning och träning för dykare. En barnbassäng (utbildningsbassäng)är även det en nödvändighet. 63

En komplett simhall är inte enbart ett måste för Kalmar utan en nödvändighet för regionen. En anläggning som är till för tävling, träning och friskvård som saknas i våra grannkommuner. Det är beklagligt att man inte tidigare insett att den befintliga anläggningens bäst före datum gått ut för länge sedan. Vi har under sista året i klubben haft onormalt mycket infektioner och allergibesvär bland våra simmare. Tankarna går till dålig ventilation och miljö i befintlig anläggning. Vi har dessvärre inte fått ta del av de undersökningar som utfördes för ett par år sedan när det gäller ventilation med mera. Slutsats: - Bygg en helt ny anläggning renovera inte den befintliga anläggningen. På de platser man valt den linjen har det blivit en dyrköpt läxa. Expertis varnar för detta. - Kanske är det dags att titta på någon annan plats och att samordna med en träningshall för friidrott. Rifa-tomten skulle kunna vara ett alternativ nu när Fredriksskansområdet skall bebyggas med bostäder. - Vid nyproduktion kan befintlig verksamhet fortsätta under byggtiden. - Undersök de nya vattenreningsmetoder som är under utveckling. - Lyssna på Svenska Simförbundets experter som ställer sina kunskaper gratis till förfogande. - Låt oss ingå i gruppen som skall arbeta vidare med ny simhall i Kalmar. Med vänlig hälsning Per Fredriksson Ordförande Kalmar Simsällskap samt Östsvenska Simförbundet 64

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-12-09 KS 2015/0044 Kommunstyrelsen Redovisning om utredning kring Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning, del 2 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att vidare utreda Tallhagen och Snurrom som två aktuella placeringar för Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning. En medborgardialog om de aktuella placeringarna ska ske med invånarna i Kalmar under de närmaste månaderna. Övriga utredningsuppdrag läggs som underlag till det fortsatta arbetet med Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning. Bakgrund Kalmars simhall byggdes år 1970 och utförda undersökningar har visat på brister med behov utav omfattande renoveringar som i värsta fall kan tvinga kommunen att stänga anläggningen. Konstaterandet låg till grund för framtagandet av en förstudie presenterad för kommunstyrelsen den 3 februari 2015, med uppdrag att utreda utvecklingsmöjligheter, kostnadskalkyler och en möjlig tidsplan för en ny simhall i Kalmar. Kommunstyrelsen beslutade utifrån redovisad förstudie att fem vidare utredningar skulle tas fram rörande placering, modell för upphandling, framtidens Kalmar Sportcenter, simhallen i investeringsbudgeten 2016 och alternativa ägar- och driftsformer. Placering Att finna en lämplig plats för Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning är en stadsplaneringsfråga. Anläggningen kommer att bli en målpunkt för många och ur stadsplaneringssynpunkt är det mycket angeläget att ett långsiktigt och planeringsorienterat förhållningssätt används i diskussionen om lokaliseringen. Det är också viktigt att i planeringen av anläggningen och dess ytbehov att ta höjd för diverse tillkommande och kompletterande verksamheter och utbud. Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 anette.mellstrom@kalmar.se

KS 2015/0044 2 (2) I utredningen om placering har ett större antal intressanta områden studerats där fyra bedömts som lämpliga utifrån utredningens grundläggande kriterier. Utifrån dessa har Tallhagen och Snurrom utmärkt sig som särskilt intressanta platser och bedöms därmed som aktuella att utreda vidare. Tallhagen och Snurrom ligger i olika stadsdelar men är båda strategiska och föremål för utvecklingsmöjligheter. Snurrom ligger i Norra staden vid en plats utpekad som viktig entré och sambandspunkt. Norra Kalmar finns planerat på olika sätt i planer, program och fördjupad översiktsplan och kan innebära flera hundra bostäder och flera tusen människor i framtiden. Tallhagen som ligger på gränsen till Norra staden, kan strategiskt sett till vissa delar i främst söder, utvecklas för att med regional/internationell dragningskraft komplettera funktionen som rekreationsområde. Det finns väldigt stora möjligheter att förädla Svinö som rekreationsområde med kompletterande och andra slags värden i Tallhagen. För att inhämta kalmarbornas synpunkter och ge möjlighet för alla att diskutera lämplig placering förslås att en medborgardialog genomförs inom de närmsta månaderna. Övriga utredningsuppdrag Övriga utredningsuppdrag som presenteras i utredningen ger projektet viktig information och vägledning i vidare arbete och diskussioner kring bland annat ägar- och driftsformer samt anläggningsstruktur. Fortsatt arbete Arbetet har främst fokuserats på placering/lokalisering för att kunna möta identifierade behov. I samband med vidare utredning kring placeringsförslagen bör även en utredning tillsättas om hur kvarteret Kalmar Sportcenter ska utvecklas och om utredningens föreslagna aktiviteter kan möjliggöras. Susanne Söderberg Verksamhetsutvecklare Bilaga Utredning framtida bad- och friskvårdsanläggning, del 2

Utredning framtida Bad- och Friskvårdsanläggning, del 2 Kalmar kommun 2015-11-20 Björn Strimfors, Erik Meijer Samhällsbyggnadskontoret Jan Botö Röjås, Lolita Persson, Kultur och Fritidsförvaltningen Gunilla Svensson, Serviceförvaltningen Susanne Söderberg, Kommunledningskontoret

Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 5 3. Planmässiga förutsättningar för placering av ny bad- och friskvårdsanläggning... 5 3.1 Ny bad- och friskvårdsanläggning en Stadsplaneringsfråga... 5 3.2 Lokaliseringsarbetet... 6 3.3 Befolkningsstatistik inom 5-km radie... 7 3.4 Konsekvensanalys vid skoltransporter... 8 4. Alternativa ägar- och driftsformer... 9 4.1 Kostnadsanalys alternativa ägar- och driftsformer... 10 5. Upphandlingsform för komplexa projekt... 11 5.1 Partnering... 11 6. Framtida Kalmar Sportcenter... 12 6.1 Förslag till framtida Kalmar Sportcenter... 13 7. Reviderad tidsplan... 14 8. Budgetkalkyl... 14 9. Bilagor... 15 Bilaga 1 - Lokaliseringsutredning... 15 Bilaga 2 Alternativa ägar- drifts och upphandlingsformer... 32 Bilaga 3 Förslag framtida Kalmar Sportcenter... 49 2

1. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade utifrån förstudien om framtida bad- och friskvårdsanläggning i februari 2015 att vidare utredningar skulle tas fram gällande placering/lokalisering, alternativa ägar-drifts- och upphandlingsformer samt förslag på framtidens Kalmar Sportcenter. Att finna en lämplig plats för Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning är en stadsplaneringsfråga. Anläggningen kommer att bli en målpunkt för många och ur stadsplaneringssynpunkt är det mycket angeläget att ett långsiktigt och planeringsorienterat förhållningssätt används i diskussionen om lokaliseringen. Det är också viktigt att i planeringen av anläggningen och dess ytbehov att ta höjd för diverse tillkommande och kompletterande verksamheter och utbud. I utredningen om placering har ett större antal intressanta platser studerats där fyra bedömts som lämpliga utifrån utredningens grundläggande kriterier. Utifrån dessa har Tallhagen och Snurrom utmärkt sig som särskilt intressanta platser och bedöms därmed som aktuella att utreda vidare. En annan viktig fråga i utredningsarbetet är frågan om ägarskap och driftsansvar av framtidens bad- och friskvårdsanläggning. Majoriteten av Sveriges simhallsanläggningar ägs och drivs idag utav kommuner. Fördelar som full kontroll, insyn och beslutanderätt kring offentliga tjänster och att inte behöva styras utav långa och komplicerade avtal ligger till grund för många kommuners beslut. Om en kommun önskar slippa låna pengar och vill lämna ifrån sig ägarrollen eller verksamhetsansvaret är det offentliga-privata partnerskapet (OPP) en framkomlig väg att gå. Den fasta årliga kostnaden gör budgeteringen enklare men innebär också en större löpande kostnad och en omfattande avtalsprocess för att säkra delar som är av kommunal betydelse. Utredningen visar att en OPP-lösning för Kalmar kommun även innebär en ökad kostnad med ca 10-15 % årligen jämfört med eget ägar-och driftsansvar enligt den prognos av intäkter och kostnader som är framtagen i tidigare förstudie. Om kommunen beslutar att bygga och äga framtida bad- och friskvårdsanläggning bör partnering som upphandlingsform antas. Upphandlingsformen är bäst lämpad för denna typ utav komplexa projekt och de kommuner som idag bygger nya anläggningar använder sig oftast av denna modell. Till skillnad från totalentreprenad eller delad entreprenad arbetar parterna i en strukturerad samarbetsform där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen. Partnermodellen för Kalmar skulle betyda tillvaratagande av allas kompetens i projektet vilket sparar både tid och kostnader. 3

Som tidigare informerats har nuvarande simhall passerat sin livslängd vilket gör att det finns begränsningar i vad som kan låtas göras i nuvarande simhallslokaler. Utredningen av framtidens Kalmar Sportcenter redovisas därför väldigt begränsat till hur Äventyrsbadets nuvarande lokaler skulle kunna användas. Som förslag ges en rörelse- och motorikhall, en specialanpassad idrottshall för personer med funktionshinder, sport- och träningsytor till diverse föreningar och idrotter, samlings- och kontorsytor till föreningar, en bra serveringsorganisation i området samt en multifunktionell ny ishall. Liksom placeringsfrågan behöver frågan om kvarterets utveckling utredas vidare samt om föreslagna aktiviteter kan möjliggöras. I och med vidare utredningar har förstudiens förslag på tidsplan reviderats. Ny tidsplan beräknas utifrån förutsättningar om Kalmar kommun beslutar att äga och driva verksamheten samt att den nya bad- och friskvårdsanläggningen läggs som ett prioriterat ärende i detaljplansarbetet för år 2016. Om detta genomförs kan en prognos vara att byggprocessen troligtvis kan påbörjas hösten 2018 och avslutas år 2021. Budget och investeringskalkylen (360 mkr) är även den beräknad utifrån om Kalmar kommun beslutar att äga och driva framtidens bad- och friskvårdsanläggning. Budgeten för framtiden fördelas mellan år 2016-2021 där de första två åren enbart hanterar en mindre projektsumma och där de större kostnadsposterna belastar år 2019 och 2020. 4

2. Bakgrund Den 21 januari 2015 presenterades förstudien Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning för kommunstyrelsen. Förstudien omfattar bland annat nulägesanalys av den befintliga simhallen, behovsanalys för framtida anläggning, omvärlds-konkurrens- och marknadsanalyser, ekonomiska analyser samt förslag på en ny bad- och friskvårdsanläggning i Kalmar. I förstudien presenterades även förslag till fortsatt arbete då inriktningen främst behandlat identifierade behov inom varierande områden. Nedan anges kommunstyrelsens förslag till beslut; Kommunstyrelsen beslutar utifrån utredning om framtida bad- och friskvårdsanläggning den 21 januari 2015 att ge kommundirektören följande uppdrag: 1. ta fram förslag på modell för upphandling av ny sim- och badanläggning 2. utreda planmässiga förutsättningar för en placering av en ny sim- och badanläggning 3. redovisa förslag på framtida Kalmar Sportcenter 4. ta med underlaget för investeringen i budgetprocessen 2016 Till ovan angivna uppdrag tillkommer även en utredning kring alternativa ägar- och driftsformer för anläggning och verksamhet. 3. Planmässiga förutsättningar för placering av ny bad- och friskvårdsanläggning 3.1 Ny bad- och friskvårdsanläggning en Stadsplaneringsfråga En ny bad- och friskvårdsanläggning är intressant för ett stort antal användargrupper, både lokalt och regionalt. Det är därför av stor vikt att en lokalisering av anläggningen väger in både regionala och lokala behov, nutida såväl som framtida. Anläggningen blir en målpunkt för många och det är mycket angeläget ur stadsplaneringssynpunkt att ett långsiktigt och planeringsorienterat förhållningssätt används i diskussionen om lokalisering. Kalmars funktion som regioncentra som enligt översiktsplanen ska genomsyra planeringen, ställer krav på att möjliggöra en utveckling av en regional målpunkt. 1 1 Den samlade Lokaliseringsutredningen för framtida bad- och friskvårdsanläggning kan läsas i bilaga 1 5

3.2 Lokaliseringsarbetet Arbetet har baserats på tre steg där ett antal intressanta platser för vidare utredning valts ut. Detta urval har sedan avgränsats till fyra mer lämpliga platser utifrån den anläggning som skall byggas och utredningsens grundläggande sex kriterier. Fyra platser har brutits ner till två aktuella, Tallhagen och Snurrom, vilka anses som mest intressanta och bäst lämpade för denna typ utav anläggning och projekt. Frågor som ligger till grund för de sex kriterierna är bland annat om platsen tål nybyggnation av större anläggning, hur man når anläggningen, finns parkeringsutrymmen, ligger platsen vid hav och/eller naturmiljöer, vilka andra rekreationsmöjligheter finns i området, finns tillräckliga utvecklingsmöjligheter och vem äger marken? De två platserna ligger i olika stadsdelar men är båda strategiska och föremål för utvecklingsmöjligheter. 1. Norra vägen/diagonalen ses som ett kollektivtrafikstråk med MYCKET stor förtätningskapacitet i dess närhet 2. Man KAN cykla på huvudcykelnätet till och från båda platserna 3. Snurrom ligger i Norra staden vid en plats utpekad som viktig entré- och sambandspunkt. Norra Kalmar finns planerat på olika sätt i planer, program och FÖP och kan innebära flera hundra bostäder och flera tusen människor (främst inom den ljusgula zonen). 4. Tallhagen som ligger på gränsen till Norra staden, kan strategiskt sett till vissa delar i främst söder utvecklas för att med regional/internationell dragningskraft komplettera funktionen som rekreationsområde. Väldigt stora möjligheter att förädla Svinö som rekreationsområde med kompletterande och andra slags värden i Tallhagen. 6

3.3 Befolkningsstatistik inom 5-km radie Antalet besök per kommuninvånare är ett vanligt sätt att analysera en kommunal friskvårdsanläggning. Besöksfrekvensen per kommuninvånare ger en fingervisning av nyttjande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek och ger samtidigt ett beräkningsunderlag för verksamhetens framtida intäkter. År 2013 registrerades 234 800 totala besökare till simhallen vilket är 3,7 bad/invånare per år beräknat på dåvarande invånarstatistik. Frågan om vad en central placering innebär har diskuterats i utredningen och statistik har därmed tagits fram inom en 5- kms radie som visar; - I nuvarande område/äventyrsbadet bor 38 887 personer och befolkningen är högst i åldergruppen 20-29 samt över 65 år - I området Tallhagen bor 38 693 personer och befolkningen är högst i åldersgrupperna 20-29 år och över 65 år - I området Snurrom bor 29 374 personer och befolkningen är högst i åldersgrupperna 50-65 år och över 65 år Tallhagen och nuvarande simhallsplacering följer varandras mönster vad det gäller både total befolkningsstatistik och ålderskategorier medan Snurrom i nuläget innehar en något mindre befolkningsstatistik samt en majoritet av äldre befolkning i området. Barnfamiljer som oftast kan placeras i åldrarna 20-29 och 30-39 visar ett liknande mönster där Snurrom visar ca 35 % lägre barnfamiljsbefolkning än Tallhagen och nuvarande simhallsplacering. Per ålder Gamla Simhallen Total befolkning 38 887 Tallhagen Total befolkning 38 693 Snurrom Total befolkning 29 374 0-9 3610 3562 3380 10-19 3436 3404 3093 20-29 8170 8153 4765 30-39 4572 4532 3494 40-49 4439 4398 3625 50-65 6789 6785 4907 >65 7871 7859 6110 Befolkning inom en 5kms radie samt fördelat på ålderskategorier 7

3.4 Konsekvensanalys vid skoltransporter Nuvarande Simhall/Äventyrsbadet Idag nyttjar 14 skolor utav 19 busstransport för att ta sig till och från nuvarande simhall. Skolor som inte behöver busstransport ligger inom 3 kilometers avstånd mellan skola och simhall vilka är Falkenbergsskolan, Vasaskolan, Lindöskolan, Funkaboskolan och Djurängsskolan. Placering Tallhagen Vid en placering i Tallhagen kommer ingen förändring att ske gällande skolor som behöver busstransport dvs. fem skolor ligger fortfarande inom gränsområdet. Dock ändras förutsättningarna för Falkenbergsskolan som nu behöver busstransport och Kalmarsundsskolan som klarar avståndsgränsen på 3 km. Placering Snurrom Om den nya bad- och friskvårdsanläggnigen placeras vid Snurrom ökar antalet skolor till 15 stycken som behöver busstransport. För skolor i Södermöre kommundel, Trekanten, Smedby och Rinkabyholm ökar resan med 6 km enkel tur. På samma sätt minskar Rocknebyskolan och Åbyskolan sin resa med 6 km enkel tur. De skolor som inte behöver busstransport till simhallen vid en placering vid Snurrom är Sjöängsskolan, Lindsdalsskolan, Funkaboskolan och Djurängsskolan. En övergripande analys visar att en placering vid Tallhagen inte skulle påverka skolornas busstransporter jämfört med dagens upplägg. Det vi dock ser är att fem skolor ökar sträckan med 1,2 mil/busstransport till Snurrom och två skolor minskar med liknande avstånd. Totalt kommer placeringen vid Snurrom att påverka skoltransporterna med ytterligare en skola (15 st.) samt tre som ökar avståndet med 1,2 mil/transport vid varje simhallsbesök. 8

4. Alternativa ägar- och driftsformer Att bygga och driva en badanläggning i egen kommunal regi är det alternativ som ger mest kontroll över utformning, placering och verksamhet. Inga kompromisser behöver göras med någon annan, dock krävs det en kommunal kapitalupplåning som kanske inte är önskvärd. Om en kommun önskar slippa låna pengar och vill lämna ifrån sig ägarrollen eller verksamhetsansvaret är det offentliga-privata partnerskapet (OPP) en framkomlig väg att gå. Den fasta årliga kostnaden gör budgeteringen enklare men innebär också en större löpande kostnad och en omfattande avtalsprocess för att säkra delar som är av kommunal betydelse. Vad det gäller verksamhetsdriften bör Kalmar kommun ha full kontroll, insyn och beslutanderätt kring offentliga tjänster och offentlig service av den nya bad- och friskvårdsanläggningen. Detta kan låta sig göras antingen via egen verksamhetsdrift eller via avtalsreglerade och omfattande avtal med extern partner. Då Kalmar kommun under många år bedrivit egen simhallsverksamhet med goda resultat inom diverse områden samt att egen drift kan vara ekonomisk fördelaktigare både på kort- och lång sikt, föreslås att verksamhetsdriften förblir som tidigare inom kommunens regi. Om Kalmar kommun vill slippa låna upp investeringskostnaden själva rekommenderas istället att kommunen undersöker en alternativ OPP-lösning viket betyder att extern part bygger anläggningen enligt kommunens funktionsbeskrivning (samarbete mellan parterna) för att sedan hyra ut hela anläggningen till Kalmar kommun som ansvarar för verksamhetsdriften. Förutom investeringskostnader slipper kommunen ansvar för fastighetsfrågor, kompetens av driftsfrågor inom bad- och simhallsbranschen etc. Att hyra av extern part beräknas öka Kalmars nuvarande simhallskalkyl med ca 10 %, en summa vars värde bör analyseras i valet om alternativ ägar- och driftsform för fastigheten. 9

Nettokostnad/år 4.1 Kostnadsanalys alternativa ägar- och driftsformer Kostnaderna för egen investering och drift tenderar ge ett positivare resultat långsiktigt då varken indexhöjningar eller andra marginaler till extern part belastar resultatet mer än nödvändigt. Jämförelserna i tabellen utgår från de nettokostnadsberäkningar som tidigare presenterats i förstudien av Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning. Alternativa ägaroch driftsmodeller Kommunen investerar och driver verksamheten * Kostnader Intäkter Bu/2015 År 1 År 5 År 10 År 15 År 25 9 496 23 000 39 500-16 500 22 650 40 545-17 895 21 921 41 679-19 758 21 797 43 612-21 815 22 574 49 166-26 592 Kommunen är hyresgäst och extern part äger fastigheten ** Kostnader Intäkter 25 135 41 635-16 500 24 627 42 522-17 895 23 736 43 494-19 758 23 458 45 273-21 815 23 918 50 510-26 592 Extern part äger och driver anläggingen/fastighet och verksamhet. Kommunen köper tjänster *** 27 680 30 080 32 480 34 880 37 280 *Kapitaltjänstkostnaden är beräknad på 33 år, 3 % avskrivning/år samt 2,9 % räntekostnad (kommunen) ** Hyreskostnaden är beräknad utifrån samma kapitaltjänstkostnad som kommunens (se ovan angiven ränta, avskrivning mm) inkl. en kostnadsökning med 10 % för hyra istället för eget ägande. Övriga kostnader och intäkter är beräknade enligt kommunens modell (kommunen äger och driver). Skulle driften läggas ut på extern aktör kommer kostnaden troligtvis att öka ytterligare med någon procent. *** Kostnaden är beräknad utifrån Tyresös exempel för total OPP. De totala kostnaderna minskade i avtalet med ca 30 % för kommunen mot att alla intäkter tilldelas extern leverantör. Kostnaden är delvis indexreglerad och ökar med en snittsumma av ca 480 tkr/år 40 000 Äga - Hyra - Driva 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Kommun Alt OPP (Hyra) Total OPP 5 000 0 ÅR 1 År 5 År 10 År 15 År 25 10

5. Upphandlingsform för komplexa projekt Om kommunen väljer alternativa OPP-lösningar som sale and lease back eller build, operate and transfer för projektet Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning behöver inte kommunen vara delaktig i processen då den privata aktören ansvarar för upphandlingen. Väljer kommunen att på egen hand bygga och driva projektet finns i huvudsak tre upphandlingsformer för ett projekt av denna storlek och komplexitet att välja på. Alla modeller kan presenteras med fördelar och nackdelar, dock är partnering som upphandlingsmodell bäst lämpad för kommande badprojekt. Förutom att sträva efter en viktig samarbetsform i ett avancerat projekt grundar sig även beslutet på en sammanvägning av för- och nackdelar av varierande upphandlinsmodeller samt dialoger med andra kommunala beställare av denna typ utav komplexa anläggningar 1 5.1 Partnering Partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift, baserat på ett öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen. Genom partnering tar man tillvara allas kompetens tidigt i projektet och kan därmed spara både tid och kostnader. I partnering är projektets samarbetspartner med från början och utvecklar projektet tillsammans. 2 Partneringprocess Kravformulering Upphandling Projektering Projekteringssamverkan Brukar/Driftssamverkan Produktion Användning 2 Den samlade utredningen om alternativa Ägar- Drifts- och Upphandlingsformer kan läsas i bilaga 2 11

6. Framtida Kalmar Sportcenter Kultur och fritidsförvaltningen redovisar ett förslag på framtida Kalmar Sportcenter som bygger på att nuvarande lokaler går att nyttja till föreslagna aktiviteter. Om lokalerna inte går att återanvända gäller helt nya förutsättningar, då kommer förslagen att behöva omarbetas och omdisponeras, men de beskrivna förslagen i utredningen förändras inte utifrån de behov som finns. Det är av stor vikt att lokalerna på Kalmar Sportcenter bygger på flexibla lösningar som är tillgängliga för alla och är hållbara på lång sikt. Målet är att minska externt hyrda idrottslokaler, både ur ett ekonomiskt och effektivt perspektiv. Det ska finnas möjlighet för etablering för nya sporter och utveckling av det befintliga idrottslivet som nu finns i Kalmar. Framtiden ställer nya krav på kommunens sport- och idrottshallar och nya målgrupper med nya aktiviteter kräver att lokalerna anpassas för att motsvara dessa behov. Nedan följer de viktigaste identifierade behoven; - Rörelsehall och motorikhall - Öka möjligheterna/förutsättningarna för handikappidrotten att idrotta på sina villkor - Fler och bättre lokaler för kampsporterna - Ökad kapacitet för skolidrottens behov av centrala hallar - Ny ishall med större publikkapacitet och multifunktion - Etablera fler och nya idrotter i Kalmar Sportcenter såsom bordtennis, bowling och curling - Serveringsmöjligheter vid arrangemang och för VIP-gäster - Fler förråd till föreningslivet - Föreningskanslier/funktionsarbetsplatser för föreningar - Lektionssalar/grupprum/konferensrum/mötesrum - Faciliteter för tvätt och tork för föreningarnas verksamheter - Samlade personalutrymmen 12

6.1 Förslag till framtida Kalmar Sportcenter Kultur och fritidsnämndens utredning fokuserar på möjliga utvecklingsplaner för Kalmar Sportcenter. I fokus ligger ett sportcenter som en mötesplats och arena för olika aktiviteter för alla åldrar. De förslag som Kultur och fritidsnämnden ser som möjligt att etablera i de befintliga lokalerna är; - Inrättande av en rörelse- och motorikhall. När man ser sig omkring i det kommunala idrottssverige är det få kommuner som gjort några större förändringar i sina hallar. Danmark har dock ett helt annat tänk kring utvecklingen av sporthallar, där finns det anläggningar som har gått från gymnastikhallar till motoriklandskap som ska stimulera de grundläggande färdigheterna i motorisk utveckling - En specialanpassad idrottshall för personer med funktionshinder för att alla barn och ungdomar ska ha möjlighet att delta i föreningsliv och idrottsundervisning. Denna hall ska också vara anpassad för gymnastikens behov - En bra serveringsorganisation bör finnas inom kvarteret. Servering efterfrågas av både besökare och föreningar. Flera föreningar vill ha eget kök men det är inte effektivt varken ur lokalmässig eller ekonomisk aspekt att bygga fler än ett kök i kvarteret. Däremot behövs serveringsmöjligheter på flera platser. Lösningen kan vara att en part driver en allmän restaurang i kvarteret och föreningarna köper in från denne och säljer vidare med påslag. - En ny ishall som ersätter Iffe-hallen. En ny ishall bör ha minst 2000 sittplatser. En förutsättning för en ny ishall är att den ska vara multifunktionell för att kunna nyttjas även vid större tävlingar utöver isidrotterna samt kunna nyttjas vid större evenemang. 3 3 Den samlade utredningen om framtida Kalmar Sportcenter kan läsas i bilaga 3 13

7. Reviderad tidsplan I förstudien redovisades en tidsplan för byggprojektet mellan år 2016-2020. Denna tidsplan är nu reviderad enligt nedan angiven information; År Aktiviteter 2008-2012 Utredning anläggning/statusbesiktningar av befintlig simhall 2012 Kalkyler och idéskisser (arkitekttävling) ny simhall Kalkyler ombyggnation av befintlig simhall 2013 Kostnadsutredningar/övergång av fastigheten till Serviceförvaltningen 2014 Uppdrag från kommunstyrelsen om förstudie gällande Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning Förstudiearbete maj 2014-dec 2014 2014/2015 Kalmar Familjebads verksamhet/bolag läggs över till Kultur och Fritidsförvaltningen, 1 jan 15 Presentation Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning till KS, 21 januari 2015 Beslut om vidare utredning steg 2, 21 januari 2015 2015 Utredning av Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning, del 2 - Ta fram förslag på modell för upphandling av ny sim- och badanläggning - Utreda planmässiga förutsättningar för en placering av en ny sim- och badanläggning - Redovisa förslag på framtida Kalmar Sportcenter - Ta med underlaget för investeringen i budgetprocessen 2016 - Utreda alternativa ägar- och driftsformer för ett nytt bad i Kalmar Presentation framtida bad- och friskvårdsanläggning del 2 till KS, 3 nov 2015 2016-2017 Detaljplanarbete ca 15 mån, 2016-06 2017-09 (prioriteras i plan) Projektering och förberedande upphandlingsarbete 2018-2021 Upphandlingsprocess vår 2018 Byggstart höst 2018 Byggnation av Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning 2018-2021 8. Budgetkalkyl Förutsättningarna för framtida investering av bad- och friskvårdsanläggning har förändrats, främst utifrån ändrad tidsplan och den senaste budgetprognosen visar följande investeringskalkyl (mkr); 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Investering ny simhall 100 100 10 000 200 000 99 000 50 000 14

9. Bilagor Bilaga 1 - Lokaliseringsutredning Lokaliseringsutredning för framtida bad- och friskvårdsanläggning i Kalmar stad Sammanfattning: En utredning om framtida bad- och friskvårdsanläggning har tagits fram under år 2014 och redovisats i februari 2015. Samhällsbyggnadskontoret ställer sig positiv till den ambitiösa utredningens innehåll och utformar denna lokaliseringsutredning utifrån vad utredningen framför om en framtida anläggning. Syftet med denna lokaliseringsutredning är att identifiera ett par aktuella platser för vidare utredning. Utredningen sammanställer studier av ett större antal intressanta platser varav fyra bedömts som lämpliga. Två av dessa platser ( Tallhagen och Snurrom ) bedöms som aktuella att utreda vidare. Primära utredningsområden för anläggning och kompletterande funktioner. Brofästet (området kan avgränsas mot Tallhagen respektive nordost utifrån yt- och funktionsbehov) respektive Snurrom (område kan avgränsas mot nordost beroende på andra expansions- och utvecklingsmöjligheter), flygfoto Kalmar 2012. 15

1.0 Ny bad- och friskvårdsanläggning en stadsplaneringsfråga En ny bad- och friskvårdsanläggning är intressant för ett stort antal användargrupper, både lokalt och regionalt. Det är därför av stor vikt att en lokalisering av anläggningen väger in både regionala och lokala behov, nutida såväl som framtida. Anläggningen blir en målpunkt för många och det är mycket angeläget ur stadsplaneringssynpunkt att ett långsiktigt och planeringsorienterat förhållningssätt används i diskussionen som lokalisering (samt även anläggningens funktioner). Kalmars funktion som regioncentra som enligt översiktsplanen ska genomsyra planeringen ställer krav på att möjliggöra en utveckling av en regional målpunkt. Utredningen framtida bad- och friskvårdsanläggning beskriver behov och förutsättningar för en ny anläggning, på en annan plats i Kalmar än befintlig anläggning. Denna plats bör enligt utredningen bl.a kunna erbjuda: - Möjlighet till utveckling av hälsoinriktade aktiviteter - Närhet till natur och uteaktiviteter - En central placering i Kalmar - Ha goda förbindelser av kollektivtrafik - Goda förutsättningar för parkering Det är av stor vikt att i planeringen av anläggningen och ytbehov ta höjd för diverse tillkommande och kompletterande verksamheter och utbud. Därför har dimensionen av expansionsmöjlighet vägt tungt i detta utredningsarbete. 2.0 Lokalisering: intressanta, lämpliga och aktuella platser Arbetet baseras på tre steg där ett större antal intressanta platser för vidare utredning först väljs ut. Detta urval avgränsas sedan till ett mindre antal lämpliga platser för vidare utredning utifrån sex kriterier. Ett par av dessa platser lyfts sedan fram, beskrivs och rekommenderas som aktuella platser för vidare utredning. 2.1 Intressanta platser Nämnda grundläggande kriterier för en ny anläggning har bearbetats och utifrån dessa kriterier har ett antal platser i Kalmar stad valts ut. Endast en plats som motsvarar dessa kriterier har valts ut, exempelvis finns flera centralt belägna platser som valts bort då expansionsytor kring dessa saknas (trots att vissa etableringsmöjligheter kan finnas). Ett regionalt såväl som lokalt etableringsperspektiv ligger till grund för urvalet. 1. Anläggningsförutsättningar (tål platsen en nybyggnation av större anläggning, finns särskilda planmässiga utmaningar?) 2. Tillgänglighet (hur kan anläggningen nås med gc-, kollektiv- och biltrafik? Finns ytor för bil- och cykelparkering?) 3. Hav och/eller natur (har anläggningen en utvecklingsbar kontakt med havs- och/eller naturmiljöer?) 4. Utbud (finns det ett befintligt utbud av friskvårds-, idrotts- och/eller rekreationsmöjligheter eller andra viktiga samhällsfunktioner?) 5. Expansionsytor (finns det tillräckliga utvecklingsmöjligheter för kompletterande verksamheter?) 6. Markägoförhållanden (Ägs delar av området av privata fastighetsägare?) 16

2.1.1 Brofästet/Tallhagen (ca 30-45 ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Bebyggelse finns men även stora obebyggda områden. Oklara grundläggningsförhållanden i vissa områden. Natur- och rekreationsvärden. 2. Tillgänglighet God tillgänglighet från E22-Ölandsleden-Ängöleden. Kollektivtrafiknära (Ängöleden). Goda gcförbindelser 3. Hav och/eller Närhet till hav, skärgård och grupper av öar natur 4. Utbud Befintliga byggnader, fotbollsplaner och idrotts- och föreningsanläggningar som kan integreras i ett helhetskoncept/upplevelsepaket 5. Expansionsytor Ytor för nybyggnation finns men begränsad expansion i öst sett till strandskydd 6. Markägoförhållanden Mestadels kommunägt 17

2.1.2 Snurrom (ca 50-60 ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Stora ytor jungfrulig mark. Struktur och byggnation prövad i program och plan. Fornminnen finns i västra delen av området 2. Tillgänglighet God tillgänglighet till E22 och Norra vägen Norra vägen ett kollektivtrafikstråk. Ca 5-6 km till stadskärnan 3. Hav och/eller natur Närhet till havet samt stora naturområden i öst och i viss mån kontakt mot väst 4. Utbud Närhet till Golfbanan. Värdefulla närrekreationsmiljöer 5. Expansionsytor Mycket stora expansionsytor 6. Markägoförhållanden Kommunägt 18

2.1.3 Södra utmarken/tegelviken (ca 10-15 ha?) 1. Anläggningsförutsättningar grundläggningsförhållanden. Inga kända Stora ytor jungfrulig mark. Oklara kulturhistoriska värden. Goda förutsättningar i området för större byggda strukturer. Stora ytor för nybyggnation. Närhet till KSRR 2. Tillgänglighet Begränsad tillgänglighet och skyltningsläge (E22-Södra vägen-ståthållaregatan) 3. Hav och/eller Närhet till hav, skärgård och grupper av öar natur 4. Utbud Befintliga fotbollsplaner som kan integreras i ett helhetskoncept/upplevelsepaket. Närhet sjukhuset. Värdefulla närrekreationsmiljöer 5. Expansionsytor Svåra expansionsytor utifrån strandskydd, landskapsbild och naturvärden (Södra utmarken). ealisera skärgårdsparken? 6. Markägoförhållanden Mestadels kommunägt 19

2.1.4 Kalmar Dämme (ca 20-30 ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Kan införa byggda kopplingar mellan Innerstaden/K2 och Södra staden. Byggnader kräver utöver komplicerad grundläggning med stark integration med landskapet och stora gestaltningskrav 2. Tillgänglighet God angöringskapacitet från E22. Närhet till flyget, förhållandevis korta avstånd till stadskärnan. Tågkoppling kräver framtida kompletterande hållplats i norr 3. Hav och/eller Skärgårdsparkens rekreationsmiljöer kan integreras i ett natur helhetskoncept/upplevelsepaket och aktiveras 4. Utbud Kalmar dämme ett värdefullt rekreationsområde med stor utvecklingspotential 5. Expansionsytor Närhet till skärgårdsmiljöernas grupper av öar och framtida rekreationsmöjligheter. Svåra expansionsytor utifrån grundläggningsförutsättningar, landskapsbild, dagvattensystem, jordbruksmark, befintliga verksamheter/lantbruk och naturvärden 6. Markägoförhållanden Endast kommunägda områden 20

2.1.5 Berga Centrum (ca 5 ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Strategiskt läge vid mötet av två kommunala utvecklingsstråk (A-Ö och Diagonalen) där mer effektivt markutnyttjande är positivt! Kräver flytt av bef bensinstation. Goda möjligheter för större byggda strukturer. Begränsade ytor för nybyggnation. Fornminnesområde finns sydväst om området. 2. Tillgänglighet God angöringskapacitet från E22 via Berga trafikplats. Samnyttjande och ev nya lösningar krävs för parkering vid Berga C. 3. Hav och/eller natur Närhet till vissa stråk mot Kalmarsund i öster Närhet till stora trafikflöden skapar bullerproblematik och begränsar rekreationsvärden 4. Utbud Social betydelse av större satsning och utbud i stadsdelen. Närhet stadsdelscentrum Berga C, god integration i kollektivt resande och befintliga boendeoch livsmiljöer 5. Expansionsytor Svåra expansionsytor utifrån befintliga verksamheter, infrastruktur 6. Markägoförhållanden Stora kommunägda ytor 21

2.1.6 Norr om arenan (ca 10-15 ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Närhet till kommunalt utvecklingsstråk A-Ö i söder. Svåra expansionsytor utifrån jordbruksmark och landskapsbild. Närhet till Berga industriområde, skyddsavstånd? Grundläggningsförhållande n mycket oklara. 2. Tillgänglighet God angöringskapacitet från E22 via Berga trafikplats i söder. Mycket goda exponeringsytor mot E22 och tåg. Direkt anslutning till möjlig hållplats för tåg vid Stångådalsbanan. Svag kontakt med flyget 3. Hav och/eller natur Närhet till kulturlandskapet i väster med stora rekreativa värden. Svaga rekreativa värden i området 22

sett till kringliggande infrastruktur 4. Utbud Koppling till träningsplaner i söder som kan integreras i helhetskoncept/upplevelse paket 5. Expansionsytor Begränsade expansionsoch utvecklingsmöjligheter 6. Markägoförhållanden Kommunägt område 2.1.7 Flyget (ca 30-40 ha?) 1. Anläggningsförutsättningar Mitt i kommunalt utvecklingsstråk mellan Innerstaden och Västra staden. Viss förekomst av fornlämningar i närområde. Mitt i reservat för framtida triangelspår för Stångådalsbanan. Fornminnesområden finns i norra delarna av området. 2. Tillgänglighet God angöringskapacitet från E22 via Svaneberg. Direkt anslutning till flyget. Tågkoppling kräver framtida kompletterande hållplats i söder 3. Hav och/eller natur Rekreativa värden mycket starkt påverkade av flyg- och tågtrafik 4. Utbud Inget befintligt utbud i närområdet 5. Expansionsytor Svåra expansionsytor utifrån flygtrafikens buller 6. Markägoförhållanden Kommunägda områden 23

2.1.8 Skälby (ca 15-25 ha) 1. Anläggningsförutsättningar Rekreativa och kulturella värden att ta hänsyn till. Mitt i öst-västligt grönstråk söder om Ölandsleden. Stora naturvärden. Bra skyltläge mot E22. 2. Tillgänglighet Koppling från E22 kräver god skyltning. Svag koppling till kollektivtrafik (långt till Norra vägen). 3. Hav och/eller Långt till havet men nära till stora naturvärden natur 4. Utbud Utbud av lekmöjligheter och utomhusgym mm 5. Expansionsytor Utmanande expansionsytor utifrån natur- och rekreationsvärden 6. Markägoförhållanden Kommunägda områden 24

2.1.9 Kalmarsundsparken (15-20 ha) 1. Anläggningsförutsättningar grundläggningsförhållanden. Stora naturvärden. Oklara 2. Tillgänglighet God lokal tillgänglighet men svag regionalt. Svag koppling till kollektivtrafik (långt till Lasarettsvägen i norr). 3. Hav och/eller Långt till havet men nära till stora naturvärden natur 4. Utbud Stort befintligt utbud i området av idrott och rekreation 5. Expansionsytor Utmanande expansionsytor utifrån naturvärden, stadsbild och strandskyddsfrågor 6. Markägoförhållanden Kommunägda områden 25

2.1.10 Berga strandpark (25-30 ha) 1. Anläggningsförutsättningar grundläggningsförhållanden. Stora naturvärden. Oklara 2. Tillgänglighet God lokal tillgänglighet men svag regionalt. Stark koppling till kollektivtrafik (buss trafikerar Tallhagsvägen i väster). 3. Hav och/eller Närhet havet och skogsområden i öster natur 4. Utbud Stort befintligt utbud i området av idrott och rekreation 5. Expansionsytor Utmanande expansionsytor utifrån grundläggningsförhållanden, naturvärden och dagvattenfrågor 6. Markägoförhållanden Kommunägda områden 26

2.2 Lämpliga platser (4 st) Av de identifierade intressanta platser för utredning har fyra valts ut som lämpliga utifrån olika kategorier av frågeställningar. Dessa prövas i en sk. SWOT-analys (Strengths-Weaknessess- Oppurtunities-Threats=styrkor-svagheter-möjligheter-hot) för att värdera vilka som kan betecknas som aktuella att utreda vidare. Styrkor och svagheter brukar betecknas som interna faktorer, som i detta fall vilka förutsättningar för anläggningen själva platsen innebär. Möjligheter och hot brukar i sin tur betecknas som externa faktorer, i detta fall vilka förutsättningar som platsens läge innebär. 2.2.1 Brofästet/Tallhagen Strengts (styrkor) - Stort befintligt utbud av idrott, rekreation och hälsa - God tillgänglighet - Kollektivtrafiknära, separata gcvägar - Direktkontakt till hav och natur Oppurtunities (möjligheter) - Betydande antal befintliga idrottsanläggningar och klubblokaler som kan integreras i ett helhetskoncept/upplevelsepaket samt utvecklas till multiarenor - Närhet till hav, fjärdar och grupper av öar - Befintliga byggnader kan byggas om till boende och ev bad- och rekreation - Goda förutsättningar för bostäder och större byggda strukturer öster om Ängöleden - God angöringskapacitet E22- Ölandsleden-Ängöleden. Sämre för tåg och flyg - Närhet stadskärnan, Hansa city, närhet Öland - Aktivera Svinö? Weaknessess (svagheter) - Stora naturvärden att ta hänsyn till - Stora ytor för närrekreation som kan behöva tas i anspråk - Ytor i väster omfattas av strandskydd Threats (hot) - Svåra expansionsytor utifrån trafikled, strandskydd, landskapsbild och naturvärden (Tallhagen) - Begränsade ytor för nybyggnation - Möjligheter dikterade av befintliga byggnader - Utvecklingen av befintliga byggnader kan innebära att en ny anläggning måste ta helt ny mark i anspråk 27

2.2.2 Snurrom Strengts (styrkor) - Stora ytor för byggnation, gällande detaljplan finns för de östra delarna där byggnation och struktur är prövad - Goda möjligheter för större parkeringsytor - God koppling till kollektivtrafik (busslinjer Norra vägen) - Det finns en mycket god angöringskapacitet från E22 och Norra vägen vilket utgör huvudentréerna till området. - Direktkontakt med större naturområden - Stora expansionsytor infrias med denna placering. - Kommunen äger i princip all mark som föreslagen etablering skulle behöva vilket är positivt ur genomförandesynpunkt. Oppurtunities (möjligheter) - Området kring Snurrom har stor utvecklingspotential. Det erbjuder stora flexibla expansionsytor och alternativa lägen för en anläggning samt kompletterande funktioner till denna. Dessa funktioner kan exempelvis vara olika typer av ytkrävande idrotts- och rekreationsutbud (kommunala såväl som privata) som inte kan lösas i innerstaden där exploateringstrycket är större. - Planerade strukturer och stadsfunktioner (bostäder, service och handel) som en anläggning och dess kompletterande funktioner Weaknessess (svagheter) - Stort avstånd till innerstaden, kan utan övrig utveckling betraktas som perifert Threats (hot) - Avståndet från innerstaden, där de flesta skolor, servicefunktioner och rekreationsutbud är belägna, är förhållandevis stort i en stad som Kalmar. Kan minska det lokala nyttjandet av anläggningen - En utveckling av områdets strukturer och övriga utbud kan eventuellt senarelägga en byggstart av anläggning utifall att en etappindelning kompliceras av planeringsförutsättningarna. - Området har en närhet till hav och fjärdar men golfbanans läge gör att dessa miljöer nås och ansluts till på golfbanans villkor. - Vissa fornminnen i östra delen av 28

kan utgöra en första etapp utav, i utvecklingen av en ny stadsdel mellan Norrliden strand och Lindsdal. - Utvecklingsbara kontakter till befintliga värden som ex. golfbanan, Värnanäs, sundet osv). - Strategiskt läge i den västra delen av området ansluter till E22:an som bör ses som ett strategiskt skyltfönster samt Norra vägen som utgör. - Eventuellt kan en framtida stationsfunktion på Stångådalsbanan i väster etableras vilket skulle skapa avstånd på ca. 1-1,5 km mellan hållplats och etablering av anläggning och kompletterande funktioner. området 2.2.3 Skälby Strengts (styrkor) - Viss potential för skyltningsläge - Mentalt etablerat område - Inslag av idrotts- och rekreationsmöjligheter finns i området - Utbyggnadsmöjligheter finns, flera olika platser för en anläggning - Separat gc-väg finns till havet i öster, skogsområden kring Fölehagen i väster samt i förlängningen - Förhållandevis centralt beläget, 2-3 km till stadskärnan - Kommunägt område Weaknessess (svagheter) - Otillgängligt läge, kräver stora investeringar i infrastruktur (för kontakt från E22 och Ölandsleden) - Stora natur- och kulturvärden försvårar exploatering - Dålig kontakt med kollektivtrafik (busslinje trafikerar Kungsgårdsvägen i öst) Oppurtunities (möjligheter) - Befintligt utbud kan utvecklas - Oxhagen kan som område få ökad Threats (hot) - Natur- och kulturvärden kan skadas av exploatering och ökat utnyttjande - Otillgängligheten kan minska 29

status - Kan utgöra en synergieffekt i långsiktig utveckling av Gamla industriområdet och det utpekade utvecklingsstråket city-city. - Vattenmiljöer utomhus kan utvecklas och integreras - Natur- och kulturvärden kan göras mer tillgängliga och lyftas fram utnyttjandet av anläggningen 2.2.4 Flyget Strengts (styrkor) - Mycket god tillgänglighet och ytor för parkering - Kollektivtrafiknära (busslinje trafikerar Flygplatsvägen) - Stora ytor för nybyggnation - Direktkoppling till Kläckeberga kulturlandskap i norr Oppurtunities (möjligheter) - Framtida intermodala infrastruktursatsningar kan göra området mycket centralt och nåbart - Stora expansionsytor för kompletterande verksamheter Weaknessess (svagheter) - Flygtrafikens buller begränsar utbyggnadsmöjligheter - Begränsade rekreativa värden - Dålig koppling till havet (E22 barriär mot Kalmar dämme) - Inga befintliga utbud av idrott, rekreation eller hälsa Threats (hot) - Framtida utbyggnation av spårbunden trafik kan hämmas - Minskad flexibilitet för utveckling av flygtrafiken 2.3 Aktuella platser (2 st) Av de lämpliga platserna utpekas två platser som aktuella för vidare utredning. Utifrån en samlad bedömning av genomförd swot-analys är dessa platser Brofästet och Snurrom. 30

3.0 Rekommendation Två platser bedöms som aktuella att utreda vidare i arbetet: Brofästet och Snurrom. Dessa platser besitter väldigt olika utmaningar och möjligheter som ett fortsatt utredningsarbete får studera. För Brofästet handlar det främst om en avvägning mellan det centrala och mycket tillgängliga läget och befintliga utbudet i området, gentemot de naturvärden och strandskyddsfrågor som finns i området. Området kan förädlas om befintliga byggnader kan få passande användningar efter att LNU flyttar sin verksamhet samt att Svinö kan kopplas och aktiveras. Snurrom besitter mycket stora bygg- och expansionsmöjligheter och utvecklingsmöjligheterna är stora för en helt ny stadsdel vilket får vägas mot det större avståndet till den stadskärnan. Ett mycket stort antal människor bor dock i Lindsdal och norra Kalmar, med kompletterande utdbu och med en utvecklad gc- och kollektivtrafik kan området bli mindre perifert. Erik Mejer, strategisk planerare 31

Bilaga 2 Alternativa ägar- drifts och upphandlingsformer Utredning alternativa ägar- drifts- och upphandlingsformer Susanne Söderberg, Kommunledningskontoret Gunilla Svensson, Serviceförvaltningen 2015-09-30 32

1. Sammanfattning Att bygga och driva en badanläggning i egen kommunal regi är det alternativ som ger mest kontroll över utformning, placering och verksamhet. Inga kompromisser behöver göras med någon annan, dock krävs det en kommunal kapitalupplåning som kanske inte är önskvärd. Om en kommun önskar slippa låna pengar och vill lämna ifrån sig ägarrollen eller verksamhetsansvaret är det offentliga-privata partnerskapet (OPP) en framkomlig väg att gå. Den fasta årliga kostnaden gör budgeteringen enklare men innebär också en större löpande kostnad och en omfattande avtalsprocess för att säkra delar som är av kommunal betydelse. Utredningsarbetet har berört frågor om vem som ska bygga, äga och driva Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning samt vilken upphandlingsmodell som är bäst lämpad för denna typ av projekt. Vad det gäller verksamhetsdriften bör Kalmar kommun ha full kontroll, insyn och beslutanderätt kring offentliga tjänster och offentlig service av den nya bad- och friskvårdsanläggningen. Detta kan låta sig göras antingen via egen verksamhetsdrift eller via avtalsreglerade och omfattande avtal med extern partner. Då Kalmar kommun under många år bedrivit egen simhallsverksamhet med goda resultat inom diverse områden samt att egen drift är ekonomisk fördelaktigare både på kort- och lång sikt, föreslås att verksamhetsdriften förblir som tidigare inom kommunens regi. Om Kalmar kommun vill slippa låna upp investeringskostnaden själva rekommenderas istället att kommunen undersöker alternativ för en OPP-lösning där extern part bygger, äger och hyr ut hela anläggningen till Kalmar kommun som ansvarar för verksamhetsdriften. Förutom investeringskostnader slipper kommunen ansvar för fastighetsfrågor, kompetens av driftsfrågor inom bad- och simhallsbranschen etc. Att hyra av extern part beräknas öka Kalmars nuvarande simhallskalkyl med ca 10 %, en summa vars värde bör analyseras i valet om alternativ ägar- och driftsform för fastigheten. I utredningen presenteras även alternativa upphandlingsformer där partnering visar sig vara den bäst lämpade modellen för denna typ utav komplext projekt. Partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen där parterna tillsammans löser uppgifterna i ett förtroendefullt samarbete under hela projekttiden och där gemensamma mål samt ekonomiska intressen är två viktiga fokusområden i projektet. 33

2. Inledning Frågan om vem som ska äga och driva idrottsanläggningar besvaras olika i olika konjunkturlägen. När ekonomin är god är det naturligt för kommuner att också ta på sig ansvar för idrotts- och friskvårdsverksamhet, när ekonomin är sämre startar diskussionen om någon annan kan ta över. Att välja andra alternativa lösningar för bad- och idrottsanläggningar än den kommunala är en ung företeelse och det är för tidigt att dra slutsatser om nyttan, detta skriver SKL i en utredning om offentligt privat partnerskap (OPP), men trots att det råder osäkerhet och avsaknad av erfarenheter går utvecklingen mot allt fler partnerskapslösningar och då främst inom idrotts- och kultursektorn 2. Näst intill samtliga simhallar ägs idag av landets kommuner, endast ett mycket litet antal ägs av privata, kommersiella företag eller föreningar. Många utav dessa anläggningar är ofta i någon form även subventionerade med kommunala medel för att kunna bedrivas som en samhällsnyttig funktion 3. 2.1 Bakgrund Den 6 maj 2014 beslutade kommunstyrelsen i Kalmar att ge VD för Kalmar Familjebad i uppdrag att i samverkan med berörda förvaltningar och andra intressenter utreda utvecklingsmöjligheter, kostnadskalkyler och en möjlig tidsplan för Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning. Utredningen presenterades till Kommunstyrelsen i januari 2015 med förslag till fortsatt utredning inom följande områden; - Förslag till placering av framtida bad- och friskvårdsanläggning - Möjligheter att bygga om och utveckla nuvarande simhallslokaler till behovsanpassade aktiviteter för området Kalmar Sportcenter - Investeringsbehovet i framtida budget - Alternativa ägar- drifts- och upphandlingsformer Utredningsområdet gällande alternativa ägar- drifts- och upphandlingsformer behandlas och presenteras i denna rapport. 2 Offentligt privat partnerskap (SKL 2007) samt Offentligt - privat partnerskap (SKL 2004) 2 Svensk Simidrott / http://www.simarena.se/nulaege.html 34

2.2 Syfte Syftet med utredningen är att redogöra för de alternativ av ägar- drifts- och upphandlingsformer som kan vara aktuella för Kalmar kommuns framtida investering av en ny bad-och friskvårdsanläggning. 2.3 Frågeställningar Oavsett vilken typ av lösning som kommunen väljer är det viktigt att inför beslut beröra och besvara frågeställningar som ex; - Varför väljer kommunen att undersöka andra alternativa lösningar än den kommunala, beror det på finansiering, kunskapsöverföring eller annat? - Kan målet uppnås på något annat sätt? - Har kommunen sett över riskerna för vald modell, både finansiella och de politiska? - Har kommunen den insyn och kontroll på verksamhet som önskas i den tänkbara modellen? - Hur möter kommunen framtida förändringar ex. ändrade samhällsbehov i den modell som väljs? 3. Alternativa ägar- och driftsformer 3.1 Hyra Äga Driva En kommun kan äga sina fastigheter eller hyra dem. I det första fallet har kommunen full rådighet över fastigheten och i det andra fallet begränsas kommunens handlingsutrymme. Den ekonomiska flexibiliteten är också olika. Vid ägande binder kommunen kapital i fastigheten vid uppförandet eller förvärvet och betalar därefter enbart drifts- och underhållskostnader. Vid hyra av fastighet finns ingen investeringsutgift men en löpande hyreskostnad som är väsentligt högre än drifts- och underhållskostnaderna. Vad det gäller drift så har kommuner traditionellt förvaltat och skött sina fastigheter med egen personal men många kommuner väljer att alltmer lägga ut den på entreprenad. Övergång från egen till köpt drift kräver inte bara organisatorisk anpassning utan även förändrade attityder då kommunen övergår från att vara utförare till att bli beställare. Det innebär samma ansvar men kräver andra metoder för styrning, uppföljning och kontroll samt annan kompetens för drift och verksamhetsfrågor. En grundläggande skillnad mellan eget ägande 35

och de övriga formerna är att eget ägande ger den lägsta underliggande kapitalkostnaden vid såväl egen- som lånefinansierad. Det sammanhänger med att bankerna tillåts ha lägre kapitaltäckning och därigenom kan hålla lägre ränta vid utlåning till offentlig sektor än till privata aktörer eftersom kommuner, stat och landsting inte kan gå i konkurs. Å andra sidan kan de privata aktörerna, till skillnad från de offentliga, i många fall arrangera projekten på ett sätt som minskar kapitalbehovet och därigenom också räntebetalningarna, trots högre räntesats 4. 3.2 Offentlig Privat Partnerskap (OPP) OPP har dykt upp som en alternativ lösning för nya simhallar vilket innebär att kommunen och en privat organisation ingår partnerskap. OPP är en entreprenadform som kommunerna kan använda för att upphandla byggnation alternativt byggnation inkl. drift av offentliga anläggningar och verksamheter och motparten i denna upphandling består av ett privat företag eller ett konsortium av privata företag. Konsortiet bildar vanligtvis ett så kallat Special Purpose Vehicle, det vill säga ett bolag (i vissa fall ingår även den offentliga parten i detta bolag) som ansvarar för och utför byggnation, drifts- och alternativt verksamhetstjänster (detta kan ske via underleverantörer) och upptar då även finansiering för projektet. OPP-avtalen är långa, ofta 30-40 år och inkluderar relativt långa och detaljrika avtal som bland annat styr parternas ansvarsförhållanden till varandra 5. En positiv effekt av partnerskap är att ett ökat samarbete mellan offentliga och privata aktörer ger möjlighet till kunskapsöverföring från den offentliga sektorn till den privata och vice versa vilket ger möjligheter till nyskapande och innovation. Den kanske allra vanligaste orsaken till beslut om en OPP-lösning är att det kan vara enklare för politiker att få igenom en anläggningsinvestering vid extern finansiering, då behöver man endast visa på en årlig driftskostnad istället för en rätt betydande investering 6. Dock är det viktigt att inte bara uppmärksamma de ekonomiska frågorna utan även diskutera de konsekvenser en kommun kan ställas inför i ett framtida partnerskap, framförallt om verksamhetsdriften överlämnas till privat aktör. 4 Rapport Effektiva kommunala fastigheter, SKL 2007 5 http://www.maproductions.se/wp-content/2013/02/ops_rapporter.pdf 6 Thomas Hallgren, Kommunakuten - http://www.simarena.se/referenser.html 36

3.3 Sale and Lease Back (SLB) Kommuner kan gå från äga till att hyra genom så kallade sale-and lease-back arrangemang. En kommun som går in i en sådan affär säljer en eller flera fastigheter till ett fastighetsfinansieringsföretag, ett rentingföretag, och hyr samtidigt tillbaka den eller dem under en längre tidsperiod. I uppgörelsen ingår ofta att kommunen ska svara för drift och underhåll och att kommunen har rätt att köpa tillbaka fastigheten eller fastigheterna till ett i förväg känt pris vid hyrestidens slut. Om dessa villkor gäller, får arrangemanget samma effekt för kommunen som att ta upp ett banklån. Arrangemanget kan bli ekonomiskt fördelaktigt för kommunen om fastigheten har gynnsamt läge- och tredjemansuthyrning överväger. Nackdelen är att kommunen saknar rådighet över fastigheten när den väl är byggd, det är ett dyrare alternativ samt att konkurrenssituationen kan bli begränsad då endast ett fåtal entreprenörer idag har kapacitet att gå in i OPP-projekt 7. 3.4 Build, Operate and Transfer (BOT) BOT används vid uppförande av publika avgiftsbelagda anläggningar som simhallar och ishallar. Förfarandet innebär att en entreprenör åtar sig att uppföra och driva anläggningen under ett visst antal år och att därefter överlämna den till kommunen mot en i förväg bestämd ersättning, som kan vara symbolisk. Entreprenören bekostar uppförandet och driften under kontraktstiden och behåller under samma tid alla publikavgifter som hyres- och arrendeintäkter mm. I upplägget ingår normalt att kommunen förbinder sig att hyra anläggningen ett visst antal timmar per säsong. Fördelen med arrangemanget är att entreprenören får incitament att bygga en anläggning som både genererar intäkter och att kommunens investeringsbudget inte belastas. En central del även i detta upplägg är att kommunen och entreprenören utvecklar projektprogrammet tillsammans. Nackdelen är att kommunens inflytande under kontraktstiden blir mindre och driften troligtvis dyrare samt att långa avtal styr verksamheterna 8. 7 Rapport Effektiva kommunala fastigheter, SKL 2007 8 Rapport Effektiva kommunala fastigheter, SKL 2007 37

3.5 Möjligheter och Risker med privat respektive kommunal drift Möjligheter Kommunal drift Full kontroll, insyn och beslutanderätt kring offentliga tjänster och offentlig service Intern kontroll av fastighets- och ägarfrågor Samordning med övriga kommunen gällande drift o underhåll (kostnadseffektivt) Kontroll på att anläggingen sköts enligt plan Förmånligt med kommunala låneavtal/bättre ränteläge Kunskap finns i huset, tidigare organisation Ökad flexibilitet i verksamhets- och utvecklingsfrågor Inga långa och svåra avtal som reglerar verksamheten och minskar kommunalt handlingsutrymme Risker Kommunal drift Tung investering ur ett ekonomiskt perspektiv för kommunen Andra kommunala investeringsbehov får stå åt sidan vid byggnation/ägande av en ny simhall Minskat handlingsutrymme för att arbeta med kommersiell kringverksamhet Framtida investeringar i simhallsanläggningen genomförs inte pga. prioritering av kommunens övriga fastigheter och andra investeringsbehov i kommunen Underhåll av fastigheten missköts pengar till annat fastighetsunderhåll, priorinteringsordning Längre beslutsvägar mer byråkrati i ärenden Avsaknad av kompetens och engagemang för driftande av en kommunal anläggning kan påverka lönsamhet Möjligheter Privat drift Snabbare beslutsvägar - mindre byråkrati genom att flera beslut kan tas på anläggningsnivå Ökat utrymme för nytänkande och verksamhetsutveckling Ökat handlingsutrymme för att arbeta med kommersiell kringverksamhet Kommersiellt utbud kommer inte i konflikt med privata företag Privata företag med flera kontrakt har skalfördelar jämfört med kommunal egen regi som har en anläggning att driva Entreprenadföretag har ofta tillgång till specialkompetens Allmänheten blir mera intressant som målgrupp och kundanpassningen ökar Risker Privat drift Politiken kan tappa kontroll, insyn och beslutanderätt. Det kan bli den privata aktören som utan egentliga mandat tar beslut kring offentliga tjänster och offentlig service (avtalsregleras) Medborgarnas insyn och ansvarsutkrävande begränsas helt eller delvis Kommunen kan få avvecklingskostnader för nuvarande personal Lönsamma grupper prioriteras oftast av en extern entreprenör snarare är t ex barn och ungdomar, äldre och funktionshindrade Besparingar i anläggningsdriften ger oönskade effekter (ingen kontroll från kommunen) Långa komplicerade avtal styr verksamhetsdrift, svårt med framtidsfrågor Svårt att införa önskade förändringar ur ett kommunalt perspektiv (olönsamma men nödvändiga förändringar) Kommunen får oftast ta över anläggningen efter avtalstiden (30 år) då anläggningen börjar bli kostsam 38

3.6 Långa avtal styr samarbetet (verksamhetsdriften) Det finns idag en otydlighet om vilka juridiska ramar som gäller för OPP-samverkan/ BOT inte minst när det handlar om att reglera avtal för verksamhetsdriften. De juridiska riskerna är stora och det finns kommuner som drabbats utav olika sanktioner där exempelvis projektet inte har konkurrensutsatts på rätt sätt. Frågorna gällande drift av fastigheten och verksamheten kan vara komplicerade och något unika för badbranschen jämfört med andra idrottsarenor och därför är det viktigt att upprätta samarbetsavtal som reglerar nuvarande förutsättningar och framtida förändringsbehov 9. Exempel på områden som bör avtalsregleras är tillgänglighet, föreningar, simundervisning och skolbad, önskvärda funktioner och öppettider, prissättningar, åtagande och ansvar, utveckling och marknadsföring, underhåll och skötsel av fastighet, tillträde och insyn, leverantörens ansvar mot kommunen och andra viktiga styrande principer. Avtal är viktiga men kan även begränsa verksamhetens utveckling. 4. Exempel på kommuner med alternativa ägar- och driftsformer 4.1 Tyresö Aquaarena Tyresös nya bad och simhall invigdes den 5 januari 2013 men har planerats och processats aktivt i över 6 år. Frågor som uppkom tidigt i diskussionen var ägar- och driftsformer för det framtida badet och de alternativ som lades fram var; - Bygga och driva själva - Bygga själva och låta extern operatör driva anläggningen - Bara köpa simhallstjänster från annan ägare/operatör Beslutet föll på det sistnämnda dvs. att låta en privat aktör både bygga och driva kommunens simhall och att kommunen bara köper simhallstjänster. Tyresös motivering till angivet beslut var bland annat att man ansåg en privat aktör vara bäst lämpad att tillgodose allmänhetens intresse på ett affärsmässigt sätt samt hade bäst förmåga att bedöma och bära olika slags risker. En riskfördelningstabell togs fram med följande information; 9 Svensk Simidrott - http://www.simarena.se/nulaege.html 39

Riskkalkyl Tyresö Kommun Tyresö Aquaarena Vem tar risken? Om kommunen ansvarar för bygg och drift Kommunen Upphandlad OPPlösning med ett privat Simhallbolag Simhallsbolaget Högre byggkostnad än beräknat Räntan ökar/blir högre Kommunen Kommunen Högre driftskostnad Kommunen Simhallsbolaget Lägre intäkter från Kommunen Simhallsbolaget allmänheten Ny lagstiftning Kommunen Kommunen Riskanalysens utfall tillsammans med att kommunen undgick egen investering av ett simhallsbygge beräknat till 200 mkr var de viktigaste argumenten för att gå vidare i en total OPPlösning för Tyresö kommun. Förutsättningar för upphandlingen beskrevs som följer; - Upphandling av tjänster som ska tillhandahållas kommunen skall avtalsregleras genom sk. baskrav på anläggningen mot avtalad ersättning. (kommunen erhåller inga intäkter) - Avtal ska skrivas i form av en sk. byggkoncession - Upphandling ska ske i form utav en konkurrenspräglad dialog - Den som vinner upphandlingen ska ansvara för byggnation, finansiering, ägande och drift av både anläggning och verksamhet - Entreprenören är fri att utnyttja, marknadsföra och prissätta tjänster i anläggningen till den del som inte tas i anspråk för tjänster till kommunen - Entreprenören svarar för alla affärsrisker (kommunens enda åtagande är att betala överenskommen ersättning för definierade tjänster) En bildad projektgrupp för Tyresö kommun hade i upphandlingsprocessen dialog med två kvalificerade konsortier. Dialogerna pågick mellan december 2007 till maj 2009 och den långa och kanske oväntade dialogperioden förlängde anbudstiden med åtta månader. Tilldelningsbeslut togs i oktober 2009 men avtalet med extern part tecknades först i juli 2010 då en del problematik kring avtalsfrågor, relationer samt säkrande av kalkyler uppkom. Avtalet med kommunens baskrav är reglerat i ett 11-sidor långt avtal med tillhörande bilagor som reglerar detaljinformation kring fastighetsöverlåtelse, markförhållande, ritningar, funktionskrav, tekniska specifikationer, tjänster 40

som leverantören skall tillhandahålla, ekonomiska kalkyler, räntelägesinformation och indexuppräkning, övertagandevillkor samt information om kommunal borgen. Kommunens åtagande i Tyresö; - Tyresö kommun ska betala avtalad ersättning för tjänster enligt baskrav under 30 år - 50 % av ersättningen skall indexregleras samt ska kommunen stå risk för ökat ränteläge - Kommunen ska teckna borgen för externa lån (20 mkr betalade Medley och 180 mkr är borgen för Tyresö kommun) - Kommunen ska tillhandahålla parkeringsplatser - Kommunen ska avstå från att lägga sig i det som inte är reglerat i träffad överenskommelse - Kommunen ska köpa simhallsbolaget efter 30 år (mark och anläggning) till överenskomna villkor. Om den privata aktören skött anläggningen på ett optimalt sätt utgår en bonus från kommunen (en morot att hålla god skötsel och drift av anläggningen ända fram till överlämnandet) Tyresö Aquaarena med vy från väster 41

Medley AB Den privata aktör som vann upphandlingen för Tyresö kommuns nya bad och simhall blev Medley AB som i sin tur ägs utav Tagehus Holding AB. Medley äger och driver både anläggning och simhallsverksamhet i Tyresö samt erbjuder gym, gruppträning och andra friskvårdrelaterade aktiviteter. Medley grundades år 2001 och driver idag 35 bad- och friskvårdsanläggningar i 21 kommuner i Sverige. Företaget omsätter närmare 300 mkr och har ca 250 månadsanställda. Ersättningen som avtalades för Tyresö kommun att betala till Medley årligen utgick från 13,8 mkr år 2013. Idag betalar kommunen 14,7 mkr till Medley efter indexhöjning samt annan överenskommen reglering. Tyresö är nöjd med den OPP-lösning som är beslutad för kommunens simhallstjänster men dock finns det tre viktiga ekonomiska aspekter värt att notera; 1. Tyresö kommuns ersättning till Medley kommer under åren succesivt att öka via indexuppräkning (det blir alltså dyrare med åren) 2. Kostnaden för att leja ut affären till privat aktör blir troligtvis dyrare än att äga och driva egen verksamhet (obs! dock har kommunen inget risktagande vid minskade intäkter etc.) 3. Oavsett eget ägande eller OPP-lösning kommer kommunen att ansvara för anläggningen efter 30 år en period då anläggningen kräver betydligt mer underhåll och är kostsam 4.2 Ängelholm Ängelholms beslutade år 2006 om ett nytt bad i kommunen. Diskussioner om placering, utbud, ägarfrågor och ekonomi har pågått fram till år 2011 då avtalet för badhysbygget undertecknades av två parter, Ängelholms kommun och Kunskapsporten AB. Ängelholms kommun beslutade att ingå i en OPP-lösning där Kunskapsporten ska bygga, äga och driva badverksamheten fram till år 2044 då avtalet löper ut. Det finns varierande anledningar till partnerskapet, dels kunskaps- och resursbrist av att sköta bad- och simhallsanläggning i kommunen och dels ansåg dåvarande politik att denna typ av anläggning/aktivitet inte ska bedrivas i kommunal regi. Ängelholms kommun har i upphandlingsförfarandet lämnat en funktionsbeskrivning som anger information allt ifrån antal förväntade besökare till marknadsföring, prissättning och styrande viktiga principer för den kommunala angelägenheten. Kommunens årliga ersättning till Kunskapsporten AB för avtalade bad- och simhallstjänster uppgår till 18,9 mkr exkl. index under 30 år. På grund av oenigheter kring placering, detaljplan mm försenades projektet rejält vilket ledde till att det gamla badet 42

(Rönneholmsbadet) fick stänga 2012 eftersom det uppkom stora risker med att vistas i anläggningen. För att klara kommunens simundervisning och föreningsverksamhet byggdes en provisorisk badanläggning (en rostfri balja, 25 meter med 6 banor samt omklädningsrum och teknikrum) i en gammal Willysbutik. Ytterligare ett bad i kommunen fick rustas upp för allmänheten i väntan på den nya bad- och simhallsanläggningen som beräknas stå klar i december 2016. Sena beslut och komplicerad ärendehantering har lett till en extrakostnad för Ängelholms kommun på ca 26-30 mkr. Ängelholms identifierade risker i badprojektet anges nedan; - Detaljplanen överklagades räkna med att det tar tid! - Bygglov överklagades försök att förutse vad som kan hända vid beslut av placering - Badet gick på övertid - handla i tid! ett reservbad kanske måste planeras för att klara badverksamheten ett antal år framöver - Många tilläggsavtal om ex tillfarter, gångstråk, broar mm tillkom - Tolkningar kring vad som omfattas av skolbad och föreningsbad mm (köpta tjänster) i sitt OPP-avtal 4.3 Kalmar Energi Holding AB leasar Mosskogen Styrelsen för Kalmar Energi Holding AB beslutade i början på augusti 2007 att bygga ett kraftvärmeverk i Moskogen. Målet med satsningen var bland annat för att kunna trygga en konkurrenskraftig, miljöriktig och säker värmeförsörjning av ett växande Kalmar. Investeringen uppgick till knappt 1,2 miljarder kronor och finansierades huvudsakligen via leasing. Beslutet om att gå in i så kallad finansiell leasing berodde enbart på att det vid gällande tidspunkt var det billigaste upplåningsalternativet för bolaget. Kalmar Energi betalar idag hyra/leasingkostnad till avtalad bank enligt en överenskommelse på 22 år, därefter övertas anläggningen i egen regi. Då Kalmar Energi ansvarar och bekostar all drift för anläggningen upptas den som en anläggningstillgång i bolagets redovisning. 43

5. Upphandlingsformer för framtida bad- och friskvårdsanläggning I föreslagna OPP-lösningar (SLB eller BOT) så tar den privata aktören hand om allt i en upphandling. Väljer kommunen att på egen hand bygga och driva projektet finns i huvudsak tre upphandlingsformer för ett projekt av denna storlek och komplexitet att välja på; Upphandlingsform Fördelar Nackdelar Partnering Samverkansprojekt som skapar stor delaktighet hos både beställare och entreprenör Kräver mer egna resurser Gemensamt intresse att hitta bästa mest kostnadseffektiva lösningen Etablerat koncept vid komplexa projekt, typ badhus Möjligheter att påverka livscykelkostnader vid val av material och energilösningar Möjlighet att välja installatörer Gränsdragningsproblematik i ansvarsfrågor Totalentreprenad Delad entreprenad Kortare projekteringstid Klart ansvar mot en aktör Möjliggör snabbare byggstart då entreprenören ansvarar för projekteringen. Separat konsultupphandling behöver ej göras. Alla delar konkurrensutsätts vilket medför kostnadseffektivitet Snabb byggstart God möjlighet att påverka genom hela processen Ofta billiga lösningar som har fokus på garantitid och inte byggnadens beräknade livslängd Lätt att tappa kontrollen över detaljer i innehållet när kontraktet väl är tecknat Projektörerna är lojala mot entreprenören och beställaren har svårt att få löpande input om ev. förändringar som kan vara kostnadsdrivande för entreprenören Vid ev. fel är ansvaret otydligt Samordning av flera discipliner kräver mycket interna resurser. Säkerställa erfarenhet och kompetens hos konsulter Överprövning vid fler upphandlingar kan fördröja processen. 44

5.1 Partnering Partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsulterna, entreprenörerna och andra nyckelaktörer gemensamt löser en bygguppgift, baserat på ett öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom alla skeden av byggprocessen. NCC har tagit fram en modell för strukturerad samverkan i samarbete med kunder mer än tio år. Modellen har tre nyckelfaktorer; gemensamma mål, gemensam organisation och gemensamma ekonomiska intressen vilka alla delar ger förutsättningar för deltagarna att kunna använda sin kompetens rätt. Genom partnering tar man tillvara allas kompetens tidigt i projektet och kan därmed spara både tid och kostnader. I partnering är projektets samarbetspartner med från början och utvecklar projektet tillsammans. 5.2 Partneringprocessen jämfört med en traditionell process Traditionell Process Kravformulering Projektering Upphandling Produktion Användning Tid Partneringprocess Kravformulering Upphandling Projektering Projekteringssamverkan Brukar/Driftssamverkan Produktion Användning Modell: Patneringprocess NCC (ncc.se/partnering) Tid 45

6. Förslag till Kalmars ägar- drifts- och upphandlingsform för framtida bad- och friskvårdsanläggning 6.1 Förslag ägar- och driftsform Då vi inte har erhållit några signaler om att upplåning av investeringskostnaden vill undvikas blir vår rekommendation att en ny anläggning skall ägas av kommunen och att kommunen sköter verksamhet och drift på anläggningen. Detta undantar gymverksamhet och serveringen som bör läggas ut på extern entreprenad. De starkaste argumenten för eget ägande och drift kan sammanfattas enligt följande; 1. Kommunen har full kontroll, insyn och beslutanderätt kring offentliga tjänster och offentlig service 2. Kommunen har idag god kunskap av att äga och driva sin egna bad- och friskvårdsanläggning. Anläggningen drivs med hög kvalitet och god service 3. Kommunen slipper långa och svåra avtal med extern part som ska regleras för verksamhetens tjänster, utbud och utveckling 4. Den tilltänkta nya bad- och friskvårdsanläggingen har stor potential till höga intäkter, detta tillsammans med en relativt underhållsfri anläggning (beräknat de första 10 åren) gör att ekonomin kan bli betydligt bättre än beräknat 5. Att äga och driva egen anläggning exkluderar extra kostnader som årliga indexhöjningar i hyresavtal samt extra marginaler som det innebär att köpa tjänster/utbud mm utav extern part Om Kalmar kommun vill slippa låna upp investeringskostnaden själva rekommenderas istället ägande av fastigheten/anläggningen enligt offentligt-privat partnerskap (OPP). Det innebär att Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning byggs, ägs och eventuellt driftas utav extern leverantör. Dock rekommenderas som tidigare nämnt att verksamhetsdriften behålls inom kommunen (se ovan angivna argument). De starkaste argumenten för angiven OPP-lösning för fastigheten kan sammanfattas enligt följande; 1. Kalmar kommun slipper låna upp investeringskostnader (ca 360 mkr) 2. Vid hyra av anläggning inkl. drift slipper kommunen ansvar för fastighetsfrågor, kompetens av badbransch/drift mm. Fokus kan istället läggas fullt på verksamhetsdriften 46

Nettokostnad/år 6.2 Ekonomiska Konsekvenser Kostnaderna för egen investering och drift tenderar ge ett positivare resultat långsiktigt då varken indexhöjningar eller andra marginaler till extern part belastar resultatet mer än nödvändigt. Jämförelserna i tabellen utgår från de nettokostnadsberäkningar som tidigare presenterats i förstudien av Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning. Alternativa ägaroch driftsmodeller Kommunen investerar och driver verksamheten * Kostnader Intäkter Bu/2015 År 1 År 5 År 10 År 15 År 25 9 496 23 000 39 500-16 500 22 650 40 545-17 895 21 921 41 679-19 758 21 797 43 612-21 815 22 574 49 166-26 592 Kommunen är hyresgäst och extern part äger fastigheten ** Kostnader Intäkter 25 135 41 635-16 500 24 627 42 522-17 895 23 736 43 494-19 758 23 458 45 273-21 815 23 918 50 510-26 592 Extern part äger och driver anläggingen/fastighet och verksamhet. Kommunen köper tjänster *** 27 680 30 080 32 480 34 880 37 280 *Kapitaltjänstkostnaden är beräknad på 33 år, 3 % avskrivning/år samt 2,9 % räntekostnad (kommunen) ** Hyreskostnaden är beräknad utifrån samma kapitaltjänstkostnad som kommunens (se ovan angiven ränta, avskrivning mm) inkl. en kostnadsökning med 10 % för hyra istället för eget ägande. Övriga kostnader och intäkter är beräknade enligt kommunens modell (kommunen äger och driver). Skulle driften läggas ut på extern aktör kommer kostnaden troligtvis att öka ytterligare med någon procent. *** Kostnaden är beräknad utifrån Tyresös exempel för total OPP. De totala kostnaderna minskade i avtalet med ca 30 % för kommunen mot att alla intäkter tilldelas extern leverantör. Kostnaden är delvis indexreglerad och ökar med en snittsumma av ca 480 tkr/år 40 000 Äga - Hyra - Driva 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Kommun Hyra OPP 5 000 0 ÅR 1 År 5 År 10 År 15 År 25 47

6.3 Förslag upphandlingsform Då partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen där parterna tillsammans löser uppgifterna i ett förtroendefullt samarbete med fokus främst på gemensamma mål och ekonomiska intressen ser utredningsgruppen att denna form av upphandlingsmodell är den bäst lämpade för denna typ utav projekt. Förutom att sträva efter en viktig samarbetsform i ett avancerat projekt grundar sig även beslutet på en sammanvägning av för- och nackdelar av varierande upphandlinsmodeller samt dialoger med andra kommunala beställare av denna typ utav komplexa anläggningar. 6.4 Sammanfattning förslag på ägar drifts och upphandlingsform - Kalmar kommun äger och driver fastighets- och verksamhetsdrift utav egen bad- och friskvårdsanläggning - Alternativt att extern part äger och hyr ut Kalmars framtida bad- och friskvårdsanläggning till Kalmar kommun. Kommunen fortsätter att ansvara för verksamhetsdriften - Om Kalmar kommun väljer att äga och driva framtida bad- och friskvårdsanläggning rekommenderas partnering som upphandlingsform 48

Handläggare Datum Jan Botö Röjås 2015-10-02 0480-45 06 25 Bilaga 3 Förslag framtida Kalmar Sportcenter Förslag på framtida Kalmar Sportcenter. Inledning Kultur och fritidsförvaltningen har fått uppdraget att redovisa förslag på framtida Kalmar Sportcenter. Vi har begränsat oss till att beskriva hur Äventyrsbadets nuvarande lokaler skulle kunna användas. Om dessa lokaler inte går att återanvända gäller helt nya förutsättningar, då kommer förslagen att omarbetas och omdisponeras, men de beskrivna förslagen i denna utredning förändras inte utifrån de behov som finns. Uppdraget har indelats i två faser: Fas 1 Nulägesbeskrivning Kartläggning av lokalerna i Kalmar sportcenter Beskrivning av vilka aktörer som nyttjar Kalmar sportcenter. Fas 2 Framtidsbeskrivning Identifierade behov Förslag till framtida Kalmar Sportcenter Bakgrund Kultur och fritidsnämndens uppdrag är att erbjuda anläggningar, miljöer och ekonomiska förutsättningar för kultur- och fritidsverksamheter så att alla medborgare kan välja vilka upplevelser, aktiviteter eller evenemang som de vill ta del av eller delta i. Sport- och idrottshallar fyller en viktig funktion som aktivitetshus och mötesplats för kalmarborna. Från och 1 januari 2015 har ansvaret för Äventyrsbadet övergått till Kultur- och fritidsnämnden. Under 2014 togs en utredning fram där uppdraget var att utreda utvecklingsmöjligheter, kostnadskalkyler och en möjlig tidsplan för Kalmars framtida simhall. I samband med att utredningen presenterades för Kommunstyrelsen togs beslut om att ett underlag kring möjligheterna att bygga om och utveckla nuvarande simhallslokaler till behovsanpassade aktiviteter för området Kalmar Sportcenter. 49

Fas 1 - Nulägesbeskrivning Kartläggning av lokalerna i Kalmar sportcenter Kalmar sportcenter består av - Totala ytan är cirka 13 200 m2 inklusive E-hallen och LNU:s kontor/lektionssalar. (se bilaga för lokalernas specifikationer för varje idrott) 3 stora hallar A, D, E 2 mindre hallar, B, C Budohall Fäktningshall med avdelbar lokal för kampsport Brottningslokal Ishall A (Iffe) Ishall B Omklädningsrum Förråd Kontor/kanslier/personalutrymmen/mötesrum Entréytor med reception Äventyrsbadets ytor består av - Totala ytan är cirka 6 200 m2 Stora bassängen Föreningsbassängen Lilla bassängen Äventyrsdel Relaxavdelning Actic Gym Restaurang Äventyrscaféet Träningslokaler för boxning och taekwondo och Actic Sjukgymnast- och massagemottagning samt dykbutik Omklädningsrum Kontor och personalutrymmen Teknikutrymmen Förråd Beskrivning av vilka aktörer som nyttjar Kalmar sportcenter. Badet nyttjas av allmänheten, företag, samtliga skolor i kommunen och Mörbylånga kommun och föreningar, främst Kalmar Simsällskap. Sport- och ishallsdelen används av skolor och föreningsliv för träning och matcher/evenemang. Även mässor förekommer. Allmänheten besöker anläggningen för träning, som publik eller som medföljande till tränande ungdomar. Studenter använder lokalerna som studieplats. Anläggningen har begränsade möjligheter att ta emot arrangemang i de högsta serierna. Landskamper på högsta nivån i lagidrotter är inte alls möjliga. 50

Följande aktörer nyttjar sporthallsytor regelbundet under hösten 2015: Skolor Jenny Nyströmsskolan Lars Kaggskolan Särskolan CIS gymnasiet Västra skolan Södra skolan Östersjögymnasiet Kalmar Praktiska Linnéuniversitetet Föreningar FBC Kalmarsund KFUM Kalmar Handbollsförening KFUM Basket BK Kvasten Kalmar Drill Föreningen Idrottsliga Kalmarstudenter (FIKS) Calmif Kalmar Budoklubb Kalmar Brottningsklubb Kalmar Fäktklubb CL-98 Elevkårerna (Rugby) Team East Taekwondo (lokal i badets källare) Kalmar Boxningsklubb (lokal i badets källare) Ishallen nyttjas regelbundet av: Skolor Kalmar HC Kalmar konståkningsklubb Calmar Skating HC Allmänhetens åkning 51

Fas 2 - Framtidsbeskrivning Identifierade behov Det är av stor vikt att lokalerna på Kalmar sportcenter bygger på flexibla lösningar som är tillgängliga för alla och är hållbara på lång sikt. Vi behöver minska externt hyrda idrottslokaler, både ur ett ekonomiskt och effektivt perspektiv. Det ska finnas möjlighet för etablering för nya sporter och utveckling av det befintliga idrottslivet som finns nu i Kalmar. Framtiden ställer nya krav på kommunens sport- och idrottshallar. Nya målgrupper och nya aktiviteter kräver att lokalerna anpassas för att motsvara dessa behov. Nedan följer de viktigaste identifierade behoven; rörelsehall och motorikhall öka möjligheterna/förutsättningarna för handikappidrotten att idrotta på sina villkor fler och bättre lokaler för kampsporterna ökad kapacitet för skolidrottens behov av centrala hallar ny ishall med större publikkapacitet och multifunktion etablera fler och nya idrotter i Kalmar Sportcenter såsom, bordtennis, bowling och curling serveringsmöjligheter vid arrangemang serveringsmöjligheter för VIP-gäster fler förråd till föreningslivet föreningskanslier/funktionsarbetsplatser för föreningar lektionssalar/grupprum/konferensrum /mötesrum faciliteter för tvätt och tork för föreningarnas verksamheter samlade personalutrymmen Exempel på rörelse o motorikhall (Århus, Danmark) 52