Utställningskatalog Inslag av sagor en idéutställning om att bruka vardagens spill

Utställningskatalog Inslag av sagor en idéutställning om att bruka vardagens spill Vävarna är privat ägo om inget pris anges. Texter som presenterar väverskan upprepas inte utan hänvisar till textens nummer i fortsättningen. 1. Ulla Tiberg Trasmatta - Ljung Trasmatta vävd i tuskaft med svart varp och drejad frans. Mattrasorna kommer från hemvävda linnedukar som har batikfärgats. 2. Kerstin Yttergren Väska vävd i tuskaft på rundväv av trasor av jeans i olika nyanser med ett par inslag av popana i brunt. Väskan är fodrad med ett örngott inköpt på Afrikagruppens loppis och handtaget är tillverkat av ett begagnat skärp som fästs med hjälp av knappar. Jeansväska 200 kr 3. Ulla Pålman Väver gärna sjalar och väskor. Inspireras av gamla mönster och tekniker för att skapa något eget. Vävkroken är en viktig mötesplats där vi samlas en gång per vecka för att väva tillsammans. Jag har varit vävare i 20 år. 4. Yvonne Norlander Väska med varp av ullgarn, i tuskaft med mönstertrampa, inslag av vita presentsnören från dotterns födelsedag. Foder sytt av ett gardinprov. Väskan kostar 200 kr. Väska i halvdräll. En tröja som jag stickade från 1970 repades upp och jag använde garnet till denna väska. Varpen är i bomull och vävsättet är halvdräll. Väskan är fodrad av en återanvänd gardin och som handtag använde jag remmarna från en välanvänd handväska. Väskan kostar 300 kr 5. Malin Friberg

Jag är 61 år, gift och har 3 vuxna barn och 3 barnbarn. Jag är uppväxt i Småland, flyttade till Södertälje 1980 och bor nu i Brunnsäng. Jag arbetar som lärare vid Karolinska Institutet på specialistsjuksköterskeprogrammet i Huddinge. Mina fritidsintressen är vävning, stickning och övrigt handarbete. Jag är även intresserad av politik, stugliv, svampplockning mm Fantasiväskor Två väskor blev det efter Norrköpingsutställningen. Den ena väskan är vävd av bubbelplast som inslag och med effektränder av plastremsor som flätats till handtag. Den andra väskan har vävda effektränder av hampsnöre, läderrem, snodd från munkjacka, remsor av isoleringsplast och broderigarn i olika färger. Väskan har lite längre handtag så att den kan bäras som axelväska. Handtagen är sydda av ett relativt mjukt läderskärp som inte längre användes. Bägge väskorna är fodrade av resttyger. Det blev även en stolskudde med inslag av remsor av päls från en löstagbar pälskrage från en gammal kasserad jacka. 6. Ingrid Söderberg När jag började på Vävkroken för ett halvår sedan fick jag ta den vävstol som för tillfället var ledig. Inspirationen kom på en gång och resultatet blev några väskor av vävgarner som jag blandade efter vad som fanns till buds. 7. Sonia Blomgren Jag har alltid varit intresserad av att handarbeta. För ett år sedan hade jag turen att besöka Vävkroken, där blev jag kvar. Det är så lärorikt, inspirerande och trevligt att vara med. 8. Ulla Tiberg Väska av scarfs Väskan är vävd av gamla chiffonghalsdukar/scarfs i tuskaft med varp i mattvarp där ändarna hänger fritt som ger detta härliga fluffiga utseende. Foder och handtag är sydda av en gammal Marimekkoklänning. 9. Ulla Pålman se nr 3

10. Eva-Gun Stefansson Väskan är vävd i rundväv av gamla lakan. 11. Sonia Blomgren se nr 7 12. Ingrid Söderberg se nr 6 13. Ingrid Söderberg se nr 6 14. Kerstin Yttergren Väska vävd på rundväv i tuskaft, mattrasor klippta av ett tygstycke som har använts för att skydda varpen på en gammal vävstol. Grön väska 200 kr 15. Ingalill Gagner Milchert Nyfikenhet experimentlusta Det är väl därför som jag, Ingalill Gagner Milchert, arbetat med medicinsk forskning på Astra Zeneca men nyfikenheten och experimentlustan slår igenom i livets alla skeden. Nu, när alla sorterar ut sina kassettbandspelare respektive sina videoapparater för transport till miljöstationen så blir det ett antal kasettband och videoband som inte går att använda. På flera håll har man då börjat att knyppla (kassettband), virka eller väva med dessa band (videoband). Jag måste prova hur det blir, när jag väver med videoband. Men vad ska jag ha det till? Något måste det ju bli. Då kommer jag på att min daldyna (knyppeldyna) behöver en väska. Jag gör en skiss på en väska och räknar ut hur mycket väv som ska gå åt. Jag väver en väv, syr ihop en väska. Vävningen går mycket bättre efter det att min man modifierat en skyttel så att rullen med videobandet direkt kan sättas in och användas till vävningen. Att nysta upp bandet på en skyttel var onödigt och omständligt arbete. Väskan fodrar jag med tunt bomullstyg. Återvinning!

Själv har jag vävt sedan 1972 då jag gick en kurs på kvällstid för arbetsterapeuter och en fortsättningskurs. Sedan köpte jag in en gammal vävstol och har sedan vävt en del hemma. När tillfälle bjöds, och jag kunde få gå med i den vävstuga, som fanns på jobbet, då Astra vävare, gick jag med där. Det är trevligare att jobba tillsammans med andra likasinnade och utbyta idéer och erfarenhet med sina vävkamrater än att sitta ensam på sin kammare! 16. Linnea Hagman Lindström Tabletter och kudde i stramaljbindning av återbrukad linvarp inropad på aktion 1995 i Hälsingland. I tabletterna är även det giftgröna lininslaget från samma låda. Linnetrasorna är klippta av min svärmors gamla matservetter som legat bortglömda och oanvända. Känns bra att ta tillvara och göra nytt! 17. Kerstin Jansson Jag har av och till sedan vävskolan på 60-talet vävt, i mittjobb eller i egen vävstol. Sedan jag för några år sedan fick kontakt med Vävkroken har jag tagit upp vävandet igen och har nu möjlighet till ett större urval av garner, vävtekniker och inspiration när vi komponerar och väljer färger tillsammans. 18. Malin Friberg Julduk av julklappssnören En liten duk med måtten 35x35 cm har vävts av förra årets julklappssnören ihopsamlade efter julklappsutdelningen av lilla Agnes. Varpen är i bomull och uppsättningen är sålldräll som ger detta härliga rutmönster 19. Chris Edling Lostiger Hösten 2009 fick jag erbjudande att gå med i Vävkroken och väva i grupp. När barnen var små vävde jag och gick kurser. 20. Margareta Lindström Jag har vävningen i blodet sedan barnsben, fick alltid vara med mamma när hon vävde. Jag vill värna om vårt kulturarv och att hitta nya användningsområden för gamla tekniker. I Vävkroken har jag varit med sedan 1993.

21. Ingalill Hjälm 22. Elisabeth Åström Mitt namn är Elisabeth. Jag tycker om handarbete. Jag stickar, broderar och väver. Traslöparen jag har med på utställningen är vävd i tuskaft av gamla lakan. 23. Malin Friberg Papperkorg vävd av tidningspapper Jag blev inspirerad av Dagens Nyheters Namn- och Nytt sida som under en period mellan 2011-2012 hade bilder på olika saker man kunde göra av tidningspapper. Eftersom jag både gillar återvinning och att använda ovanliga material när jag väver passade idén att väva med tidningspapper mig bra. Att familjen dessutom prenumererar på både LT och DN innebär att det finns mycket lättillgängligt material. Papperskorgen vävdes i en mattväv, tuskaft, cirka 50 cm bred, med remsor av tidningspapper. Jag vävde cirka 30 cm, började och avslutade med några inslag av mattvarp. Varptrådarna knöts ihop och jag sydde ihop sidorna med varandra för hand så det blev en rund cylinder. Sidorna veks in så att höjden på papperskorgen blev lagom. Till botten använde jag ett grytunderlägg i kork som häftades fast med hjälp av en häftpistol. Papperkorgen har fått ett enkelt foder sytt av en bit vaxduk. 24. Caroline Nordmark Papperskorgen är vävd i tuskaft med svart mattvarp. Inslaget är julklappspapper och julklappssnören från julfirandet 2012. Papperet klipptes i remsor som viktes tredubbelt ca 1 cm breda. Remsorna av julklappspapperet räckte lagom till ett inslag och ändarna lämnas fritt i kanten. Ungefär vart tredje varv slog ett julklappssnöre in för att binda kanten. 25. Yvonne Norlander Linbukett Vasen är vävd i tuskaft, i svart mattvarp med inslag av torkat lin där fröställningen är kvar och bildar buketten. Linet har odlats uppe i Bergslagen. Vasen syddes ihop som en cylinder och för att den skall stå stadigt fylldes en medicinburk med sand som vasen/cylindern träddes på.

26. Eva Hannertz Inspirationen till mina mattor, det är en lång process Jag tror jag måste gå tillbaka till 1983, det var då jag började väva med slarvtjäll. Mitt första arbete var en väggbonad med solglitter i slarvtjäll. Sedan blev det gardiner, barntäcke m.m. Ett arbete med slarvtjäll var en matta där jag fördelat slarvtjällsinplocken över hela ytan, svart botten och röd-gula och blå-gröna inplock. Inspirationen till den mattan var gamla kyrkdörrar med järnbeslag i form av stjärnor. Sedan har slarvtjällen nästan blivit mitt förtecken. Under 90-talet inköptes ett gammalt torp och till det skulle det förstås vävas gammaldags smala mattor, traditionellt med bård i rosengång, slarvtjällsinplock och bottnar med ett ljust och ett mörkt inslag. Det blev många mattor av den sorten och så kom tanken att vidarutveckla tekniken med de smala mattorna. Jag sneglade även på våra fina bolstervarsrandningar, så fram med färg och pensel och då föddes den rosa, orange samt blå mattan. Den tredje mattan växte till sig under tiden som tanken drog iväg i vävstolen men den funkade inte på golvet för den hade inget bra avslut. Efter lite funderande började jag pröva mig fram och så förstärkte jag fransen. Matta svart och blå 2700 kr

27. Ingalill Hjälm Mormorsmatta i rosengång Mattan är vävd i rosengång av kortare trasor som blivit kvar när jag gjort mattor tidigare. Trasorna kommer från uttjänta påslakan och gardiner bland annat från vår tidigare vävlokal. Matta 325 kr 28. Kerstin Jansson 29. Eva Jonsson Julmattan Smällkaramellen I december 1967 flyttade min man och jag in i en lägenhet i det nybyggda området Västra Blombacka i Södertälje. Det stora köksfönstret skulle ha fina julgardiner. I varuhuset Kringlan fanns då en tygaffär, Axel Johnsson och där hängde stora gardintyger i långa rader. Jag stod där länge och försökte välja. Då kom min man, drog ut ett rött och vitt gardintyg med stora gula, gröna och blåa hjärtan och sa. - Det här blir bra! Och så fick det bli. Nu är de gardinerna klippta i smala remsor och invävda i denna julmatta tillsammans med remsor från grön, blå och rödrutiga gardiner som hängde i vårt första gemensamma arbetsrum. 30. Ingalill Hjälm Matta 380 kr 31. Anne Webersink Jag heter Anne kommer från Norge och är en glad pensionär som gillar att väva, sticka och sy. Matta 460 kr

32. Berit Dunnachie Jag heter Berit Dunnachie och har varit intresserad av hantverk sedan barnsben. Jag är född på tidiga 50-talet och tillbringade många somrar med farmor och hennes lånade vävstol. Farmor och Farfar var statare och fick låna bondmorans vävstol någon månad varje sommar. Vävstolen gick runt till alla husmödrar vars män arbetade på gården. Gamla kläder skänktes av bondmoran och av det som inte gick att laga, klipptes mattrasor. Till sin hjälp hade farmor både döttrar och svärdöttrar. Med elva barn så var det många flinka fingrar. Farmor vävde långa mattor, ibland fick vi hjälpa till och räcka fram trasor. Det vävdes i enkla trasor, och i rosengång, vad vi kallade ormamatta. En av dem finns i min klädkammare. Jag visar den gärna!! På tidigt 70-tal så gick jag på lanthushållsskola där man fick lära sig att ta hand om hem och trädgård. Där ingick även vävningen. Även min mor har vävt i alla år och när jag började på Astra 1997 så gick jag med som medlem. Även här blev det att väva i återvinning. Systugan som fanns på Astra kasserade en hel del skjortor, och dessa fick vi till vävstugan. Mjuka efter all tvätt klippte jag varje meter till en trasmatta i kypert. Det var flera nyanser på skjortorna så den blev randig. 33. Anna Johansson 34. Britta Axell Matta 626 kr 35. Britta Axell Matta 550 kr 36. Eva Johansson 37. Anne Webersink Matta 540 kr 38. Malin Friberg Yllefabrikens restmatta Min mamma arbetade under nästan 40 år på en mattfabrik som lades ner i slutet på 1970 talet. När

fabriken stängde fick hon och arbetskamraterna överblivet nöthårsgarn. Mamma vävde under 80- talet både löpare och raunor i vackra färger av detta garn. När mamma inte längre orkade väva så övertog jag både vävstol och vävmaterial bland annat detta nöthårsgarn. Efter att garnet hade legat hos mig under många år satte vi i vävgruppen i våras upp en mattväv i dubbelbindning och vi har nu vävt mattor av nöthårsgarnet. Färgerna som fanns kvar var främst orange, brunt och grönt men de känns ganska moderna igen. 39. Ingalill Hjälm Matta 575 kr 40. Lena Gavell Min mamma Bitte Gawell bad mig skicka några bilder på en necessär som jag vävt av plastpåsmattrasor. Den gjorde jag för 15 år sen när jag studerade till textillärare. Den har blivit lite sliten i de kantband som jag sydde på som avslutning mot dragkedjan men resten av necessärens utsida är som ny. Necessären har alltid väckt uppmärksamhet när jag haft den med mig eftersom det nästan ser ut som ormskinn och den har en fin lyster. En vanlig genomskinlig påse blev nästan silvrig när man vävde med den. Tekniken är vanlig tuskaft med svart varp och jag tog flera olika påsar och klippte dem i ca 1,5 cm breda remsor som jag sedan vävde med. Det är lite av ett historiskt avtryck för många av affärerna som jag fått påsarna ifrån har sedan länge bytt logotyp och färg och det är roligt att kunna urskilja de gamla färgsättningarna och gissa firman. Jag passade även på att väva in några påsar jag fått med mig från utlandet när jag varit på semester och det medför att det är ett minne invävt som man annars garanterat skulle ha slängt bort. Insidan är "fodrad" med en lite kraftigare plast, jag kan tänka mig att jag använde mig av en plastficka man samlar papper i. 41. Annika Johansson Dörrmatta av plast vävd av kaffepaket och byggplast. Jag brukar spara på kaffepaket för att sedan ge dem till en kvinna som flätar väskor av de tomma paketen. Då fick jag en idé att det går kanske att väva av klippta remsor från kaffepaketen. Nu hade jag inte så många kaffepaket att det skulle räcka till en dörrmatta. I garaget hittade jag en bit överbliven ljusblå byggplast. Den färgen skulle passa tillsammans med kaffepaketen. När jag testade att väva med enbart plast blev det hårt och inte så bra. Då bestämde jag mig för att ta en tygtrasa tillsammans med plasten. Till kaffepaket valde jag en svart mattrasa. Det svarta tyget har jag för en tid sedan köpt på IKEAs fyndavdelning. Man proppar en påse full med tyg som sedan kostade 100

kr tror jag. Till de blåa remsorna valde jag en mattrasa av ett tyg som för många år sedan var gardiner på Engelska ambassaden i Stockholm. Vävtekniken jag valde är panama. Resultatet blev en färgsprakande och glänsande liten dörrmatta som ska placeras i min dotters lilla lägenhet. 42. Karin Bengtson Väva har jag alltid tyckt om att syssla med på ledig tid. Ökad fritid ger mig idag möjlighet att ge vävningen och vävintresset större engagemang. 43. Ann Charlotte Pettersson Vävde på 80-talet och blev biten av att se hur fantasin kunde bli verklighet, men tyvärr lades den kursen ned. Såg en annons i tidningen om att Vävkroken hade plats för nya vävdamer så här är jag nu, och fantasin kan flöda på även in i framtiden och då mår jag bra. 44. Linnea Hagman Lindström se nr 16 45. Agneta Andersson Jag heter Agneta Andersson och är en skåning som tycker om att pyssla med det mesta. Vävning lärde jag mig i slutet av 70-talet av Maj Andersson på Vuxenskolan. Intresset för vävning blev stort och jag gick med i föreningen Astra vävare. Där har jag vävt med olika tekniker som rosengång, munkabälte, panama, tuskaft och damast. Det har blivit tunna gardiner, löpare, dukar, plädar och mattor. Urtvättade jeans har använts till mattor och kuddar. Kudden som är med på utställningen är vävd av gamla jeans. Privat ägo taxen Pixla. 46. Ingegerd Berg Jag har vävning som hobby sedan många år tillbaka. Jag har lärt mig väva på lanthushållsskola. Det jag väver, använder vi själva, utom mattor som jag säljer till släkt och bekanta. Inslaget i denna matta är uttjänta jeans. Det blir stadiga och starka mattor av det. Matta 150 kr

47. Birgitta Thorsin Vävning ger glädje! Mitt namn är Birgitta Thorsin och jag har vävt sedan jag var sju år. Vävning var ett trevligt inslag i livet under min uppväxt på landet. Farmor och mamma vävde, alla fastrar och de flesta av mina mostrar och kusiner också. Det var en skapande sysselsättning som vi alla upplevde som det goda i tillvaron. Vi delade mönster, idéer, ibland vävar och till och med ullgarn från fasters får. Min första väv var till kökshanddukar som jag delade med min syster. Kul att väva men tyvärr tyckte jag att randningen var fel. Smal-bred-smal rand skulle enligt min smak ha varit bred-smal-bred. Nu efter 60 år har jag kommit över detta som mitt estetiska sinne protesterade mot. Snart ska jag fålla handdukarna och ge dem till mina barnbarn. Det har blivit mycket vävt med åren, många trasmattor men även drälldukar och gardiner. Det är så kul för nu vill barn, barnbarn och vänner ha hemvävt. Tillvaron i AZ-vävstuga är mycket värdefull socialt och så tror jag att vävstolen är bästa träningsredskapet för att förebygga slappa muskler i överarmarna (gäddhäng). Naturfibrer som lin och bomull ger harmoni. I mina egna mattor är färgskalan lugn för att ge ett samlande intryck och utrymme för accentfärger. Jag är lynnig i mitt färgval och mycket beroende av att färgerna i mitt hem stämmer överens med årstidens ljus. På våren älskar jag pastell, på sommaren ljusa och kalla färgen som på hösten övergår i varma jordfärger. I december ska det vara rött och grönt som senast ska bort i slutet av januari. Mattorna i vitt och linfärger kan jag ha året runt. Barnen vill ha mattor i alla färger, ju färggladare desto bättre. Mitt må väl och miljötips är; sätt upp en väv, gläd dig åt skapande i färg och form återvinn avlagda textilier till t ex hemtrevliga trasmattor! Matta 700 kr 48. Eva-Gun Stefansson Mitt namn är Eva-Gun och gick vävkurs hos Märta Melkersson NBV i början på 80-talet. Jag väver många mattor och tycker att damastvävning är jätteroligt. Den smala husvagnsmattan är blå och gulrandig och vävd i panama. 49. Margareta Lindström

se nr 20 50. Eva Åkerlund Jag heter Eva Åkerlund och har sedan barnsben varit intresserad av hantverk. Farmor lärde mig sticka och virka som 4-5 åring. Sedan fick jag hjälpa till i vävstolen. Även min mormor hade vävstolen igång. Jag hade bestämt mig att bli handarbetslärarinna, men mina planer grusades i årskurs 6. Min slöjdlärarinna avrådde eftersom jag vart starkt närsynt. Hon talade om att utbildningen var synkrävande och visste inte om jag skulle klara detta. Jag läste istället kemi och hamnade på Astra 1974. 1975 började jag en vävkurs hos Märta Melkersson hos NBV i Södertälje och på den vägen är det. Började hos Astra Vävare, tror jag, 1979 och har under åren här fått njutit av vävningens mångfaldhet. Det blev mattor när det var stressigt på jobbet och det kunde bli en pläd när livet lekte och man skulle vara mjuk på handen. Det är även jag som har stor produktion av våra grytlappar som vi säljer till föreningen. Det blir antingen rutiga eller med olika färgkombinationer som påminner om krokus, styvmorsviol, havet Matta 635 kr 51. Eva Åkerlund se nr femtio Matta 940 kr 52. Malin Friberg Rutig trasmatta Denna trasmatta är vävd med dubbla trasor där den ena trasan var längre och i neutral i färg medan de andra trasorna var korta och i olika färger och mönster som plockades in fritt. Randning med svarta bårder bildar tillsammans med varpens svarta ränder rutmönstret. 53. Eva Josefsson

Det är få sysselsättningar som är så rofyllda som vävning, samtidigt finns det en utmaning i att få till en väv med färger och mönster. Kombinationen tilltalar mig. Jag har varit med i Vävkroken sedan 2007 och är glad över att ha fått möjlighet att ta upp vävningen efter många år och att väva i en grupp intresserade och vävkunniga kvinnor. 54. Malin Friberg 55. Kerstin Yttergren se nr 2 500 kr 56. Malin Friberg se nr 5 57. Kerstin Jansson se nr 28 58. Kerstin Jansson se nr 28 59. Ingalill Ekberg Att väva, välja färger på garnet och se väven växa fram ger mig mycket glädje. För mig betyder det mycket att få göra något med mina händer. Gemenskapen i vävstugan har också stor betydelse, att hjälpas åt med de olika momenten i vävningen. 60. Yvonne Norlander

Hästsvans Damast med varp av rött lin och inslag av hästtagel. 61. Yvonne Norlander Kuddarna Ulla och Ullrik Kuddarnas bottenväv är av kamgarn/redgarn inköpt för ett vävprojekt där vi skulle väva sjalar till Sverigedräkten. Effektränder till kudden Ullrik är vävd av grövre ullgarn och remsor av lammskinn från en lammskinnspäls. Kudden Ulla har effekter inplockade av kortare remsor lammskinn. Baksidan på kudden Ullrik är sydd av tyg vävd vid min första vävutbildning 1962 till en kjol åt min mamma. Kudde överst 250 kr Kudde underst 400 kr 62. Ingalill Ekberg Mattrasorna kommer från ett hus i skärgården. De är från dukar, gardiner, ett par jeans och några skjortor. Mattan ska ligga under ett soffbord i rummet där trasorna kommer ifrån. 63. Birgitta Thorsin se nr 47 64. Lillemor Johansson Lillemor är vår skickligaste vävare på AZ -vävare, som kan väldigt mycket. Hon hjälper oss alla och gör det glatt och otroligt snabbt. Alla hennes mattor blir snygga och uppskattade. Det var Lillemor som började väva mattor på gammalt sätt med korta och blandade mattrasrester och nu vill våra barn och svärdöttrar ha nygamla mattor 65. Birgitta Thorsin se nr 47 66. Ingalill Hjälm

Se nr 27 Matta 400 kr 67. Margareta Lindström se nr 20 68. Eva Hannertz se nr 26 Matta 2700 kr 69. Eva Hannertz Se nr 26 Matta svart mönstrad 3360 kr 70. Gudrun Lönn Överkast i slarvtjäll Slarvtjäll är ett av mina barndomsminnen från Hälsingland där det användes som sängtäcken, som dyna på långbänkar och hängdes på väggen både som prydnad och för värmens skull. Detta slarvtjällsöverkast och kudde har jag vävt av linnetrasor klippta av släktens linnedukar. Själva slarven blir som en liten blombukett i vävens rutor gjorda av röd mattvarp. Kudden är öppen på sidorna och knyts ihop på baksidan vilket gör att den är enkel att ta av. Innerkudden är sydd av mammas kökshanddukar. 71. Gudrun Lönn se nr 70 72. Sonia Blomgren

se nr 7 73. Berit Dunnachie se nr 32 74. Okänd mästare Matta höstljus Trasmatta vävd i tuskaft med drejad frans. Mattrasorna har ärvts av en grannfru som hade en syateljé och när hon avvecklade ateljén så blev det mycket små fina tygbitar kvar som väverskan fick överta när grannfrun skulle flytta. Från början var det tänkt att bli en matta till hunden men eftersom den blev både vacker och ganska lång kommer den säkert att få en mer framträdande plats. 75. Berit Lindqvist Jag är en glad och konstnärligt intresserad pensionär som gärna experimenterar. Fick av en väninna ett antal smånystan av klippta strumpbyxor. Vävde ett par smala vävar med blandade strumpfärger. Dessa räckte lagom till två kuddvar. Jag gillar att ta till vara sådant som kan användas en gång till. Det var första gången jag vävde av remsor från gamla strumpbyxor. 76. Anne-Marie Bill Kudden Farfar En kudde vävd med ull i botten och ränderna är klippta i smala remsor från en skinnjacka. Jag fick pengar av min farfar för att köpa mig något och då köpte jag skinnjackan som jag senare råkade riva sönder. Eftersom jag fått den av farfar tyckte jag att det var kul att kunna återanvända den till något annat. Skinnjackan räckte till tre kuddar och en väska. 77. Birgitta Axell 78. Lena Håkansson

Jag heter Lena Håkansson och har alltid varit road av att göra något med textil. När vi på 1970-talet flyttade till Nynäshamn började jag på vävkurs. Det var en studiecirkel med Götavävstolar. Jag fick överta kursen efter lärarinnan, som ville pensionera sig och på den vägen är det. Jag har fortfarande en liten vävcirkel med 8 deltagare. Jag har alltid varit intresserad av olika vävtekniker och vad man kan göra i en vävstol både med och utan speciella finesser och att experimentera är kul och lärorikt. Min kudde är vävd i moormanteknik. När min provremsa var klar så fanns det mer varp så jag ägnade mig åt återbruk. Ett par stora plasthortensior fick släppa till sina blommor liksom några blad från en plastsolros. Det blev två väggprydnader vävda i moormanteknik. Leka bör man! Kudden är vävd i moormanteknik. Varpen är i fårögarn och bomullsgarn, 16/2. Inslaget är fårögarn till botten och silke till mönstret. Stjälkarna är broderade. Snodden runt kudden och pärlorna runt hyllremsan är en kumi-himosnodd i ull och silke. Provremsans varp är grönt fårögarn och bomullsgarn i två olika gröna fält och ett svart, för att testa vilken färg som var lämpligast som övervarp. Mönsterfigurerna testades för att se vilken ledd kudden skulle vävas på och så gjorde jag olika färgprover i silke från mitt syskrin. 79. Eva Hannertz Morgongåva med inspiration från Morgongåva. Gåvan vaktas i en burk vars lock är vävt med botten i tuskaft och mönstret inplockat i en slingerteknik. Inspirationen till mönstret på locket kommer från det utkarvade mönstret i ett linfäste, samt från mosaiker i en bysantisk kyrka på Sicilien och från ett litet etui där det förr förvarades visitkort. Själva gåvan vaktas av en skorpion med vävda metallvingar. Roligt hade jag! Stor burk 2000 kr Liten burk 1500 kr Armband 350 kr 80. Gerty Karlsson

Möbeltyg vävt i damastvävstol med inspiration linfäste från Upplandsmuseets samlingar. Teknik: Damast med 13 drag Varp: Merceriserad bomull Inslag: Lin Grundbindning: Satin 6 skaft Vävt till 4 stolar 81. Annalise Detthoff Duk och åkdyna i spetskypert och korndräll med inspiration från fälltäcke i Upplandsmuseets samlingar. 82. Åsa Pers Lindeborg Inspirationen kom från en gammal vepa som troligtvis slutat som hästtäcke. Teknik: Inslagsrips Varp: Bomullsgarn 8/2 Inslag: 1-trådigt ullgarn, dubbelt 83. Birgitta Jonsson Trasmatta i kypert I Upplandsmuseets magasin i Morgongåva finns en stor mängd vackra textilier. Vi fick möjligheten att få se en liten del av deras samlingar. En matta som var vävd av silkestrasor tog jag som förebild till min matta. Det blev en trasmatta med flamfärgade trasor och grön mattvarp. 84. Marie-Anne Hagge Alvfors Jag har samlat ihop några av mina tankar till nya produkter. Efter att ha studerat alla mina bilder beslutade jag mig för att arbeta med bården på duken som kunde översättas till Jämtlandsdräll, något som jag inte har arbetat så mycket med och behöver träna på. Vad kan jag göra av detta blev min fråga. Genast satte huvudet igång och först ut blev en mattkvalitet

i lin, därefter kom många olika idéer fram, draperityg, möbeltyg, jacktyg mm. Jag har valt bort mina teckningar och hela vävnotor förutom på den produkten som inspirerats av den broderade duken. Mattprover vävdes först, och jag valde en linmattvarp 8/3 från Bockens Garn. 85. Kerstin Yttergren Gubbatäcke 86. Karin Bengtsson se nr 42 87. Lillemor Johansson se nr 64 88. Lillemor Johansson se nr 64 89. Ingalill Hjälm Matta 425 kr 90. Eva Harrisson Jag har varit med i Vävkroken i två omgångar. Första gången var 1979-1985, andra gången 1991 och jag håller fortfarande på och leker med färger. Det ger mig stor glädje att vara med i Vävkroken och väva både i gamla och i nya tekniker. 91. Karin Bengtsson se nr 42

92. Ann Charlotte Pettersson se nr 43 93. Berit Trägårdh Tabletter i trasväv Tabletterna är vävda i tuskaft och rosengång av trasor klippta av makens avlagda skjortor. 94. Mona Sjödin Löpare med kelimhål gjord av avlagda barnklänningar och blusar. Varje parti är vävt för sig med ränder i tuskaft mellan varje rutrad. 95. Birgitta Hagnell-Lindén Jag har arbetat som textilkonstnär sedan 1954 då jag gick ut Konstfack. Jag startade på Hallands läns hemslöjd. Efter Konstfack var jag på Örebro läns hemslöjd. Jag har arbetat som lärare i textil på estetiska linjen i Eskilstuna i 20 år under 1970 90-talet. Har varit free lancer under tiden med beställningsarbeten till offentliga byggnader, kyrkor, sjukhus mm. Tiden går och nu är jag en fri pensionär, som inte kan sluta att låta skyttelen gå! Temat var ÅTERBRUK. Under alla år har jag arbetat med återbruk av fisknät, jag har draperier som är vävda med fisknät. Ute i skärgården användes i gamla tider fisknät som material vid mattvävning bomulls o linnenät. Andra världskriget var slut! Nylon gjorde sitt intåg, inte minst inom textilområdet. Nylonstrumpor från USA måste man ha. Materialet till fiskenät ersattes med syntetiska fibrer. Undertecknads idé för återbruk av fisknät, var mitt möte med kasserade bomullsoch linnenät i en fiskredskapsaffär i mitten av 1950-talet. Vilket fynd! Inte långt därefter hade jag material till resten av mitt yrkesverksamma liv. Jag gjorde som fiskarkvinnorna i skärgården och vävde med och färgade mitt nya material.