P M Datum 2012-03-07 Till Gymnastikförbundet Syd Underlag inför eventuell omorganisation av verksamheten. Inför årsmötet har styrelsen i GF Syd önskat få belyst föreningens ställning och vilka regler som styr verksamheten utifrån ett skatterättsligt perspektiv. Nedanstående framställning är ett försök att kortfattat beskriva den nuvarande situationen och framtiden. Som bilaga finns styrelsens beskrivning av uppdraget. 1. Kartläggning GF Syd är registrerat som en ideell förening vars verksamhet till allra största del utgörs av idrottsverksamhet (kurs- och lägerverksamhet) för anslutna gymnastikföreningar i Skåne och från övriga Sverige. Härutöver förekommer uthyrning av lokaler samt en mindre konferensverksamhet. Ideella föreningar är undantagna från skatteplikt om man är verksam inom speciella områden. Idrottsföreningar som, direkt eller indirekt, sysslar med idrott är således inte skattepliktiga för sin idrottsliga verksamhet. Detta gäller både för inkomstskatt och för mervärdesskatt. Bedriver föreningen annan verksamhet, är denna i princip skattepliktig men kan på grund av särskild bestämmelse vara undantagen från beskattning. Uthyrning av lokaler till annat ändamål är skattepliktigt till inkomstskatt. Skattskyldighet för mervärdesskatt kräver särskild registrering. Bedriver en förening verksamhet i form av t ex konferensverksamhet riktad mot en allmän marknad, är denna verksamhet skattskyldig till inkomstskatt och 1 (7)
till mervärdesskatt. (Föreningen konkurrerar då med marknaden och måste bedriva verksamheten på samma villkor som andra entreprenörer.) Det finns några undantag nämligen om den verksamhet som föreningen bedriver är av tillfällig art (finansieringskälla), som av hävd bedrivs av en förening t.ex. pappersinsamling, midsommarfest eller liknande. 2. Dagens situation Utifrån 2011 års intäktsredovisning kan följande verksamheter identifieras. a) föreningsläger, som innefattar mat, logi och hallhyror (3010) b) uthyrning av lokal (gym.hall, stugor mm) ingen annan tjänst(3011) c) gymnastikkurser som arrangeras av föreningen (3016) d) lägerskolor för föreningar (mat,logi,lokal) (3013) e) läger arrangerade av föreningen med egna instruktörer, allt inkl.(3030,3040) f) konferenser för vem som helst (3014,3021) g) kioskförsäljning framförallt till gäster på anläggningen (3019) h) vandrarhem; logi(3025) i) föreningstidning (3012) j) övrigt som inte kan rubriceras som någon verksamhet, normala föreninsanknutna aktiviteter De poster som kan leda till skattemässiga funderingar och eventuellt konsekvenser är verksamheter under punkterna b, f, g och h. Uthyrning av lokaler, punkt b ovan, är en verksamhet som inte ryms inom föreningens normala verksamhet utan har annat syfte, finansiering av den ideella verksamheten. Uthyrningen till kommunen av hallen är den enskilt största inkomstposten. Skatteverket har prövat om föreningens uthyrning av lokaler är skattepliktig eller inte. Man har funnit att eftersom fastigheterna enligt fastighetstaxeringen är taxerade som skattefri idrottsanläggning och att uthyrningen till annan är mindre än 50 %, är uthyrningen inte inkomstskattepliktig. Förändras uthyrningen kan bedömningen bli en annan. Uthyrningen under punkt h ovan är en vandrarhemsliknande uthyrning. Betydelse vid bedömningen kan vara om uthyrningen är kortsiktig (hotell) eller långsiktig (bostadsuthyrning). Den information jag fått är att uthyrningen är mera långsiktig och då kan bedömningen falla in under punkt b. Punkten f ovan innehåller en verksamhet som helt och hållet syftar till att nyttja anläggningen för att generera inkomster till föreningsverksamheten. Den är således skattepliktig till både inkomstskatt och mervärdesskatt. Jag återkommer nedan till konsekvenser avseende denna aktivitet. 2 (7)
Kioskförsäljning, punkt g) betraktar jag som en aktivitet riktad mot gästerna på anläggningen. Även om en och annan utomstående köper något kan det knappast leda till att verksamheten utgör något annat än ett komplement till föreningens verksamhet och som sådan är den skattebefriad. 3. Skattepliktig del av verksamheten Ovan har beskrivits de olika enskilda delarna i verksamheten och om dessa är skattepliktiga eller ej. Det finns också en bedömning att göra med helheten som grund. Föreningsverksamheten och dess naturliga aktivitet med sidoaktiviteter skall jämföras med den kommersiella aktiviteten. Är det kommersiella delen så omfattande att den utgör mer än 20-30 % av total verksamhet, blir helhetsbedömningen att all verksamhet blir skattskyldig till inkomstskatt och till mervärdesskatt. Föreningen är då inte överhuvudtaget en skattebefriad förening. Sifferuppgifterna för år 2011 innebär att föreningsverksamhetens inkomster utgör 75-80% av totalinkomsten. Således borde, enligt min bedömning, föreningen vara skattebefriad enligt kriterierna för helhetsbedömningen. Återstår att bedöma de enskilda delarna och om dessa skall betala skatt eller inte. Den rena uthyrningen av lokaler är prövad av skatteverket och om inte förutsättningarna förändrats märkbart, är denna inkomst skattebefriad enligt särskild bestämmelse. Viss diskussion kan uppkomma beträffande uthyrning av vandrarhemskaraktär och då på vilket sätt uthyrningen skett. Är det mestadels långtidsuthyrning är min bedömning att uthyrningen räknas till undantaget för fastighetsuthyrning (< 50% uthyres). Annat är det om det liknar hotell. Beloppsmässigt är det inget större problem. Visserligen har inkomsten ökat kraftigt mellan år 2010 och 2011 men det kanske har sin speciella förklaring? Verksamheten under punkt f uppfattar jag som sådan som är skattskyldig till såväl inkomstskatt som mervärdesskatt. Uppkommer ett underlag så att skatt skall betalas eller ger verksamheten inget överskott, när såväl intäkter som kostnader beaktas? Den totala inkomsten är ca 300 000 kr. Från inkomsten skall avräknas mervärdesskatt och utgifter för råvaror, lokaler samt personal. Någon särredovisning av utgifterna finns inte utan dessa får uppskattas efter skälighet. Skattskyldighet till mervärdesskatt innebär att av försäljningen borde 20 % 1 ha redovisats som mervärdesskatt till skatteverket eller 60 000 kr. Detta gällde under år 2011. Vid årsskiftet sänktes den s.k. restaurangmervärdesskatten var- 1 Mervärdesskatteprocenttal 25 % påslag = 20% av bruttobelopp 12 % påslag = 10,71 % av bruttobelopp 6 % påslag = 5,66 % av bruttobelopp 3 (7)
för mervärdesskattbeloppet med denna nya procentsats blir 32 000 kr. Avräkning får ske för gjorda inköp av råvaror (mervärdesskatt 10,71%), fastighetsoch administrationskostnader (mervärdesskatt 20%) och personalkostnad (mervärdesskatt 0 %). Om inte verksamheten går med jätteminus blir slutsumman att ett visst mervärdesskattebelopp får betalas. Skattskyldigheten till inkomstskatt skall grundas på den vinst som uppkommer i verksamheten och utgör 26,3% av underlaget. Det känns inte som relevant att för närvarande ytterligare utreda i detalj. Det finns en risk att föreningen kan bli skyldig att betala skatt. Sammanfattningsvis följer föreningen skattereglerna utom i den del som gäller konferensverksamhet och försäljning till privata arrangemang. Om verksamheten skall fortsätta får organisation och bokföring förändras. Mervärdesskattregistrering för verksamheten får ske och bokföringen korrigeras så att direkta utgifter för denna verksamhet särredovisas. Lokalkostnader mm får uppskattas efter skälig grund. Detta kan ge upphov till mindre problem i samband med redovisning av såväl mervärdesskatt som inkomstskatt. Den rena uthyrningen av lokaler ryms idag inom gällande skatteregler men en utökad uthyrning kan leda till annan bedömning. 4. Olika organisationsformer Idrottsvärden bedriver sina olika verksamheter framförallt som en ideell förening. Under senare tid har också aktiebolag och ekonomisk förening framkommit som ett alternativ. Jag hänvisar till Riksidrottsförbundets hemsida där man kan ta del av material som framtagits och som belyser olika verksamhetsformer inom idrottsvärlden. 5. Alternativt sätt att bedriva verksamheterna I uppdraget nämns två olika scenarier som önskas bli belysta. Jag uppfattar att med den gymnastiska delen avses de gymnastikaktiviteter (lägerskolor, kurser mm) som bedrivs av föreningen i dagsläget. Om verksamheten bedrivs inom ett aktiebolag eller inom en ekonomisk förening leder till samma skattemässiga bedömning. Jag nämner enbart AB i fortsättningen. A) Den första situationen innebär att föreningen enbart bedriver gymnastiskverksamhet. Allt annat, inkl fastigheterna, finns i ett AB. Föreningen köper alla tjänster från AB. Föreningen är skattebefriad till både mervärdesskatt och inkomstskatt. AB blir skattskyldigt till både mervärdesskatt och inkomstskatt. 4 (7)
Inkomstskatt får AB erlägga om verksamheten bedrivs med vinst (vilket måste vara målsättningen) och skatten blir 26,3 %. Mervärdesskatt utgår i princip på all försäljning som sker från bolaget. Eftersom AB kommer att fakturera föreningen kommer mervärdesskatt att debiteras med 25 % och inte 6 %, eftersom AB inte tillhandahåller idrottstjänsten, gymnastik. Viss försäljning kan omfattas av mervärdesskattregler för hotelloch restaurang tjänster, vilken är 12 %. Det beror på hur tjänsterna komponeras gentemot föreningen (i princip mat och logi på en räkning och hyra samt instruktörsarvode på en faktura). Min bedömning är att detta upplägg kommer att fördyra tjänsterna då mervärdesskattuttaget blir mera kännbart än idag. Det beroende på att idag utgår ingen mervärdesskatt på lönekostnaden och att en del inköp görs efter mervärdesskattsats 12 %. Fördyringen uppstår vid fakturering som sker med 25 % mervärdesskatt. Utfallet kan förändras om AB tillhandahåller och fakturerar sina tjänster direkt till användarna. Mervärdesskatt skulle då kunna faktureras efter 6 % dvs. idrottstjänster. B) Alternativet enligt förutsättningarna är att föreningen bedriver aktiviteten gymnastik och själv äger fastigheterna. Jag uppfattar att skillnaden mot idag endast består i att konferensverksamheten och kioskförsäljningen dvs. punkt f och g ovan skulle överföras till AB. Föreningen har då inga kommersiella aktiviteter utöver uthyrning av lokal. Denna uthyrning genererar inte någon skatt så länge mindre än 50 % hyrs ut till utomstående. Denna lösning delar upp verksamheterna och i den mån tjänster eller varor säljs mellan förening och AB prissätts transaktionen till marknadspris. Respektive part redovisar skatt och mervärdesskatt på ett korrekt sätt. Någon ekonomisk fördel är svår att förutse men ansvarsgränserna blir tydliga. C) Egen tanke fångar upp den nya gymnastikhall som eventuellt skall byggas och utveckla verksamheten. Ur finansieringssynpunkt kan det ha betydelse hur mervärdesskatten kan hanteras. Investeringsbeloppet är lite diffust för mig men i vilket fall som helst utgör 20 % av summan, mervärdeskatt. Om detta belopp kan finansieras utan upplåning och utan ränta påverkar det driftskostnaderna för den nya hallen. Investeringsmervärdesskatten kan hanteras genom att fastighetsägaren själv bedriver mervärdesskattskattepliktig verksamhet i hallen eller att fastighetsägaren hyr ut till person som bedriver mervärdesskattskattepliktig verksamhet i hallen. 5 (7)
a) Föreningen är inte skattskyldig till mervärdesskatt och kan inte äga hallen och bedriva gymnastikaktivitet i egen regi samt få avdrag för mervärdesskatten. b) Föreningen kan äga hallen och hyra ut den till ett AB som bedriver mervärdesskattpliktig verksamhet t ex gymnastikverksamhet för föreningar och för allmänhet. Rekommenderas ej då hyresinkomsterna i föreningen ökar och leder till att föreningen blir oinskränkt skattskyldig. c) Ett av föreningen ägt AB investerar i hallen och bedriver gymnastikverksamhet i egen regi (mervärdeskattepliktig verksamhet). Kompletterande uthyrning till annat ändamål typ konserter eller events i allmänhet kan också ske men dessa aktiviteter är inte mervärdesskattpliktiga. I så fall måste AB självt vara arrangör och använda lokalen i en egen sådan verksamhet. AB fakturerar, föreningarna och om kommun är hyresgäst, gymnastikdelen med mervärdesskattesatsen 6 % och annan uthyrning utan mervärdesskatt. I AB skulle också kunna finnas konferens- och serveringstjänster, mervärdesskattsats 12 %. Uppdelning av försäljningen på mervärdesskattpliktig och inte mervärdesskattpliktig uthyrning får effekter på inköpssidan och möjligheten att dra av mervärdesskatt. d) Ett av föreningen ägt AB investerar i hallen och hyr ut till den egna föreningen och till andra föreningar/kommun genom korttidskontrakt. AB måste vara fritt att per timme/dag/vecka hyra ut till vem som helst som vill nyttja hallen. I övrigt gäller samma som angivits under punkt c) ovan. En skillnad som kan noteras är att mervärdesskatt under byggtiden kan vara enklare att hantera i alternativ c) än i d). Alternativ kräver en frivillig registrering för att få mervärdesskatteffekter under byggtiden. 6. Mervärdesskatt i den ideella världen Finns egentligen inget nytt. Sverige försökte att få undantag för alla ideella föreningar med en omsättning under 1 miljon kr. EU godkände inte ett sådant undantag. Å andra sidan hade det inte varit till någon glädje för föreningen. Föreningen måste nog vara inställd på att i framtiden komma in i mervärdesskattsystemet. 7. Slutsats 6 (7)
Tyvärr är regelverken ytterst komplicerade. I dagsläget finns det några smärre skattemässiga brister.i värsta fall handlar det om några tusentals kronor. Effekterna är mindre nu under 2012 än de var under 2011, beaktat den mervärdesskattsänkning som skett. Om en fortsatt utveckling av konferensverksamhet skall ske blir det nödvändigt att registrera denna verksamhet och redovisa mervärdesskatten. En kraftfull framgång tillsammans med uthyrning av fastigheter innebär att föreningen troligtvis förlorar sin skattefrihet. All verksamhet skall då bedömas och även om inte någon skatt får erläggas blir föreningen en oregistrerad ekonomisk förening med ett otydligt ansvar för styrelseledamöter mm. Detta är en inte lämplig väg. Valet kan stå mellan expansion av verksamheten genom en ny hall eller fortsätta som hittills. Mervärdesskattkonsekvensen kommer när den kommer. Konferensverksamhet borde nog, av skatteskäl, avvecklas. (Det blir för mycket krångel till liten nytta.) Om framtiden innehåller expansion finns det vissa ekonomiska och skattemässiga skäl att göra den utveckling genom ett AB som ägs av föreningen. Som jag antytt ovan bör valet stå mellan alternativ c) och d). Då det också finns andra omständigheter att beakta inför ett sådant beslut, kan, enligt min uppfattning, en fördjupad analys anstå i avvaktan på styrelsens och andra intressens bedömning av föreningens framtid. Tyvärr blev det långt och krångligt, å ena sidan och å andra sidan, fördelar/nackdelar men som alltid, det finns ingen enkel väg att vandra. I vart fall är den inte lika spännande och utvecklande som andra vägar. Jag står till Ert förfogande för ytterligare diskussioner mm. Frågorna som belyses ovan är av ytterst komplicerad art och att underställa tankarna Riksförbundets skattejurister bör övervägas om expansionssvägen är framtiden. Bästa hälsning Leif Stille 7 (7)