Ett samverkansprojekt för att väcka lusten att läsa genom idrott, musik, teater och andra skapande processer

Vad är RELÄ? RELÄ Regionen läser är ett regionalt initiativ för att möta det behov av förbättrad läsförmåga och läsförståelse som flera nationella och internationella rapporter har visat på (PISA 2012, PIACC 2012). RELÄ Regionen läser vill bidra till lästlust genom att koppla ihop läsning med idrott, musik, teater och andra skapande processer. RELÄ Regionen läser vill betona vikten av samverkan mellan olika aktörer som verktyg för läsfrämjande arbete. Genom samarbete kan vi gemensamt nå och stödja fler nuvarande och framtida läsare. 2

I mars 2015 startade projektet RELÄ Regionen läser som är ett samverkansprojekt mellan bibliotek, fritidsgårdar, studieförbund, SISU idrottsutbildarna och Länskulturen med läsfrämjande insatser under 3 år. Projektet avslutas i maj 2018 med förhoppning om att flera av projekten kommer att leva vidare. Projektet började med 17 delprojekt, men har under åren minskats ner till 7 stycken. Några av dessa projekt kommer du att kunna läsa om här i foldern. Samtliga delprojekt har lokalt förankrade projektplaner för att erbjuda läsfrämjande aktiviteter på lokal eller regional nivå. Delprojekten har olika målgrupper men huvuddelen av insatserna riktas till barn och ungdomar i åldern 10-15 år samt nya svenskar. Projektet ägs och drivs av Regionförbundet i Kalmar län och finansieras av medel från Kulturrådet, Regionbiblioteket i Kalmar län samt 1:1 medel från Regionförbundet i Kalmar län. Mer information? Vill du veta mer är du välkommen att kontakta projektledaren för RELÄ: Regionbiblioteket i Kalmar län, kalmar.regionbibliotek.se/rela 3

Vill du se en film om projektet? Scanna QR-koden med din kamera på din mobil eller gå in på kalmar.regionbibliotek.se/rela och se filmen. 4

»Projektmålen för projektet RELÄ det vill säga ökad samverkan mellan intressenterna och ökad läsförmåga hos barn och unga samt nya svenskar, har uppnåtts. RELÄ har ökat nyfikenheten. Målgrupperna har fått ökat självförtroende kring den egna läsförmågan. Biblioteken har blivit en slags motor där nya vägar och metoder till ökad läsning erbjudits i samverkan med nya parter, till exempel idrottsföreningar, studieförbund, vård och omsorg. Projektet är även på väg att bidra till att öka förståelsen för varandras uppdrag och riva upplevda hinder för både regional och lokal samverkan.«ett utdrag ur utvärderingen från AKKA kompetens AB. Läs mer om utvärderingen längre bak i foldern. 5

Här följer korta beskrivningar av projekten som varit med under 3 år Klara färdiga läs Projektet vill väcka läslust och öka andelen läsande pojkar i åldrarna 9-12 år. Arbetet sker genom de vuxna aktiva i idrottsföreningarna i samarbete med biblioteket. Aktiviteter: Innan träningarna höll ledaren i ett högläsningspass på 10 minuter ur böcker som bibliotekspersonalen har valt ut. Pojkarna i laget såg fram emot läsningen, kom i god tid till träningen. Läsningen ledde till konstruktiva dialoger både på och utanför planen. Det visade sig också ha en lugnande effekt på gruppen som samlades sig innan träning. Laget genomförde tillsammans med biblioteken inspirationsaktiviteter som besök på allsvensk fotbollsmatch, aktiviteter på biblioteket för föräldrar och barn, författarbesök, besök på Astrids Lindgrensvärld mm. Lästält på Landslagets fotbollsskola var ett mycket positivt inslag som lockade många till läslust. Laget har även skrivit en bok tillsammans som trycktes upp i ett antal exemplar och presenterade på en release fest på biblioteket, vilket gav en stolthet i laget. Då lagen spenderade mycket tid på biblioteket blev det en självklar plats att vara på och bibliotekspersonalen har märkt att besöken från målgruppen har ökat. Implementering: Högläsningen och samarbetet med biblioteket har goda förutsättningar att fortsätta»fotboll är en hälsofrämjande och social aktivitet och läsning är den viktigaste nyckel till inhämtning av ny kunskap. Att som jag som tränare har getts förutsättningar att kunnat uppmuntra och inspirera spelarna i allt detta är fantastiskt.«/ Henrik Augestrand, fotbollstränare även efter projektet slut och metoderna kan också fungera som en modell för andra föreningar. Samverkan: Mönsterås bibliotek, Fritidskontoret i Mönsterås, SISU Idrottsutbildarna, Mönsterås GoIF. 7

Alla läser Tre kommuner, Torsås, Högsby och Mörbylånga arbetar med estetiska lärmetoder för att öka motivation till läsning, detta genom att kombinera teoretiska, praktiska och estetiska arbetssätt. Aktiviteter: I Torsås har alla elever i årskurs tre valt en bok att skriva manus till och sedan filma. En dramapedagog/manusförfattare har besökt klasserna för att handleda inför filmen. Man har haft två utbildningstillfällen med AV-Media där personal på folkbiblioteket, förskolan, förskoleklassen och årskurs ett-två har fått lära sig imovie och Stop Motion. Man har upplevt ett ökat intresse för att läsa böcker och att diskutera innehållet. Eleverna har lärt sig att tänka manus utifrån en bilderbok och de vågar dramatisera ett innehåll, de kan också filma och redigera i imovie. Dessutom har vi fått positiva effekter på samarbete och muntlig framställning. Hela projektet avslutas med filmvisning i den lokala biografen för barn och föräldrar. I Mörbylånga har man fokuserat på drama med en dramapedagog som gav inspiration till eget berättande och skrivande. Dramapedagogen besökte kommunens alla klasser i årskurs ett. Länskonsulenterna bidrog till att ge ämneslärare i slöjd och musik verktyg att arbeta vidare med ett språkutvecklande arbetssätt. Reaktor Sydost, utbildade både elever och lärare kring arbete med bilder, böcker, film och surfplatta som lärverktyg för språk och kommunikation. Det hela avslutades med en utställning på folkbiblioteket dit alla barn från de olika skolorna fick komma och se sina verk och samtidigt vara med på ett mycket uppskattat illustratörsbesök. I Högsby har personalen arbetat med läsning och läsförståelse i kombination med drama, film och bild. Arbetet har 8

sedan bedrivits i två block, dels med läsning och drama i gymnasiet årskurs ett och i årskurs fem och dels med läsning och film/bild i årskurs sju och i årskurs ett. En berättelse dramatiserades sedan med hjälp av eleverna och en dramapedagog.»vi skapar processer och arbetssätt som underlättar framtida samverkan kring läsande och berättande.«/ Anna Lundberg bibliotekschef Implementering: I Mörbylånga kommun kommer projektmetoden att leva vidare om än i lite mindre skala. Samarbetet mellan lärare i svenska, bild och slöjd, fritidspedagoger och skolbibliotikarie blev mycket lyckat. Enskilda skolor kommer därför att driva liknande läsprojekt vidare och ordna utställningar i skolbiblioteket dit elever och föräldrar bjuds in. I Torsås och Högsby kommuner planerar man för att det ska bli en ordinarie arbetsmetod som återkommer varje år. Det är svårt för landsbygdskommuner med utspridda skolor att göra gemensamma aktiviteter på ett och samma ställe tex ett huvudbibliotek, då hyra av buss är en väldigt stor kostnad. Men att se att andra arbetar med samma sak eller ett gemensamt besök är viktigt för att stärka aktiviteten och samverkan. Samverkan: Skolorna, skolbiblioteken och folkbiblioteken i Torsås, Högsby och Mörbylånga kommun med hjälp av Länskulturen och AV-Media som deltagande aktörer. 9

Aktiviteter: Under åren har det hållits ett antal inspirationsföreläsningar och workshops för deltagare i projektet. Vid varje tillfälle har man fått med sig en hemläxa att göra till nästa träff för att få igång samarbetet på hemmaplan. Detta har fungerat väl och deltagarna upplever att man har öppnat upp för nya samarbetsformer när det gäller arbetet kring barn och ungas läsning. Bibliotek och fritidsgård i samverkan Implementering: Vi har fått ett bra samarbete och lärt oss mycket av varandra. Samarbetet har lett till att närheten till biblioteket för barn och unga har ökat. Tyvärr är arbetet väldigt personberoende och därför lyckas detta arbetssätt olika väl på olika platser. Projektet sammanför bibliotekarier och fritidsledare i syfte att ge inspiration och inleda dialog om ett gemensamt arbete Samverkan: kring barn och ungas läsning. Bibliotek och fritidsgård. 10

Festival A-Ö I Festival A till Ö anordnar bibliotek och studieförbund en rad olika aktiviteter som till exempel studiecirklar kring läsning och skrivande, författaraftnar, lokala berättarträffar samt ett större gemensamt event i form av en läs- och språkfestival i Högsby och Mönsterås. Aktiviteter: Projektet har jobbat med olika sorters cirklar kring läsande och berättande, inspirationsföreläsningar på biblioteken och ett par särskilda festivaldagar, där man har samlat många olika aktiviteter. På festivalen genomfördes bland annat en skrivartävling som resulterade i»vi har delat idéer, vågat gå utanför ramarna och fått inspiration av varandra som även kan användas i den ordinarie verksamheten.«/ Lolitha Laine, Arbetarnas bildningsförbund ABF en bok. Elever har skapat utställning inom temat kärlek och vänskap på biblioteket. Projektet har också testat lite ovanliga workshop, dansdikt, dockteater och allsång med folkvisor. Det har etablerats samarbete mellan studieförbund och bibliotek, där man marknadsför varandra och varandras aktiviteter. Projektet har även samordnat författare och föreläsare till de båda kommunerna. Bra intresse och stor uppslutning vid de olika evenemangen. Barnen har visat stor entusiasm vid föreställningarna och workshopen. Besökarna på biblioteket uttryckte att utställningen av eleverna var givande. Implementering: Under sista året har fokus varit att implementera metoden så att det blir en del av ordinarie verksamhet och huvudsakligen finansieras inom respektive organisations ordinarie ramar. Samverkan: Studieförbunden ABF, NBV och SV samt Högsby och Mönsterås bibliotek. 11

Läsa på lätt svenska Projektet erbjuder utlandsfödda som är utan daglig sysselsättning en möjlighet att få träna på att läsa och prata svenska. Projektet vill ge ett socialt sammanhang och en möjlighet att upptäcka vad biblioteket och folkbildningen har att erbjuda. Man vill skapa förutsättningar för att komma vidare i språkutvecklingen och så småningom ge deltagarna möjligheter till en djupare läsglädje. Aktiviteter: Projektet har haft frivilliga studiecirklar i områden där behoven finns. Man har använt dig av frivilliga men arvoderade ledare. Ett sätt att introducera deltagarna till biblioteken var att använda deras lokaler. Utifrån deltagarnas förutsättningar och språknivå läser man lättlästa böcker tillsammans. Man diskuterar och reflekterar kring det man har läst både vad gäller ordkunskap och själva textens innehåll. Projektet har rekryterat deltagare genom att skicka ut info till olika organisationer som arbetar med utlandsfödda utan daglig sysselsättning. Implementering: Det svåra i projektet har varit att nå ut till potentiella deltagare. För att man ska lyckas på längre sikt måste man hitta ett annat sätt att rekrytera. Man har fått lägga ner några av grupperna på grund av för få deltagare. För övrigt har projektet fungerat väl med lokaler, samarbete och frivilliga ledare. Studiecirkelformen är väl inarbetad och biblioteket som en öppen mötesplats banar väg för en fortsättning. Samverkan: Biblioteken, Studieförbundet Bilda Sydöst tillsammans med cirkelledarna. Samverkanskontakt med Arbetsförmedlingen, Kalmar kommun Flykting och integration, Socialtjänsten, Integrationsrådet, Röda Korset, Hälso- och Familjecentraler och skolor i Kalmar kommun. 13

Läs högt! Projektet vill förnya och utveckla den läsombudsverksamhet som finns i Kalmar län och verka för att den ska nå ut till fler deltagare. Aktiviteter: I detta projekt har det funnits en avlönad projektkoordinator. Denna har tagit fram en modell för hur man på bästa sätt kan komma igång med högläsning i sin kommun. Projektkoordinatorn har haft workshop och utbildat i modellen. Man har även arbetat för samverkan mellan bibliotek och studieförbund. Tillsammans har de sedan bildat kommunala arbetsgrupper som har rekryterat läsombud samt ideella högläsare och anordnat cirkelledarutbildningar och startat högläsningsgrupper för personer med intellektuell funktionsnedsättning och demens. Implementering: Målet för projektet har varit att majoriteten av kommunerna i Kalmar län ska ha inlett ett samarbete kring läsombud och högläsare och att lokala arbetsgrupper kontinuerligt träffas och utvärderar den lokala läsombuds-/högläsarverksamheten. Varje enskild arbetsgrupp som har varit med i projektet ska ta fram en implementeringsplan för sin kommun. Samverkan: Studieförbundet Vuxenskolan och Regionbiblioteket i Kalmar län samverkar på samordnande regional nivå. Studieförbundet Vuxenskolan är projektägare och huvudman för projektet. Lokala bibliotek och Studieförbundet Vuxenskolans utvecklingsledare i respektive kommun samverkar kring det praktiska arbetet i deltagande kommuner. 14

Orden gör oss starka Projektet arbetar med läsfrämjande åtgärder i samarbete med en idrottsförening och fritidsgård. Genom att erbjuda boktips, högläsning och författarbesök har barn och unga i projektet fått fler tillfällen för läs- och språkträning och fler möjligheter till läsinspiration. Aktiviteter: Biblioteket och idrottsföreningen har samarbetat bland annat genom att biblioteket har kommit till ett antal träningstillfällen för att sprida läslust. På så vis har läsfrämjande aktiviteter integrerats i idrottsträningen. Inför sommaravslutningen har man arrangerat en kväll hos idrottsföreningen dit man bokat både författare och fotbollsspelare. Inför besöket har biblioteket köpt in böcker av författaren och besökt fotbollsträningarna för att introducera författaren och hens böcker. En höjdpunkt för fotbollslaget var en resa till Kalmar dit man åkte för att se på en allsvensk match med Kalmar FF och träffa fotbollsspelarna David och Rasmus Elm. Under bussresan till och från Kalmar högläste tränaren.»samarbetet med IF Hebes tränare Janne Johansson var avgörande för projektets framgång. Det var häftigt att se Silverdalens sporthall fullsatt när författaren Magnus Ljunggren och fotbollsspelarna David och Rasmus Elm kom på besök.«/ Karolina Stenström, delprojektledare Samarbetet mellan biblioteket och fritidsgårdarna har inneburit att biblioteken försett fritidsgårdarna med böcker och ljudböcker för att locka fram läslust. Tillsammans har man ordnat ett författarbesök, där målgruppen varit med och valt vem som ska bokas. Man har fört en dialog med målgruppen om vilka medier som ska köpas in och hur läshörnor bör utformas. Implementering: Målsättningen är ett långsiktigt samarbete mellan projektets samtliga parter för att på så vis få in läsfrämjande aktiviteter för ungdomar under deras fritid, antingen de tillbringar den på träning eller på fritidsgården. Det ska finnas en modell för årlig läsfrämjande inspiration via biblioteket, idrottsklubben och fritidsgården. Projektet ska genomsyras av en dialog mellan de olika aktörerna och där utgör målgruppen den främsta. Samverkan: Fritidsgården och biblioteket i Hultsfreds kommun, Sisu idrottsutbildarna och idrottsföreningen IF Hebe. 17

Lärande utvärdering Under projekt RELÄs genomförandeperiod har en så kallad lärande utvärdering genomförts. Lärande utvärdering ska bidra till lärande på framför allt projektnivå men även på organisatorisk nivå och ligga till grund för förbättringar. Lärande utvärdering har genomförts av en extern resurs. Kärnan i utvärderingen har bestått av att ta reda på vilka resultat som uppnås 18 vad som går bra och varför det går bra vad som eventuellt inte fungerar som planerat och orsakerna till detta I Lärande utvärdering höjer man blicken från själva projektet och ser hur metoder och lärdomar kan föras över från projektet till ordinarie verksamhet. Här ingår att bidra med kunskap till projektägare, projektledare och styrgrupp om projektets löpande utveckling. Resultaten från utvärderingen ska bidra till lärande både under projektets genomförande och efter avslutat projekt. Projekt RELÄ har från början bestått av 17 delprojekt, som år 2 reducerades till 10 delprojekt. År 3 har ytterligare något delprojekt försvunnit, samtidigt som ett delprojekt har förökat sig till tre nya kommuner. I utvärderingen har det framkommit att projekt RELÄ hade vunnit på om det inte varit så många delprojekt från början. Många delprojekt betyder omfattande arbete med samordning, administration och uppföljning. Samverkan har utvecklats i delprojekten mellan ledare/tränare/läsombud studieförbund idrottsföreningar bibliotek kommunala förvaltningar och enheter. De olika delprojekten har kommit olika långt vad gäller samverkan. Ett delprojekt har utvecklat en samverkansmodell, som är lätt att föra över till andra områden. Något delprojekt har inte lyckats lika bra. Orsakerna till det senare är till exempel tidsbrist, byte av personal eller personberoende. Läsförmåga och lust för berättande har ökat i delprojekten. Biblioteksbesöken har ökat. Nya nätverk har bildats. Styrkorna i RELÄ är flera. Projektidén föddes lokalt, vilket påverkat motivationen positivt. De olika intressenterna i projektet har varit engagerade och angelägna om att utveckla samverkan. Delprojekten har stått för en bredd av mångfald och mycket lärande. Resurspersonerna har haft relevant kompetens och det har funnits erforderliga resurser i form av material och ekonomi. Målgrupperna har i de allra flesta fall varit mycket positiva och nöjda. Under utvärderingsarbetet har ett antal utvecklings- och förbättringsområden utkristalliserat sig, som projektledning och styrgrupp arbetat vidare med. I genomförda intervjuer framkom att ännu mera kraft behövde läggas på kommunikation och samverkan, till exempel tydliggörande

av ledarskap och arbetssätt på både regional och lokal nivå. Delprojekten har uttryckt önskemål om att få mera stöd och inspiration till sina arbetsgrupper, tränare och högläsare. Projektmålen för projektet RELÄ, det vill säga ökad samverkan mellan intressenterna och ökad läsförmåga hos barn och unga samt nya svenskar, har uppnåtts. RELÄ har ökat nyfikenheten. Målgrupperna har fått ökat självförtroende kring den egna läsförmågan. Biblioteken har blivit en slags motor där nya vägar/metoder till ökad läsning erbjudits i samverkan med nya parter, till exempel idrottsföreningar, studieförbund, vård och omsorg. Projektet är även på väg att bidra till att öka förståelsen för varandras uppdrag och riva upplevda hinder för både regional och lokal samverkan. Men detta är effekter som kommer att ta lite längre tid att mäta. I utvärderingsarbetet ingår som en naturlig del att ta upp diskussion kring möjligheter att implementera arbetssätt och modeller i ordinarie verksamhet. Implementering är en förutsättning för att nå effekter. Flera av delprojekten är på väg att föra över erfarenheter och nya arbetssätt i sin helhet eller i vissa delar. För att lyckas med implementering behövs förankring hos chefer och ibland även politiker. Det behövs också resurser i form av tid och ekonomiska medel. Det kommer också att behövas någon form av samordnande kraft för att implementeringen ska komma igång i några av delprojekten. 21

Tack till ALLA som har gjort detta spännande projekt möjligt Nu tar vi nästa steg till en läsluststrategi för Kalmar län! Läslusts hälsningar Regionbiblioteket i Kalmar län www.kalmar.regionbibliotek.se/rela 22