Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping

Rapport nr 2006:3 Folkhälsodata 2005 Statistiska uppgifter inom folkhälsoområdet för Norrköping 14 mars 2006 Planeringskontoret planeringochstatistik@norrkoping.se Maria Essy-Ehsing, tel 011-15 22 33 Charlotte Jansson, tel 011-15 19 62

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrundsfakta om norrköpingsborna och Norrköping... 6 Befolkningsutveckling... 6 Könsfördelning... 7 Åldersfördelning... 8 Familjesammansättning... 8 Uppgifter för delområden... 9 Födelsetal... 10 Medellivslängd... 10 Nationell bakgrund... 11 Uppgifter för delområden... 11 Skattesats i kommunen... 12 Delaktighet och inflytande i samhället... 12 Valdeltagande... 13 Uppgifter per valdistrikt... 14 Medborgarnas inflytande mellan valen... 14 Jämställdhetsindex... 15 Engagemang och deltagande i kulturella aktiviteter... 15 Ekonomisk och social trygghet... 16 Utbildningsnivå... 16 Uppgifter för delområden... 18 Förvärvsarbetande... 18 Uppgifter för delområden... 20 Arbetssökande och öppet arbetslösa... 21 Uppgifter för delområden... 21 Arbetsinkomst... 22 Disponibel inkomst... 23 Uppgifter för delområden... 24 Anmälda brott inklusive våldsbrott... 24 Hemlösa... 25 Trygga och goda uppväxtvillkor... 26 Personal i förskolan... 26 Behöriga till gymnasieskolan... 27 Uppgifter per grundskola... 28 Kvalitetsmätning i kommunala gymnasieskolan... 28 Mobbing... 30 Barnfattigdom... 30 Ökad hälsa i arbetslivet... 31 Anmälda arbetsskador... 32 Ohälsotal... 32 Uppgifter för delområden... 33 Förtidspensioner... 33 Sunda och säkra miljöer och produkter... 35 Avfall... 35 Energianvändning... 36 Utsläpp av koldioxid... 37 Sida 2 av 67

Transporter... 37 Dödlighet i skador och förgiftningar... 39 Säker och trygg kommun... 39 Allergianpassad kommun... 40 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 40 Gott skydd mot smittspridning... 41 Barnvaccinationer... 41 Trygg och säker sexualitet... 42 Aborter... 42 Ökad fysisk aktivitet... 42 Goda matvaror och säkra livsmedel... 43 Amningsfrekvens... 43 Hjärt-/kärlsjukdom... 43 Minskat bruk av tobak och alkohol... 43 Alkohol... 44 Tobak... 46 Narkotika... 49 Källor och länkar... 51 Tabellbilaga... 52 Sida 3 av 67

Sammanfattning Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det fastslås också att det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa. Det är många olika faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. De elva målområdena är: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomisk och social trygghet 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 4 Ökad hälsa i arbetslivet 5 Sunda och säkra miljöer och produkter 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Gott skydd mot smittspridning 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9 Ökad fysisk aktivitet 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. De första sex målen handlar om vad man brukar beteckna som strukturella faktorer, det vill säga förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opionsbildande insatser och politiska beslut på olika nivåer. De fem sista målen rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där den sociala miljön spelar en mycket stor roll. Denna rapport innehåller uppgifter för Norrköpings kommuns geografiska område, Östergötlands län som helhet samt uppgifter för hela riket. Rapporten ger möjlighet till jämförelser mellan Norrköping, länet samt riket och innehåller kortfattad analys. Data finns för tio av de elva målområdena. Det målområde som det för närvarande saknas statistik för är nummer nio - Ökad fysisk aktivitet. Rapporten innehåller även statistik om befolkningens sammansättning och en del bakgrundsfakta om kommunen. Statistiken som redovisas kommer huvudsakligen från officiella nationella databaser och mängden statistik inom olika områden varierar. Det mesta kommer från Folkhälsoinstitutets (FHI) databas, som i sin tur har hämtat uppgifter från flera olika källor, samt från Statistiska centralbyrån (SCB). I rapporten finns även ett antal egna undersökningar, inom ett antal områden redovisade, vilket anges under dessa avsnitt. Se FHIs hemsida för mer information om folkhälsomål och bestämningsområden, www.fhi.se. Sida 4 av 67

Inledning För de allra flesta är hälsan den mest betydelsefulla faktorn i livet. Sveriges befolkning får allt bättre hälsa och medellivslängden ökar. För att upprätthålla denna utveckling och för att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa är det många faktorer som måste samverka. Avgörande för god hälsa är att var och en har ett bra socialt nätverk, har ett arbete eller en meningsfull sysselsättning, samt att vi kan förstå och påverka vår situation och att det känns meningsfullt att göra det. Var och en har stort ansvar för sin egen hälsa. Men vi är beroende av de beslut som fattas inom skola, arbetsliv, boende, kultur, hälso- och sjukvård, omsorg och miljö. Trots en ökad välfärd för de allra flesta kvarstår stora sociala skillnader i hälsa. Detta gäller i alla åldrar och oavsett kön. I Sverige finns en lång tradition av att sammanställa och analysera insamlad statistik om förhållanden i samhället, för att sedan använda detta material som underlag för politiska diskussioner och beslut. För styrning och uppföljning behövs kunskap om medborgarnas livsvillkor och om hur olika verksamheter påverkar invånarnas hälsa och välbefinnande. Ett system för uppföljning ger ett instrument som gör det möjligt att mäta om målen nås, det ger underlag för eventuell revidering av målen samt tillhandahåller bakgrundsanalyser för underlag till beslut och för prioriteringar. Detta är en reviderad upplaga av Folkhälsodata 2004 och kan fungera som ett underlag till kommunens arbete med uppföljning inom välfärdsområdet. Denna rapport innehåller, till skillnad från tidigare folkhälsodatarapporter, även uppgifter för delområden i Norrköping, samt verksamhetens egna undersökningar. Eftersom målområdet Sunda och säkra miljöer ska ses i sammanhang med Sveriges miljökvalitetsmål och kravet på ett ekologiskt hållbart samhälle har även några indikatorer från Miljöredovisningen 2004 redovisats i rapporten under målområde fem. De allra flesta av de valda indikatorerna kan följas över tid. Uppgifterna ger möjlighet till analys och jämförelser för Norrköpings kommuns geografiska område, Östergötlands län som helhet samt uppgifter för hela riket. Något att tänka på att i redovisningen av Östergötlands län ingår Norrköping som en ganska stor del, 30 % av länets befolkning bor inom Norrköpings kommuns gränser. Jämförs Norrköping med länet som helhet, jämför man till del med sig själv. Uppgifterna är i vissa fall uppdelade på kön och/eller åldersgrupper och bland efterfrågas även uppgifter för delområden inom Norrköpings kommun. Uppgifter för delområden kan till exempel användas i de lokala hälsorådens arbete. Vissa redovisade variabler/indikatorer i rapporten kan brytas ned på delområden, men inte alla. Utskottet för välfärd och hållbar utveckling har under 2005 arbetat för att ta fram ett samlat program för välfärds- och hållbarhetsfrågorna. Man har även påbörjat ett arbete som ska resultera i ett system för uppföljning inom programområdena. I arbetet ingår bland annat att välja ut vilka indikatorer som ska användas för att mäta utvecklingen. Arbetet kräver delaktighet av politiker och verksamhetsrepresentanter. Utvecklingen ska kunna följas över tid och trender ska kunna utläsas. I slutet av 2006 bör en/ett välfärds- och hållbarhetsrapport/bokslut presenteras. Sida 5 av 67

Bakgrundsfakta om norrköpingsborna och Norrköping Befolkningsutveckling Den 31 december 2005 uppgick folkmängden i Norrköping till 124 642 personer. Folkmängden i Norrköping ökade rejält under åren 1994 och 1995 då flyktingar från främst forna Jugoslavien flyttade hit. Under perioden 1996 2000 var det en befolkningsminskning som vände till en ökning med nästan 700 personer under år 2001. Under år 2002 till 2005 har folkmängden fortsatt öka. Ökningen beror främst på en stor inflyttning till Norrköping, till största delen är det personer från övriga delar av Sverige. Även antalet födda barn har ökat. Diagrammet nedan visar befolkningsutvecklingen i Norrköping från år 1970 till år 2005. Observera att skalan på y-axeln inte startar vid antalet 0. Folkmängd 31 december åren 1970-2005 Antal 130 000 128 000 126 000 124 000 122 000 120 000 118 000 116 000 114 000 112 000 110 000 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 År Källa: Statistiska centralbyrån. Uppgifterna avser den 31 december respektive år. Folkmängden har ökat med nästan 3 700 personer mellan åren 1970 och 2005. Pucklarna i diagrammet återspeglar främst de flyttrörelser som har skett under åren. Folkmängden var allra högst någonsin vid ett årsskifte den 31 december år 2005, med 124 642 personer. De befolkningsförändringar som påverkar befolkningsutvecklingen i Norrköping är inrespektive utflyttning, antal födda barn och dödligheten. Hur dessa variabler har förändrats de senaste drygt 30 åren visas i diagrammet på sidan 7. Sida 6 av 67

Befolkningsförändringar Norrköping 1974-2005 Antal personer 7 000 Antal födda barn Inflyttare Antal döda Utflyttare 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004 År Källa: Statistiska centralbyrån. Uppgifterna avser den 31 december respektive år. De senaste 32 åren har antalet födda barn per år varit mellan 1 183 och 1 801 barn. Det lägsta antalet barn var år 1983 då det alltså föddes 1 183 stycken. Omkring år 1990 föddes många barn med en topp år 1990 då det föddes 1 801 barn. År 2005 föddes 1 404 barn och för tredje året i rad sedan 1995 översteg antalet födda barn antalet döda under året. Födelsenettot, det vill säga antal födda minus antalet döda under ett år, var år 2005 +64 personer. Antalet döda per år brukar variera kring en ganska stabil nivå, omkring 1 400 personer. År 2005 var antalet döda 1 340 stycken, en ökning med 43 personer från 2004. Könsfördelning Norrköpings folkmängd var 124 642 personer den 31 december 2005, av dessa var 61 536 män och 63 106 kvinnor. Det motsvarar 49,4 procent män respektive 50,6 procent kvinnor. Befolkningspyramiden nedan visar könsfördelningen i Norrköping, fördelat på ålder. Källa: Statistiska centralbyrån Sida 7 av 67

Åldersfördelning Diagrammet nedan visar åldersfördelningen i ettårsklasser i Norrköping och riket den 31 december 2005. Åldersfördelning andel per ettårsklass 2005, procent Andel (%) 1,8 1,6 1,4 Riket Norrköping 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Källa: Statistiska centralbyrån Ålder En jämförelse av befolkningens åldersfördelning i Norrköping och i riket visar att Norrköping skiljer sig från riket i åldersgruppen 20 25 år. Det vill säga andelen 20 25-åringar i Norrköping är högre än rikssnittet i och med att ungdomar, däribland studenter, har sökt sig till Norrköping. Annars är det inga markanta skillnader mellan Norrköping och riket. De utmärkande pucklarna är de så kallade 40-talisterna, 60-talisterna och de barn som föddes omkring 1990. Familjesammansättning Tabellen nedan visar antal familjer med barn efter hur många barn under 18 år det finns i respektive familj. Uppgifterna finns för Norrköping, Östergötland och riket. Familjer 1) med barn under 18 år 2003 Norrköping Östergötlands län Riket Antal Andel (%) Andel (%) Andel (%) 1 barn 6 287 42,2 40,4 41,6 2 barn 6 225 41,8 42,8 42,1 3 barn 1 883 12,6 13,6 13,0 4 barn eller fler 491 3,3 3,3 3,3 Totalt 14 886 100 100 100 Källa: SCB Befolkningsstatistik, hämtat från FHI:s databas. 1) Både sammanboende och ensamstående föräldrar räknas. Barnen ska vara högst 17 år. Det är inga stora skillnader mellan jämförda regioner, vad gäller barnantalet per familj. I drygt 42 procent av barnfamiljerna i Norrköping finns det ett barn och i lika stor andel barnfamiljer Sida 8 av 67

finns det två barn. I tre procent av barnfamiljerna finns det fyra barn eller fler. Förhållandet mellan barnfamiljsstorlekar har inte ändrats märkbart de senaste två åren. År 2003 bodde nästan var fjärde barn, 0-17 år, i Norrköping med ensamstående föräldrar. Andelen var 24 procent. Motsvarande andel för Östergötland och riket var 20 respektive 22 procent. Uppgifter för delområden Diagrammet nedan visar de fem stadsdelar som under år 2003 hade högst respektive lägst andel barnfamiljer enligt Statistiska centralbyråns definitioner av familjetyp. Barn avser barn oavsett ålder. De fem delområdena med lägst respektive högst andel barnfamiljer, Norrköping 2003 Andel (%) Andel barnfamiljer (%) Norrköping totalt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Klingsberg Källa: Statistiska centralbyrån Gamla Staden Jursla Klockaretorpet Rambodal Det var fyra stadsdelar år 2003 där över hälften av antalet familjer var barnfamiljer. Svärtinge, Klockaretorpet, Brånnestad och Rambodal. Rambodal hade den högsta andelen med knappt 57 procent barnfamiljer av totala antalet familjer. I Norrköping som helhet var andelen 28,1 procent. Delområden med lägst andelar barnfamiljer, beräknat av totala antalet familjer, var Söderstaden, Saltängen och Klingsberg. Uppgifter för samtliga stadsdelar/delområden i Norrköping finns redovisade i tabell 1 i tabellbilagan. Uppgifterna finns också att hämta i en Excelfil på kommunens hemsida. Ovanstående statistik redovisas i ett pdf dokument som också innehåller en länk till Excelfilen. Adress: http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/befolkning.xml Välj geografiska området: Stadsdelar/delområden på landsbygden. Välj sedan önskat pdfdokument. Sida 9 av 67

Födelsetal Tabellen nedan visar den summerade fruktsamheten. Summerad fruktsamhet tolkas som det genomsnittliga antal barn kvinnor i fruktsam ålder kommer att få om dagens fruktsamhetsnivå består. Födda barn per kvinna 1999 2003 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Norrköping 1,54 1,52 1,53 1,60 1,64 1,72 Riket 1,49 1,54 1,57 1,65 1,71 1,75 Källa: Statistiska centralbyrån Antalet födda barn per kvinna har varit ganska stabilt under åren 1999 2001 i Norrköping för att sedan öka under åren 2002 2005. År 1999 hade Norrköping ett högre antal födda barn per kvinna än genomsnittet för riket. Mellan åren 1999 och 2002 ökade antalet födda barn i riket mer än antalet ökade i Norrköping, vilket har medfört att fruktsamheten nu är högre i riket än i Norrköping. Dock var den relativa ökningen av antal födda barn åren 2004 och 2005 mer positiv i Norrköping än i riket som helhet. Medellivslängd Medellivslängden visar återstående medellivslängd från födelsen. Medellivslängd 1999 2003 Män Kvinnor Norrköping 76,6 år 81,3 år Östergötland 77,8 år 82,2 år Riket 77,5 år 82,1 år Källa: Statistiska centralbyrån, hämtat från FHIs databas. Anm: Återstående medellivslängd vid födseln. Medellivslängden är lägre i Norrköping jämfört med länet och riket för både män och kvinnor, men ökar på samma sätt som i övriga Sverige. Medellivslängden i Sverige ökar sedan länge stadigt i den svenska befolkningen och visar ännu inte några tecken till stagnation. Männens medellivslängd har ökat mer än vad kvinnornas medellivslängd har gjort, men kvinnor lever i medel fortfarande längre än männen. I äldre tider var medellivslängden kortare än idag, till stor del beroende på den höga spädbarnsdödligheten. Medellivslängden har ökat mycket tack vare förbättrade levnadsvanor, men även det faktum att fler överlever trots hälsoproblem gör att livslängden ökar. Det vill säga den förbättrade sjukvården har medfört att fler överlever och kan leva ett ganska bra liv trots kroniska sjukdomar. Omvänt kan det innebära att en högre medellivslängd ökar vårdbehoven. Trots en ökad medellivslängd har den genomsnittliga pensionsåldern i Sverige sjunkit. I Statistiska centralbyråns riksprognos över befolkningsutvecklingen räknar man med att medellivslängden kommer att öka med ytterligare omkring fem år fram till år 2050. Sida 10 av 67

Nationell bakgrund Antal invånare efter födelseland 2003 Födelseland Norrköpin g totalt Andel (%) Östergötland totalt Andel (%) Riket totalt Andel (%) Antal Sverige 108 331 87,4 90,6 88,0 OECD-länderna 1) 1 636 1,3 1,3 2,1 Finland 2 526 2,0 1,5 2,1 Sydeuropa 1 707 1,4 0,9 1,2 Östeuropa 3 659 3,0 1,9 2,0 Övriga (utomeuropa) 6 112 4,9 3,8 4,6 Totalt 123 971 100 100 100 Källa: Statistiska centralbyrån, hämtat från FHIs databas. 1) Utom Sverige, Finland och Sydeuropa. En något högre andel av befolkningen i Norrköping är född utomlands i jämförelse med länet som helhet. Andelen i Norrköping ligger på samma nivå som genomsnittet för riket. Norrköpingbornas största enskilda födelseländer, förutom Sverige, är Finland och Bosnien Hercegovina. Uppgifter för delområden Diagrammet nedan visar de fem folkrikaste stadsdelarna/delområdena i Norrköping den 31 december 2005. Folkmängden visas uppdelad på antal födda inom Sverige och antalet födda utrikes. Befolkningen i de fem folkrikaste delområdena, 31 december 2005 Antal 8 000 7 000 6 000 5 000 Antal invånare som är utrikes födda Antal invånare som är födda i Sverige 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Hageby Östantill Nordantill Vikbolandets Haga landsbygd Stadsdel/delområde Källa: Statistiska centralbyrån Sida 11 av 67

Den totala folkmängden i Norrköping den 31 december 2005 var 124 642 personer. Av dessa var det 12,9 procent som var utrikes födda. 2,5 procent av norrköpingsborna var födda i övriga Norden, främst i Finland, 10,7 procent av befolkningen var alltså född i övriga länder. Stadsdelen Hageby är det delområde med flest invånare och området hade också högst andel utrikes födda år 2005 med 31,1 procent. Uppgifter för samtliga stadsdelar/delområden i Norrköping finns redovisade i tabell 2 i tabellbilagan. Där finns även uppgifter om utländsk bakgrund, enligt definitionen själv född utomlands eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Uppgifterna finns också att hämta i en Excelfil på kommunens hemsida. Ovanstående statistik redovisas i ett pdf dokument som också innehåller en länk till Excelfilen. Adress: http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/befolkning.xml Välj geografiska området: Stadsdelar/delområden på landsbygden. Välj önskat pdf-dokument. Skattesats i kommunen Skattesatsen i Norrköpings kommun är högre än genomsnittet för riket, medan skattesatsen i Östergötlands läns landsting är lägre än genomsnittet i hela riket. Skattesats med mera 2004 Norrköping Genomsnitt för riket Skattesats kommun (%) 21,45 20,80 Skattesats landsting (%) 9,85 10,71 Inkomstutjämning kr/invånare, kommun 5 629 Inkomstutjämning kr/invånare, landsting 934 Källa: SCB, hämtat från FHIs databas. Med skattesats (utdebitering) avses den procentuella andel av kommunalt beskattningsbara förvärvsinkomsten som en skattskyldig påförs i kommunal inkomstskatt. Den totala kommunala skattesatsen består numera, efter kyrkans skiljande från staten, enbart av skattesats till kommun och landsting. I Inkomstutjämning ingår utfall för inkomstutjämning, kostnadsutjämning, generella statbidrag, införanderegler och nivåjustering under bidragsåret. Delaktighet och inflytande i samhället För att må bra har människor behov av att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina egna liv och samhällsutvecklingen. Känsla av sammanhang och meningsfullhet är begrepp som ofta återkommer när det gäller förståelsen av varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. Positivt engagemang och deltagande i kulturella aktiviteter är främjande för hälsan. Samhällen med lågt valdeltagande, där få människor känner att det är någon idé att delta i föreningsliv eller att påverka samhällsutvecklingen utmärks också av hälsoproblem. Att öka människors delaktighet i samhället är därför ett av de viktigaste nationella folkhälsomålen. Sida 12 av 67

Valdeltagande Tabellen nedan visar valdeltagandet i de tre valen år 2002 för Norrköping, Östergötland och riket. Valdeltagande 2002, antal röstande av totala antalet röstberättigade i respektive val och område Norrköping Östergötland Riket Riksdagsval 78,8% 81,1% 80,1% Kommunfullmäktigeval 76,4% 79,2% 77,9% Landstingsfullmäktigeval 75,9% 78,7% 77,4% Källa: Valmyndigheten. Norrköping hade genomgående ett lägre valdeltagande än Östergötland och riket i valet 2002. Valdeltagandet var högre i riksdagsvalet än i kommun- respektive landstingsval. Diagrammet nedan visar valdeltagandet i riksdagsvalen åren 1973 2002 för de tre områdens Norrköping, länet och riket. Observera att y-axeln inte börjar på värdet noll. Valdeltagande i riksdagsvalen 1973-2002 i Norrköping, länet och riket, andel Andel (%) 100% 95% 90% Norrköping Östergötland Riket 85% 80% 75% 70% 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 Källa: Statistiska centralbyrån 1973 1998 och Valmyndigheten 2002 Riksdagsvalets valdeltagande har minskat sedan 1973 i både Norrköping, Östergötland och riket. Från att ha varit omkring 90 procent 1973 har det sjunkit till att vara omkring 80 procent 2002. Norrköping har ett lägre valdeltagande än länet och riket som helhet, men regionerna följer varandra åt. Mönstret är detsamma för valen till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Sida 13 av 67

Uppgifter per valdistrikt Diagrammet nedan visar de fem valdistrikt som hade lägst respektive högst andel valdeltagande i riksdagsvalet 2002. De fem valdistrikten med lägst respektive högst andel röstande i riksdagsvalet 2002 Andel (%) Andel röstande i riksdagsval Norrköping totalt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Navestad Ringarna Källa: Valmyndigheten Uppgifter för samtliga valdistrikt i Norrköping finns redovisade i tabell 3 i tabellbilagan. Medborgarnas inflytande mellan valen Norrköpings kommun har deltagit i det nationella projektet Hur fungerar demokratin?. I projektet genomfördes en enkätundersökning med temat Medborgarnas inflytande mellan valen. I den undersökningen deltog sammanlagt 19 kommuner. Resultatet av undersökningen redovisas i sin helhet i rapporten Medborgarnas inflytande mellan valen, som finns publicerad på kommunens hemsida, på Demokratiutskottet sida. Resultatet för Norrköping visar till exempel att många fler än idag kan tänka sig politiska uppdrag. Nästan hälften av invånarna i Norrköping har varit aktiva i en förening de senaste två åren, var fjärde invånare har/har haft eller kan tänka sig politiska uppdrag. Många kan tänka sig att utan ersättning arbeta för att förbättra närmiljön. Det finns en tilltro till möjligheten att själv utöva inflytande och påverka beslut, samt också att ta ett aktivt ansvar. När det gäller systemtilltro visas undersökningens svagaste punkt. Bara var fjärde norrköpingsbo, det vill säga 25 procent, instämmer i att politikerna är ärligt intresserade av vårt bästa. 14 procent anser att politikerna lyssnar på medborgarnas synpunkter och 23 procent anser att politikerna gör goda avvägningar mellan olika intressen. Norrköpings resultat per fråga är lägre än genomsnittet för de deltagande kommunerna. Sida 14 av 67

Jämställdhetsindex Jämställdhetsindex jämför kommuner eller län med varandra och visar på statistiska skillnader mellan kvinnor och män. Indexet är framtaget av SCB i samarbete med Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Västra Götalandsregionen, Länsstyrelser och Regeringskansliet. Jämställdhetsindex är en sammanvägning av tolv variabler. För varje variabel rangordnas kommunerna, totalt 290 stycken, efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnad får rang 1 (bäst) och störst får rang 290. För tre av variablerna mäts även hur höga värden variablerna har. Avsikten är att en kommun med liten skillnad mellan kvinnor och män, till exempel när det gäller arbetslöshet och dessutom låga arbetslöshetsnivåer, ska få bättre index än en kommun med samma skillnad men en hög arbetslöshetsnivå. Indexet är ett medelvärde av de femton rangerna. Variabler som ingår (ofta mäts andelar för respektive kön); eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, ledamöter i kommunfullmäktige respektive kommunstyrelse och egna företagare. Norrköping placerade sig på 228 plats bland de 290 kommunerna. Främst placerade sig Stockholms kommun och sist i tabellen återfinns Vansbro kommun. Jämindex 2004 om statistiska skillnader mellan kvinnor och män Placering Indexvärde Stockholm 1 85,5 Norrköping 228 165,7 Vansbro 290 208,5 Källa: SCB. Hämtat från FHI:s databas. Mer om jämställdhetsindex kan läsas på Statistiska centralbyråns hemsida. Se länken: http://www.h.scb.se/scb/bor/scbboju/jam_htm/index.asp Engagemang och deltagande i kulturella aktiviteter En indikator som kan mäta engagemang och deltagande i kulturella aktiviteter är till exempel antal låntagare på bibliotek. Antalet aktiva låntagare på Stadsbiblioteket i Norrköping var 35 732 personer år 2005. Det är 29 procent av den totala befolkningen. Diagrammet på sidan 16 visar totalt antal utlån på samtliga biblioteksfilialer i Norrköping under åren 2003 2005. Sida 15 av 67

Totalt antal utlån, alla filialer i Norrköping, åren 2003-2005 Antal utlån 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 2003 2004 2005 Källa: Stadsbiblioteket, Norrköpings kommun År Antalet utlån minskade något mellan åren 2004 och 2005. Genomsnittligt antal lån per aktiv låntagare var 32 stycken år 2005. I utlåningen ingår alla typer av media, det vill säga skönlitteratur för vuxna, barnböcker, facklitteratur för vuxna, musikfonogram, kassettböcker, talböcker, video, bok och band samt övriga AV-medier såsom CD-ROM, DVD etc. Invånarantalet som använts är den totala folkmängden per den 31 december respektive år. Ekonomisk och social trygghet Ekonomi och hälsa hör samman. Fattigdom och ohälsa följs åt. Ekonomiska faktorer är sannolikt viktiga orsaker till de stora regional och geografiska skillnader som finns i hälsa. Det finns exempelvis skillnader i både medellivslängd och ohälsotal mellan rika och mindre välmående kommuner i Sverige. Ekonomisk och social trygghet tillhör de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för människors hälsa. Indikatorer kopplade till ekonomisk och social trygghet är till exempel uppgifter om förvärvsarbete, arbetslöshet, inkomst och utbildning. Utbildningsnivå Känslan av sammanhang och meningsfullhet är begrepp som ofta förekommer när det gäller förståelsen av varför vissa människor klarar påfrestningar bättre än andra. Kunskaper om sig själv och omvärlden är viktiga för att kunna se sammanhang och meningsfullhet. I vårt informations- och kunskapssamhälle är individens behov av bildning, kunskap och personlig kompetens stor. Utbildning har stor betydelse för arbete på en föränderlig arbetsmarknad. Förutom den viktigaste källan till försörjning har arbetet stor betydelse för våra möjligheter att bli delaktiga i samhället och utveckla relationer till andra människor. Arbetet får därmed effekter också på vår hälsa. Sida 16 av 67

Utbildningsnivån för befolkningen 25-64 år i Norrköping 1985, 1990, 1995, 2000 och 2004 Andel (%) 60 50 40 30 1985 1990 1995 2000 2004 20 10 0 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Källa: Statistiska centralbyrån Högsta utbildningsnivå Andelen av Norrköpings befolkning med gymnasial och högre utbildning har ökat sedan 1985. År 1985 hade 52 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år gymnasial utbildning alternativt en eftergymnasial utbildning. År 2004 hade andelen höjts till 79 procent, en ökning med över 50 procent. Sedan år 1985 har andelen kvinnor med minst gymnasial utbildning ökat mer än motsvarande andel för männen. Ungefär lika stor andel kvinnor som män har förgymnasial utbildning som den högsta utbildningen. En högre andel män än kvinnor har gymnasial utbildning som högsta utbildning. Det motsatta gäller för de med eftergymnasial utbildning, det vill säga en högre andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Kvinnorna i Norrköping har alltså i genomsnitt en högre utbildningsnivå än männen i Norrköping. Detta förhållande gäller även Östergötland som helhet och riket. Se diagram nedan. Befolkningen 25-64 år med minst eftergymnasial utbildning efter region och kön år 2004 Andel (%) 50 40 30 Norrköping Östergötland Riket 20 10 0 Män Kvinnor Båda könen Källa: Statistiska centralbyrån Befolkningen i Norrköping har en lägre andel med eftergymnasial utbildning i jämförelse med boende i Östergötland som helhet och riket. Följaktligen har Norrköping en högre andel med lägre utbildning. Sida 17 av 67

Uppgifter för delområden Diagrammet nedan visar de fem stadsdelar som hade lägst respektive högst andel med eftergymnasial utbildning år 2003 bland de folkbokförda, 20-64 år, i respektive område. Dock har områden med få invånare uteslutits. De fem delområdena med lägst respektive högst andel av befolkningen 20-64 år med eftergymnasial utbildning 2003 Andel (%) Eftergymnasial utbildning (%) Norrköping totalt 50 40 30 20 10 0 Navestad Hageby Vilbergen Ljura Jursla Berget Gamla Staden Kneippen Källa: Statistiska centralbyrån Drygt 45 procent av de boende, 20 64 år, i stadsdelen Kneippen år 2003 hade eftergymnasial utbildning och det var det delområdet i Norrköping som hade högst andel. Lägst andel med eftergymnasial utbildning hade stadsdelarna Navestad och Hageby. I Norrköping totalt var andel med eftergymnasial utbildning, i åldersgruppen 20 64 år, 27,9 procent. Uppgifter för samtliga stadsdelar/delområden i Norrköping finns redovisade i tabell 4 i tabellbilagan. Uppgifterna finns också att hämta i en Excelfil på kommunens hemsida. Ovanstående statistik redovisas i ett pdf dokument som också innehåller en länk till Excelfilen. Adress: http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/utbildning.xml Välj geografiska området: Stadsdelar/delområden på landsbygden. Välj önskat pdf-dokument. Förvärvsarbetande Andelen av Norrköpings befolkning 20 till 64 år som förvärvsarbetade, det vill säga förvärvsfrekvensen, var år 2004 71,6 procent, en uppgång med 0,7 procentenheter sedan år 2003. Räknat i antal personer betyder det att det fanns 52 610 förvärvsarbetande år 2004 med en ökning med 612 personer från år 2003. Ökningen kan till viss del bero på kvalitetshöjning av statistiken. Sida 18 av 67

Andel i förvärvsarbete i Norrköping efter kön i respektive åldersgrupp, 2004 Åldersgrupp Män(%) Kvinnor(%) Totalt(%) 20 24 år 53,7 48,8 51,3 25 44 år 79,1 72,7 76,0 45 64 år 75,6 69,0 72,3 20 64 år 74,7 68,4 71,6 Källa: Statistiska centralbyrån Förvärvsfrekvensen för män var genomgående högre än för kvinnor. Åldersgruppen 25 till 44 år hade högst förvärvsfrekvens. Diagrammet nedan visar utvecklingen av förvärvsfrekvensen i Norrköping, Östergötland och riket under perioden 1990 2004. Observera att y-axeln inte börjar på värdet 0. I början av 1990-talet sjönk förvärvsfrekvensen kraftigt i hela Sverige. Åren 1990 och 1991 var det skillnaden i förvärvsfrekvens i de jämförda områdena små. Från år 1992 har Norrköping legat under länets och rikets nivå. Det har i de jämförda områdena varit en uppgång mellan åren 1998 till 2002. Andel av befolkningen 20-64 år i förvärvsarbete 1990-2004 Andel (%) 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Norrköping Östergötland Riket 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: Statistiska centralbyrån Not: Statistiken år 2004 har genomgått en kvalitetshöjning vilket gör att uppgifterna för 2004 inte är helt jämförbara med tidigare år. Under senare delen av 1980-talet var omkring 82 procent av Norrköpings befolkning i förvärvsarbete. Andelen kvinnor som förvärvsarbetade var något lägre än andelen män. I början av 1990-talet minskade förvärvsfrekvensen för båda könen, andelen för männen minskade mer än kvinnor. 1993 låg förvärvsfrekvensen på 70,5 procent totalt och skillnaden mellan könen var enbart en procentenhet. Utvecklingen från år 1994 och framåt har varit olika för män och för kvinnor. Andelen kvinnor med förvärvsarbete fortsatte att minska i några år, men har sedan 1998 ökat. Andelen män med förvärvsarbete låg mellan åren 1993 och 1997 relativt still och har sedan ökat från 1998. Skillnaden mellan könen år 2004 var sex procentenheter. Sida 19 av 67

Uppgifter för delområden Diagrammet nedan visar de fem stadsdelar som hade lägst respektive högst förvärvsfrekvens år 2003 bland de folkbokförda i respektive område (nattbefolkningen) 20-64 år. Dock har områden med ytterst få invånare uteslutits. De fem delområdena med lägst respektive högst andel av befolkningen 20-64 år i förvärvsarbete, Norrköping 2003 Andel (%) Förvärvsfrekvens Norrköping totalt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hageby Berget Navestad Marielund Nordantill Norsholm Ljunga Jursla Stadsdel/delområde Källa: Statistiska centralbyrån Tätorten Jursla hade högst förvärvsfrekvens år 2003, där drygt 85 procent av de boende i åldern 20 64 år förvärvsarbetade. Lägst förvärvsfrekvens hade stadsdelen Hageby med 49 procent, det vill säga ungefär hälften i åldersgruppen 20 64 år förvärvsarbetade. I Norrköping totalt var förvärvsfrekvensen 70,9 procent. Uppgifter för samtliga stadsdelar/delområden i Norrköping finns redovisade i tabell 5 i tabellbilagan. Uppgifterna finns också att hämta i Excelfil på kommunens hemsida. Ovanstående statistik redovisas i ett pdf dokument som också innehåller en länk till Excelfilen. Adress: http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/arbetsmarknad.xml Välj geografiska området: Stadsdelar/delområden på landsbygden. Välj önskat pdf-dokument. Sida 20 av 67

Arbetssökande och öppet arbetslösa Nedanstående tabell visar andel arbetssökande i Norrköping, Östergötland och riket i oktober 2005. Arbetssökande (öppet arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder) 20 64 år efter kön och region oktober 2005, andel av befolkningen Kvinnor, andel (%) Män, andel (%) Totalt, andel (%) Öppet I arbetsmarknadsåtgärder Öppet I arbetsmarknads- Öppet I arbetsmarknads- arbetslösa arbetslösa åtgärder arbetslösa åtgärder Norrköping 6 3 7 3 6 3 Östergötlan d 5 2 5 3 5 3 Riket 4 2 4 2 4 2 Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen, hämtad från FHI:s databas. Befolkningen från SCB:s databas. Skillnaderna mellan könen respektive region är någon procentenhet. Norrköping har genomgående en högre andel öppet arbetslösa än länet i genomsnitt och riket. Skillnaderna i andel av befolkningen i arbetsmarknadsåtgärder är inte lika stora. Diagrammet nedan visar uppgifter över personer som är öppet arbetslösa Norrköping avseende mars månad åren 2002 till 2005. Öppet arbetslösa efter ålder 31 mars åren 2002 2005 31 mars 2002 Antal 31 mars 2003 Antal 31 mars 2004 Antal Andel (%) Andel (%) Andel (%) 31 mars 2005 Antal Andel båda könen (%) Andel män (%) Andel kvinnor (%) 18-19 år 105 3,8 110 4,0 108 3,7 147 4,8 4,2 5,4 20-24 år 528 6,4 729 8,9 758 9,3 774 9,5 10,5 8,5 25-54 år 2 027 4,1 2 607 5,3 3 181 6,5 3 046 6,2 6,7 5,7 55-64 år 489 3,3 500 3,3 629 3,9 573 3,5 4,3 2,8 Summa 3 149 4,2 3 946 5,2 4 675 6,1 4 540 5,9 6,5 5,3 18-64 år Anm: Andelarna är räknade som andel av alla i respektive åldersgrupp. Personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ingår inte. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen, från SCB:s arbetsmarknadsstatistik. Andelen öppet arbetslösa, 18 64 år, i Norrköping var 5,9 procent den 31 mars 2005. Det motsvarade drygt 4 500 personer. Relativt sett var det en minskning med 0,2 procentenheter sedan mars 2004. Det var i mars 2005 en högre andel män än kvinnor som var öppet arbetslösa. Uppgifter för delområden Diagrammet på sidan 22 visar de fem delområden som hade lägst respektive högst andel arbetssökande i åldern 18-64 år, båda könen, den 31 mars 2005. Dock har områden med få invånare uteslutits. Sida 21 av 67

De fem delområdena med lägst respektive högst andel öppet arbetslösa samt Norrköping totalt, 31 mars 2005 Andel (%) Öppet arbetslösa Norrköping totalt 15 12 9 6 3 0 Smedby Styrstad Kneippen Marielund Haga Navestad Hageby Källa: Statistiska centralbyrån Stadsdelen Hageby hade högst andel öppet arbetslösa i åldern 18 till 64 år, med 10,9 procent vilket var 0,5 procentenheter lägre än andelen den 31 mars 2004. Lägst andel var det i stadsdelen Smedby där 2,7 procent av befolkningen 18 64 år var öppet arbetslösa. Andelen för Norrköping totalt var 5,9 procent. Uppgifter för samtliga stadsdelar/delområden i Norrköping finns redovisade i tabell 6 i tabellbilagan. Uppgifterna finns också att hämta i en Excelfil på kommunens hemsida. Ovanstående statistik redovisas i ett pdf dokument som också innehåller en länk till Excelfilen. Adress: http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/arbetsmarknad.xml Välj geografiska området: Stadsdelar/delområden på landsbygden. Välj önskat pdf-dokument. Arbetsinkomst Arbetsinkomsterna varierar i storlek. Socialstyrelsen har beräknat andelen av befolkningen med låga respektive höga inkomster år 2003. Gränsen för låga inkomster definieras som den sammanräknade inkomst under vilken 20 procent av alla inkomsttagare i riket som har lägst inkomst ligger. Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst över vilken de 20 procent av alla inkomsttagarna i riket som har högst inkomst ligger. Nollinkomsttagarna ingår i beräkningarna. Inkomstgränserna varierar således mellan olika år. Låginkomstgränsen var 112 176 kronor år 2003. Höginkomstgränsen var 300 201 kronor år 2003. När man definierar hög- och låginkomsttagare på detta sätt så ligger Norrköpings befolkning sämre till vad gäller arbetsinkomst vid en jämförelse med länet som helhet och riket. Sida 22 av 67

Hög- och låginkomsttagare efter kön 2003, avser sammanräknad förvärvsinkomst för åldersgruppen 20-64 år Höga inkomster, andel (%) Låga inkomster, andel (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Norrköping 8 26 25 19 Östergötland 8 26 24 18 Riket 11 28 23 18 Källa: Socialstyrelsen, hämtat från FHIs databas. I Norrköping har en lägre andel män en inkomstnivå över 300 201 kronor än genomsnittet för riket men på samma nivå som genomsnittet för länet. Samtidigt har Norrköping en något högre andel män med låga inkomster, under 112 176 kronor, än länet och riket. Andelen kvinnor med låga inkomster är högre i Norrköping än i länet och riket. Medan andel kvinnor i Norrköping med höga inkomster är på samma nivå som länet men lägre än genomsnittet för riket. Disponibel inkomst Disponibel inkomst kan sägas mäta köpkraften. Den definieras som det som återstår för konsumtion och sparande då man har dragit bort skatt och lagt till skattefria transfereringar, såsom till exempel barnbidrag. Tabellen nedan redovisar andelen, i procent av respektive familjetyp, med en låg disponibel inkomst. Låg disponibel inkomst definieras som inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Familjer med låga disponibla inkomster efter familjetyp 2003 Familjetyp Familjer med låg disponibel inkomst Andel (%) Norrköping Östergötland Riket Ensamstående utan hemmavarande barn < 18 år 10,6 11,3 11,4 Ensamstående med hemmavarande barn < 18 år 31,9 29,7 28,3 Övriga familjer med hemmavarande barn < 18 år 10,4 8,4 9,0 Pensionärsfamiljer med minst en person > 64 år 4,9 5,7 6,7 Familjer där minst en person har förtidspension eller sjukbidrag 6,9 6,4 6,9 Källa: SCB, Totalräknad inkomst och förmögenhetsstatistik (IoF), hämtad från FHI:s datsbas Anm: Låg disponibel inkomst definieras som inkomst under 60 procent av medianinkomsten Enligt ovanstående definition av låga disponibla inkomster så är andelen barnfamiljer i Norrköping med låg disponibel inkomst högre än i både Östergötland i genomsnitt och i riket. Det motsatta gäller för ensamstående utan barn och pensionärsfamiljer. Det vill säga Norrköping har en lägre andel ensamstående med barn respektive pensionärsfamiljer med låg disponibel inkomst, vid en jämförelse med länet som helhet eller med riket. Andelen familjer med förtidspensioner som ligger under gränsen är något högre i Norrköping än i länet, men på samma nivå som riket. Sida 23 av 67

Uppgifter för delområden Diagrammet nedan visar de fem stadsdelar som hade lägst respektive högst medelvärde av disponibel inkomst år 2003, för familjer 20 år och äldre, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). SCB:s definition av familj redovisas under tabell 7 i tabellbilagan. De fem delområdena med lägst respektive högst disponibla inkomst per familj 20 - år, Norrköping 2003 tkr Familjers disponibla inkomst Norrköping totalt 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ljura Hageby Berget Haga Rambodal Jursla Källa: Statistiska centralbyrån Befolkningen i stadsdelen Östantill hade lägst medelvärde av disponibel inkomst år 2003, med 169 600 kronor. Det är 24 procent lägre än motsvarande summa för Norrköping totalt, vilken var 223 000 kronor per familj år 2003. Lindö var den stadsdelen som hade högst medelvärde av disponibel inkomst 2003 med 384 300 kronor per familj. Uppgifter för samtliga stadsdelar/delområden i Norrköping finns redovisade i tabell 7 i tabellbilagan. Uppgifterna finns också att hämta i Excelfil på kommunens hemsida. Ovanstående statistik redovisas i ett pdf dokument som också innehåller en länk till Excelfilen. Adress: http://www.norrkoping.se/organisation/statistik/inkomst.xml Välj geografiska området: Stadsdelar/delområden på landsbygden och välj önskat pdf-dokument. Anmälda brott inklusive våldsbrott Tabellen på sidan 25 redovisar antal anmälda brott under år 2004. Brott under resor och brott utomlands har inte kunnat registreras på kommunnivå och ingår därför inte i tabellen. Dessa uppgifter finns dock på riksnivå. Våldsbrott innefattar Brott mot person (3 7 kapitlet Brottsbalken), Rån, grovt rån (8 kapitlet, 5 6 ) och Våld mot tjänsteman (17 kapitlet, 1 och 5 ). Sida 24 av 67

Anmälda brott samt våldsbrott 2004 Anmälda brott Därav våldsbrott Norrköping 13 522 2 380 Östergötland 12 324 2 004 Riket 13 885 2 105 Antal per 100 000 invånare (medelfolkmängden) Källa: Brottsförebyggande rådet, hämtat från FHI:s databas Antal brott per 100 000 invånare var 13 522 stycken i Norrköping år 2004. Det är något högre än i länet som helhet men under uppgiften för riket. Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare har ökat något i alla regioner sedan år 2003. Hemlösa Socialnämnden i Norrköping har sedan 1993 genomfört årliga mätningar av hemlössituationen inom kommunen. I denna definieras öppet hemlös som en person som är uteliggare. Till grupper hemlösa räknas också de personer som saknar egen eller hyrd bostad och heller inte bor inneboende utan är hänvisad till tillfälliga boendealternativ. De kan också vara placerade i olika boendeformer genom socialt bistånd och HVB-hem (Hem för vård och boende). En delmängd av de hemlösa är definierade som öppet bostadslösa. Dessa personer har inga ordnade förhållanden alls utan har tillfälligt boende dag för dag. Se diagram nedan. Antalet hemlösa åren 1993-2005, uppgifter fr.o.m. år 2002 är inte helt jämförbara med tidigare år Antal 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 25 av 67 Ej ensamstående Ensamstående Källa: Norrköpings kommun, Socialkontorets hemlöshetsundersökning Anm: Förändrad undersökningsmetod innebär att uppgifterna från och med år 2002 inte är helt jämförbara med tidigare år Av de hemlösa är andelen ensamstående hög, år 2005 var andel ensamstående 85 procent. Detta är inte särskilt anmärkningsvärt, eftersom hemlösas situation är så utsatt och i stort sett inte innehåller några förutsättningar att leva i mer nära sociala relationer. Endast 9 procent lever i samboförhållande under äktenskapliga förhållanden. Andelen kvinnor utgör i mätningen år 2005 21 procent av det totala antalet och andelen har minskat något från år 2004. Av det totala antalet hemlösa år 2005 har 69 procent uppgetts ha någon form av pågående missbruk. Det är en liten ökning sedan föregående år då andelen var 64 procent. För 27 procent

angavs att de inte hade något pågående missbruk. En större andel män än kvinnor har någon form av missbruk. Av de 329 hemlösa år 2005 var det 19 personer som var öppet hemlösa. Dessa personer har inga ordnade förhållanden alls utan har tillfälligt boende dag för dag. Trygga och goda uppväxtvillkor Människors framtida psykiska hälsa grundläggs under barndomen. Vi föds alla med olika förutsättningar. Beroende på den miljö som omger oss som barn blir vi mer eller mindre sårbara för olika påfrestningar och hälsorisker. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Det finns också en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och vuxnas ekonomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande i samhället. Indikatorer kopplade till trygga och goda uppväxtvillkor är till exempel uppgifter om behörighet till gymnasieskolan och kommunala resurser för barn. Eftersom det, enligt Folkhälsoinstitutet, finns vissa belägg för en koppling mellan låg födelsevikt och sämre uppväxtvillkor har också uppgifter om låg födelsevikt tagits med. Personal i förskolan Nedanstående tabell visar antal anställda som arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) omräknat till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Arbetsledares schemalagda tid i barngrupp ingår. Anställda årsarbetare i förskolan 2003 och 2004 Antal anställda Antal barn per årsarbetare årsarbetare Sida 26 av 67 Andel (%) med högskoleutbildning 2003 2004 2003 2004 2003 2004 Norrköping Kommunal förskola 792 801 5,9 6,1 54 56 Enskild förskola 98 95 5,5 5,7 56 63 Östergötland Kommunal förskola 2 517 2 518 5,5 5,7 48 49 Enskild förskola 390 378 5,5 5,7 54 57 Riket Kommunal förskola 54 778 56 093 5,4 5,4 52 52 Enskild förskola 10 721 11 235 5,5 5,4 46 46 Källa: Skolverket, hämtat från Folkhälsoinstitutets databas. Diagrammet ovan visar jämförelser mellan Norrköping, länet som helhet samt riket åren 2003 och 2004. För år 2005 finns uppgifter tillgängliga för Norrköping men inte för länet och riket. Norrköpings kommunala förskola hade år 2004 en något större antal barn per årsarbetare jämfört med enskilda förskolor samt länet och riket. Sammantaget i Norrköpings förskolor var antalet barn per årsarbetare 5,9 stycken år 2004. År 2005 minskade antalet till 5,6 barn per årsarbetare. Antalet årsarbetare ökade från 896 personer år 2004 till 1 065 stycken år 2005. Hela ökningen på 169 årsarbetare återfinns i den kommunala förskolan.

Andelen personal med högskoleutbildning var år 2004 högre i Norrköping än i länet och riket. Sammantaget hade 57 procent av de anställda år 2004 en högskoleutbildning, år 2005 var andelen 54 procent. Se även diagram nedan för uppgifter om andelen med högskoleutbildning år 2004. Anställda i förskolan, andel med högskoleutbildning 2004 Andel (%) 70 60 50 Norrköping Östergötland Riket 40 30 20 10 0 Kommunal förskola Enskild förskola Källa: Skolverket, hämtat från Folkhälsoinstitutets databas. Med högskoleutbildning avses här andel årsarbetare med förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning eller lärarutbildning. Behöriga till gymnasieskolan Skolan har en viktig roll för barns och ungdomars utveckling ur hälsosynpunkt. Det är den verksamhet som har de största förutsättningarna att utjämna socialt betingad ohälsa. Betydelsen av att alla ungdomar får möjlighet att fullfölja gymnasiestudier är stor. För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår alltså). Samtliga uppgifter om elever och betyg i årskurs 9 avser vårterminen 2004. Betygen mäts före prövning. Behöriga till gymnasieskolan vårterminen 2004 uppdelat på kön. Kommunal huvudman Pojkar Andel (%) Flickor Andel (%) Totalt Andel (%) Norrköping 87,3 88,7 88,0 Östergötland 87,2 90,2 88,6 Riket 88,0 90,8 89,4 Källa: Skolverket, hämtat från Folkhälsoinstitutets databas. Vårterminen 2004 var det en lägre andel av Norrköpingseleverna i årskurs 9 som var behöriga till gymnasieskolan än motsvarande andel för länet som helhet respektive riket. En högre andel flickor än pojkar var behöriga till gymnasiestudier, det gäller för alla tre områdena. Sida 27 av 67

Förändringen i andel behöriga pojkar mellan åren 2003 och 2004 var positiv för Norrköping, medan flickorna stod för en liten minskning. Den totala andelen behöriga i Norrköping var oförändrad mellan åren. För länet och riket som helhet var det en liten minskning mellan åren. Uppgifter per grundskola Andelen grundskolelever som är behöriga till gymnasieskolan skiljer sig åt mellan grundskolor. Tabellen nedan visar andel behöriga till gymnasieskolan uppdelat per grundskola i Norrköping åren 2003 och 2004. Behöriga till gymnasieskolan per grundskola i Norrköping åren 2003 och 2004, andel i procent Skola Behöriga år 2003 Andel (%) Behöriga år 2004 Andel (%) Borgsmoskolan 80 73 Djäkneparksskolan 91 92 Ektorpsskolan 93 95 Enebyskolan 82 83 Hagaskolan 90 92 Hagebyskolan 89 88 Hultdalskolan 90 87 Mosstorpsskolan 84 92 Navestadsskolan 89 86 Regnbågsenheten 91 89 Råsslaskolan 98 91 Vikbolandsskolan 87 98 Viktoriaskolan Saknas 82 Norrköping totalt 88 88 Källa: Norrköpings kommun, Utbildningskontorets kvalitetsredovisning för 2004 Kvalitetsmätning i kommunala gymnasieskolan Gymnasienämnden genomför sedan år 1999 årligen en enkät i år 2 i kommunala gymnasieskolor. Enkäten belyser de studerandes uppfattning om bland annat jämställdhet, psykosocial miljö, lärare och demokrati i skolan. Eleverna betygsatte olika områden på en skala mellan 1 och 5. Tabellen på omstående sida visar utvecklingen för de 15 olika mätområdena under åren 2003 2005. Det redovisade värdet är medelvärdet av de svarandes betyg för respektive område. Sida 28 av 67

Resultat av gymnasieskolans kvalitetsmätning, 2003 2005, kommunala gymnasier Medelvärde Område 2003 2004 2005 Jämställdhet 4,2 4,2 4,1 Övergripande 4,1 4,0 4,1 Individuella valet 4,0 3,9 4,0 Psykosocial miljö 4,0 4,0 4,0 Lärare 3,8 3,7 3,8 Elevomsorg 3,6 4,0 3,7 Skoldagen 3,6 3,6 3,6 Undervisning 3,6 3,6 3,6 Skollokaler 3,5 3,5 3,5 Examination 3,5 3,5 3,5 Information 3,3 3,4 3,4 Skolledning 3,3 3,3 3,3 Läromedel och 3,2 3,2 3,2 utrustning Demokrati i skolan 3,2 3,2 3,2 Skolmåltider 3,3 3,1 3,1 Totalt 3,6 3,6 3,6 Källa: Norrköpings kommun, Utbildningskontorets kvalitetsredovisning för 2004 Resultatet för de olika åren är stabilt inom respektive område. Områdena jämställdhet och psykosocial miljö har fått högre betyg än till exempel demokrati i skolan och läromedel. Födelsevikt Nedan visas uppgifter om antal födda med en födelsevikt lägre än 2 500 gram per 1 000 födda, för treårsmedelvärde för perioden 2001 2003. Enligt Folkhälsoinstitutet är risken för att barn ska födas med låg födelsevikt högre i socialt utsatta områden. Barn födda med låg födelsevikt 2001 2003 Antal per 1 000 födda med en låg födelsevikt medelvärde för perioden 2001 2003 Norrköping 43,6 Östergötland 43,6 Riket 39,2 Not: Antal per 1 000 födda med en födelsevikt lägre än 2 500 gram. Källa: Socialstyrelsen, medicinska födelseregistret, hämtat från Folkhälsoinstitutets databas. En jämförelse av andelen nyfödda med födelsevikt under 2 500 gram i Norrköping, Östergötland och riket under åren 2001 2003 visar att Norrköping och Östergötland som helhet hade högre antal nyfödda med låg födelsevikt per 1 000 födda än riket. Sida 29 av 67